Denna studie har undersökt förmågan att känna igen respektive benämna kända personer hos en grupp svenska deltagare över 50 år. Som testverktyg användes ett för ändamålet utvecklat bildbenämningstest.
Studiens resultat indikerar att demografiska faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå inte tycks påverka förmågan att känna igen respektive benämna kända personer, med undantaget att förmågan att benämna kända personer verkar försämras med stigande ålder. Studiens resultat indikerar vidare att det finns en effekt av självskattad förmåga på testresultatet, både gällande igenkänning och benämning samt att det finns ett svagt positivt samband mellan antal namn på FAS och antalet korrekt benämnda personer i bildbenämningstestet.
4.1. Riksdagsvalets eventuella påverkan på resultatet
Valet 2010 har inneburit att de kända personerna i kategorin politik är mer aktuella och därför kan det ha påverkat resultatet på testet. Se tabellerna 7 och 8 i avsnitt 3.1.3 för en redovisning av igenkännings- respektive benämningsresultat för de olika
kändiskategorierna.
4.2. Demografiska faktorers påverkan
Kön. Det förefaller inte finnas någon skillnad mellan kvinnors och mäns förmåga att
känna igen och benämna kända personer. Detta stämmer delvis med resultaten i en studie av Pluchon et al. (2002) som inte fann någon skillnad mellan kön vad gäller igenkänning av kända personer medan män fick ett högre resultat på benämningsdelen. Rehnman (2007) fann en fördel för kvinnor i igenkänningen av kvinnliga ansikten. Resultaten tyder också på att flickor och kvinnor är bättre än män på att känna igen manliga ansikten. Vi har fokuserat på personer som är 50 år gamla och äldre varför våra resultat inte direkt kan jämföras med Rehnmans.
Man har sett könsskillnader till kvinnors fördel vid flera studier gällande episodiskt minne, främst vid uppgifter där det är möjligt att verbalisera materialet. Denna könsskillnad har även setts vid icke-verbala test av ansiktsigenkänning (Lewin et al., 2001). Då denna studie undersökt personigenkänning med uppgiften att benämna eller beskriva kända personer är detta en högst verbal uppgift. Orsaken till att denna studie inte fann någon könsskillnad vad gäller förmågan att känna igen respektive benämna personer kan vara att de som valde att vara med i studien kanske är intresserade av kända personer. Det är också möjligt att snedfördelningen mellan antalet kvinnor och män som deltog i studien kan ha givit ett mindre tillförlitligt resultat.
Ålder. Resultaten av studien visar att det inte verkar finnas något samband mellan
stigande ålder och förmågan att känna igen kända ansikten. Däremot visar studien att det finns ett signifikant samband mellan stigande ålder och förmågan att benämna kända ansikten vilket innebär att förmågan att benämna ansikten försämras med stigande ålder. Detta stämmer med resultatet i en studie av Pluchon et al. (2002) där det påvisades att normalt åldrande påverkar förmågan att benämna ansikten negativt. Dessa forskare menar att förmågan att känna igen ansikten är bättre bevarad och att den större
åtkomsten. Studiens resultat för förmågan att benämna ansikten stämmer även med resultaten i en studie av Langlois et al. (2009) samt med en studie av Bizzozero et al. (2007). Langlois et al. (2009) visar en skillnad i förmågan att benämna mellan äldre och yngre grupper av försökspersoner. De äldre grupperna hade ett sämre resultat än de yngre. I studien av Bizzozero et al. (2007), där försökspersoner ombads benämna bilder på kända personer, var ålder den variabel som påverkade prestationen mest. Äldre presterade signifikant sämre än de yngre deltagarna. Detta resultat stämmer väl överens med den allmänna åsikten att åtkomsten av egennamn påverkas negativt av ålder (Bizzozero et al., 2007).
Utbildningsnivå. Studien visar inte någon skillnad mellan hög och låg utbildningsnivå
gällande förmågan att känna igen respektive benämna kända personer. I en studie av Bizzozero et al. (2007) framkom att personer med högre utbildning presterade signifikant bättre på ett långt test med 63 bilder på kända personer än de med lägre utbildning medan det inte fanns någon signifikant effekt av utbildning i ett screeningtest med endast 12 bilder på kända personer. Detta förklaras av att urvalet av bilder i det korta testet bestod av kända personer som var lättare att känna igen (Bizzozero et al., 2007). I vår studie kan majoriteten av bilderna anses vara enkla att känna igen vilket kan förklara att det inte framkom någon signifikant skillnad mellan hög och låg
utbildningsnivå.
4.3. FAS och benämningsresultat
I denna studie ses ett svagt positivt samband mellan resultat på FAS och antal korrekt benämnda kända personer. Då resultatet på FAS ökar så förbättras också
benämningsresultatet. Detta kan tolkas som att god lexikal åtkomst av namn även innebär en lättare åtkomst av kända personers namn ur det semantiska minnet.
