Ett liv i lyx eller prostitution? : Professionellas uppfattningar och unga tjejers attityder till sugardejting

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Ett liv i lyx eller

prostitution?

Professionellas uppfattningar och unga

tjejers attityder till sugardejting

Författare:

Maria Tauson Joline Åhlund

Handledare:

ETT LIV I LYX ELLER PROSTITUTION? Maria Tauson, Joline Åhlund

Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Sammanfattning

Det relativt nya fenomenet sugardejting anses vara förklädd prostitution och skada unga tjejer. Föreliggande studie syftar till att undersöka synen på sugardejting i jämförelse med

prostitution av såväl professionella som unga tjejer. Vidare undersöks omfattningen, dess orsaker och unga tjejers attityder till fenomenet samt vilka demografiska och sociala faktorer som eventuellt kan påverka attityderna. Studien har en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod där intervjuer av professionella har gjorts samt enkäter har besvarats av unga tjejer i åldrarna 18 till 25 år. Resultatet visar att synen på sugardejting i jämförelse med prostitution skiljer sig åt mellan de professionella och de unga tjejerna samt att ju yngre tjejerna är desto mer positiv och lättsam attityd till sugardejting har de. Sugardejting upplevs öka och dess orsaker beskrivs bland annat vara internet och sociala medier, hur sugardejting marknadsförs samt patriarkala samhällsstrukturer. Respondenternas uppfattningar har analyserats i relation till postmodern sexualitet, dess relation till internet samt feminism. Studiens slutsats visar sammanfattningsvis att det inte finns några tydliga mönster till unga tjejers attityder till fenomenet. Ett riktat förebyggande arbete inom socialt arbete och fortsatt forskning om fenomenet är relevant för att förhindra att allt fler unga tjejer lockas in i och far illa av sugardejting.

A LIFE OF LUXURY OR PROSTITUTION? Maria Tauson, Joline Åhlund

Örebro University

School of Law, Psychology and Social Work Social Work

Undergraduate Essay 15 credits Spring 2021

Abstract

The relatively new phenomenon sugar dating is regarded as disguised prostitution which consider harm girls. The following study aims to examine the approach of sugar dating compared to prostitution of both professionals and young women. It also aims to examine the extent of sugar dating, its causes, what attitudes young women have towards the phenomena and what sociodemographic factors that may affect them. The method is a mixed design, where interviews with professionals combined with questionnaires to young women between the age of 18-25 years have been made. The result establishes that the approach towards sugar dating compared to prostitution differ between the professionals and the young women, and that there is an inverse correlation between age and attitude in that lower age equates to a more positive attitude regarding sugar dating. An increase of sugar dating is experienced to where the causes are indicated to be the internet, social media, in what way sugar dating is marketed as well as the social structure of patriarchy. The opinions of the respondents have been analyzed in relation to postmodern sexuality and its relation to the internet and

feminism. The study's findings show no clear patterns to young women's attitudes to the phenomena. Targeted prevention is relevant in social work and further research to prevent that even more girls are enticed into and maltreated by sugar dating.

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla respondenter som tog sig tid att besvara enkät och intervjuer, utan er hade studien inte nått sitt resultat. Vi vill även tacka vår handledare Lia som tålmodigt besvarat mejl efter mejl med frågor angående SPSS och som läst igenom våra texter med kort varsel när vi redigerat in i sista sekund inför handledningen. Till sist vill vi även tacka familj och vänner som uppmuntrat, gett feedback och support under uppsatsskrivandet! Vi hoppas att denna studie får vara av betydelse och bidra med kunskap till vidare socialt arbete.

Innehållsförteckning

4.3 Postmodernismen i relation till kärlek och sexualitet på internet 10

4.4 Feminism 11

5. Metod 12

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt 12

5.2 Litteraturanskaffning 12

5.3 Urval av respondenter och genomförande av datainsamling 13

5.4 Datainsamlingsmetod 14

5.5 Databearbetning och analysmetoder 15

5.6 Studiens kvalitet 16

5.7 Etiska överväganden 16

6. Resultat & Analys 17

6.1 Intervjuer 17

6.1.1 Sugardejting och prostitution: professionellas perspektiv 18

6.1.2 Omfattningen av sugardejting 22

6.2 Enkäter 27

6.2.1 Sugardejting och prostitution: tjejers perspektiv 28

6.2.2 Attityder och påverkansfaktorer 33

7. Diskussion 34

7.1 Diskussion intervju- och enkätresultat 35

7.2 Studiens begränsningar och styrkor 38

7.3 Förslag på vidare forskning 39

7.4 Avslutning och slutsats 40

1

1. Inledning

Att ta emot olika former av ersättning för sexuella tjänster är ett ämne som de allra flesta individer har en åsikt om. Den svenska sexköpslagen som återfinns i Brottsbalken (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §) anger att det idag är olagligt att ingå en sexuell förbindelse mot ersättning för den köpande parten men inte för den säljande. Det traditionella begreppet prostitution är starkt kopplat till ekonomisk ersättning, men ersättning kan även erhållas i form av annan kompensation, exempelvis smycken, middagar, kläder eller alkohol (Bexar, u. å). Särskilt unga tjejer, som inte alltid uppfyller de stereotypa föreställningarna om

prostitution, utgör en grupp som ägnar sig åt så kallad sugardejting vilket kan innebära många olika typer av arrangemang. Fenomenet innebär vanligtvis en relation där en äldre man, en Sugardaddy, kompenserar en yngre kvinna, en Sugarbaby, för sällskap. Sällskapets och kompensationens ramar kan arrangeras på olika sätt, men vanligt är att kompensation i form av pengar sker på en regelbunden basis. Sugardejting är ett fenomen som diskuteras på många olika plattformar. En del unga tjejer ger en positiv bild av fenomenet och menar att

sugardejting förenar umgänge med lättförtjänta pengar. Media visar dock att samhällsaktörer med olika professioner inom området och nutida forskning ser en annan sida av fenomenet, att det är skadligt för unga tjejer och att sugardejting är förklädd prostitution (Falk, 2021;

Svenska Dagbladet, 2017, 14 september). Sugardejting är delvis svårdefinierat, och även kantat av starka attityder och åsikter. För att verksamheter inom socialt arbete bättre ska kunna förebygga och motverka att unga tjejer tar skada av sugardejting är det viktigt att förstå vilka attityder som råder både hos professionella och unga.

Sugardejting och prostitution: professionellas perspektiv

Lagstiftningar är en viktig del av hur olika fenomen förstås och hanteras i samhället samt hur människors synsätt påverkas. Den svenska sexköpslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §), som beskrivet ovan, tydliggör att erbjuda ersättning i någon form för sexuella handlingar idag är kriminaliserat i Sverige. På en av de främsta svenska sugardejtingsidorna

RichMeetBeautiful beskrivs sugardejtingrelationen som en ”ömsesidig fördelaktig relation” och att om någon är intresserad av sex för pengar så har sidans koncept missförståtts (Richmeetbeautiful, 2020). Ansvariga bakom sugardejtingsidorna menar att det inte får förekomma sexköp via sidorna, utan att sugardejting enbart handlar om sällskap utifrån samtycke. Trots att sajterna hävdar att sexköp inte får förekomma vittnar både unga tjejer samt poliser om att sugardejtingsidorna är en ingång till prostitution (Falk, 2021). Att ingå en sugardejtingrelation med samtycke från båda parter är inget olagligt för två vuxna individer, inte heller är generositet inom en relation olagligt. När relationen dock innefattar att ett utbyte av gåvor eller ersättning för en sexuell handling sker har samtycket försvunnit och ett sexköp har begåtts (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Det pågående forskningsprojektet Mellan relation och prostitution: Sugardejting och omförhandlingen av gränsen mellan ekonomi och intimitet bedrivs av forskare vid Örebro Universitet med syfte att bidra med kunskap som kan ligga till grund för utvecklande av policyåtgärder kring fenomenet (Gunnarsson, 2020). Den pågående forskningen är en viktig del i hur fenomenet kan och bör förstås utifrån lagstiftning.

