Är inlärningsstilar, som vår titel påstår, ett erkännande av olikheter? Detta svarar vi ja på, eftersom när pedagoger väljer att arbeta med inlärningsstilar, har de erkänt att varje enskild individ behöver gå sin egen väg för att kunna ta in ny och svår kunskap. Detta framkommer även tydligt i vårt resultat där pedagogerna trycker på att det är viktigt att se till varje elevs behov och individuella styrkor. Vi är alla olika och om man tar in inlärningsstilar i undervisningen, så anser vi att man erkänner att vi är olika och har olika behov. Vi behöver alla få möjligheten att bearbeta en text enligt våra individuella förutsättningar. Därför har vi valt att ta med de olika figurerna och bilderna i vårt arbete för att tydliggöra för dem som är visuella bland våra läsare.
Under intervjuerna på vår urvalsskola fick vi information om att de hade inspirerats av Human Dynamics i sitt arbete med inlärningsstilar. Efter att ha tittat närmare på Human Dynamics (Seagal & Horne, 1997) och intervjuat pedagogerna, känner vi att vi skulle vilja gå en kurs med Human Dynamics eller en kurs om inlärningsstilar. Detta eftersom det är viktigt för oss som blivande pedagoger och även pedagogerna i vår undersökning, att vi först får en konkret uppfattning om våra egna inre processer, innan konceptet introduceras för eleverna. Det är grundläggande att man som pedagog förbereder sig inför arbetet med ett nytt koncept, i detta fall inlärningsstilar, innan man introducerar det för eleverna.
Under observationen fick vi veta att bokstäverna introduceras med filmen ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Detta anser vi är en mycket bra och konkret introduktion, eftersom det fångar elevernas intresse på ett positivt och bra sätt. Eftersom vi hörde ett ”näää” utropas i klassen när filmen stängdes av, så tolkade vi detta som att eleverna tyckte denna introduktion var bra. Under arbetet med bokstavsinlärningen delades klassen in i två grupper och det anser vi vara positivt, eftersom det blir bättre arbetsro. Lotta berättade för oss under intervjun, vi citerar: ”Det bästa sättet är att låta eleverna själv välja vilken grupp de skall tillhöra, Se och Höra eller Röra och Göra”. Gardners (1994) grundtanke var, att människan känner sig mest motiverad och öppen för att ta in kunskap, när hon har möjlighet att använda sig av sin bästa intelligens. Denna möjlighet skapar pedagogerna när de låter eleverna välja själva.
Vi började med att följa gruppen Se och Höra och där blev vi lite förvånade över att eleverna var tvungna att följa en viss ordningsföljd, när det gällde övningarna. Piaget ansåg att pedagogerna skall skapa en lämplig miljö för eleverna och tillhandahålla lämpligt material. Då kan eleverna hitta sin inre motivation och få fritt spelrum till eget lärande (Piaget, 1968). Därför kändes det väldigt främmande för oss med denna
strukturerade lektion, eftersom det handlar om inlärningsstilar, där eleverna skall ha möjligheten att välja vad som passar dem. Däremot i Röra och Göra-gruppen fick eleverna välja fritt vilken övning de ville börja med respektive fortsätta med. Eleverna behövde dock göra alla övningar i båda grupperna. Detta kan vi känna oss lite
tveksamma till. Dunn, Dunn & Treffinger (1995) menar att varje lektion skall innehålla vad varje elevs förmåga, utvecklingsstadium, inlärningsbakgrund, intressen och
inlärningsstil kräver. Det skall även sägas att pedagogerna på vår urvalsskola bara har praktiserat inlärningsstilar sen augusti 2005, så de är precis i startgroparna av processen. Inlärningsövningarna, som eleverna använder sig av, är konkreta, enkla, lärorika och mycket genomtänkta med bra syften. Ringa in-övningen (se bilaga 4) känner vi är snäppet bättre, för den är ovanlig och annorlunda. Syftet med denna övning är, att eleverna skall lära sig känna igen och hitta bokstaven i en text. Personligen känner vi att övningarna i Röra och Göra-gruppen tilltalar oss mer. Detta beror delvis på att vi är kinestetiska eller taktila men delvis också för att vi inte hade denna möjlighet under vår skolgång. Eleverna tyckte däremot att Röra och Göra-gruppen var rolig men vi fick uppfattningen av elevernas svar, att de ändå tyckte bäst om Se och Höra-gruppen. Vi tror att anledningen kan vara ovanan med det nya arbetssättet i gruppen Röra och Göra men även att det är svårt för vissa elever att arbeta praktiskt. I vår observation fick vi ändå känslan av att eleverna tyckte lika mycket om båda grupperna, eftersom de
arbetade väldigt entusiastiskt med båda grupperna. När vi ser slutresultatet ser vi att det som vi såg inte riktigt stämde överens med det eleverna uppgav vid intervjuerna. Detta kan bero på att det vi såg speglade vårt eget tycke, enbart för att vi tycker det verkar roligare att arbeta med de praktiska materialen.
