Syftet med studien var att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid. I denna del kommer resultatet av studien diskuteras samt fördelar och begränsningar med den valda metoden.
8.1 Metoddiskussion
Då syftet med denna studie var att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid, var semistrukturerade kvalitativa intervjuer det givna valet. Valet av metod baserades på att studien ämnar få djupare förståelse för några
specialpedagogers och rektorers uppfattningar och erfarenheter gällande
integreringsarbete. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer kan ge forskaren ett stort utrymme att formulera öppna frågor samt följdfrågor, som gör att djupare förståelse kan uppnås. Intervjupersonerna bestod av två specialpedagoger och två rektorer som är verksamma inom skolväsendet.
För att genomföra den valda metoden och därmed besvara studiens syfte och frågeställningar krävs det att forskaren har goda förkunskaper inom området innan påbörjad undersökning (Bryman 2008). Min förförståelse inom området har varit en förutsättning under intervjuernas gång, eftersom den gav mig en insikt om vad respondenterna talade om under intervjuerna. Konsekvensen med förförståelsen kan vara att det kan styra tolkningen av data (Bryman, 2008). För att visa min medvetenhet om hur arbetet kan påverkas av min förförståelse, har jag under metoddelen redovisat min förförståelse. Intervjuguiden för denna studie har underlättat hanteringen av min förförståelse genom att inte avgränsade mig gällande att ställa ledande frågor. Thurén (2007) skriver också om hur forskarens förförståelse kan påverka sättet att se eller uppleva verkligheten. Att använda semistrukturerade intervjuer har gett respondenterna stora möjligheter att utrycka sig på ett friare sätt, men har även gett mig en möjlighet att formulera en
intervjuguide som jag använde som verktyg. Vid frågeformulering var min fokus att formulera frågorna på ett tydligt och enkelt sätt, vilket Bryman (2008)
förklarar som viktigt för att inte ska skapa förvirring hos respondenterna. Intervjuguiden bestod av tolv huvudfrågor samt två följdfrågor.
Nackdelen med att använda den här metoden har varit att vid intervjuerna kom det upp intressanta svar från respondenterna som kunde ha utvecklats genom att ställa flera följdfrågor. Men tanken var att alla skulle få samma frågeställningar samt samma följdfrågor vilket gjorde att intressant fakta gick förlorad. En respondent blev intervjuad via telefon på grund av olika omständigheter, vilket gjorde att kroppsspråk och ansiktsuttryck som kan ge en del information gick förlorat. Intervjuformen kan spela en stor roll, men det som spelade en avgörande roll var respondenternas engagemang i ämnet. Intervjutiden varierade mellan 45 minuter till 1 timme, men ändå fick jag kompletterande svar via mail av två respondenter efteråt.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid och detta genom att intervjua två specialpedagoger och två rektorer om deras upplevelser och erfarenheter kring integreringsarbete. I insamlingsmaterialet har det funnits flera återkommande koder som tillsammans bildade olika teman:
33
Elever i behov av särskilt stöd, integrering eller inkludering, fördelar, nackdelar, möjligheter vid samverkan och hinder vid samverkan.
Utifrån intervjumaterialet kan man konstatera att respondenterna upplever att det är väldigt svårt i praktiken att leva upp till integrerings målen, Vidare kan
integrering uppfattas olika av olika personer, med både negativa och positiva upplevelser. Resultatet visar ett starkt samband mellan en fungerande samverkan och lyckad integrering, men även mellan lärarnas syn och uppfattningar kring grundsärskoleelever och graden av integrering. Skolsituation för personer med intellektuella funktionsnedsättningar har genomgått radikala förändringar under de senaste decennierna: Från att ha varit helt isolerade till att individerna idag är integrerade med andra. Kommunalisering av grundsärskolan har lett till att idén om integrering skapades. Trots att integreringsarbetet har funnits sedan 1960-talet har man inte uppnått målet integration, vilket visas genom att man fortfarande talar om lokalintegrering. Målet med den fysiska placeringen av grundsärskola med grundskola var bland annat att alla yrkesverksamma inom skolorna skulle finnas i samma byggnad för att underlätta samverkan till en lyckad integrering. Integreringsarbete och samverkan har visat sig vara svårt i praktiken. Flera av respondenterna talade om svårigheter med att få en fungerande samverkan mellan varandra, som yttrade sig i svårigheterna med att kunna integrera
grundsärskoleeleverna i de teoretiska ämnena eller med sociala relationer.
