Syftet med studien är att redogöra för hur ingjutna kylrör påverkar
temperatursprickbildningen i ung betong. Dock har det under arbetets gång framkommit att det är fler parametrar som vidtagits i detta projekt för att minimera risken för att temperatursprickor uppstår i konstruktionen.
Receptet som betongspecialisten har utvecklat för simbassängen utgår från de förutsättningar som finns på Medborgarhuset i Stockholm. Cementet som användes var ett anläggningscement som enligt teorin har en långsammare värmeutveckling än vad ett vanligt byggcement har. Detta anses som en positiv åtgärd för att minska sprickbildningen i konstruktionen. En långsam värmeutveckling bidrar till att temperaturen i betongkroppen kommer att minska generellt över tvärsnittet vilket är en åtgärd som bör vidtas vid risk för temperatursprickor.
Då gjutning med anläggningscement sällan överstiger 50 grader, då facto risken för temperatursprickor är hög, kan det ifrågasättas om gjuttekniken med ingjutna kylrör hade någon effekt. I medelgrova till grova konstruktioner kommer temperaturen mellan kärna och ytterkant att vara större än i lättare konstruktioner. Då det är ett längre avstånd från kärnan till kanten, vilket innebär en större isolering då den kylande luften från omgivningen måste vandra en längre stäcka för att kunna kyla betongkroppens mittparti. Därför borde ingjutna kylrör göra en större nytta i en medelgrov eller en grov konstruktion än i en tunn.
I litteraturen anges att centrumavståndet mellan kylslingorna normalt ligger mellan 0,5 och 1,5 meter (Bernander & Emborg, 1992). För simbassängen på Medborgarhuset har istället ett centrumavstånd på 0,3–0,4 meter valts. Detta i samband med att det är en lätt konstruktion gör att gjuttekniken kan ifrågasättas. En centrerad placering av kylrören med detta centrumavstånd ger en jämn sänkning av temperaturen längst hela snittet eftersom konstruktionen endast är 0,34 meter bred. Detta tillsammans med att en betong med låg värmeutveckling har använts borde resultera i en
temperatursänkning som egentligen inte är relevant för denna typ av konstruktion.
Anledningen till att de ingjutna kylrören användes var för att minska temperatursprickbildningen och detta har visserligen uppnåtts men både betongspecialisten och arbetsledaren anser att det var ett onödigt moment då resultatet hade uppnåtts ändå.
4.1 Metoddiskussion
Styrkor med metoden är möjligheten till deltagande under arbetsprocessen. Därav kontinuerligt kunnat stämma av informationen med sakkunnig på plats. I och med detta anser jag att den hämtande informationen är relevant för arbetet eftersom arbetsledaren varit med under hela projektets gång och besitter kunskaper som är specifikt för simbassängen på Medborgarhuset. Genom att han under arbetets gång delgett mig sin erfarenhet kring hur det kan fungera i praktiken har jag fått en bredare
förståelse för hur arbete med betong kan skilja sig åt och att det är flera parametrar som påverkar resultatet.
Anledningen till att en betongspecialist intervjuats är för att betong är ett sådant komplext och svårt material att förstå om inte alla dess beståndsdelar och
komponenter förklaras. Jag anser intervjun med betongspecialisten som en styrka. Det har givit mig en större kunskapsbas och förståelse för hur betongen är uppbyggd och att genom olika betongrecept kan påverka hur den uppträder exempelvis genom mikrosprickbildning.
En svaghet med metoden är att jag kan ha svårt för att vara objektiv då den enda erfarenhet jag har av betongarbete är från Medborgarhuset, vilket gör det svårt att jämföra med hur det fungerar på andra ställen. Detta bidrar till en vinklad helhetsbild som då också är präglad av vilka jag pratat och arbetat med under uppbyggnaden av simbassängen.
Metoden har bestått av läsning i rekommenderad litteratur från företaget. Denna litteratur är från år 1994. Detta anses vara en svaghet då det borde skett en utveckling inom branschen sedan dess. Med detta i åtanke borde en större sökning ha gjorts för att ta reda på mer i teorin och om det framkommit något om hur kylning kan användas i olika typer av konstruktioner. Dock anser jag att det hade varit ett för tungt arbete att genomföra under de tio veckor som arbetet varat.
En annan svaghet är att jag inte har intervjuat konstruktören om hur beräkningarna gjorts för kylningen. Hade information gällande det också tagits upp i arbetet hade jag med större sannolikhet förstått på ett mer djupgående sätt vilka parametrar som är av värde för att kunna reglera kylningen samt hur det fungerar på djupet. Detta har inte kunnat ske på grund av tidsbristen och de rådande omständigheterna i världen för tillfället med COVID-19.
4.1.1 Reliabilitet
För att åstadkomma en bra reliabilitet, krävs att datainsamlingen och analysen är noggrant gjord. Genom att ha förklarat tydligt och strukturerat i metoden varje steg om gjorts anser jag att detta kriterium är delvist uppfyllt.
Eftersom detta arbete är vetenskapligt och mycket av informationen är hämtad från böcker accepterade av näringsliv och forskning, har en stor del av arbetet inte behövts analyserats. De metoder som har används vid analyserna har funnits beskrivna i de läroböcker som skolan rekommenderat och därför anser jag att analyserna är tillräckligt tydliga för att replikerbarhet skall uppfyllas.
Det som gör att detta kriterium endast är delvist uppfyllt är den praktiska delen av studien då gjutning av en konstruktion i liknande förhållanden inte helt kan genomföras så som jag beskrivit. Informationen kring gjutningen och gjuttekniken kan delvis förändras beroende på omständigheterna runt omkring vilket då också påverkar replikerbarheten av den praktiska metoden.
4.1.2 Validitet
Det som krävs för att kunna besvara forskningsfrågan är ett fall där en simbassäng skall gjutas och att tekniken med kylning används under gjutningarna. Detta gör att simbassängen på Medborgarhuset är av stor relevans.
För att informationen som samlats in under fallstudien skall vara relevant och korrekt har den succesivt kontrollerats med sakkunnig. I och med detta har en sorts
vägledning vuxit fram så att jag också mäter det som är avsett att mäta för att forskningsfrågan skall kunna besvaras. Mätningarna har också diskuterats för att säkerställa att jag förstått resultaten för att kunna bygga vidare på sin kunskapsbank på eget håll.
4.1.3 Generaliserbarhet
Fallet som studerats på Medborgarhuset i Stockholm går inte helt att generalisera på andra projekt. Denna slutsats dras eftersom alla projekt har olika förutsättningar och därmed kommer inte samma parametrar vara av samma betydelse i alla projekt där gjutning av en simbassäng skall genomföras. Arbetsmomentet är kopplat till det specifika projektet med bland annat dess logistikplan, möjlighet till gjutning med slang, hur lång slangdragningen blir, begränsningar i transportkapacitet,
transportsträckan mellan tillverkningsfabrik och byggarbetsplats.
Arbetsmomenten gällande simbassängen är kopplade till de givna omständigheterna som finns på Medborgarhuset. Detta ska samspela med de krav och bestämmelser som finns för att sedan kunna upprätta det som beställaren efterfrågar. Detta gör det svårt att generalisera någon annanstans.