När vi bearbetade vårt material, insåg vi att vi kunde ha följt upp svaren bättre vid intervjuerna med pedagogerna. Detta genom att vi kunde ha ställt fler följdfrågor under intervjuerna samt haft våra frågeställningar mer i bakhuvudet. Kanske beror detta på att vi inte är så vana vid att intervjua. Vårt resultat kunde ha blivit mer utförligt, om vi hade
en traditionell skola. Vi känner också att det kunde vara intressant att göra denna undersökning på andra skolor, för att få en bredare bild av vår undersökning. Det är lätt att ta vissa saker för givet, eftersom vi redan vet att pedagogerna på vår urvalsskola har gjort valet att arbeta med inlärningsstilar och givetvis är de då för detta arbetssätt.
Pedagogerna har valt att arbeta med bokstavsinlärning på en lektion i svenska utifrån inlärningsstilar genom att utgå ifrån två olika arbetsgrupper Se och Höra och Röra och
Göra. I dessa grupper har de utgått ifrån Dunn & Dunns Learning Styles Modell, där de
delar in de perceptuella faktorerna i sinnesgrupper (Dunn, Dunn & Treffinger, 1995). För att få så bra lektioner som möjligt, anser Lotta att det är viktigt med förarbete och att man reflekterar och utvärderar med eleverna och arbetskollegorna i efterhand. Lisa menar att detta är viktigt, för att eleverna skall bli medvetna om sin inlärningsstil och därför är det viktigt att låta dem själva välja i vilken grupp de vill börja arbeta. Lisa jämför hur en lektion i svenska vid bokstavsinlärning kan se ut, när hon arbetar med traditionell undervisning kontra inlärningsstilsanpassad. Efter att eleverna hade arbetat med en bokstav i 14 dagar enligt den traditionella metoden fanns det fortfarande de elever som inte kunde den. När hon nu arbetar med inlärningsstilar, så kan alla eleverna bokstaven efter en dag. Detta kan bero på att man inom inlärningsstilar utgår ifrån elevernas styrkor och fokuserar på vad eleverna lär in (Gardner, 2000).
Vi valde att redovisa elevernas intervjusvar på frågan: Vilket arbetssätt tycker du bäst
om? i procentform, för vi kände att det var lättare att överblicka, eftersom det blev
konkret. Utifrån vårt empiriska material kom vi då fram till att 62% av eleverna föredrog Se och Höra, medan 24% tyckte Röra och Göra, 14% tyckte att båda grupperna var lika roliga. Fast eleverna tyckte båda grupperna var lika bra och roliga, baserat på svaren vid intervjufrågorna: Varför/vad är det som gör att du tycker så?, så valde ändå 62% Se och Höra-gruppen som sin favorit. Hur kommer detta sig? Är det ovana att bli intervjuad, elevernas ålder eller förstår de helt enkelt inte våra frågor? Detta är något vi endast kan svara på om vi hade gjort en fortsatt forskning och följt upp detta arbete med en djupare ingång på elevernas åsikter. Vi skulle frågat eleverna två gånger med en tids mellanrum, för att se om de hade svarat samma och om de i så fall finns någon tanke bakom svaren. Pedagogerna frågade eleverna i början av arbetet med inlärningsstilar i vilken grupp de helst ville börja. Vi tror att det finns en möjlighet att
eleverna, som i vår intervju valde Se och Höra, kanske hade valt Röra och Göra tidigare.
Baserat på resultaten vet vi att majoriteten består av auditiva och visuella elever. Dunn, Dunn & Treffinger (1995) säger att elever, som är auditiva och visuella, gärna vill höra och se information via bilder och text. Eleverna tyckte Se och Höra-gruppen var bra och rolig, för de fick lära sig skriva bokstäver, ljuda lyssnapappret (se bilaga 3). Detta är ett mycket intressant och förvånansvärt resultat, som vi inte alls hade väntat oss. Vi trodde att Röra och Göra-gruppen skulle få majoritet, eftersom det är ett nytt arbetssätt. Kanske är det så att elevernas val av bästa arbetsgrupp, dels kan bero på att de är vana att arbeta på det traditionella sättet, dels för att inlärningsstilar ännu inte är så integrerat i deras undervisning men även för att det helt enkelt tycker att Se och Höra-gruppen passar dem bäst.
Piaget anser att lärandet måste vara förankrat i det enskilda barnets motivation och kunskapssökande och i den praktiska verkligheten (Piaget, 1968). Vi tycker att denna tanke är en grundsten i inlärningsteorin, där man utgår från elevernas motivation och kapacitet. Det är kanske vettigt att tänka på om det finns möjlighet att börja använda sig av inlärningsstilar redan i förskolan. Det är kanske detta Anna tänker på i citatet (se sid 36), när hon säger att man skall ta bort den traditionella undervisningen och istället inrikta sig på inlärningsstilar.
Utifrån våra studier om inlärningsstilar har vi konstaterat att det är många olika faktorer som bestämmer hur vi skall lära oss saker och ting på bästa sätt. Vi tror att det idag finns många vuxna, som inte ens vet att människan kan ta till sig svår och ny
information på olika sätt. Människor lär sig ny och svår information på ett omedvetet sätt, de har inte ens provat något annat alternativ. Därför är det viktigt att vi som
pedagoger anpassar undervisningen utifrån varje elevs behov och olikheter, så att vi kan ge eleverna de största möjligheterna att lära. Vi tycker att det kanske finns möjligheter att vår undersökning kan hjälpa andra pedagoger till en ny och bättre
undervisningsform. I dagens skola är det till viss del uppmärksammat att alla är elever lär på olika sätt och har olika förutsättningar. Det är dock en lång väg kvar att gå, för att
Referenser
Baddeley, Alan (1983). Minnet - en bruksanvisning. Stockholm: Natur och kultur. Boström Lena, Gidlund, Ulrika & Öhlund, Britt-Marie (2000). Metoder för alla stilar.
Örnskölsvik: Brainbooks.
Boström, Lena & Svantesson, Ingemar (1998). Inlärningsstilar i praktiken. Jönköping: Brain Books AB.
Boström, Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books. Boström, Lena (2004). Lärande & Metoder. Högskolan i Jönköping:
Doktorsavhandling.
Dunn, Rita, Dunn Kenneth & Treffinger, Donald (1995). Alla barn är begåvade - på sitt
sätt. Jönköping: Brain Books AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn och- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Gardner, Howard (1993). Skapande genier – De sju intelligenserna genom sju
framstående människors liv, Freud, Einstein, Picasso, Stravinskij, Eliot, Graham, Gandhi. Jönköping: Brain Books AB
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB. Gardner, Howard (2000). Den bildade människan. Hur vi verkligen förstår det vi lär
oss. Jönköping: Brain Books AB.
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Solna: Lärarförbundet.
Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (2002). Lek, idrott och hälsa
inne. Stockholm: Liber.
Piaget, Jean (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Liber Läromedel.
Piaget, Jean (1969). Psykologi och undervisning. Stockholm: Bokförlaget Aldus.
Piaget, Jean (1971). Intelligensens psykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Prashnig, Barbara (1996). Våra arbetsstilar – hur du är avgör hur du lär. Jönköping: Brain Books AB.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber AB.
Seagal, Sandra & Horne, David (1991). Samverkan och utveckling genom Human
Dynamics. Human Dynamics Internationel, Inc.
Seagal, Sandra & Horne, David (1997). Boken om Human Dynamics. Stockholm: Runar förlag AB.
Sveriges LärstilsCenter (2005). Vad är inlärningsstilar? Hämtat från:
http://www.larstilscenter.se/larstilar.htm 2005-10-23. Hämtat den 2005-12-12. Stensmo, Christer (2000). Vetenskapsteori och metod för lärare - en introduktion.
Observation
Bilaga 1
Vi började vår observation med att berätta för klassen att vi skulle följa dem när de arbetade under dagen och berättade om vårt syfte. Vi deltog under klassens samling men valde att inte observera detta, eftersom det inte hörde till vår undersökning. Under tiden eleverna hade rast, började de två pedagogerna förbereda för dagens lektion. Efter rasten var det dags för introduktion av dagens bokstav som var Ää. Introduktionen började med en filmvisning, en snutt ur ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, som är ett känt barnprogram, där Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus bland annat framför olika sketcher och sångnummer om en bokstav och en siffra per program på ett lärorikt och roligt sätt. Pedagogen visade den snutt där dagens bokstav togs upp. Under tiden filmen visades observerade vi att barnen utbrister ett ”näää” genom hela klassen när filmen stängdes av.
Eleverna blev därefter indelade i två grupper Se och Höra eller Göra och Röra. I Se och
Höra får eleverna arbetar utifrån det auditiva och visuella sinnet och i gruppen Göra
och Röra arbetar eleverna utifrån det taktila och kinestetiska sinnet.
Vi började med att observera gruppen Se och Höra och eleverna satte igång att arbeta med övningarna enskilt och i sin egen takt i den ordning som stod på tavlan. Det märktes tydligt att eleverna kände till arbetssättet för de började arbeta tyst och koncentrerat direkt. Övningarna de skulle göra i Se och Höra-gruppen var först att
spåra i ABC-boken (se bilaga 2). Spårning gör eleven genom att skriva i en
bokstavsmall i rätt riktning och för att ”känna” bokstaven i ett större format. Syftet med övningen är att de skall få en känsla av bokstaven och hur den skrivs. Nästa övning är
vikpapperet (se bilaga 3) som är ett A4 papper där eleverna först viker pappret fyra
gånger på tvären, för att skapa hjälplinjer, sedan skriver pedagogen t ex ett stort Ä och på nästa rad ett litet ä, så eleverna ser hur bokstaven skall se ut. Eleverna skriver sedan bokstaven flera gånger på linjen efter. Syftet med övningen är att träna sig på att skriva bokstaven. När de är klara med denna övning går de över till lyssnapapperet (se bilaga 4), som är ett papper med en bild och tre rutor där de skall lyssna i vilken av rutorna dagens bokstav skall stå. I detta fallet var det bokstaven Ää. Detta gör eleverna genom att ljuda ordet högt för sig själv. Ljuda betyder när man läser högt igenom ordet bokstav för bokstav. Syftet med övningen är att höra hur bokstaven låter i ett ord. Nästa uppgift
är ringa in (se bilaga 5), här skall eleverna leta upp 5 ex av dagens bokstav i en tidning och ringa in den. Syftet är att eleverna skall lära sig att känna igen och hitta bokstaven i en text. Sista övningen i Se och Höra-gruppen är välskrivning i ABC boken (se bilaga 6), här skall barnen skriva på linjen det finaste de kan. Detta är även uppgiftens syfte.
