Diskussion intervju och enkätresultat

Nedan presenteras diskussion utifrån resultat och analys av kvalitativ och kvantitativ metod.

Lagstiftning

I resultatets första del framkom det tydligt att båda intervjupersonerna ansåg att sugardejting och prostitution går att likställa och båda lyfte relevansen av koppling till lagstiftningar. Utöver sexköpslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §) beskriver båda intervjupersonerna att de regelbundet i sitt arbete relaterar till samtyckeslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 1 §). Lagen beskrivs framförallt relevant i samtal med unga tjejer som ibland inte själva vet vad de utsatts för och med hjälp av lagstödet kan intervjupersonerna förtydliga för tjejerna vad som faktiskt är okej eller inte, samt i vissa fall hitta skäl till polisanmälan. Juristen beskriver att det i relation till sugardejting är viktigt att reflektera över vad ett samtycke innebär och om en person kan förhandla sig till ett samtycke eller inte. Jämställdhetsmyndigheten (2021) betonar att ett samtycke aldrig kan köpas. Samtyckeslagen kan utifrån detta tänkas vara ett verktyg som kan identifiera och förhindra det kryphål som forskningen menar att sugardejting möjliggör i relation till sexköpslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §) (Jfr. Miller, 2011). Forskningen kring sugardejting är generellt sett relativt liten idag över hela världen och i ett svenskt sammanhang pågår en första forskningsstudie inom området. För att nå bättre kunskap om hur sugardejting bör förstås behövs mer forskning i relation till svenska lagstiftningar.

Medias roll

Intervjupersonerna lyfte hur media anses påverka både de unga tjejerna, deras attityder till och uppfattningar om fenomenet men även männens förhållningssätt till fenomenet. Gällande de unga tjejerna lyftes hur media och sociala medier speglas i deras åsikter. På sociala medier kan unga tjejer se hur andra unga tjejer lägger upp bilder och filmer på hur livet som en sugarbaby kan vara. Där visas fenomenet vara ett möjliggörande av en lyxig livsstil som inkluderar materiella saker, resor och hotellvistelser med mera. Sugardejting framställs som något oproblematiskt, lättsamt och roligt och lyfts därmed som något eftersträvansvärt för unga tjejer på sociala medier. Denna bild kan även tänkas relatera till vad som anses eftersträvansvärt i dagens samhälle där lycka och tillfredsställelse kopplas till det

konsumtionsbeteende som Daneback (2012) menar präglar vår postmoderna samtid. Något som påverkar ungas livsstil är fenomenet influencers, vilka framförallt är synliga på sociala medier och ständigt visar upp en bild av en livsstil där utseende och materiella saker

prioriteras. Många gånger sponsras influencers av olika företag som gör det möjligt för dem att resa eller ha vissa materiella ägodelar som de förväntas göra reklam för i sina inlägg. Dessa influencers och deras livsstil är målbilder för unga tjejer. Utifrån hur

sugardejtingsidorna marknadsförs kan en sugardaddy ses som ett sätt att uppnå denna livsstil (Jfr. Richmeetbeautiful, 2020). Samhällets porträttering av tillfredsställelse och influencers livsstil kan genom media skapa ett ökat intresse för sugardejting.

36 Patriarkala samhällsstrukturer

Samtidigt som unga tjejer influeras av en glamorös livsstil så visar media upp en annan sida gentemot männen. Juristen beskriver att männens efterfråga av sex med unga tjejer är roten till dess omfattning, vilket grundar sig i patriarkala samhällsstrukturer. Det sexuella innehållet på internet präglas av ett manligt perspektiv där mannens tillfredsställelse och lust står i fokus (Daneback, 2012). Mainstreampornografin skapas av män, för män, och sätter normer för vad som anses attraherande och normalt (Waltman, 2014). I resultatet framkommer att

socialarbetaren möter flertalet sexköpare i sitt arbete, där somliga själva anger pornografin som orsak till sexköp då pornografin i sig självt inte längre räcker till för att uppfylla de sexuella fantasier som den skapat hos dem. Både inom pornografin, i filmer och på sugardejtingsidorna framställs bilden av att ha sex med unga tjejer som något

eftersträvansvärt. Männen framställs utifrån kapital och resurser som den part som har störst maktkapital, vilket även kan tänkas påverka deras uppfattning av sig själva som bestämmande samt tillskriver dem än mer makt. Detta är även något som Simon Häggström, polis som arbetar riktat mot prostitution och människohandel på nationell nivå, beskriver (Häggström, 2021). I ett inlägg på instagram skriver han att sociala medier framställer sidor som