Omfattningen av sugardejting

De senaste åren har fenomenet sugardejting blivit alltmer omtalat, antalet sugardejtingsidor har ökat och media påvisar att fenomenet i sig har ökat i Sverige. Poliser som arbetar med människohandel och prostitution beskriver att de möter allt fler unga tjejer i prostitution som uppger att sugardejting varit inkörsporten (Zangana, 2021, 5 april). Tidsskriften

2

Socionomen’s första nummer år 2021 hade temat ”Nu ökar sugardejting” där både forskare, socionomer, frivilligorganisationer, poliser och kriminologer beskrev att de upplever en ökning av fenomenet (Falk, 2021). Nyligen gjordes ett undersökande reportage om Shelley, 21 år, som i dagsläget säljer sexuella tjänster och själv beskriver att merparten av hennes kunder är kontakter via sugardejtingsidor (Ericson & Wennman, 2021, 5 april). Huruvida sugardejting faktiskt ökat eller enbart blivit mer uppmärksammat är svårt att avgöra. Flera har försökt förstå och förklara varför individer söker sig till sajterna och registrerar sig som sugarbabies. Dålig ekonomi, sexuella övergrepp, självskadebeteende, studiekostnader, missbruk i hemmet eller dålig självkänsla är exempel på bakomliggande faktorer till att engagera sig i sugardejting. Sajterna riktar sig ofta till unga tjejer med lockande

beskrivningar, exempelvis ett glamoröst liv eller avbetalda studiekostnader, som argument till att bli en sugarbaby (Scull, 2020; Ericson & Wennman, 2021, 5 april; Richmeetbeautiful, 2020; Falk, 2021). Några hänvisar till att den rådande covid-19 pandemin bidragit till ökningen av sugardejting då pandemin lett till ekonomiska svårigheter för många unga som exempelvis förlorat extrajobb. Andra menar att pandemin gjort att flertalet unga blivit

isolerade och spenderar mer tid ensamma framför skärmar vilket lett till att sugardejting blivit ett sätt att skapa kontakter och umgänge (Falk, 2021). Hur omfattningen av sugardejting förändrats de senaste åren i Sverige är svårt att avgöra med säkerhet då fenomenets omfattning beskrivs och förstås utifrån olika perspektiv och faktorer från olika håll i samhället.

Sugardejting och prostitution: tjejers perspektiv

Som tidigare beskrivits råder olika uppfattningar kring sugardejting i relation till prostitution. I dagsläget finns ingen laglig definition som tydligt kan tillskrivas fenomenet sugardejting, dock kan varken ersättning för sexuella tjänster eller frånvaro av samtycke garanterat uteslutas från relationerna (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Trots att lagstiftningar är tydliga angående ersättning för sexuella tjänster oavsett relationens uppsåt har inte de som berörs av sugardejting alltid samma attityder till fenomenet. I och med den tekniska

utvecklingen i allmänhet och det senaste pandemiåret i synnerhet har livet än mer förflyttats online och digitala möten ökar såväl inom arbetslivet som privat. Att unga spenderar mer tid framför datorn är naturligt och vid varje plattform med chattfunktion finns en risk att komma i kontakt med en förövare via internet som uppmanar att skicka nakenbilder eller att

introduceras till sugardejting (Falk, 2021). Forskning förklarar att ungdomar som är verksamma inom sugardejting inte ser sig själva som lata eller naiva utan menar att sugardejting möjliggör lättförtjänta pengar och att dessa relationer inte skadar någon (Lee, Shek & Busiol, 2016).

På Facebook, en allmänt välkänd och socialt accepterad plattform, går det att utläsa starka åsikter åt olika håll kring fenomenet. I en Facebookgrupp med cirka 160 000 unga tjejer har det startats en tråd där sugardejting diskuteras. Några av tjejerna beskriver erfarenheter av sugardejting och majoriteten av dessa tjejer har en positiv syn på det. Exempelvis berättar en tjej att hon sålt en lättklädd bild på sig själv för 1500kr och beskrev detta som något

odramatiskt då hon redan hade publicerat bilden på Instagram. I kommentarsfältet kan utläsas att de positiva beskrivningarna gör att fler tjejer blir nyfikna och vill hitta en sugardaddy. En del tjejer beskriver att deras relationer med sugardaddies inte har handlat om sex medan vissa beskriver att det har ingått sex i kombination med annat sällskap, till exempel att äta middagar ihop och gå på bio. De tjejer som skriver att det har ingått sex i relationen menar dock att det inte är prostitution då sex varit en frivillig del av relationen som helhet. Ett reportage i

3

Expressen beskriver unga tjejer som Brottscentralen, ett TV-program om kriminalitet, har varit i kontakt med gällande sugardejting. Tjejerna menar att sugardejtingrelationerna går ut på, och i de flesta fall enbart handlar om sexuella tjänster i utbyte mot ersättning (Nilsson, 2017, 14 september). Forskning visar att ungdomar anser sig kunna ha en social och materiell livsstil som gör att de kan engagera sig i sociala aktiviteter utan problem med hjälp av en sugardaddy. Dessutom krävs ingen professionell utbildning eller kvalifikation för de intima handlingarna samt att de kan göra det vid sidan av studier, få en ersättning direkt och i vissa fall njuter de eller tycker om det (Lee et al., 2016). Hur och varför unga skiljer på sugardejting och prostitution saknas det idag kunskap om.

Attityder och påverkansfaktorer

Att olika åsikter bland unga tjejer framkommer i diskussioner kring sugardejting är tydligt, men vad det är som påverkar attityderna och förhållningssättet till fenomenet är ännu

outforskat. Ovan har vanliga orsaksfaktorer till att engagera sig i sugardejting beskrivits. Det finns dock ingen forskning som förklarar vad det är som påverkar vilken attityd man har till sugardejting. I flertalet kontexter studeras bakomliggande faktorer till olika attityder, synsätt och uppfattningar. Vad gäller förståelse för val av partipolitisk tillhörighet, attityder till varför vissa väljer att rösta och andra inte är några exempel på studier och undersökningar där demografiska och socioekonomiska bakgrundsfaktorer som ålder, uppväxt och kön undersöks (Bengtsson, 2002). Ett antisocialt beteende bland unga är forskare eniga om är

multifaktoriellt, vilket innebär att både socialpsykologiska, individuella och samhälleliga faktorer påverkar ungas attityder och beteenden (Hwang, Frisén & Nilsson, 2018). Flertalet forskare och historiker har försökt beskriva och förklara unga människors beteenden, känslor och tankar och begreppet identitet är något som ofta identifierar denna fas i livet. Människors identitet är nära sammankopplat med självbild och formas under unga år genom sociala erfarenheter och psykiskt tillstånd. Det sociala sammanhanget och kompiskretsen präglar beteenden och formandet av identiteten extra mycket under denna tid (Stier, 2011). De normer som finns i samhället formas via kulturella traditioner, moraliska och religiösa värderingar samt vad som är aktuellt i samhället just vid den tidpunkten. Dessa normer påverkar ungas syn på vad som är normalt, förväntat och tillåtet när det kommer till sex (Hwang, Frisén & Nilsson, 2018).

Ungas attityder till sexualitet ur ett sociologiskt perspektiv relaterar till andra halvan av 1900-talets normsystem och ”kärleksideologi” där förälskelse och kärlek ansågs legitimera sexuella handlingar. Från 1990-talet och fram till idag har ungas attityd förändrats en del till en mer frikopplad sexualitet och liberal attityd där sexuella handlingar exempelvis kan ske utanför en fast relation, med flera personer eller med vänner. Normerna för ungas attityder till sexualitet kan variera mellan könen eller olika grupper i samhället men generellt sett visar

undersökningar att unga upplever sexuella erfarenheter som positiva och spännande. Utöver normers påverkan beskrivs även hur den fysiska utvecklingen av hjärnans frontallob som bland annat styr konsekvenstänket färdigutvecklas vid 25 års ålder, vilket bland annat påverkar unga personers riskbeteende och tankesätt (Hwang, Frisén & Nilsson, 2018). Vad gäller undersökningar kring unga tjejers attityder och uppfattningar angående sugardejting saknas det information, vilket delvis beror på att fenomenet ses som relativt nyligen

uppmärksammat i Sverige. För att kunna förstå unga tjejers attityder till sugardejting är det relevant att undersöka om några typiska sociala eller demografiska kännetecken kan relateras till attityderna.