Olikheten i både syften och mål för skolorna samt bristen på kompetensen inom området lyftes fram som hindrande faktorer för både integreringsarbete och samverkan. En fungerande samverkan kräver samverkanskompetens, det vill säga man måste ha kunskaper om de olika bitarna som bildar helheten inom ett
specifikt område. Respondenterna tar upp det som Danermark (2000) anser vara de främjande faktorerna för en framgångsrik samverkan: ledning, struktur och samsyn. Författaren poängterar att frånvaron av dessa faktorer kan ha negativa effekter på hur en samverkan blir. Skolan där D2 och D3 arbetar är bra exempel på hur främjande respektive hindrande dessa faktorer kan vara. Genom att samverka kan resurserna utnyttjas på ett bättre sätt då man kompletterar de olika kompetenser hos personalen, vilket kan ge goda resultat i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Allt samarbete eller samverka måste utgå ifrån ett elevperspektiv för att kunna uppnå det bästa resultatet som gynnar eleven (Germundsson 2011).
Samtliga respondenter lyfter fram idén om en skola för alla, vilket innebär att inte ha en sär- eller vanlig skola, utan en skola för alla. En drivkraft bakom
integreringsarbetet som sker idag är tanken om att man en dag kommer kunna uppnå en skola för alla, där ingen kategoriseras (Brodin & Lindstrand, 2010). Kategoritänkande skapar dilemma, där kategorisering å ena sidan behövs för att eleven behöver det särskilda stödet för sin utveckling och mående, samtidigt vill man inte göra en uppdelning mellan eleverna då det leder till ett "vi" och "dem" - tänk. Respondenterna kände sig osäkra om kategorisering av elever var bra eller dåligt, trots att det kan vara diskriminerande upplevdes det som nödvändigt i vissa fall.
Nilholm (2014) diskuterar kategorisering av eleverna utifrån
dilemmaperspektivet. Detta kan bero på de olika attityder och värderingar som existerar kring individer med intellektuella funktionsnedsättningar i samhället än idag. Detta visades som ett resultat av integrering i några av respondenternas
34
skolor, där vissa elever kände sig misslyckade och utanför vid integrering. Att vi har två olika skolformer och att vi talar om fysisk integrering än idag, visar att vi inte har uppnått integreringsmål. Respondenternas svar visar också att målet och arbetet med integrering har utvecklats under tiden, men inte i den mån man hade planerat eller arbetat för. Det visar även att vägen till ett inkluderande samhälle eller en inkluderande skola är lång. Så länge kategoriseringar av människor sker kan vi aldrig nå upp till en inkluderande skola, där alla ska få likvärdig utbildning och delta på samma villkor. Kategorisering kan ses som motsatsen till
inkludering/integrering, vilket ständigt leder till uppdelning mellan "normala" och "avvikande" (Brodin &Lindstrand, 2010; Nilholm, 2014).
8.3 Slutsats
Den viktigaste slutsatsen som kan dras i denna studie är att vi har en lång resa framför oss när det gäller likvärdig utbildning för alla. För att nå dit, krävs det bland annat tydlighet i de olika styrdokumenten, ledningsroll, viljan hos de inblandade aktörerna, gemensamma mål och syften samt en framgångsrik samverkan. Integreringsarbete kring grundsärskoleelever har diskuterats sedan 1950-talet, men vi är fortfarande där vi diskuterar svårigheter med att integrera i vissa ämnen. Respondenterna talar om att de arbetar med integrering av
grundsärskoleelever, men det är bara vid enstaka tillfällen och med enstaka elever. På D3:s skola var dessa tillfällen något fler, då eleverna hade ett gemensamt fritidshem och några lektioner med grundskoleelever. Tideman (2000) skiljer på fyra olika typer av integrering. Den fysiska, funktionella, sociala och samhälleliga integreringen. På respondenternas skolor är grundsärskoleeleverna fysiskt och funktionellt integrerade, då de är lokalintegrerade med grundskolor, och funktionellt integrerade då de använder sig av samma matsal, idrottshall och utemiljö som grundskoleelever. När det gäller samhälleliga integreringen och utifrån respondenternas svar ser man att eleverna inte ingår i en samhörighet med varandra. Social integrering fanns inte på alla skolorna som ingår i studien, och det var lite av denna sorts av integrering i skolan som hade det också.
