Kassagenerering hos företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen
- En studie om indikationer på felaktig intäktsredovisning
Av: Sofie Bjurmark och Frida Oxbern
Handledare: Robert Leonardi och Jurek Millak
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi C | Vårterminen 2017
Förord
Vi vill tacka våra handledare Robert Leonardi och Jurek Millak som varit behjälpliga med att förbättra vår kandidatuppsats och väglett oss i rätt riktning. Vi vill även tacka våra opponenter för alla synpunkter och idéer som ni bidragit med under denna uppsatsprocess.
Stockholm, 24 maj 2017
Sofie Bjurmark Frida Oxbern
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns högskola. Kandidatuppsats, Redovisning VT2017
Titel: Kassagenerering hos företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen - En studie om indikationer på felaktig intäktsredovisning
Bakgrund och problem: Det är viktigt att företag tillämpar korrekt intäktsredovisning genom efterföljande av grundläggande regler och principer enligt god redovisningssed. Vårdsektorn är utpekad gällande indikationer på bristfällig intäktsredovisning och beskattning där bland annat Skatteverket har granskat företag inom vårdbranschen.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning inom vårdsektorn.
Avgränsningar: Studien avgränsas till att studera samtliga 42 börsbolag inom vårdsektorn på Nasdaq OMX STO, även kallad Stockholmsbörsen, under åren 2008 till 2015.
Teori och tidigare forskning: Denna studie har utgångspunkt i Bengtssons forskning. Vidare behandlas intäktsredovisning som kopplas till periodiserad redovisning. Därefter beaktas forskning och utveckling samt dess utgifter. Ytterligare teorier som behandlas är
kassaflödesanalys som kopplas till kassagenerering. Avsnittet beaktar även vinstmanipulering med fokus på Big Bath.
Metod: Studien är kvantitativ där beräkningar genomförs utifrån ett flertal årsredovisningar under en åttaårsperiod, longitudinell design. Utformningen i studien är deduktiv där
utgångspunkten är teorier och tidigare forskning. Studiens bortfall innefattar elva företag.
Empiri och analys: Empiri presenteras gemensamt med analys där det även ges kort presentation av studiens respektive företag. Analysens främsta fokus är på 2015 års kvot.
Slutsats: Av studiens 31 undersökta företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen uppfyller 18 företag Bengtssons teori gällande att kvoten bör förbättras och närma sig kvotvärdet 1 under en längre tidsperiod. De resterande 13 företagen uppfyller däremot inte Bengtssons teori, vilket indikerar på felaktig och subjektiv intäktsredovisning och därmed är fortsatt granskning aktuell av dessa företag.
Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att studera företag under dess hela livstid för att undersöka hur kvoten förhåller sig till 1 samt bakomliggande orsaker, alternativt studera en annan sektor där det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning.
Nyckelord: Intäktsredovisning, kassagenerering, kassaflöde, periodiserat resultat, periodiserad redovisning, vinstmanipulation
Abstract
Title: Cash generation of companies in the healthcare sector on the Stockholm Stock Exchange - A study about indications of incorrect revenue recognition
Background and problems: It is important that companies apply correct revenue recognition by following the basic rules and principles by Generally Accepted Accounting Principles. The healthcare sector is alleged by regarding indications of inadequate revenue recognition and taxation among which the Swedish Tax Agency has examined companies in the healthcare industry.
Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are indications of incorrect revenue recognition in the healthcare sector.
Demarcation: The study is limited to studying all 42 listed companies in the healthcare sector of Nasdaq OMX STO between 2008 and 2015.
Theory and previous research: This study is based on Bengtsson's research. Furthermore, revenue recognition is associated with accrued accounting. Subsequently research and development are taken into consideration as well as their expenses. Further theories that is treated are cash flow analysis that is linked to cash generation. This section also considering earnings management focusing on Big Bath.
Method: It is a quantitative study and calculations are carried out on the basis of several annual reports for an eight-year period, longitudinal design. The study is designed in a deductive way where the outset is theories and previous research. The disappearance of the study includes eleven companies.
Empirical and analysis: Empirical is presented in common with analysis, where there also is a short presentation of each company. The analysis main focus is on the 2015 years quota.
Conclusion: Of the study's 31 surveyed companies in the healthcare sector on the Stockholm Stock Exchange, 18 companies follows Bengtsson's theory that the quota should be improved and approach the quota value 1 over a longer period. The remaining 13 companies does not follow Bengtsson's theory, which indicates incorrect and subjective revenue recognition and accordingly needs a further inspection.
Proposals for further research: Proposals for further research are to study companies throughout their lifetime to investigate how the quota relates to 1 as well as underlying causes, alternatively study another sector where there are indications of incorrect revenue recognition.