4

1.1 Problemformulering

Vilka attityder och uppfattningar som finns kring sugardejting kan möjligen förstås i relation till olika sociala och demografiska bakgrundsfaktorer. Det är svårt att avgöra om fenomenet ska betraktas som en privat angelägenhet, att var och en får göra vad de vill med sina kroppar eller om det ska betraktas som prostitution (Ryltenius, 2019). Eftersom en del av de som engagerar sig i sugardejting blir utnyttjade och tvingas ingå i relationen medan andra faktiskt gör det av fri vilja och har en positiv upplevelse är det svårt att definiera i ett specifikt lagrum (Falk, 2021). Professionella som arbetar med sugardejting menar dock att det är tydligt att sugardejting är en inkörsport till prostitution och förklarar att många av tjejerna oftast går in med en vag bild av vad sugardejting innebär och uppfattar inte förrän en bit in i relationen att de faktiskt säljer sex. Inom sugardejting är det inte alltid uttalat vad som förväntas av

relationen vilket gör det svårare att sätta gränser. Som ung i sökandet efter identitet är det svårare att stå upp för sig själv och det är därmed de yngre som är mest sårbara och far mest illa av det (Falk, 2021). Sugardejtingsidorna har en åldersgräns på 18 år, dock är det ingenting som kontrolleras (Aftonbladet, 2021, 18 januari). Polisen beskriver att flera av tjejerna som ägnar sig åt sugardejting är minderåriga, från 13 år och uppåt. Majoriteten av tjejerna mår dåligt och använder sugardejting som ett självskadebeteende och i de flesta fall har tjejerna tidigare varit utsatta för någon form av övergrepp. Polisen menar att det för dem blir tydligt att sugardejtingsidorna utsätter barn för en stor risk och att unga tjejer i många fall skapar en profil i tron om att de endast ska agera sällskap åt en man i utbyte mot ersättning. Det är i mötet med mannen som den unga tjejen inser att det handlar om någonting helt annat och då är det i många fall redan för sent (Ericson, 2019, 11 juli).

Media påvisar att flera olika professionella ser en ökning av sugardejting i samhället idag. Tidigare forskning visar två sidor av fenomenet, somliga verkar engagera sig frivilligt, inte lida av det utan till och med tycka om det, medan andra upplever sig vara lurade in i

sugardejting, utnyttjas och fara illa av det. Både professionella och forskare vittnar även om att tjejerna som engagerar sig blir allt yngre och att ju yngre de är desto mer illa far de av fenomenet. För att verksamheter inom socialt arbete ska kunna arbeta förebyggande och motverka att fler unga tjejer far illa är det av största vikt att ungas attityder till fenomenet förstås i relation till såväl prostitution som professionellas uppfattningar om sugardejting. Om attityderna hos unga tjejer är positiva och skiljer sig från de professionellas uppfattningar om sugardejting kan tänkas att de lättare luras in i det och därmed riskerar fara illa. Om så är fallet behöver riskerna med fenomenet synliggöras på en samhällsnivå samt medvetandegöras i möte med dem unga, vilket kan motverka att fler far illa. Forskning kring möjliga sociala och demografiska bakgrundsfaktorer som kan påverka tjejernas attityder till fenomenet saknas idag och behöver undersökas.

1.2 Syfte

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur professionella, en socionom inriktad på prostitution samt en jurist vid en brottmålsbyrå, beskriver begreppet sugardejting i jämförelse med begreppet prostitution. Syftet är även att undersöka hur unga tjejer uppfattar och skiljer på begreppen och framför allt vilka attityder de har till sugardejting. Syftet är vidare att beskriva ett antal basala demografiska och sociala omständigheter som möjligen påverkar unga tjejers attityder till sugardejting. Studien syftar slutligen till att lyfta och diskutera huruvida de unga tjejernas attityder och uppfattningar liknar, eller skiljer sig från de professionellas uppfattningar samt hur dessa kan bidra till en ökning eller minskning av sugardejting.

5

1.3 Frågeställningar

Frågeställning ett och två riktar sig till de professionella utifrån deras erfarenhet och kunskap medan frågeställning tre och fyra riktas till de unga tjejerna.

1. Hur beskriver professionella sugardejting som fenomen i jämförelse med prostitution?

2. På vilket sätt beskriver professionella omfattningen av sugardejting samt vilka orsaker som kan ligga till grund för detta?

3. Skiljer unga tjejer på sugardejting och prostitution?

4. Vilka möjliga bakomliggande demografiska och sociala faktorer påverkar unga tjejers attityder till sugardejting?

2. Begreppsdefinitioner

I den här sektionen ges definitioner och förklaringar på de centrala begrepp som används mest i studien.

Sugardejting

Denna studie utgår från definitionen av sugardejting som ett arrangemang mellan två parter där en oftast äldre man, så kallad Sugardaddy, finansiellt stöttar en yngre kvinna, så kallad Sugarbaby. Finansieringen sker genom pengar, gåvor eller andra materiella föremål i utbyte mot hennes sällskap, i vissa fall sexuellt. I vissa fall förekommer att den yngre parten är en kille, så kallad boytoy som antingen har en relation med en äldre kvinna, så kallad

Sugarmummy, eller en Sugardaddy (Gunnarsson, 2020). I denna studie har vi valt att utgå från heterosexuella relationer där män utgör den äldre parten då detta präglar majoriteten av marknaden.

Traditionell prostitution

Denna studie utgår från en definition av prostitution som beskrivs enligt följande: “När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten” (SOU 1995:15). Prostitution innebär därmed köp av sexuella tjänster mot ersättning av olika slag.

Attityder

Vanligtvis definieras attityder utifrån tre olika komponenter; tanke- eller kunskapskomponent, känslokomponent samt handlingskomponent (Angelöw & Jonsson, 2015). Vi har valt att ta fasta på två av de ovanstående komponenterna, i studien avses därmed attityder vara en persons kognitiva eller emotionella inställning till någonting.

Sociala plattformar

Det sociala samspelet har förflyttats till internet och olika platser för kommunikation har vuxit fram. I föreliggande studie kommer dessa platser benämnas som plattformar, vilket innefattar olika format bland annat sociala medier som Instagram och Facebook men även plattformar som eskortsidor och sugardejtingsidor.

3. Tidigare forskning

I föreliggande avsnitt presenteras relevant tidigare forskning som redogör för studiens fokusområde; sugardejting samt dess relation till prostitution.

Sugardejting och prostitution: professionellas perspektiv

Prostitution kallas ibland för världens äldsta yrke, ett uttryck som beskriver att fenomenet är något som funnits under en väldigt lång tid. Under åren har prostitution haft flertalet

6

definitioner och samhällets syn på fenomenet har skiftat (Miller, 2011). Som första land i världen kriminaliserade Sverige år 1999 köp av sexuella tjänster (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Lagstiftningen omfattar den köpande parten som erbjuder ersättning för köp av sexuell tjänst vilken även inkluderar den som erbjudit kompensation för en sexuell förbindelse, även om mötet sker senare. Lagstiftningen formades på uppdrag av den svenska staten utifrån perspektivet att prostitution är ett uttryck för ojämlikhet och ojämställdhet samt att det utgör en del av mäns våld mot kvinnor. Lagen har varit effektiv mot andra samhällsproblem som exempelvis organiserad brottslighet (Skilbrei & Holmström, 2011). Enligt vissa finns ett kryphål till att köpa sexuella tjänster trots dagens kriminalisering, nämligen sugardejting (Miller, 2011).

Sugardejting beskrivs på de sociala plattformar där detta förekommer som en ömsesidig fördelaktig relation, då de oftast äldre männen får sällskap till sin fördel genom att betala en yngre vacker kvinna som är i behov av pengar. Relationerna innebär enligt plattformarna att kvinnan endast erbjuder sällskap till den äldre mannen och inga sexuella tjänster. Forskning visar dock att sugardejtingrelationerna ofta innehåller någon form av sexuellt umgänge, förr eller senare (Miller, 2011). Huruvida sugardejting bör förstås som prostitution i ett annat format är i juridisk mening ett komplicerat ämne, och diskussioner kring detta bör ta sin utgångspunkt i fyra distinkta aspekter; ersättningen som präglar relationen, språket som används i utformandet av relationens specifika överenskommelse av längd och innebörd, könsfördelningen samt involveringen av sex i relationen (Miller, 2011). Eftersom

sugardejtingrelationerna ibland kan innefatta sexuella handlingar men inte alltid är det svårt att fastslå om prostitution och sugardejting är samma sak (Skilbrei & Holmström 2011; Miller 2011; Nayar 2017). Samhällets komplexitet och förändringar formar synen på prostitution, idag är fenomenet inte lika tydligt som det tidigare varit, både vad gäller definition och vad som är observerbart. Så länge sugardejting inte är kriminaliserat och blir allt mer normaliserat kan definitionen av prostitution komma att bli allt mer luddigt. Om synen på sugardejting inte bli än mer återhållsam finns risken att försäljningssidor för sexuella tjänster med tiden

kommer att öka inom sociala medier och även erbjudas öppet på plattformar som exempelvis Facebook (Miller, 2011).

