Diskussion - Kanon på högstadiet - kanon eller kalkon? En studie om ungdomars läsvanor och lära

Elevernas attityd till läsning stämmer väl överens med den tidigare forskning som gjorts av PISA, Nordicom och SCB. Flickor har större läslust än pojkar och lägger också ner mer tid på läsning varje vecka (Nordicom, SCB, SOU 2012). De intervjuade lärarna ser en nedåtgående trend och den sjunkande läsförståelsen påverkar också de samhälls- och naturorienterade ämnena. I enlighet med Fredrikssons artikel om hur 15-åringars läsning har försämrats mellan 2000-2009, påpekar

informanterna att det är tuffare för eleverna att sammanföra och tolka än att söka och inhämta information. Fredriksson menar att elevernas styrka har förskjutits från mer krävande uppgifter till mindre krävande. Eleverna framstår inte längre om lika uthålliga (SOU 2012:99). Utifrån min egen erfarenhet ger elever gärna upp när det blir för svårt. Om de inte förstår hoppar de över det och slår sällan upp ord som de inte förstår.

Någonting måste göras och den nedåtgående trenden behöver vändas. Enligt studien läser majoriteten för att lärarna säger det och för att få betyg. Att läsa av lust är främmande för många. Klassiker tas sällan emot med jubel och kanske måste man lägga de åt sidan. Enligt Persson (2007) var syftet med att man skulle läsa den största svenska litteraturen "att skapa goda svenska medborgare genomsyrade av fosterlandskärlek. Det handlade alltså om nationell fostran." (Persson:7). Så är det inte längre och han menar att det har skett en kulturell vändning i kursplanerna. Samtliga intervjuade lärare påpekar att klassiker är för svåra att ta sig igenom. Eleverna hakar upp sig på ålderdomligt språk och orkar inte ta sig igenom dem. Därför har man valt att inte ha dem i klassuppsättning. Däremot läses de ibland som kortare utdrag. Det som tydligt framgår är att man sätter individen i centrum framför ett grundläggande och kulturellt kapital (Malmgren:1996:81). Bland annat har det vidgade textbegreppet kommit in samt ett ökat intresse för populär- och mångkultur.

Min studie visar att det går att skönja en liten gemensam litteraturbank på två av skolorna. Ungefär en femtedel av titlarna i deras klassuppsättningar är gemensamma. De titlar i klassuppsättning som återfinns hos skola 3 är enbart klassiker. I enlighet med Perssons närläsning av antologier och läromedel på gymnasiet finns få icke västerländska författare representerade. Enligt litteraturvetaren Paul Tenngart är en av grundtankarna från postkolonial teori att det västerländska

är normativt i stora delar i världen. Denna tendens går att se i den litteratur som finns i klassuppsättning på de tre högstadieskolorna. Samtliga titlar har uteslutande västerländska författare. I ämnesplanen står följande: "Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen." (Skolverket 2011). Majoriteten av titlarna har svenska författare och övriga länder som finns representerade är till största del USA och England, men även någon enstaka från Danmark, Tyskland och Ungern. Litteraturen är alltså enbart hämtad från en västerländsk litteraturbank. Likt Persson visar denna studie att svenskämnet inte har tagit till sig de kulturella förändringar som går att se i samhället (Persson:101).

Lärarna är både positivt och negativt inställda till en kanon. Nackdelarna är i stora drag att de ser en risk att bli låsta och att de anser att äldre klassiker ofta är svåra att få ihop med erfarenhetspedagogik, i likhet med det resultat som Valham (2010) kom fram till i sin studie. Utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv kan det konstateras att litteratur från den västerländska kanon utrymmesmässigt prioriteras framför övrig skönlitteratur. Jag kan, i enlighet med Valham (2010), se problem med en alltför ensidig syn på litteraturstudiet och anser det viktigt att man som lärare finner en balans mellan bildningsaspekten och erfarenhetspedagogiken vid valet av skönlitteratur. Vid närmare läsning av undersökningar inom området framstår det som att undervisning med litteratur från den västerländska kanon ej upplevs vara kompatibel med erfarenhetspedagogik. För att minimera riskerna att skapa skiljelinjer inom litteraturstudiet förespråkar jag således en undervisning där skilda kulturer ges möjligheten att interagera och berika varandra. Jag anser att segregation av västerländsk kanoniserad litteratur skulle kunna bidra till att styrka föreställningen om att litteratur från den västerländska kanon ej är kompatibel med nya litteraturteorier, såsom exempelvis av erfarenhetspedagogiskt slag. Troligtvis kan litteratur från den västerländska kanon komma att tilldelas allt mindre utrymme om man fortsätter att avgränsa den från andra element. Med tiden följer nya kulturella förändringar. Utveckling innebär bl.a. nya teorier och synsätt, vilka säkerligen kommer konkurrera om en plats inom skolväsendet. Göran Linde beskriver svenska som ett svagt klassificerat ämne med stor tolkningsfrihet. Eftersom inga titlar finns utskrivna har lärarna stor möjlighet att påverka vilka böcker som läses. Därpå tillkommer det fria skolvalet som enligt Linde också påverkar hur läroplanen tolkas med mer press utifrån från föräldrar m.fl. Även elever har större möjlighet att påverka och byta skola om det inte