En stor och positiv förändring har skett under åren när det gäller individer med funktionsnedsättnings livssituation jämfört med tidigare. Integrering skulle vara det första steget mot att individer med funktionsnedsättning skulle delta på lika villkor som alla andra med likvärdig utbildning, men att leva upp till dessa mål har beskrivits som svåra i praktiken.
8.4 Framtida forskning
Innan och under studiens gång har jag bland annat läst flera olika vetenskapliga artiklar och litteratur om både samverkansprocesser och integrering. Forskningen kring integrering visade sig vara ganska stor, trots att vi inte har uppnått en social integrering. Men när det gäller samverkan var forskningen inte så stor, trots att samverkan kan leda till ett mer inkluderande samhälle. Jag märkte att Danermark var den återkommande forskaren i all litteratur jag läste. Området kring
samverkan saknar ett kritiskt perspektiv, det vill säga att det är okritiserad sanning och detta ser man genom att största delen av den forskningen man läser lutar sig på samma forskare. Ett kritiskt perspektiv behövs för att granska den forskning som finns idag kring samverkan samt social integrering.
Att göra samma studie, men utifrån grundsärskoleelevers perspektiv kan vara värt att forska om. Alltså om elevernas upplevelser och erfarenheter med att ha två olika skolformer i samma byggnad.
35
REFERENSER
Brodin, J & Lindstrand, P (2004) Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J & Lindstrand, P (2010) Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman A (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dalen M (2008) Intervju som metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Dammert R (2013) Funktionshinder-Vad är det? Stockholm: Norstedets juridik. Danermark B, (2000) Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. Danermark B, Germundsson P, (2007) Nya vägar till arbetsmarknaden:
kvalitetssäkring av samverkan. Sundsvall: Sundsvalls kommun.
Emanuelsson, I (1996) Integrering- bevarad normal variation i olikheter. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering: idé, teori, praktik. Malmö: Corona. Emanuelsson, I (2004) Integrering/inkludering i svensk skola. I: J. Tøssebro:
Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Engkvist, L (1999) Samverkan – verkan för vem? Samverkan mellan grundskola
och särskola – hur påverkas de berörda? Malmö: Malmö Högskola.
Germundsson P, (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om
sociala representationer och interprofessionell samverkan. Doktorsavhandling:
Örebro universitet.
Germundsson P, Danermark B, (2012) Vocational rehabilitation, interagency
collaboration and social representations. Work, 42, ) 4(
Gotthard, Lars-Erik (2007) Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Göransson, K., Stéensson, A-L., Roll-Pettersson, L., Stenhammar, A-M. & Thorsson, L. (2000) Om alla är lika skulle det inte vara lika roligt. Att bygga en
skola- samverkan mellan särskola och grundskola. Stockholm: FUB:s
forskningsstiftelse ala.
Haug, P (1998) Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hill, A (1996) Vart tog visionerna om integrering vägen? I: T. Rabe & A. Hill.
36
Hillborg H, Svensson T, Danermark B, (2010) Expectations, visions and sense of
empowerment: in the face of a vocational rehabilitation process for people with psychiatric disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 12, (2).
Johansson, H. & Larsen – Gustavsson, E (2000) Integrering mellan grundskola
och sär skol. Hur fungerar det i praktiken? Malmö Lärarhögskola
Lärarutbildningen, specialpedagogutbildningen.
Karlsudd P (1999) Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Kalmar Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lgr 11 (2011) Läroplaner för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Lpo 94 (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Möller, A & Nyman, E (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och
habilitering. Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin (2006).
Nilholm, C (2006) Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder
det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling
Nilholm, C & Göransson, K (2013) Inkluderande undervisning – vad kan man
lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Nilholm, C (2014) Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur Nirje B (2003) Normaliseringsprincipen. Lund: studentlitteratur
Rabe, T & Hill, A (1996) Boken om integrering: ide, teori, praktik. Malmö: Corona.
Regeringsskrivelse (2005/06:151) Kvalitet och samverkan om utbildning för barn,
unga och vuxna med utvecklingsstörning.