exempelvis OnlyFans, en plattform där personer skapar profiler och tjänar pengar på lättklädda bilder på sig själva, som positiva plattformar som stärker unga tjejer i deras självförtroende. Utifrån sociala medier kan även sugardejting förstås på liknande sätt. Häggström (2021) menar att en del hävdar att ett ifrågasättande av dessa sidor är ett ifrågasättande av unga kvinnors rätt att göra vad de vill med sina egna kroppar. Vidare beskriver Häggström (2021) att influencers och kändisar pratar om en ny våg av feminism (Jfr. Jackson, 2018) där möjligheten att sälja naket material inte har någonting med

prostitution att göra utan öppnar upp en möjlighet att tjäna pengar under pågående pandemi. Under alla år i prostitutionsvärlden förklarar Häggström (2021) att han lärt sig att det alltid är den som har pengarna som sitter på makten och de unga tjejerna snarare mister rätten till sin egen kropp än vinner den, oavsett om mötet med männen sker i verkligheten eller via mobiltelefonen.

Medias framställning kan även tänkas forma mäns kvinnosyn, där de unga tjejerna har till syfte att tillfredsställa mannens sexuella lust (Jfr. Daneback, 2012). Jämställdhetsmyndigheten (2021) beskriver hur tillsättandet av sexköpslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §) hade till syfte att få bort efterfrågan hos män på kvinnors kroppar för sexuell tillfredsställelse då detta anses bidra till ojämlikhet mellan könen. Juristen poängterar att sugardejting och prostitution är uttryck för patriarkala strukturer, vilket bidrar till ett ojämlikt samhälle. Kvinnor har genom historien sökt skapa ett jämställt samhälle (L. Arnell, forskare i genusvetenskap, personlig kommunikation, 10 mars 2021) och den fjärde våg av feminism som den poststrukturalistiska feminismen beskriver träder fram i vår tid menar att sociala medier och plattformar kan bidra till att forma detta samhälle (Jackson, 2018). Utifrån ovanstående beskrivningar samt hur sugardejtingsidorna marknadsförs kan sociala medier och andra plattformar snarare förstås bidra till att motverka det jämställda samhälle som bland annat feminismen och

Jämställdhetsmyndigheten (2021) eftersträvar att skapa. En högst aktuell situation som

exemplifierar detta är den polisiära insatsen “insats torsk” som gjordes i Stockholm under maj 2021. Under insatsveckan greps totalt 91 män för köp av sexuell tjänst, vilket är den största andel gripna sexköpare på en vecka någonsin i Sverige och mörkertalet misstänks vara stort (Aftonbladet, 11 maj 2021). Under 2020 greps totalt 117 personer för sexköp genom “insats torsk” och under samma månad och område föregående år greps vid insatsveckan 28

37

sexköpare. Antal gripna sexköpare, som samtliga var män, under förra veckan tydliggör att män efterfrågan sexuella möten med unga tjejer inte minskar. Efterfrågan och intresset för unga tjejer i sugardejting och prostitution är därmed ett stort och högst aktuellt

samhällsproblem (Jfr. SVT Nyheter, 21 februari 2021).

Unga tjejers syn på sugardejting

Studien visar att unga tjejer skiljer på sugardejting och prostitution och intervjupersonerna menar att sugardejting marknadsförs som något eget och romantiserat. Unga påverkas av varandra (Stier, 2011; Hwang, Frisén & Nilsson, 2018) och genom att fler unga ser det som något vanligt bidrar det till en än större acceptans och normalisering av fenomenet (Jfr. Daneback, 2012). Något som dock måste poängteras är att vi inte kan beskylla de unga tjejerna för deras lättsamma attityder, så länge det marknadsförs på det sätt det gör och så länge efterfrågan finns så kommer problemet alltid finnas kvar. Den förändrade synen på sexualitet i samhället och att sex är något som kan ske med någon man inte känner, oberoende av känslor för personen eller inte (Jfr. Attwood, 2006) kan också påverka bilden av att det inte är en sån “big deal” att ha sex med någon man egentligen kanske inte vill ha sex med i utbyte mot pengar eller materiella gåvor. Det kan också finnas en skillnad i hur samhället ser på sugardejting och prostitution. Den traditionella uppfattningen är att i prostitution träffar kvinnan flera kunder. Den generella synen på en sugardejtingrelation kan dock innefatta att en sugarbabe endast har en sugardaddy. Det kan därför tänkas bli mer likt en “vanlig”

kärleksrelation och därmed inte lika stigmatiserat som traditionell prostitution. Det finns dock många fler sugarbabes än sugardaddies på sugardejtingsidorna (Nayar, 2017), vilket skulle kunna vara ett tecken på att en sugardaddy har fler än en sugarbabe.

