I denna uppsats har tre forskningsfrågor behandlats. Den första frågan som behandlades i avsnitt 5.1 gällde vilka förändringar som har skett i kursplanen för svenska från Lpo 94 till Lgr 11. De största förändringarna gäller tydligheten i Lgr 11 samt att kunskapskraven har utökats i jämförelse med lärandemålen i Lpo 94. En bidragande orsak till det kan vara att de tidigare
strävandemålen i Lpo 94 inte finns med i samma utsträckning i Lgr 1111. En ytterligare orsak
kan tänkas vara att lärandemålen i Lpo 94 gäller åk. 5 och kunskapskraven för godtagbara kunskaper för betyget E gäller för åk. 6. I och med att det skiljer ett år mellan elevernas kunskaper samt att betyg ska sättas från och med åk. 6 nu kan det tänka behövas tydligare riktlinjer för lärarna vid betygsättningen. Å ena sidan för dock tydligheten med sig problem gällande att uppnå kunskapskraven i svenska för barn med autism. Då kunskapskraven är mer preciserade är det svårt för läraren att kringgå kunskapskrav vilket var lättare att göra med Lpo 94. Å andra sidan kan lärare som har ansett att en elev med autism har uppnått lärandemålen i Lpo 94 gjort eleven en “björntjänst”.
Den andra forskningsfrågan behandlade lärarnas, speciallärarnas och specialpedagogens syn på eventuella skillnader och likheter om de nya kunskapskraven i kursplanen för svenska i Lgr 11. De poängterade förändringen gällande tydligheten i Lgr 11 till skillnad från Lpo 94. Tydligheten i Lgr 11 medför att det är svårare för elever med autism att uppnå kunskapskraven exkluderas de i skolan på grund av sin funktionsnedsättning. Förutom vid enstaka delar av kunskapskraven då läraren kan tillämpa pysparagrafen, vilket leder in på den tredje forskningsfrågan, vilka åtgärder som kan vidtas om en elev med autism inte uppnår kunskapskraven enligt Lgr 11. Problemet med pysparagrafen är att den kan tänkas komma att missbrukas i och med införandet av Lgr 11 och dess tydlighet då Skollagen (Utbildningsdepartementet 2010:800) inte definierar vad enstaka delar av kunskapskrav i
praktiken innebär. Det gäller även att kännedomen om pysparagrafen sprids runt om i skolorna. Flera av intervjudeltagarna hade aldrig tidigare hört talas om pysparagrafen.
Som jag skrev i kap. 3 framhäver Korp (2003:134) att ”den mest rättvisande bilden av elevernas kunskaper framträder när hänsyn till elevernas olikheter och varje elev får chansen att demonstrera sina kunskaper på det sätt, som passar honom eller henne bäst”. Det kan innebära svårigheter att efterleva det i praktiken i svenskämnet då det är elevernas förmågor som ska bedömas och många av de förmågor som ska bedömas påverkas av funktionsnedsättningen hos elever med autism, till exempel bristande kommunikationsförmåga. Självklart kan lärare se till så att en elev med autism får visa sina kunskaper med till exempel muntliga framträdande utifrån hennes/hans förutsättningar, men frågan är om det blir en rättvis bedömning och om man hade bedömt en elev utan autism utifrån samma kriterier. Utifrån vad jag har kommit fram till i min analys visar inte Lgr 11 några tecken på ett inkluderande tankesätt för barn med funktionsnedsättning, då de oavsett sin autism ska uppnå samma kunskapskrav som deras kamrater utan autism. En tillämpning av Läroplanen för grundsärskolan 2011 (Skolverket 2011d), alternativt en särskild skriven läroplan för elever med autism vore därför mer relevant för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskraven utifrån sina förutsättningar. Elever som är döva och hörselskadade följer en läroplan för specialskolan där det står följande: “Kursplan utifrån elevens behov: I specialskolan går elever med många olika behov. Det finns därför ett stort antal kursplaner som kan användas som grund för undervisningen beroende på hur elevens behov ser ut” (Skolverket 2011c:3). Jag anser att det är mycket relevant att en liknande kursplan utarbetas för barn med autism då även elevers behov med autism ser olika ut, då spännvidden inom autismspektrumet är stor.