Omfattningen av sugardejting

Tack vare den tekniska utvecklingen har synen på relationer i allmänhet och fenomenet sugardejting i synnerhet förändrats. Landskapet för sugardejting har genomgått radikala förändringar där fenomenet har förvandlats till en global affärsverksamhet och blivit mer accepterat vilket lett till ett ökat antal användare dragits till sajterna (Upadhyay, 2021). Den världsledande sugardejtingsidan Seekingarrangement har idag över tio miljoner användare varav ungefär 20 procent är sugardaddies/mommies och 80 procent av de registrerade användarna är sugarbabies. Det är idag en allt vanligare praxis att intima relationer är

arrangerade likt inom sugardejting, vilket delvis beror på den tekniska utvecklingen som även bidragit till en ökning av sexindustrin genom sidorna. Av de som är registrerade sugarbabes på Seekingarrangement har över tre miljoner registrerats med studentmejl. En genomsnittlig månadssumma för sugarbabies ligger på ca 2,800 USD, (ungefär 23 500 svenska kronor) och en potentiell årslön ligger runt 250 000 svenska kronor, vilket är en betydande summa för den som kämpar för att finansiera studier (Nayar, 2017; Upadhyay, 2021). Ett argument och förklaring till sugardejtningens globala ökning menar somliga beror på studenters behov av att hitta finansiering till universitetsstudier, vilket för många orsakar en stor stress (Upadhyay, 2021). En Sydafrikansk studie visar att globaliseringen och internationella influenser har bidragit till att det blivit allt mer populärt bland unga individer i Sydafrika att ingå

7

sugardejtingrelationer. De unga föredrar att ingå en sexuell relation med en äldre man eller kvinna från ett välbärgat västerländskt land istället för att träffa en pojkvän, flickvän, man eller fru i hemlandet (Kuate-Defo, 2004).

I Sverige lanserades den första sugardejtingsidan år 2017, och sedan dess har fenomenet ökat. Allt fler sugardejtingsidor har sedan dess lanserats i landet, vilka stadigt har attraherat fler personer att engagera sig i sugardejting (Gunnarsson, 2020). Medias framställning av relationer påverkar bilden av och vilka förväntningar som bör finnas inom en relation idag. Ofta marknadsförs relationer som problemfria, lätta eller fria vilket skapar en förväntan om att det är så en relation bör vara. För vissa ses intima och neutrala relationer med utbytbara erotiska nöjen mer eftersträvansvärt än bilden av en romantisk och komplicerad relation och det blir tydligt att media sätter en prägel på förväntningar inom en relation. Medias

framställning av relationer liknar sugardejtingrelationer, vilket kan bidra till att fenomenet blir mer attraktivt och intressant i samhället (Nayar, 2017).

Sugardejting och prostitution: tjejers perspektiv

Det råder skilda åsikter i samhället huruvida sugardejting skall anses som prostitution eller inte och det finns ingen tydlig gräns mellan de olika fenomenen. I en studie där intervjuer har genomförts med kvinnor som ägnar sig åt sugardejting i USA har man utgått från fem

specifika egenskaper i relationen för att analysera skillnaderna mellan sugardejting och prostitution. Den första egenskapen baseras på att 40 procent av deltagarna i studien uppgav att de aldrig har haft sex med sin sugardaddy. Den andra egenskapen var att kvinnor som utförde sexuella handlingar med sin sugardaddy menade att det inte endast handlade om sexuella tjänster utan att det ofta också ingick vänskap och kärlek i relationerna (Scull, 2020). I och med detta utfördes även andra aktiviteter i relationerna utöver sex, som till exempel att äta middagar ihop, gå på olika event och spendera tid i varandras hem. I USA ansågs därför inte dessa sugardejtingrelationer som prostitution då lagen i USA anser att sexuella handlingar som äger rum i samband med andra aktiviteter som att äta middag ihop inte går att jämföra med prostitution, trots att det sker en ersättning för sex i relationen (Scull, 2020). I studien beskrevs också den tredje egenskapen, att ersättningen i sugardejtingrelationer skiljer sig åt i jämförelse med ersättningen vid traditionell prostitution. I de flesta sugardejtingrelationerna handlar det om att kvinnan får gåvor i form av pengar, spabehandlingar, betalda räkningar, resor eller materiella saker som smycken och kläder. Gåvorna är inte bundna till sexuella handlingar och detta beskrivs vara ett argument till varför sugardejting skiljer sig från prostitution.

En fjärde egenskap som anger varför sugardejting skiljer sig från prostitution är att de kvinnor som ägnar sig åt sugardejting många gånger agerar ”betalda flickvänner” och måste därför ha genuina känslor gentemot sin sugardaddy, de blir därmed mer kräsna när de väljer sina kunder än vid traditionell prostitution (Scull, 2020). Sugardejting betraktas som något mer

relationellt, konversativt och flexibelt än prostitution och definieras därmed i många ögon som något annat än prostitution, vilket utgör studiens femte egenskap. Studien konstaterar slutligen att sugardejting bör betraktas som en egen kategori och att nya definitioner måste skapas för att beskriva verkligheten i dessa relationer. Forskaren menar att om man hade använt kvinnornas egen definition av dessa relationer istället för ovan nämnda egenskaper skulle mindre än 15 procent anse att de ägnar sig åt prostitution, vilket innebär en betydligt mindre andel än vad forskaren ansåg (Scull, 2020). I en annan studie beskriver kvinnor som ägnar sig åt sugardejting att de inte vill identifiera sig som sexarbetare. Kvinnorna förklarade

8

“att de inte har sex med någon i utbyte mot pengar för att det känns för mycket som

prostitution” och “att de har högre moral än att ha sex för att få pengar” (Upadhyay, 2021, s. 8). Dessa kvinnor uppgav att de ville bli behandlade med respekt och inte utnyttjas för sexuella syften. Att kvinnorna emotionellt distanserar sig från sexarbetare kan ses som en strategi för att hantera stigmat i samband med sexarbete. Dessa kvinnor förklarade att

sugardejting innebär ett nytt och distinkt socialt och interpersonellt nätverk som involverar ett utbyte av en hög nivå av emotionell intimitet som i slutändan kan leda till sexuella relationer eller romantiska relationer. Forskning visar att de som ägnar sig åt sugardejting i många fall inte vill associeras med prostitution och menar att sugardejting är ett eget distinkt fenomen (Upadhyay, 2021). Det saknas dock forskning som förklarar vad unga tjejer och kvinnor i allmänhet anser är de utmärkande skillnaderna mellan fenomenen samt vad samhället och lagstiftare ser för skillnader.

Attityder och påverkansfaktorer

Vad det är som påverkar människors attityder till sugardejting och varför en del anser att det kan jämföras med prostitution och andra inte kan bero på olika bakomliggande faktorer. I en studie har intervjuer genomförts med unga människor som varit involverade i sugardejting i syfte att förklara olika bakomliggande faktorer till varför de valt att engagera sig i

sugardejting. De olika motiven till att engagera sig beskrivs bland annat vara behovet av materiella saker eller en chans till att utöka sin sociala exponering. Vissa menar att det handlar om att uppnå en känsla av tillfredsställelse och prestation, medan andra beskriver att det mer handlar om fysiska motiv och att sugardejting möjliggör en uppfyllelse av deras sexuella behov (Li, 2013). Människor kan ha olika motiv till att välja att engagera sig i sugardejting, detta säger dock ingenting om huruvida dessa människor tycker att sugardejting är något bra eller dåligt eller om det kan jämföras med prostitution eller inte. Motiven speglar vad de har för behov och inte vad de har för åsikter om fenomenet. Det sagda innebär till exempel att en ung tjej skulle kunna motiveras till att engagera sig i sugardejting för att uppnå en känsla av tillfredsställelse samtidigt som hon har en negativ attityd till fenomenet och anser det moraliskt förkastligt. Det kan även vara så att tidigare nämnda bakomliggande faktorerna som påverkar valet att engagera sig i sugardejting också kan påverka unga tjejers attityder till fenomenet. Oavsett ovan resonemang saknas forskning som undersöker vilka attityder unga tjejer faktiskt har till sugardejting samt vilka sociala och demografiska bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för attityderna.

4. Tolkningsram

I detta avsnitt kommer studiens teoretiska ramverk presenteras. För att nå en djupare förståelse för synen på moderna relationer och sexualitet kopplat till sugardejting utgår studiens tolkningsram från lagstiftning, postmodernismen och dess relation till internet samt feminism.

4.1 Lagstiftning

Sedan 1999 när den svenska sexköpslagen (BrB, SFS 1962:700, kap. 6, 11 §) trädde i kraft har det varit förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige, ett förbud som varit omtalat genom åren. Från början ansågs lagstiftningen kontroversiell och ifrågasattes av såväl svenskar som politiker världen över. Idag har flera länder tagit efter och infört liknande lagstiftningar. Lagstiftningen anger att den som erbjuder ersättning för sexuella tjänster döms till sexköp (Justitiedepartementet, 2016). Traditionellt har köpare sökt upp en kvinna på gatan eller i andra utomhusmiljöer, så kallad gatuprostitution, men i takt med den tekniska utvecklingen har sexbranschen flyttats mer och mer online. Detta innebär att sexköparna kontaktar kvinnor

9

via exempelvis eskortsidor och andra plattformar på nätet. För att kunna dömas för sexköp krävs tydliga bevis för att ersättning utlovats samt att sexuella handlingar genomförts, vilket ofta gör brottet svårbedömt. År 2018 infördes en ny lagstiftning i Sverige, samtyckeslagen (Brottsbalken [BrB], SFS 1962:700, kap. 6, 1 §), som anger att en person aldrig kan anses delta frivilligt i en sexuell handling utifrån olika beskrivna situationer. Situationerna kan bland annat vara om den sexuella handlingen sker utifrån våld eller misshandel, om personen är medvetslös, sover, är påverkad, att personen deltar utifrån allvarlig rädsla eller att

gärningsmannen missbrukar personens beroendeställning.

4.2 Postmodern sexualitet

Sexualitet och hur vi relaterar till själva begreppet formas och förändras ständigt utifrån den tid vi befinner oss i. Då sugardejting som fenomen visar på nya former av intima och sexuella relationer anses teorin postmodern sexualitet relevant då samtiden präglar vår förståelse av sexualitet och utformandet av intima och sexuella relationer. Med hjälp av teorins olika begrepp; samtliga “A” inom Cooper’s modell, plattformar, rena relationer, “sexualiserad kultur och den tekniska utvecklingen, kommer resultatet analyseras i relation till sugardejting och attityderna till fenomenet. Under den senare halvan av 1900-talet har synen på sexualitet genomgått förändringar i samhället. Historiska skiftningar har gradvis förändrat synen på sexualitet från ett strikt fokus på reproduktion till att sätta individens njutning i centrum (Attwood, 2006). Sedan användningen av internet ökat har forskning kring användandet av internet och massmedia haft ett övervägande fokus på dess negativa konsekvenser. De romantiska idealen har generellt sett lyfts som positiva medan sexuella inslag har setts som faror för såväl individ som samhälle (Attwood, 2006). Under slutet av 1990-talet formulerade psykologen Al Cooper de första teoretiska idéerna kring medias attraktionskraft och

användandet av internet för kärlek och sexuella syften. Coopers modell kallas the triple-A-engine och formades utifrån begreppen anonymity, accessibility och affordability som på svenska kan översättas med anonymitet, tillgänglighet och ekonomisk överkomlighet (Daneback, 2012). För många har anonymiteten som internet möjliggör en avgörande

betydelse för det sexuella beteendet utifrån en ökad bekvämlighet kring erotiskt material, köp av sexprodukter med mera. Möjliggörandet av tillgänglighet innefattar både innehåll,

öppettider och tillgång till tekniken. I och med den tekniska utvecklingen finns internet att tillgå överallt, vilket även tillgängliggör sexuellt material. Den ekonomiska överkomligheten kopplar Cooper till de låga priser internet erbjuder på sexuella varor och föremål jämfört med i fysiska sexbutiker. Även det sexrelaterade “gratismaterial” som finns att tillgå i form av pornografiskt material som ständigt finns tillgängligt via nätet för en låg månadskostnad kopplas till förståelsen av begreppet (Daneback, 2012).

Olika plattformar på internet kan delas in i kategorier av privata och publika, där exempel på privat kommunikation kan vara ett direktmeddelande eller e-post medan en publik plattform kan vara ett öppet forum eller en chatt (Daneback, 2012). En stor skillnad mellan de privata och publika plattformarna är graden av anonymitet, något som även påverkar det sexuella landskapet. De publika plattformarna är mer anonyma och dessa har också högst grad av sexuellt innehåll, exempelvis pornografiska sidor eller eskortsidor, medan mer privata

plattformar med mindre grad av anonymitet har mindre andel sexuellt innehåll. Uppdelningen av privata och publika sajter blir allt svårare att skilja på då flertalet plattformar erbjuder kombinerade funktioner, exempelvis Facebook där användaren själv kan avgöra om grupper ska vara publika eller privata (Daneback, 2012). Efterhand har Cooper’s modell utökats med ytterligare två “A”, acceptability och approximation. Acceptability innebär att användandet av internet för sexuella och kärleksrelaterade syften har blivit mer accepterat och approximation

10

innebär att internet möjliggjort testandet av nya sexuella identiteter och roller i specifika kontexter som skiljer sig från vardagslivet (Daneback, 2012).

Sexualitetens centrum har förflyttats från stabilitet i en tydlig relation till ett fokus på kemi i en mer instabil relation byggd på sociala och personliga önskemål. Premissen att ingå ett förhållande är inte längre primärt äktenskapet med fokus på reproduktion utan istället för individens egen skull (Daneback, 2012). Ett förhållande anses intressant att vara kvar i så länge båda parter kan leverera en tillräcklig tillfredsställelse, något som sociologen Anthony Giddens benämner som rena relationer. Det blir svårt att förstå sexualitetens funktion när relationer fortsatt ses som något större som påverkar vår kropp, självbild, identitet och sociala normer samtidigt som relationens fokus har förskjutits till att handla om just rena relationer (Giddens, 1992). Somliga pratar idag om en “sexualiserad kultur” i samhället, ett uttryck som innebär att det finns en ökning av mer allmänt tillåtna sexuella attityder i samhället,

exempelvis vad gäller uppfattningar av sexuella värderingar, metoder och sexuell identitet (Attwood, 2006).

I relation till vår samtid och framförallt teknikens utveckling har nya former av sexuella erfarenheter vuxit fram. Dessa erfarenheter kan exempelvis handla om nya sexuella upplevelser men också om en ökad spridning av sexuella texter, bilder och filmer. En förkärlek till drama och skandaler har även vuxit fram genom exempelvis realityshower och dokusåpor. Det som förr sågs som en typisk kärleksaffär, en passionerad upplevelse av kärlek utan förpliktelser och förväntningar på att stadga sig och bilda familj, är i ett postmodernt samhälle en normaliserad upplevelse av kärlek (Attwood, 2006). Denna beskrivning finns i olika former av sexuella upplevelser som engångsligg, påverkan av pornografikonsumtion och sexleksaker med mera, vilket gör upplevelsen både mer äkta och overklig på samma gång. Sexualiteten blir utifrån ett postmodernt perspektiv på så sätt både det centrala och något som är decentraliserat, den finns överallt men samtidigt ingenstans. Förväntan på att sex är något som ständigt förser individen med ny njutning, innebär något som alltid går att förbättra och att ingen sexuell upplevelse är fullständigt tillfredsställande präglar samtidens uppfattningar av sexualitet. Sexualitetens fokus på kvalitet och att vara något centralt i livet samtidigt som den är flytande med otydliga ramar och gränssättningar kan förstås som en del av den samtida samhällskulturen. Idag presenteras vardagsliv med familj och fast arbete som normen för hur ett gott liv bör vara samtidigt som samhället uppmuntrar till spontanitet och spänningssökande (Attwood, 2006). Föreställningen om en allmängiltig sexualmoral har åsidosatts för

individualiseringen av sexualiteten i vår tid. Att hantera och kontrollera sexualiteten i

kombination med att samhället uppmanar till att ge sig hän åt sex är en stor utmaning i en tid där avsaknad av tydliga etiska ramar kring sex och snabbt förändrade normer präglar

samhället (Daneback, 2012). Vilka sexuella metoder och vilken sexuell identitet som anses accepterade eller inte i samhället samt vilka kompromisser som krävs för att uppnå acceptans och respekt i relation till sexualitet är än idag svåra och viktiga frågeställningar.

4.3 Postmodernismen i relation till kärlek och sexualitet på internet

Ibland beskrivs internet som en sexuell revolution, något som kan förstås ur olika aspekter då både kunskapsspridning ökat samtidigt som gränsdragningar suddas ut. Den postmoderna sexualiteten på internet anses relevant som teori i relation till ungas förståelse av relationer och sexualitet, och därmed attityder till sugardejting. Detta eftersom unga spenderar mycket tid på internet samt präglas av hur internet framställer kärlek och sexualitet. De begrepp som presenteras i teorin tillämpas som analysverktyg i relation till studiens resultat. Samhällets sexuella script förändras ständigt, det vill säga vilka normer och beteenden kring sexualitet som präglar och formar samhället (Daneback, 2012). Internet och media har haft en

11

bidragande effekt till förändringarna kring samhällets syn på sexualitet, något som ibland beskrivs som en del av den flytande moderniteten, det vill säga hur människors

förhållningssätt påverkas av samtiden. Internet utgår, ur ett sexuellt perspektiv, i många avseenden från ett manligt perspektiv där den manliga sexuella tillfredsställelsen är prioriterad på många plattformar med sexuellt innehåll, både kring beteende, vad som visas och

språkbruk (Daneback, 2012). Internet har även möjliggjort en ökad möjlighet att träffa potentiella partners utifrån olika förutsättningar. Den sexuella scripten har påverkats av sexuella möten över internet där åldersskillnader, samtal och språkbruk kring sex blivit mer accepterat. Att använda internet för sexuella syften tros inte bara få konsekvenser på ett individuellt plan utan även på en kulturell nivå och samhällsnivå. Användandet av internet för sexuella och kärleksrelaterade syften tros bli mer accepterat utifrån antalet användare. Internet skapar även en möjlighet att distansera sig och granska samtalen som ett sätt att skydda sig mot främlingar, vilket kan beskrivas som en buffertzon. Denna buffertzon kan även få individer att sänka murar och sudda ut gränser eller att våga öppna upp i digitala samtal jämfört med fysiska samtal. Det har även skett en ökad trend att exponera privatlivet genom massmedia i det offentliga rummet. Ytterligare en påverkan av den flytande moderniteten är ett förstärkande av konsumtionsbeteende hos människor, där relationer och sexuella möten blir en form av konsumtion (Daneback, 2012). Att förstå betydelsen av internet är idag en grundläggande faktor för att kunna förstå såväl individers som samhällets syn på kärlek, relationer och sexualitet.

4.4 Feminism

Kvinnor har i alla tider, genom olika tillvägagångssätt, sökt påverka den samhälleliga synen av kvinnans roll i samhället. Feminismens främsta anspråk är att uppnå ett jämställt samhälle, vilket prostitution gör motstånd till (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). I relation till

inledningens beskrivning av hur unga tjejer på Facebook intresserar sig för sugardejting och argumenterar i relation till feminism anses teorin relevant i relation till studiens syfte att undersöka unga tjejers attityder till fenomenet samt dess omfattning. Analysen kommer utgå från teorins beskrivningar av strukturer, maktrelationer samt hur feminism relaterar till internet. Feminismen beskrivs många gånger ha vuxit fram i vågor. Första vågen beskrivs ha skett under 1800-talets andra hälft fram till ungefär 1920 under vilken kvinnorörelsens kamp för medborgerliga rättigheter, exempelvis kvinnlig rösträtt och eget förmyndarskap, stod i centrum. Andra vågens framväxt avser 1960- och 1970-talet där fokus var på frigörelse från hemmet för kvinnor till att kunna skapa ett eget liv. Den tredje vågen började växa fram i början av 1990-talet och benämns ofta som postfeminismen. Denna våg kan beskrivas utifrån olika perspektiv men i flera avseenden kan den förklaras som en livsstil där kvinnor återtar rätten att forma normer kring det kvinnliga könet i relation till utseende, kvinnans roll i samhället och vad som präglar kvinnlighet (L. Arnell, forskare i genusvetenskap, personlig kommunikation, 10 mars 2021). Idag pratas det om att samhället befinner sig i en fjärde våg av feminism inom vilken aktivismen förflyttats till sociala medie-plattformar (Jackson, 2018). I vår samtid har även den poststrukturalistiska feminismen vuxit fram inom vilken kritik mot modernismens system och sanningsanspråken att vi kan förstå världen på ett sätt som det enda rätta är centralt. Inom denna inriktning har filosofen Michael Focault haft stor betydelse, både för förståelsen av kön men även av kunskap och makt. Focault menar att all maktutövning ordnar människor i hierarkiska kategorier och att den lösning som behövs är att undersöka hur genus och kön skapas för hur nya möjligheter kan öppnas upp och förstås. Den

poststrukturalistiska feminismen relaterar även till samhällsstrukturer och klasser samt synliggöra makt och maktstrukturer (L. Arnell, forskare i genusvetenskap, personlig kommunikation, 10 mars 2021).

12

För den politiska debatten i allmänhet och den feministiska debatten i synnerhet spelar internet en viktig roll där sociala medier ger utrymme och potential till att bedriva både politiska protester och kampanjer (Jackson, 2018). Plattformarna ger utrymme och möjlighet för kvinnor att dela information, erfarenheter och starta kommunikation samtidigt som det tydliggörs att upplevelser av sexism och kvinnohat med mera delas med kvinnor över hela världen. Sociala medier ger därmed utrymme till att synliggöra de strukturella problem som feminismen vill lyfta, trots att kritiska röster anser att feministiska rörelser inte kommer kunna göra en verklig skillnad i samhället (Jackson, 2018). Den fjärde vågen av feminism i relation till sociala medier är idag av betydande roll för hur unga kvinnor förstår och relaterar till den feministiska debatten.

5. Metod

Studien bygger på en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I detta avsnitt presenteras studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt, litteraturanskaffning, datainsamlingsmetod, urvalsmetod, hur data har bearbetats och analyserats samt studiens tillförlitlighet och etiska överväganden.

5.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Metodvalen i denna studie bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken som perspektiv vill uppnå förståelse av empiri och lämpar sig därmed för studier som riktar sig till människor och samhällen (Westlund, 2014). Hermeneutik handlar om att förstå samhället och människor till skillnad från till exempel positivismen som handlar om att förklara samhället och människor. Det centrala inom hermeneutik är att tolka och på djupet förstå innebörden i ett fenomen eller en berättelse. En central del inom hermeneutiskt tänkande är den

hermeneutiska cirkeln som innebär att förförståelsen hos forskaren i mötet med ny data skapar ny förståelse, vilken i sin tur kommer ligga till grund för nästa forskares tolkning (Kvale & Brinkmann, 2014). Att tolka och förstå verkligheten för att föra vidare den kunskap som forskningen genererat är hermeneutikens utgångspunkt (Westlund, 2014), vilket även denna studie syftar till. Hermeneutiken utgår från subjektivism, vilket innebär att forskarens förförståelse kommer påverka studiens resultat och analys (Westlund, 2014). Studien

undersöker respondenternas uppfattningar om sugardejting och syftar till att förstå fenomenet genom deras ögon.

Hermeneutik är ett vetenskapsteoretiskt perspektiv som främst används i kvalitativa studier. Vi har dock valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv i denna studie trots att både kvalitativ och kvantitativ metod används. Den kvantitativa delen i denna studie har inte ett primärt syfte att försöka uppnå en generaliserbar statistik som kvantitativa studier oftast syftar till, utan fokuserar på att försöka förstå respondenternas attityder till fenomenet och vill ge en förklaring till möjliga demografiska och sociala bakgrundsfaktorer som påverkar deras attityder. Studiens centrala fråga är att undersöka attityder till sugardejting och dess uppkomst, vilket görs bäst genom att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv eftersom det syftar till att förstå och tolka attityder i samhället.

5.2 Litteraturanskaffning

Då sugardejting är ett relativt nytt fenomen finn ett begränsat antal studier, därför gjordes en bredare sökning genom få sökord för att nå så många träffar som möjligt. Litteratursökning gjordes därför i Örebro Universitets sökmotor Primo med endast ett sökord; ”sugar dating”, vilket gav 17 träffar. Sökningen specificerades genom val av inkluderingskriterierna ”peer review”, engelska samt publicering mellan år 2009 och år 2021. Efter valda kriterier gav

13

sökningen 13 träffar. Efter genomläsning av samtliga rubriker valdes 3 artiklar bort utifrån exkluderingskriterierna att varken studiens syfte eller frågeställningar berördes. Utifrån samma exkluderingskriterium valdes ytterligare 7 antal artiklar bort efter genomläsning av abstracts. Efter genomläsning av samtliga artiklarnas sammanfattningar upptäcktes genom referenser ytterligare artiklar som inte kommit upp vid tidigare sökning i Primo. Artiklar med relevanta rubriker till syftet genomlästes och 6 stycken valdes.

