5. Diskussion
I detta avsnitt förs diskussion om studien där bland annat företagens förhållande till kvoten 1 samt återkoppling till Bengtssons forskning beaktas.
5.1 Företagens förhållande till kvoten 1
Bengtsson (2010) hävdar att kvoten bör närma sig 1 under en längre tidsperiod och ska uppnå kvotvärdet 1 under företagets livstid, det vill säga från uppstart till avveckling. Studiens resultat påvisar att endast ett företag, Hansa Medical AB, uppfyller Bengtssons teori avseende att kvoten bör vara 1, det vill säga 100 % överensstämmelse mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. Att endast ett företag uppfyller kvoten 1 kan bero på att studien endast beaktar en åttaårsperiod vid beräkning av kvoten med stöd av kassagenerering. Det är därför värt att diskutera utifrån studiens resultat om
undersökningsperioden är för kort för att företag ska kunna uppfylla Bengtssons teori om den exakta kvoten 1.
Bengtsson (2010) upplever avvikelser i sin studie, vilket även denna studie upplever då studiens undersökningsperiod inte berör företagens hela livstid. Detta kan vara förklaringen till att företag inte efterföljer Bengtssons teori gällande kassagenerering, vilket kan avläsas genom att kvoten inte förbättras eller närmar sig kvotvärdet 1. Trots detta uppfyller 58 % av studiens företag kraven för att efterfölja Bengtssons teori under en längre tidsperiod. Studiens valda undersökningsperiod har uppenbar påverkan på resultatet. Utifrån studiens empiri och analys konstateras att Bengtssons teori varit användbar för denna studie men inte genererat ett resultat där alla företag uppfyller kvoten 1, utan ett flertal företag avviker från Bengtssons teori och endast ett företag uppfyller kvoten 1.
5.2 Återkoppling till Bengtssons forskning
Bengtsson (2010) hävdar att kassagenerering som metod bör bidra till kvoten 1 under företagets livstid, beräkningen tillämpas genom användning av ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten som variabler. Om gapet mellan variablerna förblir stort eller ökar med åren kan det finnas indikationer på subjektiv redovisning samt oförmåga att generera likvida medel som företaget prognostiserar med den periodiserade redovisningen.
Studien kan inte konstatera subjektiv intäktsredovisning då den endast påvisar om det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning, detta genom att tillämpa kassagenerering. De företag där indikationer gällande felaktig intäktsredovisning uppdagas bör vidare granskning ske för att utesluta felaktig intäktsredovisning. Företag som avviker från kvoten 1 under studiens undersökningsperiod kan exempelvis bero på att verksamhetsgrenen påverkar intäktsredovisningen. Exempel på sådan verksamhetsgren är forskning och utveckling där utgifter kostnadsförs trots att dessa inte genererar kassaflöde i löpande verksamheten, vilket kan bidra till ett stora avvikelser mellan variablerna enstaka år.
54
Studiens resultat påvisar att 58 %, 18 företag, efterföljer Bengtssons teori vilket indikerar på korrekt och objektiv intäktsredovisning. De resterande 42 %, 13 företag, efterföljer därmed inte Bengtssons teori, vilket indikerar på felaktig och subjektiv intäktsredovisning. Dessa procenttal representerar endast empiri utifrån studiens undersökningsperiod, det vill säga åren 2008 till 2015. De sistnämnda företagen kräver fortsatt granskning då de påvisar stora gap mellan variablerna där det inte sker förbättring av kvoten och gapet förblir stort.
Bengtssons forskning berör fastighetsbolag och dess verkliga värde under en sjuårsperiod där sju företag och dess kvartalsrapporter beaktas. Studierna skiljer sig från varandra då denna studie berör 31 företag och dess årsredovisningar under en åttaårsperiod. Sammantaget berör denna studie ett större antal företag men med färre undersökningsmaterial då Bengtsson använder sig av kvartalsrapporter istället för årsredovisningar.
5.3 Diskussion om studien
Studien tillför kunskap gällande kassagenerering inom vårdsektorn. Tillämpning av
kassagenerering har varit av betydelse för att uppnå studiens resultat. Bengtsson (2010) menar att kvoten som beräknas genom kassagenerering kan ses som ett kompletterande nyckeltal, men utifrån studiens resultat uppmärksammas att det krävs en längre tidsperiod för att kunna använda kassagenerering på ett optimalt sätt.