Referenser
Abrahamsson, Lotta (2010). Tänk om: en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra
förmågor. Malmö : Epago.
Ahrne, Göran & Eriksson-Zetterquist, Ulla (2011). Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, Sandra (2011). En studie om möjligheter och begränsningar, för att uppnå målen
kommande läroplan, Lgr11. Examensarbete. Stockholm: Gymnastik och Idrottshögskolan. Tillgänglig på Internet: http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:441074 (Hämtad 2011.09.21).
Engman, Pernilla & Janunger, Klara (2010). Genusinnehåll i läroplaner: En textanalytisk studie
av Lpo 94 och Lgr 11. Examensarbete. Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgänglig på Internet: http://www.uppsatser.se/uppsats/f0bcd44014/ (Hämtad 2011.09.21).
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2011.09.05).
Gerland, Gunilla, Hartman, Göran & Larsson, Solveig (2001). Autism: svårigheter och
möjligheter. Umeå: SIH Läromedel.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.) (2011). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem
John, Mathias (2010). Grundskolans nya läroplan: En jämförande analys av Lgr11 och Lpo94. Examensarbete. Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgänglig på Internet:
http://www.uppsatser.se/uppsats/315b161b5e/ (Hämtad 2011.09.21).
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Lundahl, Christian (2010). Bedömning. I:Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline. (red.). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.
Malmgren, Sarah (2007). Kursplaner, Studie av skillnader och jämförelser om kursplaner i
svenska från Lgr 80 och Lpo 94. Examensarbete. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.uppsatser.se/uppsats/864ea6f8e5/ (Hämtad
2011.09.05).
Morén, Marie & Strömberg, Malin (2010). Läroplan för en ohållbar framtid? En studie för att
synliggöra förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94 och Lgr11 samt den innehållsliga utvecklingen dem emellan. Examensarbete. Skövde: Högskolan i Skövde. Tillgänglig på Internet: http://his.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:401788 (Hämtad
2011.09.21).
Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2011). Lärande och utveckling. Stockholm: Liber.
Pritchard, Alan (2009). Ways of learning: learning theories and learning styles in the classroom. London: Routledge.
Regeringskansliet (2011). Frågor och svar om nya läroplaner och kursplaner. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/11263 (Hämtad 2011.10.06).
Riksrevisionen (2011). Lika betyg, lika kunskap? RiR 2011:23. Tillgänglig på Internet: http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2011/ (Hämtad 2011.09.23). Sandin, Daniel (2009). Professionell bedömning i svenska. Malmö: Epago.
Skolverket (2000). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Tillgänglig på
Skolverket (2009). Författningskommentarer och likvärdig bedömning och betygsättning Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2207 (Hämtad 2011.09.05).
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Tillgänglig på Internet:
www.skolverket.se/publikationer?id=2567 (Hämtad 2011.10.01).
Skolverket (2011c). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2697 (Hämtad 2011.11.30).
Skolverket (2011d). Läroplan för grundsärskolan 2011. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2593 (Hämtad 2011.11.30).
Stockholms läns landsting. Autismforum. Tillgänglig på Internet: www.autismforum.se (Hämtad 2011.09.25).
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trillingsgaard, Anegen (2000). Autismspektrumstörningar. I: Trillingsgaard, Anegen Dalby,
Mogens A., & Østergaard, John R. (red.). Barn som är annorlunda: hjärnans betydelse för
barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, Catrin (2007). Concentration Difficulties in the school environment- with focus on
children with focus on children with ADHD, Autism and Down’s Syndrome. Lund: Lund University.
Utbildningsdepartementet (1994). Grundskoleförordning (1994:1194). Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194 (Hämtad 2011.09.28).
Utbildningsdepartementet (1997). Skollag 1985: 1100. Tillgänglig på Internet:
www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 (Hämtad 2011.09.28). Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen -för kunskap, valfrihet och trygghet. I:
Regeringens proposition 2009/10:165. Tillgänglig på Internet:
Utbildningsdepartementet (2010). Skollagen 2010:800: med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Utbildningsdepartementet (2011). Skolförordningen SFS 2011: 185. Tillgänglig på Internet: www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2011%3A185 (Hämtad 2011.09.28). Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Åsberg, Jakob (2009). Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism