Syftet med vår studie var att undersöka vilka bevekelsegrunder pedagogerna har kring det informella lärandet som sker i förskolans utemiljö. I följande kapitel kommer vi diskutera hur resultatet i studien kunde sett ut om vi gjort andra metodval.
6.1 Metoddiskussion
Vi utförde en kvalitativ studie där en semistrukturerad intervju låg till grund och som medförde att vi fick ut svar som var användbara för vår undersökning.Eftersom ett intervjutillfälle kan påverka informanterna då de inte vet vad som komma skall funderade vi över om det kunde ha getts andra svar om frågorna skickats ut i förhand till informanterna. Då hade informanterna fått tillfälle att fundera över och förbereda sina svar. Detta kunde gett oss längre svar som
förmodligen hade varit uttryckt i ett mer fackligt språkval. Samtidigt hade vi då inte fått syn på vilken kunskap de egentligen besitter om utomhuspedagogik och informellt lärande då det hade funnits tid till att läsa på om ämnet. Samma fundering fanns kring hur det eventuella metodvalet hade sett ut om vi hade skickat ut filmerna till pedagogerna så de hade fått se sina filmer i lugn och ro själva och skriva ner tankar kring sin videosekvens.
Resultatet hade eventuellt sett annorlunda ut om pedagogerna hade varit medvetna om när vi filmade lärandet mellan pedagoger och barn ute på gården. Vår fundering var om pedagogerna eventuellt hade agerat annorlunda och mer tillgjort. Med tillgjort menar vi att pedagogernas handlande kan upplevas presentationsinriktat om de är medvetna att deras ledarroll observeras. Det hade då kunnat ge oss ett annat resultat i vår studie.
6.2 Resultatdiskussion
Studien har tolkats utifrån Säljös (2005) och Hundeide (2008) tolkning av Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kan tolka av studien att pedagogers förhållningssätt till motiven för lärandet skiljer sig från varandra men visar samtidigt att det ständigt finns en tanke bakom det som sker i varje uppstådd situation. Pramling-Samuelsson och Johansson (2009) hävdar att pedagoger lägger ner större fokus på planerade aktiviteter där de har planerat att förmedla ett
lärande till barnen än vad de gör på spontana lekarna. Detta påstående stämde inte i vår
undersökning då pedagogerna påpekade vikten av att vara medutforskare och ständigt närvarande i barns lek. Pedagoger som utfört yrket i flera år kan ibland gå på rutiner vilket gör det viktigt att kunna ta sig tid till att stanna upp och tänka efter. I videosekvenserna kan vi tydligt se att det sker en mångfald av lärande mellan pedagoger och barn samt att det mesta av lärandet, från
pedagogernas perspektiv, sker på automatik. Men om pedagogerna tar ett steg tillbaka och tittar på vad barnen lär sig kan de, enligt intervjuerna, se att ett lärande sker hos barnen. I
observationerna sågs tydligt det kollektiva lärandet och en anledning till att pedagogerna kan uppleva att detta lärande sker på automatik beror på att det inte går att koppla loss. En individ är alltid deltagare i en social praktik och dess omgivande värld av det kollektiv den tillhör (Säljö, 2005).
Pramling-Samuelsson och Johansson (2009) tog i sin artikel upp om hur barn undviker att involvera pedagogerna i sina lekar då inflytandet upplevs minskas. Vi kunde i vår studie se hur pedagogerna var närvarande i barnens lekar under utevistelsen och att barnen sökte upp
personalen. I Annas videoobservation kunde vi se hur barn anslöt sig till henne när hon valde att sätta sig i sandlådan. Tillsammans kommunicerade de och började bygga. Vår tolkning av den situation vi såg var att en gemensam lek där båda var medbestämmare.
Utemiljön är viktig för barns lärande då det är där de motiveras att prova nya saker som kan utmana deras lärande (Sandberg, 2008). I vår undersökning synliggörs det hur pedagogerna nyttjar utemiljön och dess resurser för att utmana barnen. Pedagogerna använder sig av den fasta inredningen såsom sandlådan där ett lärande utspelade sig i form av kommunikation samt gungorna där barnen utmanades att använda kroppen. Nyttjandet av utemiljön inträffade även i form av att skapa ett provisoriskt spel som utmanade barnen i det strategiska. Brodin (2011) hävdar i sin artikel att utemiljön är viktig i förskoleåldern då barnen ges frihet att röra sig och utforska miljön samt stimulerar barns nyfikenhet. Utemiljön gör även att lärandet upplevs friare (Szczepanski, 2013). Informanterna var väldigt överens över att allt lärande kan flyttas ut i utemiljön samt att i utemiljön tränas många olika färdigheter. Två av informanterna nämnde att i utemiljön lär sig barnen värna om naturen och lär sig även empati. Detta lärande utvecklas i barnens lek.
Vår sammanlagda tolkning av studien är att det informella lärandet sker mellan barnen och pedagogerna även om det inte fanns en planerad struktur för hur detta lärande skulle ske. Den
komplexitet som uppstod i utevistelsen var storleken på barngruppen i förhållande till antalet personal, fria ytor och friare regler.
Pedagogernas gedigna erfarenheter och profession kunde tydligt tolkas i det lärande som de gemensamt skapades tillsammans med barnen. Vi tolkar det som att pedagogerna har med sig ett förhållningssätt i sin ryggsäck som ständiga medutforskare villiga att följa barnens fotspår, hand i hand tillsammans med barnen. Deras förhållningssätt grundades på Vygotskijs sociokulturella teorier om sociala samspel med fokus på kommunikationen mellan aktörerna. Det sociala är viktigt för barns lärande där lek och kommunikation kan resultera i att andra kompetenser utvecklas (Williams, Sheridan och Sandberg, 2014).
Vidare forskning av studie hade kunnat utföras för att jämföra lärandet i utemiljön. En intressant aspekt hade möjligen varit att jämföra lärandet i utemiljön på en förskola som är belägen vid skogen och en som ligger i stadsmiljö, där hade vi eventuellt kunnat se skillnader på vilket lärande barnen ges möjlighet att erövra.
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Liber AB.
Brodin, Jane (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift. s. 445-458.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:449059/FULLTEXT01.pdf (5/2011)
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB.
Dempsey, Nicholas (2010). Stimulated Recall Interviews in Ethnography. Qualitative Sociology 33.3 s. 349-367.
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/634701294?accountid=12249 (10 juni 2010)
Ekvall, Helen (2012) Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningsöversikt. Göteborgs botaniska trädgård. S. 5-10
http://www.botaniska.se/upload/Botan/Bilder_barn_skola/PDF%20material/Utomhuspedagogik/
Utomhuspedagogik%20forsknings%C3%B6versikt.pdf (2012)
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur.
Hundeide, Karsten (2008). Sociokulturella ramar för barns utvecling - barns livsvärldar. Holmbergs i Malmö AB.
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, volume 17 nr 3–4 s 152–170.
http://journals.lub.lu.se/ojs/index.php/pfs/article/view/9411/8173 (2012)
Johansson, Inge & Sandberg, Anette (2010). Learning and participation: two interrelated key‐ concepts in the preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 18:2, s. 229- 242.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups.
Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johnsson, Eva (2009). Why do children involve teachers in their play and learning? European Early Childhood Education Research Journal, 17:1, s. 77-94.
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/13502930802689053 (26 mars 2009)
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, Anders (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordina Vol 9, No 1 s. 3-17.
https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/623/630 (2013)
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocessor och det kollektiva minnet. Nordstedts akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Williams, Pia & Sheridan, Sonja & Sandberg, Anette (2014). Preschool – an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge. Early Years, 34:3, s. 226-240.
http://www.tandfonline.com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/09575146.2013.872605 (31 Januari 2014)
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter som läser näst sista terminen på förskollärarprogrammet på Malmö Högskola som heter Annelie Nilsson och Marika Larsson. Vi skriver just nu examensarbetet där vi studerar förskolans utemiljö. Dokumentationen kommer ske genom observationer i form av
videoinspelningar på förskolans utegård. Materialet som vi samlar in kommer stanna på förskolan och kommer enbart ses av oss samt personalen på förskolan. Videoinspelningarna kommer ligga som grund för de intervjuer vi senare kommer hålla med medverkande personal. Fokus i denna studie kommer alltså att vara på pedagogerna.
Har ni några frågor är ni välkomna att höra av er till oss på mail eller telefon.
Annelie Nilsson
superannie@hotmail.com
Marika Larsson
Bilaga 2
1. Vad skulle du beskriva att utomhuspedagogik är för dig? 2. Hur använder du dig av utomhuspedagogik?
3. Vad för roll har du som pedagog utomhus?
4. Hur skapar du förutsättningar för barns lärande utomhus?
(Här efter visas filmsekvens innehållande pedagogen tillsammans med barnen utomhus). 5. Vad för lärande skapar du med barnet/barnen under filmsekvensen?
6. Vad är bevekelsegrunden till ditt handlande?
7. Kan du beskriva din roll i barnens/barnets lärande i filmsekvensen? 8. Något mer du vill tillägga?