Studiens resultat påvisar att 42 % av företagen på Stockholmsbörsen med inriktning på vårdsektorn inte följer Bengtssons teori avseende att kvoten bör förbättras och närma sig kvotvärdet 1 under en längre tidsperiod. Detta indikerar på felaktig intäktsredovisning och periodisering med subjektiva inslag. Kvoten bör förbättras parallellt med
undersökningsperioden och eventuellt gap bör inte bli eller förbli större mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. Dessa 42 % motsvarar 13
företag av studiens totala 31 företag och styrker problemdiskussionen gällande indikationer på felaktigt intäktsredovisning inom vårdsektorn. Resultatet påvisar att endast ett företag uppnår kvoten 1, vilket inte uppfyller studiens önskade resultat då förväntningen enligt Bengtssons teori är att företag bör uppnå kvoten 1 under en längre tidsperiod. Framåtblickande gällande detta är att fortsatt forskning kan leda till närmade av det önskade resultatet genom att flera företag uppnår kvoten 1.
Studien påvisar inget samband mellan avvikelser och verksamhetsgren. Av de 31 undersökta företagen tillhör 26 företag forsknings- och utvecklingsverksamhet och de resterande fem företagen bedriver verksamhet inom bland annat vårdbemanning och företagshälsa. Detta resulterar i att cirka 84 %, 26 dividerat med 31, av de undersökta företagen bedriver
verksamhet inom forskning och utveckling och de resterande verksamhetsgrenarna innefattar cirka 16 %, 5 dividerat med 31. Gällande de 13 företagen som inte efterföljer Bengtssons teori bedriver elva företag forsknings- och utvecklingsverksamhet, vilket motsvarar cirka 85 %, 11 dividerat med 13. Procenttalen är nästintill identiska mellan de som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet av de totala företagen, 84 %, samt de som inte uppfyller Bengtssons teori, 85 %. Ingen koppling dras mellan efterföljandet av Bengtssons teori och respektive
55
företags verksamhetsgren, vilket innebär att verksamhetsgrenen inte påverkar ett företags förbättring och närmande av kvotvärdet 1.
Studien är en totalundersökning som innefattar elva bortfall, vilket begränsar möjligheten till generalisering av studiens resultat. Bortfallen påverkar studien negativt då tillförligheten begränsas vid ovetande av vad bortfallen kunnat bidra med. De bortfallna företagen hade kunnat styrka studiens resultat ytterligare alternativt förändrat det. Generalisering kan därmed inte dras till samtliga börsbolag på Stockholmsbörsen inom vårdsektorn, trots att
undersökningen berör samtliga börsbolag på Stockholmsbörsen inom vårdsektorn. Det är endast de företag som upprättar kassaflödesanalys under hela undersökningsperioden samt varit verksamma sedan år 2008 som studeras i denna studie.
Utifrån studiens resultat kan tidsaspekten diskuteras då det endast är ett företag som uppfyller kvoten 1, vilket Bengtsson (2010) hävdar att alla företag bör uppnå under verksamhetens livstid. Denna studie beaktar inte företagets livstid utan endast en åttaårsperiod, vilket kan anses som en tämligen kort tidsperiod för att ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten ska hinna överensstämma. Denna studie kan endast dra slutsatser utifrån den valda undersökningsperioden, vilket påverkar resultatet då risken finns att det inte ger en fullständig bild gällande respektive företags intäktsredovisning. Om studien hade berört företagens livstid är det stor sannolikhet att studiens resultat hade varit annorlunda och förmodligen bidragit till en mer rättvisande bild av respektive företag samt att studiens resultat hade varit mer tillförlitligt.
En ytterligare aspekt som är värd att diskutera är studiens problemformulering i förhållande till resultatet. Bengtssons teori och studiens resterande teorier är av betydelse då dessa är grunden till att resultatet besvarar problemformuleringen. Bengtssons teori är främst en användbar metod för att studera om ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten överensstämmer i respektive företag, vilket är stöd för att kunna besvara problemformuleringen. Studiens resultat bidrar med ny kunskap avseende indikationer på felaktig intäktsredovisning hos företag på Stockholmsbörsen inom
vårdsektorn. Det kan dras paralleller till de indikationer som uppmärksammats av bland annat Skatteverket gällande felaktig intäktsredovisning inom vårdbranschen.
56