4.4. Effekt av självskattad förmåga
För att få en uppfattning om testets validitet undersöktes hur väl uppskattad förmåga överensstämde med resultatet på testet. När personens egen uppfattning om sin egen förmåga överensstämmer med resultatet på testet stärker det validiteten, d.v.s. att resultatet inte påverkats av en yttre faktor vi inte kontrollerat såsom dålig syn eller dagsform.
Skattad förmåga att känna igen ansikten. Vi fann en effekt av uppskattad förmåga att
känna igen personer på antalet korrekt igenkända personer. Resultatet är sämre hos de som skattat sin förmåga som sämre än genomsnittet och bättre hos dem som skattat sig bättre än genomsnittet. Detta resultat tyder på att personer har en viss uppfattning om sin egen förmåga att känna igen kända ansikten, antagligen delvis beroende på hur intresserad personen i fråga anser sig vara av kända personer.
Skattad förmåga att benämna personer. Vi fann en effekt av uppskattad förmåga att
benämna personer på resultatet på bildbenämningstestet. Antal korrekt benämnda kända personer är lägre hos dem som skattat att de ofta har problem med att komma på namn på bekanta och högre hos dem som skattat att de sällan har problem med att komma på namn på bekanta. Detta resultat tyder på att personer har en viss uppfattning om sin egen förmåga att benämna bekanta personer. Givetvis är det skillnad mellan att se eller tänka på en bekant person då man söker i minnet efter dennes namn och testsituationen
med bilder på kända personer. Man kan dock anta att en person som ofta har svårt att komma på namn på sina bekanta även har svårt att komma på namn på kända personer.
4.5. Aspekter av studiens metod
Urval av deltagare. En brist i vår studie gäller urvalet av deltagare. Då vi inte haft
möjlighet till ett obundet slumpmässigt urval av deltagare utan enbart har med frivilliga deltagare finns en risk att den som anser sig vara bra på att känna igen kända personer gärna ställer upp och den som har ointresse eller anser sig vara mindre bra på att känna igen kända personer väljer att inte vara med. Detta har dock kompenserats något genom att deltagare också rekryterats genom personliga kontakter och då har även personer som ansett sig ha svårt för att känna igen kända personer deltagit.
Hälsotillstånd. Normalbefolkningen i de högre åldrarna består av personer med
varierande hälsotillstånd. Det kan vara så att de personer som ställt upp som deltagare i bildbenämningstestet är friskare och piggare än genomsnittet för den åldern. Detta kan göra att resultatet blir bättre än hur det egentligen ser ut i populationen som helhet. En demenssjukdom börjar ofta många år innan de kliniska symtomen blir så tydliga att det går att ställa en diagnos. Den initiala fasen kan variera från något år till 8-10 år. Förekomsten av lindrig demens i åldrarna över 65 år har i olika studier varierat från 2-50%. Det tyder på att det finns en överlappning mellan lindrig demens och normalt åldrande (Blennow et al., 2003). Det kan alltså ha förekommit personer med en ännu icke känd begynnande demens bland de äldre av våra testdeltagare. Dessa personers testresultat kan därför ha varit lägre än det skulle ha varit om de varit helt friska. Denna faktor kunde ha kontrollerats med ett minnestest eller demensscreening innan vår undersökning men detta kunde inte genomföras på grund av tidsbrist.
En normal synskärpa är viktig för att kunna se bilderna på de kända personerna så bra som möjligt. Synen försämras ofta med stigande ålder (Sekuler & Sekuler, 2000) så man kan anta att en del av testdeltagarna hade nedsatt syn. Detta kan ha medfört ett sämre resultat än normalt på bildbenämningstestet. Denna faktor skulle ha kunnat kontrolleras genom synkontroll eller genom att fråga testpersonerna om de ser
dåligt/använder glasögon. Vi har heller inte kontrollerat om de som normalt använder glasögon också har använt dem vid testningen.
Demografiska förutsättningar. Deltagarnas demografiska förutsättningar följer inte den
svenska befolkningens sammansättning med hänseende till exempelvis utländsk bakgrund och olika geografiska regioner. Då deltagare som bott utomlands i mer än 20 år exkluderades kan vi endast uttala oss om hur den icke-invandrade svenska
befolkningens förmåga att känna igen kända ansikten är, vilket kan ses som en brist i studien. Deltagare har rekryterats i Uppsala, Enköping, Ludvika samt på Viking Lines kryssningsfärja Amorella för att få en så stor demografisk spridning som möjligt inom ramen för våra tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar.