passar. När det idag visas sjunkande läsförståelse och läsmängd verkar det viktiga vara att eleverna läser och inte vad de läser.

Precis som Christensson (2008) beskriver i sin uppsats har kanondebatten kommit att handla om de som förespråkar en kanon och de som förespråkar erfarenhetspedagogik. Samtliga av informanterna påpekar att klassisk kanoniserad litteratur är svår att få att gå ihop med erfarenhetspedagogik. Vidare skriver Börjesson (2009) att majoriteten av de intervjuade lärarna i hennes studie baserar sina litteraturval på erfarenhetspedagogiska grunder och tänker sällan på kulturarvsaspekten. Den kritik som har riktats mot en litterär kanon har framför allt tagit upp det elitistiska och kulturkonservativa. Självklart måste litteraturlistan uppdateras med jämna mellanrum. Elitistisk må så vara och jag tycker att en kanon ska innehålla både högt och lågt. Ser man på vad svensklärarna själva läser privat i Magnus Perssons bok visade det sig att de var likvärdiga med bestsellerlistan. Klassiker var sällan förekommande (Persson 2007:227). Ska man ge eleverna klassiker bara för att ”det ska göras”? Enligt min studie är det viktigaste att man ska få eleverna att läsa mer än att fokuset ligger på vad de läser. Det återstår att se om Wikströms motion kommer att aktualiseras igen eller inte.

Litterär kvalitet för mig är inte svåra ord och extremt långa meningar. För mig är det litteratur som öppnar för egen tankeverksamhet, reflektion och diskussion. Som gör att man vill läsa mer. En litterär kanon gör också att dörrar kan öppnas till okänd litteratur. Skolan kan introducera böcker som man kanske inte annars skulle hålla i sin hand. Man kan komma i kontakt med genrer som man inte trodde att man gillade. Men många har liknat förslaget med styret i Sovjet, då allt bestämdes åt en och den fria viljan inte existerade. När det gäller införandet av en kanon har ju lärarna den friheten att de kan välja hur de vill se på litteraturen, vad de vill diskutera och fördjupa sig i. Som tidigare nämnt är det också tänkt som ett basutbud. När det gäller fördelarna menar de intervjuade lärarna att ett basutbud hade varit ett stöd i valet av litteratur. De tror också att fler titlar kanske hade blivit lästa.

Det viktigaste argumentet med en kanon för min del, är att svenskundervisningen ska bli mer lik över hela vårt avlånga land. Idag är kursplanen i svenska luddig och den ger inga klara direktiv om vad som ska göras. Därför spretar undervisningen något kolossalt. Den skiljer sig inte bara från stad till stad, utan även i städerna, från skola till skola. Jag tror att lärarna skulle vilja ha klarare

direktiv och en rad böcker som är obligatorisk litteratur. Samtidigt som de kan ha friheten att anpassa efter vilken grupp man har att undervisa. En kanon kan, tror jag, underlätta arbetet för lärarna som kan lägga ner mer tid på arbetet kring böckerna istället för sökandet efter dem. För precis som Aidan Chambers skriver måste man själv ha läst boken för att kunna undervisa utifrån den: ”Innan vi kan prata om en bok måste vi ha läst den; innan vi kan läsa en bok måste vi välja en bok att läsa. Och eftersom boken vi väljer innehåller själva förutsättningarna för vårt samtal – ämne, idéer, språk och bilder, minnen som väcks och så vidare – så är valet av bok en ytterst viktig uppgift. De som väljer utövar makt.” (Chambers 2011:78).