Regeringskansliet (2008). FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm.
Rosenqvist, J (1996) Integration – ett entydigt begrepp med många innebörder. I: T. Rabe & A. Hill. Boken om integrering. Malmö: Corona.
SFS (1954:483) Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. SFS (1985:1100) Skollagen.
37
Skolverket (1998) Elever i behov av särskilt stöd en temabild utgiven av
Skolverket. Stockholm: Liber Distribution.
SOU 1982:19 Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. SOU 2003:35. För den jag är-om utbildning och utvecklingsstörning.
SOU 2004:98 För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning.
Strandberg, L (2006) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Szönyi K, Tideman M, (2011) Särskola, kategorisering och vanliggörande. I: Söderman L, Antonson S (Red) Nya omsorgsboken: en bok om människor med
begåvningsmässiga funktionshinder. Malmö: Liber.
Söder L & Antonsson, L (2011) Nya omsorgsboken: en bok om människor med
begåvningsmässiga funktionshinder. Malmö: Liber.
Tideman, M (1998) I gränslandet mellan grundskola och särskola- intervjuer med
föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade. Högskolan i Halmstad:
Wigforssinstitutet.
Tideman, M (2002) Normalisering och kategorisering. Om handikapp ideologi
och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.
Stockholm: Johansson & Skyttmo förlag.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården., L & Jacobsson, K. (2004) Den stora utmaningen - om att se olikhet som en resurs i skolan. Halmstad. Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Unesco (2001) Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: svenska Unesco-rådet.
Vetenskapsrådet, (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widmark, C. (2015). Divergent Conceptions. Obstacles to Collaboration in
Addressing the Needs of Children and Adolescents. Doktorsavhandling.
38
BIALGOR
(Bilaga 1)
Projektets titel (obligatoriskt): Integrering av grundsärskola i grundskola
Datum: 2017-04-10
Studieansvarig/a: Amira Khammo E-post
Shetranta_khammo@hotmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning: socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde
Nivå: grundnivå
Hej! Jag heter Amira Khammo och är student på Malmö högskolan, jag går på programmet socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde. Jag skriver om integrering av särskola i grundskola, syftet med studien är att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats övertid. För att kunna få en breddare
perspektiv på området har jag valt att använda mig av kvalitativa
semistrukturerade intervjuer som metod. Yrkesgrupperna jag valt att intervjua är rektorer, specialpedagoger som är yrkesverksamma i båda skolformerna (grundsärskola/grundskola). Insamlingsmaterialet från dessa intervjuer ska hanteras enligt forskningsetiska principer.
Er deltagande i studien är helt frivilligt, och ni kan när som helst avbryta ert deltagande utan närmare motivering.
Konfidentiellt kraven eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att ingen annan än mig som är undersökningsledare kan komma åt.
39
(Bilaga 2) (Intervjuguide)
1. Yrke, antal år och arbetsområde (särskola/grundskola)? 2. Vad innebär begreppet elever i behov av särskilt stöd för er? 3. Vad anser ni att begreppet integrering innebär?
4. Vilka är målen med integrering av särskola i grundskola enligt er? 5. Hur arbetar ni för att kunna uppfylla dessa mål?
6. Vilken typ av samarbete finns det mellan sär/ grund skola inom er verksamhet? 7. Vilka strategier använder ni er av för att kunna förbättra detta samarbete? 8. Berätta lite om de sociala relationerna mellan barn i särskola och barn i grundskola?
- Bemötande - Fungerande
9. Hur viktiga är tillgänglighetsfrågor för er verksamhet, och varför? 10. Vad ser ni för nackdelar med integrering?
11. Vad ser ni för fördelar med integrering?
12. Vilka möjligheter respektive hinder kan ni se med integrering av särskola i grundskola?
Något som ni tycker är viktigt att ta upp när det gäller integrering som inte kom med på frågeställningarna.
40
(Bilaga 3)
(Samtycke från deltagare i projektet)
Projektets titel:
Integrering av grundsärskola i grundskola
Datum: 2017/04/10
Studieansvarig/a: Amira Khammo E-post
Shetranta_khammo@hotmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning: socialpedagogiskt
arbete inom
funktionshinderområde
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum:
……… Deltagarens underskrift: ………