Den mänskliga faktorn. Eftersom insamling och inmatning av data skett för hand finns
en risk för att enstaka misstag begåtts. Eftersom antalet deltagare är stort torde detta inte påverka det generella resultatet. Vidare är det möjligt att testledarna tolkat deltagarnas svar på olika sätt och därmed placerat liknande svar i olika grupper. För att öka interbedömarreliabiliteten sattes i förväg kriterier upp för bedömning av svaren.
Urval av fotografier. En annan problematik var att hitta rätt fotografier på kända
personer, både gällande vilka kända personer som kan vara lämpliga för en studie av detta slag och vilket fotografi på respektive person som fungerar bäst i detta
sammanhang. Vi har valt att ha med både typiska, vanligt förekommande fotografier på en del personer men också lite mer atypiska på vissa av de kända personerna för att inte få en takeffekt på testet. Om fotografierna hade varit för enkla hade många deltagare fått alla rätt och vi hade riskerat att inte få någon spridning på resultatet vilket inte hade givit användbar information om hur eventuella framtida test kan utformas. Till stor del styrdes vi också av tillgängligheten på fotografier som var mycket varierande mellan de kända personerna.
Vi tycker oss ha sett en tydlig utmattningseffekt under den sista delen av testet. Det kan ha påverkat resultatet negativt och studien skulle eventuellt kunna förbättras genom att hälften av deltagarna får se fotografierna i omvänd ordningsföljd.
Nervositet hos deltagarna. Det är vanligt att känna nervositet vid en testsituation, så
även vid vårt bildbenämningstest. Deltagare har nämnt att de är nervösa och ängsliga inför testningen. Detta kan ha bidragit negativt till den enskilda deltagarens testresultat.
Datorovana. Vår målgrupp är äldre personer och det finns personer i vår studie som inte
varit vana vid datorer. Detta kan bidra till en ökad stress inför testsituationen. Deltagare har fällt kommentarer såsom ”Måste man använda dator?” och ”Jag kan inget om datorer.”. Dessa har dock blivit lugnade när de informerades om att de endast behöver titta på datorn och inte sköta några knapptryckningar.
Bullrig testmiljö. Endast ett fåtal av testdeltagarna hade möjlighet att komma till
Uppsala Biomedicinska Centrum (BMC) så därför användes de lokaler som tillhandahållits på de platser vi besökt. Det har inneburit att vi ibland behövt sitta i öppna rum där det passerat andra människor och det har stundtals varit stökigt och bullrigt. Deltagare har nämnt att detta stört dem. Detta kan ha inverkat negativt på den enskilda deltagarens testresultat.
4.6. Nytta med studien
Enligt Yardley et al. (2008) upplever personer med prosopagnosi det som besvärligt att inte känna igen ansikten på familjemedlemmar och vänner. De undviker ofta sociala situationer och har ett begränsat umgänge samt upplever sig ha dåligt självförtroende (Yardley et al., 2008). Man kan anta att personer med förvärvad svårighet att känna igen ansikten upplever liknande känslor och svårigheter och därför är det viktigt att ha ett objektivt mått på hur det ligger till med ansiktsigenkänningsförmågan samt att öka medvetenheten hos vårdpersonal och anhöriga om att detta problem existerar.
Människors förmåga att känna igen och benämna personer varierar, vilket gör det svårt att utreda detta. För att kunna uttala sig om patientens eventuella svårigheter behövs kunskap om befolkningens generella förmåga att känna igen och benämna. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet, av exempelvis logopeder, för att lättare upptäcka om en patients förmåga att känna igen och benämna personer avviker från förmågan hos friska individer.
Vi ser vårt arbete som ett steg på vägen till utvecklingen av ett standardiserat test för att tidigt upptäcka svårigheter med ansiktsigenkänning och personbenämning.
4.7. Förslag till fortsatt forskning
Denna studie kan fungera som en grund till utformandet av ett svenskt normerat minnes- och benämningstest med kända personer. Det stora antalet fotografier i testet torde underlätta urvalet avseende fotografier som är lätta respektive svåra att känna igen och benämna.
Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända svenska personer hos olika patientgrupper, exempelvis personer med olika typer av demens.
I denna studie användes FAS med förnamn för att undersöka eventuella samband med benämningsresultatet på testet. En jämförelse mellan FAS med kategorier och
Vi vill tacka
Alla 140 deltagare som givit oss en timme av sin tid.
PRO Enköping som ställt upp med ett varmt mottagande och hela 30 testdeltagare, alla andra PRO-föreningar, andra föreningar, körer, kyrkor, Ekeby Hus, Viking Line och andra ställen vi fått besöka.
De som med stor iver hjälpt oss att rekrytera deltagare.
Våra duktiga handledare Per Östberg och Per Alm som givit oss tips och nya idéer och alltid tålmodigt svarat på våra frågor.