Det finns en rad anledningar och motiveringar till varför vi ska läsa så som att det är

språkutvecklande, demokratifrämjande och identitetsstärkande. Frågan är vad man bör läsa och kanondebatten har satt fart på den frågan och tagit upp både för- och nackdelar. För mig behöver inte en litterär kanon nödvändigtvis bara vara lika med Strindberg och Moberg. Litterär kanon, tycker jag, ska spreta och vara en samling verk som öppnar dörrar in till litteraturen, som bidrar till läslust. Lotta Olsson skrev följande i DN den 12 augusti 2008 ”I vår tid har språket förenklats så mycket att klassikerna stundom framstår som ogenomträngliga.” Tvingar vi på barn och ungdomar de tyngre, klassiska verken, är jag rädd för att det får motsatt effekt. Självklart ska det finnas klassiska verk, men då i form av böcker som är relativt greppbara och som har potential att aktualiseras.

När det gäller att skapa läslust så tror jag inte att man ska dramatisera det. Presentera litteratur i charmiga miljöer och fokusera inte så förtvivlat på vad som läses. Det viktigaste är att det läses! Viktigt är också att veta vad man har läst och att vara kritisk. Det väsentliga tror jag är att hitta en ingång med hjälp av vad som helst som lockar, och sedan öka svårighetsgraden successivt och tänk på att Rom faktiskt inte byggdes på en dag.

Sammanfattningsvis ställer lärarna sig inte helt emot en kanon men de är överens om att de inte enbart skulle vilja utgå ifrån en kanon. En kombination av ram plus eget utrymme verkar vara den bästa konstellationen. Det går att skönja en gemensam litteraturbank på två av skolorna där en del verk är gemensamma. Elevernas attityd till läsning är att "det är okej" att läsa. Majoriteten varken hatar eller älskar det. Flickor är mer positiva och de läser också fler titlar och lägger också ner mer tid på läsning varje vecka.

Avslutningsvis tror jag att det behövs satsas mer på läsning och lästimme som några av lärarna nämner. Eleverna behöver få in vanan att läsa och förstå att ingenting kommer gratis. I framtiden hade det varit intressant att se på relationen erfarenhetspedagogik och elever med

invandrarbakgrund. Det är en variabel som jag inte hade med i min studie. Vidare hade man kunnat närläsa ett urval kanoniserad litteratur och se dem utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv.

Källförteckning

Bergsten, S & Elleström, L (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber.

Börjesson, H (2009). "66 svensklärares röster om skönlitteraturläsning på gymnasiet : en metastudie av 16 studentuppsatser."

Chambers, A (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla Böcker.

Christensson, S (2008). "Förhållandet mellan litterär kanon och erfarenhetspedagogik inom Svenska B."

Dahl, K, Malmgren, G (1999) Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur AB. Frändén, J. "Kidsen kan visst ta till sig Shakespeare." Aftonbladet (2014-11-06).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannafranden/article19812841.ab (2014-11-07).

Kalmteg, L. "Litteraturkanon föreslås i Sverige." (2006-07-26).

http://www.svd.se/kultur/litteraturkanon-foreslas-i-sverige_338774.svd (2014-12-10). Linde, G (2012). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori.

Lund: Studentlitteratur AB.

Malmgren, L-G, Malmgren, G (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Nationalencyklopedin. Kanon. (2015-02-27)

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kanon-(3-litteraturvetenskap) Nikolajeva, M. "Vad är du hungrig på lilla vän?" Dagens Nyheter (2006-08-21)

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/vad-ar-du-hungrig-pa-lilla-van/ (2014-11-20) Nilsson, S. "Sven Nilsson om kanondebatten". Sydsvenska Dagbladet. (2006-08-10)

http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/sven-nilsson-om-kanondebatten/ (2014-11-20) Nordicom - Sveriges Mediebarometer (2004)

http://www.nordicom.gu.se/common/stat_xls/395_3540_Bocker_lasning_av_olika_typer_g nsn_vecka_2004.xls (2014-12-10)

Nordicom - Sveriges Mediebarometer (2012)

http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/pressmeddelanden/pressmeddelande_medieba rometern_2012.pdf (2014-12-10)

Olsson, L. "Ge barnen en chans att älska böcker." (2008-08-12)

http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ge-barnen-en-chans-att-alska-bocker (2014-12-10) Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Persson, M (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisning efter den kulturella

vändningen. Lund: Studentlitteratur.

SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Pa-troskeln-till-vuxenlivet/ http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/sok/?query=sk%C3%B6nlitteratur

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2010A01_BR_23_A01BR1001.pdf http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Hoga-lasfardigheter-bland-unga/

Skolverket (2011). Kursplan - Svenska.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grund skola/svenska (2014-11-15).