När eleverna är klara med alla uppgifter i Se och Höra, går de efter hand in till Göra
och Röra gruppen. Eleverna hade vid denna tidpunkt av dagen rast och efter rasten
observerade vi i gruppen Göra och Röra. Här får eleverna börja med vilken övning de vill och de är övningar som, Bokstavspussel (se bilaga 7), där eleverna skall klippa ut en bokstav som är i tre delar och sedan pussla ihop den så att den formar dagens bokstav. Efter det klistrar de in den färglagd i sin skrivbok. Syftet med övningen är att de skall träna sin finmotorik genom klippningen och i pusselläggandet. Efter denna uppgift kan eleverna välja att arbeta med lera (se bilaga 8), där ska de forma en stor och en liten bokstav av lera. Syftet är att eleverna skall få ”känna” på bokstaven och få uppleva den. I denna grupp skall de även göra en fantasibokstav (se bilaga 9), där eleverna målar bokstaven och utsmyckar den hur de vill med hjälp av sin fantasi. Syftet är att de skall få använda sin fantasi samt att de skall få chans att uppleva bokstaven tredimensionellt.
Kappla och plastmatta (se bilaga 10) är en övning där eleverna skall bygga bokstaven
med hjälp av kapplaklossar, som är långsmala träbitar, som är 1-2 dm långa, eller en bit plastmatta. Plastmattan (som även visas på bilden i bilaga 10) är till för de elever som vill gå på bokstaven. Syftet är att kunna få känna bokstaven med kroppen genom att bygga stort och genom möjligheten att kunna gå på den. Den sista övningen i Göra och
Röra gruppen är att skriva i sand (se bilaga 11) här skall eleverna i sand skriva
bokstaven i rätt skrivriktning. Syftet är att få möjlighet att känna hur bokstaven skrivs i rätt skrivriktning och uppleva den.
Lektionen var slut och eleverna och pedagogerna börjar plocka undan. Vår observation var slut och vi tackar för att vi fick komma.
Bilaga 2 Här är ett exempel på hur eleverna spårare en bokstav.
Bilaga 3
Ä
………ä
………..Ä
……….Bilaga 5 Här visas ett exempel på hur det kan se ut när en elev har ringat in bokstäver i en tidning
Bilaga 6 Här tränar eleverna på att skriva bokstaven fint.
Bilaga 7
Bokstavspussel: Eleverna klipper ut formerna och pusslar ihop bokstaven i sin skriv bok.
Bilaga 8
Bilaga 9 Här skapar eleverna en fantasibild utifrån dagens bokstav.
Bilaga 10
Bilaga 11
Intervjufrågor
Bilaga 12Eleverna:
1. Vad tycker du är roligt eller bra i skolarbetet? 2. Varför tycker du det är roligt eller bra? 3. Är det något som är svårt i skolan? 4. Något som är lätt?
5. Vad tycker du om Se och Höra gruppen? 6. Varför/vad är det som gör att du tycker så? 7. Vad tycker du om Röra och Göra gruppen? 8. Varför/vad är det som gör att du tycker så? 9. Vilket arbetssätt tycker du bäst om?
Pedagoger:
Bilaga 13
1. Ålder?
2. Hur länge har du arbetat som lärare? 3. Typ av lärarutbildning?
4. Hur länge har du arbetat på denna skola?
5. Hur kom ni (skolan) i kontakt med inlärningsstilar? 6. Varför har ni (skolan) valt att arbeta med inlärningsstilar? 7. Hur länge har ni arbetat med detta?
8. Hur startade ni?
9. Har du gått någon utbildning om inlärningsstilar? 10. Har dina kolleger gått utbildning om detta?
11. Är det något som är svårt eller problematiskt med arbetssättet? 12. Vilket arbetssätt tycker du är mest stimulerande?
13. Vad är det som gör att du tycker så? 14. Något som är svårt med detta?
15. Hur gör du för att komma förbi dessa svårigheter? (om svaret är ja på förra frågan!)
16. Hur arbetar du för att stödja elevernas individuella inlärningsmetoder?
17. Hur upplever du som lärare den traditionella undervisningen jämfört med den inlärningsstilsanpassad?
18. Fördelar och nackdelar med respektive arbetssätt? 19. Något mer du vill berätta?