En möjlig väg för att ytterligare undersöka vad som kan fungera för att skydda barnen i sociala medier är att undersöka arbetsmiljöverkets föreskrifter om vad som gäller för barn som arbetar. Om det är möjligt att de föreskrifter som återfinns i Minderårigas arbetsmiljö (2018) även gäller för den arbetsinsats som ligger bakom ett instagraminlägg eller video, kanske det inte är nödvändigt med en ny lagstiftning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns olika åsikter om vad som utgör arbete och inte för dessa barn på sociala medier. Vi har under intervjuerna hört två av dessa. Sam som påpekar att det är när barnen medverkar i betalda samarbeten som den tänkta lagstiftningen ska vara verksam. Vidare till Kim som uttalar att allt innehåll där barn medverkar utgör en viss arbetsinsats och genererar också indirekt intäkter eftersom publiceringarna hjälper att bygga upp relationen till följarna och kontot i stort.
I studiens resultat kan vi också se att många av de observerade instagramprofilerna lägger upp väldigt mycket innehåll tillsammans med barnen och att barnen medverkar i reklamsamarbeten som inte är kopplade till barnprodukter. Vad föräldrarnas beslut att publicera så mycket material kring barnen grundar sig i är svårt att dra konkreta slutsater kring. Det kan vara att barnen getts utrymme på profilens konto redan vid så en väldigt ung ålder att barnet har kommit att bli en naturlig del av det som utgör influencerns konto och att följarna förväntar sig barnets medverkan. En annan anledning kan vara en bristande reflektion och eftersom Sharenting är ett så pass utbrett fenomen, att barnens medverkan är allmänt vedertagen.
Här blir det ännu tydligare att en intervju med en eller flera influencers som marknadsför sig som mamma hade varit otroligt intressant för studiens resultat. Detta eftersom vi då hade haft tillgång till information som kommer från de som är mitt i fenomenet. Genom att få ta del av influencers tankar, hade författarna fått en bättre uppfattning kring bakomliggande motiv och reflektioner till barnets medverkan. Det hade underlättat att svara på forskningsfrågan om det fanns mer djupgående information kring anledningen till att influencers väljer att publicera bilder på sina barn, samt hur relationen mellan influencers och företag fungerar. Självklart fanns inga garantier att dessa frågor skulle genererat värdefulla data, men det fanns däremot en tanke kring dessa frågeställningar samt hur detta skulle bidragit till nyanserade resultat och analys. Ett samtal med influencers skulle också kunna bevisa att studien inte vill begränsa sig till enbart utsidan av fenomenet ur ett åskådarperspektiv. Det kan därmed vara av intresse att ta med sig inför vidare forskning kring ämnet.
Det är genom studiens resultat tydligt att ett barn påverkas av att vara igenkänd av för den, okända människor. Frågan om integritet sträcker sig dock längre, för hur det kommer att kännas när man som en reflekterande och kritiskt granskande individ senare i livet upptäcker
Det är svårt att idag att säga vilka möjliga följder en lagstiftning för barnarbete på sociala medier skulle resultera i och om det är tillräckligt, idag kan vi endast spekulera. Författarna har under arbetet med studien försökt att komma i kontakt med arbetsmiljöverket för att undersöka om nuvarande föreskrifter är applicerbara för barnens arbetsinsats för innehållsskapande till den vuxnes profil på sociala medier, detta utan framgång och lämnar därför utrymme för vidare forskning att göra detta.
En intressant vinkel kring den franska lagen är just att ges möjligheten till att anonymiseras i sociala medier ifall man vill detta. Att genomföra något sådant kan bli lite besvärligt eftersom det är något som de sociala plattformarna själva måste införa. Facebook har redan en liknande funktion, så man kan förmoda att det är möjligt att skapa motsvarande lösningar, även på andra sociala medier. Samtidigt måste man också ta i beräkning att saker som publiceras på internet kan laddas ner av människor och finnas kvar trots att personen i fråga vid något tillfälle väljer att bli anonym och plockas bort från sociala medier. Materialet kan laddas upp av andra vid senare tillfälle och finnas på andra platser, vilket bidrar till att om man en gång blivit känd på sociala medier, kan det vara otroligt svårt att bli helt anonymiserad. Möjligheter till anonymisering är därmed ett område som också lämnar utrymme för vidare forskning.
8. Slutsats
Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva fenomenet att barn som exponeras i offentliga konton på sociala medier i marknadsföringssyfte. Samt vilka medel som kan agera skydd för dessa barn. För att göra detta har vi använt oss av tidigare nämnda frågeställningar: “Vad handlar fenomenet “Barn som exponeras på influencers sociala medier i marknadsföringssyfte” om?” samt “Hur kan man skydda barn som exponeras i kommersiella konton?”
Studien har med sin grund i ljuset av Frankrikes nya lagstiftning kommit att beskriva hur barnens medverkan är svårdefinierad, hur influencers instagramkonton bygger på en stark relation till följarna och tar upp frågor om barnets integritet. Att definiera barnens medverkan som arbete kan ge möjligheter för de nuvarande föreskrifter som finns i Minderårigas arbetsmiljö (2018) att vara högst aktuella.
Vi kan konstatera att alla publiceringar på ett konto är en del av en influencers varumärke, eftersom den interaktiviteten med följarna bygger dels en större skara följare, men också en starkare relation dem emellan. Detta gör som Nyberg (2012) skriver om den digitala entreprenörens betydelsefulla relationer, att de blir mer eftertraktade av företag i marknadsföringssyfte, vilket i sin tur leder till ökade intäkter. En lagstiftning kan vara bra för att säkerställa arbetsförhållanden och ersättning till barnet.