5.3 Urval av respondenter och genomförande av datainsamling

Intervjuer

Intervjupersonerna valdes genom ett målinriktat urval, vilket innebär att forskaren väljer respondenter utifrån relevans i förhållande till forskningsfrågorna (Bryman, 2018). Genom författarnas förförståelse i ämnet fanns vetskap om personer som har relevant

erfarenhet och expertis inom det undersökta området. Då delar av studiens syfte har en tydlig koppling till lagstiftning ansågs en jurist relevant att intervjua och då studien är relevant för socialt arbete valdes en socialarbetare. Intervjupersonerna valdes utifrån att de möter unga tjejer som är eller har varit engagerade i sugardejting, därmed ansågs deras uppfattningar, erfarenheter och kunskaper viktiga för studien. Utifrån förförståelse om namn och

arbetsbeskrivning gjordes en sökning efter kontaktuppgifter. En av de tillfrågade tackade ja till medverkan och en avböjde men hänvisade oss vidare till en kollega som tackade ja. Den första kontakten med båda intervjupersonerna initierades via e-post med en kort beskrivning av studiens syfte, informationsbrev samt samtyckesblankett. Den ena intervjun genomfördes med en socialarbetare som arbetar specifikt inriktat på prostitution och den andra intervjun genomfördes med en biträdande jurist på en brottmålsbyrå. I och med Covid-19 och den rådande världsvida pandemin genomfördes intervjuerna digitalt. Datum och tid för intervju samt vilken digital plattform som skulle användas för intervjuerna beslutades via mejl. En intervju genomfördes via telefon och den andra via Zoom. Båda intervjuerna tog cirka 40 minuter och spelades in via audio med utrustning tillhandahållen av Örebro Universitet.

Enkäter

Enkätens respondenter valdes dels genom ett målinriktat urval och dels genom

bekvämlighetsurval. Val av grupper på Facebook där enkäten lades ut gjordes genom ett målinriktat urval, för att kunna nå rätt målgrupp utifrån kön och ålder, det vill säga tjejer mellan 18-25 år. Enkäten publicerades i en tjejgrupp med cirka 160 000 medlemmar samt i en grupp med universitetsstudenter med cirka 24 700 medlemmar. Majoriteten inlägg i

tjejgruppen utgörs av den valda målgruppen och i gruppen med universitetsstudenter befinner sig majoriteten studenter i rätt åldersgrupp. I båda grupperna tydliggjordes i inlägget vilket kön och åldersspann som eftersöktes. Enkäten publicerades i båda grupperna för att nå en så bred målgrupp som möjligt där både studenter och icke-studenters åsikter och upplevelser av fenomenet synliggjordes. Forskning har visat att många studenter ägnar sig åt sugardejting för att finansiera sina studier (Upadhyay, 2021) och därmed ansågs det relevant att få studenters attityder till fenomenet. I dagsläget saknas forskning kring svenska studenters attityder till sugardejting, vilket därmed ökade relevansen att publicera enkäten i den svenska

studentgruppen. De tjejer som svarade på enkäten blev studiens respondenter genom ett bekvämlighetsurval, vilka totalt var 235 giltiga enkätsvar (för databearbetning se rubrik 5.5). Det innebär att respondenterna är personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga och är inte medvetet utvalda av forskarna (Bryman, 2018). Till studien valdes endast kvinnliga respondenter då det främst är kvinnor som ägnar sig åt sugardejting (Upadhyay, 2021). Då

14

sugardejtingsidorna riktar sig till studenter, vilka ofta är inom det givna åldersspannet samt att de yngre far mest illa av fenomenet angavs åldrarna 18-25 år som inkluderingskriterium ( Jfr. Upadhyay, 2021; Falk, 2021).

5.4 Datainsamlingsmetod

Studien bygger på en flermetodsforskning som innebär att forskningen kombinerar kvalitativ och kvantitativ metod. Triangulering är ett begrepp som används inom flermetodsforskning och innebär att metoderna kombineras för att triangulera resultaten till att styrka varandra ömsesidigt (Bryman, 2018). Målet är att få fler perspektiv på ett och samma studieobjekt, för att sedan kunna styrka eller revidera den ena analysen genom att relatera den till den andra (Hjerm & Lindgren, 2014). Genom en kombinerad metod kan både en bred och fördjupad förståelse för sugardejting samt unga tjejers attityder till fenomenet uppnås. Detta kan i sin tur ge förutsättningar för ett gott förebyggande arbete så verksamheter inom socialt arbete kan motverka att unga tjejer far illa av fenomenet. I studien användes begreppet triangulering trots att undersökningen innefattade olika respondenter och olika frågor ställdes till dessa. Vi menar ändå att triangulering är det begrepp som bäst beskriver studiens tillvägagångssätt eftersom huvudfrågan i studien besvarades genom att undersöka attityder och dess uppkomst med flera olika datainsamlingsmetoder.

Intervjuer

För att ta del av professionellas uppfattningar om sugardejting utifrån deras respektive yrkesroller genomfördes två kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innefattar både struktur och flexibilitet där intervjuaren utgår från en intervjuguide med förutbestämda frågor men även har möjlighet att ställa spontana frågor utifrån

intervjupersonens svar (Bryman, 2018). Utformandet av intervjuguiden utgick från det Bryman (2018) beskriver är viktigt att tänka på, bland annat att ställa öppna frågor, ha ett anpassat språk, en struktur utifrån studiens frågeställningar samt bakgrundsfrågor.

Intervjuguiden baserades på tre olika delar där intervjupersonerna först besvarade ett antal bakgrundsfrågor utifrån yrkesroll, vidare ställdes frågor om sugardejting respektive

prostitution och avslutningsvis tillfrågades intervjupersonerna om sina uppfattningar av ungas attityder till sugardejting samt dess omfattning.

Inom kvalitativ forskning finns grundantagandet att för att kunna förstå den sociala

verkligheten måste man se till hur människorna i en viss miljö tolkar verkligheten. Fördelen med kvalitativa intervjuer är dess relevans när forskningsfrågan kan formuleras med ordet hur, till exempel hur någonting upplevs (Kvale & Brinkmann, 2014). Några brister inom kvalitativ forskning är att forskarens subjektivitet och förförståelse kan påverka tolkningen av det insamlade materialet och då få individer studeras inom en viss miljö är resultaten svåra att generalisera (Bryman, 2018).

Enkäter

För att undersöka unga tjejers attityder till sugardejting samt vilka demografiska och sociala faktorer som möjligen kan relateras till attityderna genomfördes en enkätstudie. Vid

utformandet av enkäten beaktades det Bryman (2018) beskriver som viktigt att tänka på. Det är viktigt att enkäten tydligt presenterar dess innehåll och ger tydliga beskrivningar till hur frågorna ska besvaras och frågornas längd och relevans beaktades. Enkäten utformades baserat på sociala och demografiska frågor i första hand, med avstamp i tidigare forskning som berör olika bakgrundsfaktorer till problembeetenden, såsom dålig ekonomi och brist på

15

socialt sammanhang, samt frågor kring sugardejting och prostitution. Enkäten innehöll 29 stycken slutna frågor där respondenterna endast kunde välja ett svarsalternativ (se bilaga 2). Inför vissa frågor där det kunde tänkas att respondenterna ville välja flera svarsalternativ förtydligades att respondenterna skulle välja det svarsalternativ som ansågs stämma bäst in på deras uppfattning eller åsikt. Några nackdelar med slutna frågor i en enkät är att svar som är av intresse inte täcks av de fasta svarsalternativen eller att respondenterna kan tolka frågorna och svarsalternativen olika. Fördelar med slutna frågor i en enkät är att svaren enkelt kan bearbetas av forskaren och frågorna är lätta att besvara för respondenten. Slutna frågor ökar även jämförbarheten i svaren och svarsalternativen kan tydliggöra syfte och innebörden av en fråga (Bryman, 2018). Ytterligare en viktig aspekt vid utformandet av enkäten var att ha neutrala frågor (Nilsson, 2014). Då enkäten syftade till att undersöka unga tjejers attityder var det av stor betydelse att frågorna inte var ledande eller värdeladdade för att undvika att

påverka respondenternas åsikter.