Att sugardejting marknadsförs som ersättning i utbyte mot umgänge kamouflerar ofta det faktum att sugardejting ofta övergår i prostitution. Studiens resultat visar att de respondenter som tror att en sugardejtingrelation endast syftar till att umgås har en högre ökad acceptans till sugardejting. Ett exempel socialarbetaren lyfter är en ung tjej som beskrev att hon inte var som alla andra sugarbabes, hon gjorde detta för att hon måste och inte för att hon tyckte om det. Bilden av hur sugardejting marknadsförs präglar både hur tjejer som engagerar sig och inte i sugardejting uppfattar fenomenet. Detta blir problematiskt då tidigare forskning visar att sugardejting är en inkörsport till prostitution (Falk, 2021) och det kan därmed tänkas bli en riskfaktor till att unga tjejer far illa. Genom att kvinnorna själva distanserar sig från sexarbete blir det förmodligen lättare att hantera stigmat i samband med sexarbete (Upadhyay, 2021) och det kan även ses mer accepterat från samhällets sida (Jfr. Miller, 2011). I studiens resultat anses sugardejting i högre utsträckning än prostitution som något frivilligt, vilket kan tänkas bidra till en syn på att kvinnor som prostitueras i högre utsträckning gör det för att de blir tvingade men att sugarbabes gör det av fri vilja och anses därmed inte lika utsatta som prostituerade. Relationen mellan en sugarbabe och en sugardaddy kan tänkas uppfattas som att båda utnyttjar varandra medan en tjej i prostitution enbart blir utnyttjad. Det finns ett antal skillnader mellan sugardejting och prostitution, både gällande marknadsföring och det

uttalade syftet. Både tidigare forskning (Falk, 2021) och studiens resultat visar att

professionella ser att båda fenomenen i slutändan handlar om att få ersättning för sexuella handlingar, fysiskt eller via internet, vilket konstaterar att det i praktiken inte förekommer någon skillnad trots att unga tjejer anser det. De unga tjejernas attityder visar att studiens resultat påverkas av åldern vilket kan tänkas bero på att det blir svårare för unga att se bortom den romantiserade bilden av sugardejting och svårare att förstå hur det kan påverka dem på

38

längre sikt. Detta i kombination med den okunskap som verkar finnas kring sugardejting och vad det innebär, påverkar hur unga ser på sugardejting. Ungas okunskap och omedvetenhet kring sugardejting kan dock inte de unga beskyllas för, utan vuxenvärlden som ligger bakom dess uppkomst och marknadsföring. Sugardejting är ett fenomen som måste diskuteras både i skolan och i hemmet och de unga måste få chansen att bli uppmärksammade på vilka risker fenomenet medför.

Internet och Covid-19

Den sociala situationen för de unga tjejerna har förändrats dramatiskt i och med covid-19. Studiens resultat visade att covid-19 har haft en stor påverkan på unga tjejers sociala kontakter. Allt fler har sitt sociala umgänge online under covid-19. I de flesta

sugardejtingrelationerna inleds den första kontakten via internet. När det sociala umgänget har förflyttas till internet i och med pandemin kan det därmed tänkas finnas en ökad risk att komma i kontakt med sugardejting. Under det senaste halvåret har allt fler varnat för hur covid-19 påverkar ungas kontakter på internet. Vid slutet av genomförandet av studien (maj 2021) startades en namninsamling att införa BankID på sociala medier för att motverka att unga utsätts för grooming via internet (Ljungqvist, 2021). Att utsättas för grooming är någonting som båda intervjupersonerna lyfter som en påverkan till att allt fler hamnar i sugardejting. Som tidigare nämnt gjordes en polisiär insats “insats torsk” i Stockholm under maj 2021 där de grep den största andelen sexköpare på en vecka någonsin i Sverige

(Aftonbladet, 11 maj 2021). Om covid-19 har en påverkan till detta är svårt att avgöra, dock är det en bekräftelse på att efterfrågan finns och det har iallafall inte minskat under den rådande pandemin. Det blir därmed viktigt att uppmärksamma och undersöka vidare hur den ökade användningen av internet i och med covid-19, påverkar engagemanget till sugardejting bland unga.