Tenngart, P (2008). Litteraturteori. Lund: Gleerups utbildning.

Utbildningsinfo. http://www.utbildningsinfo.se/grundskola/sok-grundskola/search

Valham, J (2010). "Andra kulturer i litteraturhistorien: Analys av läromedel i litteraturhistoria." Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf)

Wikström, C. Motion 2008/09:Ub236 Litterär kanon. 2008.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02Ub236 (2014-11-15) Wikström, C. Skapa svensk litteraturkanon. Sydsvenska Dagbladet. (2006-07-22)

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/skapa-svensk-litteraturkanon/ (2014-11-15)

Bilaga 1

Klassuppsättningar Skola 1

God natt Mr Tom - Michelle Magorian (England)

Ett hål om dagen - Louis Sachar (USA) Sanne gatubarn - Mecka Lind

Anja tiggarbarn i Moskva - Mecka Lind I taket lyser stjärnorna - Johanna Thydell Pojke flicka - Terence Blacker (England) Vinterviken - Mats Wahl

Sandor/Ida - Sara Kadefors

Flugornas herre - William Golding (England) Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö - Håkan Nesser

Möss och människor - John Steinbeck (USA) Dansar Elias? Nej! - Katarina Kieri

Kyrkogårdsboken - Neil Gaiman (England) Dumpad - Per Brinkemo, Ahmed Hassan Ali Expert på att rodna - Katarina von Bredow Flyga högt - Katarina von Bredow

Ondskan - Jan Guillou

En komikers uppväxt - Jonas Gardell Ingen återvändo - Lee Child (England)

Stor i käften - Joyce Carol Otes (USA) Krockad - Mikael Vestling

På västfronten intet nytt - Erich Maria Remarque (Tyskland)

Martyn Pig - Kevin Brooks (England) Dogge - Mikael Engström

Satans tjuv - Mikael Engström Doft av hämnd - Mikael Bergstrand Svenhammeds journaler - Zulmir Becevic Agnes Cecilia - Maria Gripe

Hjärtans fröjd - Per Nilsson

Tio små negerpojkar - Agatha Christie (England)

Skämmerskans dotter - Lene Kaaberböl (Danmark)

Stormvarning - Anthony Horowitz (England) Dubbelspel - Max Lundgren

Kort kjol - Christina Wahldén Allis med is - Gunilla Persson

Kallt som i graven - Robert Swindells (England) Femte mannen - Petter Lidbeck

Sång till en fjäril - Maria Küchen

Vad mina ögon har sett - Magda Eggens (Ungern)

Bilaga 2

Klassuppsättningar skola 2

Sanne gatubarn - Mecka Lind Eskort - Christina Wahldén Kort kjol - Christina Wahldén

Malin + Rasmus = sant - Moni Nilsson

A6171: ett judiskt levnadsöde - Ferenc Göndör (Ungern)

Resa i augusti - Gudrun Pausewang (Tyskland) E som i extas - Britta Svensson

Låt den rätte komma in - John Ajvide Låt isbjörnarna dansa - Ulf Stark Stopp! Stanna för faan - Lars Lewerth Inte bara tennis - Peter Barlach

Ursäkta att man vill bli lite älskad - Johanna Thydell Siden, sammet, trasa, lump - Solveig Olsson

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö - Håkan Nesser

I taket lyser stjärnorna - Johanna Thydell Shoo bree - Djengo Esmer

Svenne - Per Nilsson Sandor/Ida - Sara Kadefors

Det fattas en tärning - Johanna Thydell Elden - Pierre Schori

Förföljaren - Magnus Nordin

Huset vid vägens slut - Magnus Nordin

Godnatt Mister Tom - Michelle Magorian (England)

Där lejon jagar - Eric Campbell Yxan - Gary Paulsen (USA) Isdraken- Mikael Engström Ondskan - Jan Guillou

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig - Christina Wahldén

Döingen som försvann - Kjell E Genberg Medan mamma sover - Ingrid Olsson Prinsessan är mördaren - Magnus Nordin Hjärtans fröjd - Per Nilsson

Bilaga 3

Klassuppsättningar skola 3

Kallocain av Karin Boye

Möss och människor av John Steinbeck (USA) Skriet från vildmarken av Jack London (USA) Oliver Twist av Charles Dickens (England) Mio min Mio av Astrid Lindgren