5.5 Databearbetning och analysmetoder

Intervjuer

Studiens kvalitativa data analyserades genom en tematisk analysmetod, vilket är den

vanligaste metoden inom kvalitativa studier (Bryman, 2018). Detta innebär att det empiriska materialet från intervjuerna strukturerades i teman. Intervjuerna spelades in med utrustning tillhandahållen av Örebro universitet och transkriberades. Vid genomläsning av

transkriptionerna identifierades återkommande gemensamma beröringspunkter vilka utgjorde kategori som bildade olika centrala teman och subteman, vilka fördes in i en hierarkisk tabell med över- och underordnade teman. En återkommande kategori var relationen mellan

sugardejting och prostitution där lagstiftning utgjorde ett tydligt subtema. De tema som identifierats analyserades sedan utifrån vald teori och dess begrepp. Exempelvis analyserades subtemat gränsförflyttningar i relation till Danebacks (2012) beskrivning av en buffertzon. Analysens har utgått från en abduktiv ansats, vilket innebär en växelverkan mellan induktiv och deduktiv ansats. Abduktion pendlar mellan både induktivt och deduktivt perspektiv och utgår likt induktion från det empiriska materialet men avfärdar inte redan existerande

teoretiska föreställningar. Den abduktiva ansatsen kombinerar analysen av empirin med redan befintlig teori (Westlund, 2014). Kategorisering utifrån transkriptioner har utgått från en induktiv ansats medan analysen har utgått från redan befintliga teorier. Genom den kombinerade metoden har därmed abduktion använts.

Enkäter

Enkätresultatet har överförts till statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), det program som använts för att analysera kvantitativa data i denna studie. När data fördes in i SPSS kontrollerades att alla respondenter som besvarat enkäten var inom ramen för enkätens målgrupp, totalt inkom 244 enkätsvar varav 9 stycken sorterades bort. Tre personer som besvarat enkäten var män eller annat och sex stycken var över 25 år, vilket gjorde att svaren från dessa togs bort då de föll utanför inkluderingskriteriena för studiens målgrupp. Slutligen genomfördes analyser utifrån de 235 giltiga enkätsvaren. Data analyserades genom både univariata analyser, där endast en variabel analyserades och bivariata analyser där förhållandet mellan två variabler studerades. De bivariata analyserna genomfördes med hjälp av korstabeller. Vid enstaka frågor i enkäten var det vissa

svarsalternativ som inte valdes av någon respondent vilket gjorde att dessa svarsalternativ uteslöts från analysen. För att säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan två

16

variabler användes Chi2-test där signifikansnivån inte fick övergå 0,05, det vill säga att sannolikheten för slumpens inverkan endast är 5 procent (Hjerm, 2014).

5.6 Studiens kvalitet

Inom kvalitativa studier används begreppen tillförlitlighet och äkthet och inom kvantitativa studier används begreppen reliabilitet och validitet.

Intervjuer

Begreppet tillförlitlighet som används för att bedöma studiens kvalitativa del kan delas in i fyra delar, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. För att skapa trovärdighet i studiens resultat måste det säkerställas att forskaren har uppfattat intervjupersonerna på ett korrekt sätt (Bryman, 2018). Under intervjuns gång ställdes

kontrollfrågor och vid slutet av intervjuerna gavs intervjupersonerna möjlighet att tillägga eller förtydliga innehållet. Användandet av triangulering som teknik stärker också studiens trovärdighet då två olika perspektiv på uppfattningar och attityder till sugardejting återges. Överförbarhet kan jämföras med begreppet generalisering och det är oftast svårt att uppnå en generaliserbar bild av verkligheten i kvalitativ forskning då endast ett fåtal personer

inkluderas i forskningen (Bryman, 2018). För frågeställningar gällande jämförelse mellan sugardejting och prostitution kan överförbarheten styrkas då den kombinerade metoden möjliggjorde en djupare förståelse och jämförelse mellan de olika metodernas resultat.

Pålitlighet kan jämföras med begreppet reliabilitet och handlar om att säkerställa att forskningsprocessen beskrivs. I metodavsnittet beskrivs utförligt hur data insamlats och analyserats, val av respondenter samt att intervjuguiden bifogas. Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att säkerställa att forskaren varit så objektiv som möjligt i analyserna och slutsatsen av undersökningen (Bryman, 2018). I denna studie fanns en medvetenhet om att personliga värderingar och åsikter kunde komma att påverka analysen. Slutligen handlar äkthet om att skapa en rättvis bild av intervjupersonernas åsikter och synliggöra vilka möjliga åtgärder som behöver vidtas (Bryman, 2018). Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av fenomenet sugardejting och hur sociala verksamheter kan motverka att fler unga tjejer far illa av fenomenet.

Enkäter

Reliabilitet handlar om studiens pålitlighet, huruvida det går att lita på att undersökningen får samma resultat vid upprepning (Bryman, 2018). I metodavsnittet redovisas studiens

tillvägagångssätt, datainsamling och studiens analysmetod. En detaljerad metodbeskrivning bidrar till ökad tillförlitlighet och äkthet. Studiens enkät finns bifogad som bilaga (bilaga 2) vilket möjliggör att kunna upprepa undersökningen och se om liknande resultat erhålls av en liknande målgrupp, unga tjejer 18-25 år. Innan enkäten publicerades i de olika

facebookgrupperna gjordes en pilotenkät som skickades till några få personer för att undersöka om frågor och svarsalternativ var relevanta och tydliga. Validitet handlar om huruvida studien mäter det den syftar till att mäta (Bryman, 2018). Genom att pilotenkäten skickades ut kunde det kontrolleras att enkäten avsåg att besvara det den syftade till att besvara och stärkte därmed studiens validitet.

5.7 Etiska överväganden

För att genomföra forskning med en god forskningssed finns det bland annat fyra

grundläggande etiska krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

17

Informationskravet innebär att forskaren måste informera deltagarna i studien om studiens syfte, vilka moment som ingår, samt ge information om att deltagandet i studien är frivilligt (Bryman, 2018). Detta krav har tagits hänsyn till då studiens syfte och information om

deltagandets frivillighet framgått genom att skicka ut informationsbrev till intervjupersonerna samt i inledningen av enkäten.

Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i studien själva har rätt att bestämma över

deltagandet i studien samt krav att få information om möjligheten att ta tillbaka samtycket när som helst innan studiens publicering för allmänhet (Bryman, 2018). I denna studie har

intervjupersonerna lämnat samtycke genom en samtyckesblankett innan intervjuerna

genomfördes och respondenter som besvarade enkäten fick lämna samtycke innan de kunde gå vidare för att besvara enkätfrågorna.

Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare i studien ska behandlas med konfidentialitet (Bryman, 2018). Alla personuppgifter behandlas i enlighet med europeiska

dataskyddsförordningen [GDPR] (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460, 3 §) samt förvaras oåtkomligt för obehöriga. Materialet som samlats in gjordes både genom intervjuer och enkäter och förvarades på ett säkert sätt i enskild mapp på dator och allt material förvarades avidentifierat. Inget material sparades eller skickades via molntjänster för att säkerställa ett etiskt förhållningssätt.

Det sista kravet, nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda individer endast får användas för studiens syfte (Bryman, 2018). Det insamlade materialet användes endast till denna studie och kommer att raderas när studien är godkänd. Etiska problem kan uppstå både vid insamling och analys av data samt presentation av den färdiga rapporten. Vid insamling av data måste forskaren vara medveten om att det råder en maktasymmetri i

forskningsintervjun. Makten kan till exempel visa sig genom att intervjun är en enkelriktad dialog, intervjuaren bestämmer vilka frågor som ska ställas och bestämmer när samtalet ska avslutas. Intervjuaren bör därmed tänka på detta när intervjun hålls och istället försöka fokusera på att förstå det intervjupersonen berättar samt skapa en god personlig interaktion mellan parterna (Kvale & Brinkmann, 2014). Ibland kan intervjuer beröra känslosamma ämnen och det är något som intervjuaren också måste tänka på.

Några andra viktiga etiska överväganden som en forskare måste tänka på är om studien orsakar någon skada för deltagarna, om undersökningen inkräktar för mycket på deltagarnas privatliv, om det förekommer falska förespeglingar eller om forskaren undanhåller viktig information (Bryman, 2018). Vid intervjuerna var fokus på deltagarnas åsikter och

erfarenheter utifrån deras yrkesroll, vilket minskade risken att inkräkta på deras privatliv. Ett etiskt övervägande som gjorde i denna studie var risken att enkäterna och studiens slutgiltiga resultat väckte en nyfikenhet hos unga tjejer till att engagera sig i sugardejting. I slutet av enkäten hänvisade vi till olika stödfunktioner om deltagandet i enkätstudien väckt tankar eller känslor hos respondenterna som de behöver samtala om. Då studien endast inkluderar tjejer över 18 år minimeras risken att nå ut till minderåriga tjejer. Nyttan med studien och den kunskap som studien kommer att bidra med anses bli övervägande.

6. Resultat & Analys

I detta avsnitt presenteras först resultat och analys av kvalitativa data utifrån intervjuerna och sedan presenteras resultat och analys från studiens kvantitativa enkätundersökning. Resultaten analyseras med stöd i studiens tolkningsram.

6.1 Intervjuer