Trots att barnet och föräldraskapet står i centrum av fenomenet, tycks de risker som kan finnas för barnet ha fallit lite mellan stolarna. Bortsett från frågan om barnarbete, finns också frågan om barnets integritet. Att se barnet som en egen individ, även via sin förälders profil upplever författarna kan hjälpa navigera möjliga lösningar till fenomenets problematik.
Integritetsfrågan är en del av barnkonventionen, men yngre barn måste förlita sig på vårdnadshavares förnuft och känsla. Ett förtydligande som kan verka vägledande skulle hjälpa att säkerställa barnens rätt till integritet, att fler blir medvetna om vad som gäller. Samtalet som sker idag i media och den självreglering som upplevs genomföras, kan dock vara en början på förändring. En förändring som i framtiden kan resultera i att integritet och arbetsförhållanden för barn är så säkert det kan bli, som ser till barnets bästa även i den digitala miljön. Med denna studie har författarna bidragit med en beskrivning av fenomenet, möjliga risker för barnen och synliggjort att det finns ett behov till förbättrade föreskrifter.
Det är enligt författarna idag inte nog tydliga direktiv och föreskrifter, då hade inte studiens andra frågeställning “Hur kan man skydda barn som exponeras i kommersiella konton?” mötts av så många frågande svar som den gjort. Därmed bedömer författarna att frågeställningen kräver vidare forskning för att kunna komma med säkrare svar.
Referenser
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö. (AFS 2012:3). Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/minderarigas-arbetsmiljo-afs-20123-foreskrifter/?hl=barn
Arbetsmiljöverket. (2015) Så får barn och ungdomar arbeta. Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/sa-far-barn-och-ungdomar-arbeta-broschyr-adi043.pdf
Arbetsmiljöverket. (2021) Vårt uppdrag. Hämtad 2021-04-18, från https://www.av.se/om-oss/vart-uppdrag/
BBC News. (2020) France passes new law to protect child influencers. BBC News. 7 Oktober. Hämtad 2021-04-18, från https://www.bbc.com/news/world-europe-54447491 Berg, M. (2015) Netnografi: Att forska om och med internet (1 uppl). Studentlitteratur AB. Blum-Ross, A., & Livingstone, S. (2017). “Sharenting”, parent blogging, and the boundaries of
the digital self. Popular Communication, 15(2), s.110-125. DOI:10.1080/15405702.2016.1223300
Folkhälsomyndigheten. (2021) Vad är psykisk hälsa? Hämtad 2021-04-18,
från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Framtid. (u.å) Influencer. Hämtad 2021-04-18, från
https://www.framtid.se/yrke/influencer
Guillou, A-L. (2021) Ny fransk lag klassar ungas influerarvideos som barnarbete. SVT Nyheter. 15 Februari. Hämtad 2021-04-18, från https://www.svt.se/kultur/ny-fransk-lag-kan-ge-bloggande-foraldrar-fangelse
Instagram. (u.å) Engage. Hämtad 2021-04-18, från:
https://about.instagram.com/creators/engage
Instagram. (u.å) Search and explore. Hämtad 2021-04-18, från:
https://about.instagram.com/features/search-and-explore Instagram. (u.å) Stories. Hämtad 2021-04-18, från:
https://about.instagram.com/features/stories
Kederstedt, D. 2012. Facebook köper Instagram. Svenska Dagbladet. 9 April. Hämtad 2021-04-18, från https://www.svd.se/facebook-koper-instagram-751g
Küchler, T. (2020) Ny lag kan ge föräldrar fängelse. Svenska Dagbladet. 12 Oktober. Hämtad 2021-04-18, från
https://www.svd.se/foraldrar-som-utnyttjar-sina-barn-som-influencers-kan-fa-fangelse
Mind. (u.å) Mår unga sämre i en digital värld?. Hämtad 2021-04-18, från
Nationalencyklopedin. (u.å) Sociala medier. Hämtad 2021-04-18, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier Nyberg, A. (2012). Digitalt entreprenörskap (1 uppl). Studentlitteratur AB.
Quesenberry, K. (2020). Social Media Strategy (3 uppl). Rowman & Littlefield.
Regeringskansliet. (u.å) Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 2021-04-18, från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/ Steinberg, S. B. (2016). Sharenting: Children's privacy in the age of social media. Emory LJ,
66, 839. Hämtad 2021-04-18, från
https://scholarlycommons.law.emory.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1094&context =elj
Svenskarna och Internet. (2020) 6 procent av befolkningen riskerar ett digitalt utanförskap som sällan- eller ickeanvändare av internet. Internetstiftelsen. Hämtad 2021-04-20, från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/digitalt-utanforskap- 2020/internetutveckling-och-uppkoppling/internetanvandandet-ar-over-95-procent-mellan-12-75-ar/
Svenskarna och Internet. (2020) Sociala medier har ökat under pandemin. Internetstiftelsen. Hämtad 2021-04-18, från
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sociala-medier/#2020-7.1
Ulfhammer, E. (2016). Mitt barn, mina regler - Om barns integritetsskydd gentemot
vårdnadshavaren på sociala medier i skenet av barnkonventionen. [Examensarbete, Lund universitet]. LUP Student Papers.
https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8874748
UNICEF. (u.å) Barnkonventionen är vårt uppdrag. Hämtad 2021-04-16 från
https://unicef.se/barnkonventionen
UNICEF. (2020) Vissa barn arbetar 14 timmar om dagen. Hämtad 2021-04-18 från
https://unicef.se/fakta/barnarbete
Vetenskapsrådet. (2017) God forskningssed. Hämtad 2021-04-18, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wikipedia. (2021) Influerare. Hämtad 2021-04-18, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Influerare
World Health Organization. [WHO] (2018-03-30) Mental health: strengthening our response. Hämtad 2021-04-18, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response