Bilaga 4 - Enkäterna

1. Tycker du om att läsa böcker?

2. Vad läser du helst?

0 5 10 15 20 25

Älskar det Tycker om det Tycker det är okej Tycker inte om

det Hatar det Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3 0 5 10 15 20 25 30 35 Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3

3. Hur många böcker läser du på ett år?

4. Hur mycket tid spenderar du på läsning varje vecka?

0 5 10 15 20 25 30 35 10+ 6-8 st 4-6 st 2-4 st 0-1 st Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

4 timmar + 2-3 timmar 1-2 timmar 30 minuter 0 timmar

Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3

5. Hur stor del av det du läser är kopplat till skolan?

6. Vem/vilka påverkar hur mycket du läser?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Allt Största delen Hälften En liten del Inget

Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3 0 5 10 15 20 25 30 35

Föräldrar Syskon Lärare Kompisar Kändisar Annan

Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3

7. Varför läser du skönlitteratur?

10. Kan du känna igen dig i den litteratur som ni läser i skolan?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 För att få betyg i skolan För att mina föräldrar vill det För att lära mig något För att mina kompisar gör det För att mina syskon gör det För att det är roligt Annat Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3 0 5 10 15 20 25

Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig

Pojkar Flickor Skola 1 Skola 2 Skola 3

Bilaga 5 - Frågor till lärarna

Hur många år har du arbetat som lärare? Vilka ämnen?

Vad har ni för obligatorisk litteratur i undervisningen? Hur väljer ni ut den?

Hur länge har ni haft den?

Hur brukar eleverna ta emot böckerna?

Någon mer populär/mindre populär än någon annan? Varför arbetar ni med skönlitteratur?

Hur arbetar ni med litteraturen? Hur tänker du kring kanon?

Hade du velat ha en lista med verk att gå efter? Fördelar/nackdelar?

Hur upplever du läsförståelsen bland dagens ungdomar? Skillnad mellan pojkar och flickor?

Arbetar ni någon gång ämnesöverskridande?

Det finns forskning som visar att det finns ett glapp mellan erfarenhetspedagogik och klassisk litteratur. Vad tänker du kring det?

Bilaga 6 - Enkäten

Hej!

Jag heter Rebecca Pier och läser sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Nu ska

jag skriva mitt examensarbete som kommer att handla om ungdomars läsvanor och

hur lärarna tänker kring litteratur på högstadiet. Era svar kommer att vara anonyma

och jag kommer inte att skriva vilka skolor som jag har besökt.

Tack för att ni vill vara med och svara!

Hälsningar,

Enkät om ungdomars läsning

Tjej Kille

1. Tycker du om att läsa böcker?

Älskar det Tycker om det Tycker det är okej Tycker inte om det Hatar det

2. Vad läser du helst? (Du får kryssa i fler än ett svarsalternativ)

Science fiction Historiska romaner Deckare Chic-lit

Biografier Sport Drama Humor

Äventyr Fantasy Kärlek Annat

3. Hur många böcker läser du på ett år?

10+ 6-8 stycken 4-6 stycken 2-4 stycken 0 st

4. Hur mycket tid spenderar du i snitt på läsning varje vecka?

5. Hur stor del av det du läser är kopplat till skolan?

Allt Största delen Hälften En liten del Inget

6. Vem/vilka påverkar hur mycket du läser? (Du kan kryssa i fler än ett

svarsalternativ)

Föräldrar Syskon Lärare Kompisar Kändisar

Annan:__________________________________________________________

7. Varför läser du skönlitteratur? (Du kan kryssa i fler än ett svarsalternativ)

För att få betyg i skolan För att mina föräldrar vill det För att lära mig något

För att mina kompisar gör det För att mina syskon gör det För att det är roligt

Annat:________________________________________________________________

8. Hur brukar ni arbeta med litteraturen i skolan? (Du kan kryssa i fler än ett

svarsalternativ)

Skriva läslogg Skriva en bokrecension Presentera boken muntligt

9. Hur vill du arbeta med litteraturen i skolan? (Du kan kryssa i fler än ett

svarsalternativ)

Skriva läslogg Skriva en bokrecension Presentera boken muntligt

Diskutera boken i helklass Diskutera boken i mindre grupper Skriva ett prov

10. Kan du känna igen dig i den litteratur som ni läser i skolan?

Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig

11. Varför tror du att man läser?

______________________________________________________________

In document Kanon på högstadiet - kanon eller kalkon? En studie om ungdomars läsvanor och lärares val av litteratur på tre högstadieskolor (Page 37-55)