Keywords: Revenue recognition, cash conversion, cash flow, accrued income, accrued accounting, earnings management
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Problemformulering ... 3
1.4 Syfte ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
2. Teori och tidigare forskning ... 4
2.1 Bengtssons forskning ... 4
2.2 Intäktsredovisning ... 5
2.2.1 Periodiserad redovisning ... 6
2.3 Forskning och utveckling ... 7
2.4 Kassaflödesanalys ... 7
2.4.1 Kassagenerering ... 8
2.5 Vinstmanipulation ... 9
2.5.1 Big Bath accounting ... 10
3. Metod ... 12
3.1 Forskningsdesign och utformning ... 12
3.2 Population ... 13
3.3 Litteraturmetod ... 13
3.4 Insamlingsmetod ... 13
3.5 Bearbetningsmetod av data ... 13
3.5.1 Analysmetod ... 14
3.6 Tillvägagångssätt ... 15
3.7 Kvalitetsbegrepp ... 17
3.7.1 Reliabilitet ... 17
3.7.2 Validitet ... 18
3.8 Metoddiskussion ... 18
4. Empiri och analys ... 20
4.1 Active Biotech AB ... 20
4.2 Alligator Bioscience AB ... 21
4.3 AstraZeneca AB... 22
4.4 BioGaia AB ... 23
4.5 BioInvent International AB ... 24
4.6 Biotage AB ... 25
4.7 Boule Diagnostics AB ... 26
4.8 CellaVision AB ... 27
4.9 C-RAD AB ... 28
4.10 Dedicare AB ... 29
4.11 Elekta AB ... 30
4.12 Elos Medtech AB... 31
4.13 Feelgood Svenska AB ... 32
4.14 Getinge AB ... 33
4.15 GHP Specialty Care AB ... 34
4.16 Hansa Medical AB ... 35
4.17 Karo Pharma AB ... 36
4.18 Karolinska Development AB ... 37
4.19 MedCap AB ... 38
4.20 Medivir AB ... 39
4.21 Moberg Pharma AB ... 40
4.22 NeuroVive Pharmaceutical AB ... 41
4.23 Oasmia Pharmaceutical AB ... 42
4.24 Orexo AB ... 43
4.25 Ortivus AB ... 44
4.26 Probi AB ... 45
4.27 Raysearch Laboratories AB ... 46
4.28 Recipharm AB ... 47
4.29 Sectra AB ... 48
4.30 Swedish Orphan Biovitrum AB ... 49
4.31 Vitrolife AB ... 50
4.32 Sammanställning av empiri ... 51
4.32.1 Gemensam empiri och analys ... 52
5. Diskussion ... 53
5.1 Företagens förhållande till kvoten 1 ... 53
5.2 Återkoppling till Bengtssons forskning ... 53
5.3 Diskussion om studien ... 54
6. Slutsats ... 56
6.1 Förslag till vidare forskning ... 56 Källförteckning ...
Bilaga 1 – Uträkningar ...
Bilaga 2 – Tabellförteckning ...
Bilaga 3 – Figurförteckning ...
1
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras bakgrund, problemdiskussion och syfte som leder fram till studiens problemformulering samt dess avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Intäkter är grunden för att företag ska uppnå framgång, detta genom att företag levererar resultat i form av vinst. Därför är det viktigt att företag tillämpar intäktsredovisning på ett korrekt sätt genom efterföljande av grundläggande regler och principer enligt god
redovisningssed. Utöver lagar existerar kompletterande normer, rekommendationer och uttalanden, dessa benämns som god redovisningssed. För att intäktsredovisningen ska tillämpas korrekt krävs att dessa efterföljs. (Beil 2013; Bokföringsnämnden 2016)
Enligt Rasmussen (2013) är intäkter en viktig del av resultatet och vanligtvis även den största posten i resultaträkningen som visar de prestationer företaget utfört. Intäktsredovisningen är omfattande och komplex, vilket framgår av de mer än 200 publikationer som ger vägledning gällande redovisning av intäkter. Intäkter är av stor betydelse och därför är det viktigt att de som arbetar med redovisning har god förståelse för intäktsredovisning samt konsekvenserna gällande prestation och värdering. (Rasmussen 2013)
Beil (2013) påpekar att intäktsredovisningen har effekt på de finansiella rapporterna med en betoning på resultat- och kassaflödesanalys. Bengtsson (2011) beskriver att
kassaflödesanalysen skapas genom rekonstruktion av resultat- och balansräkningen, vilket innebär att icke kassapåverkande redovisningsposter elimineras. Kassaflödesanalysen visar sambandet mellan företags kassaflöde och den vinst som redovisas samt har en viktig roll för intressenter och deras uppfattning om företaget. Enligt Carlsson och Sandell (2014) bör ett företag som genererar positiva resultat under flera perioder även generera ett positivt kassaflöde, annars bör företaget utsättas för granskning. Företagsledningens egna
bedömningar och skattningar samt överskattat resultat kan påverka att det positiva resultatet inte leder till ett inflöde av likvida medel. Bengtsson (2010) anser att kassaflödesanalysen är ett komplement till den periodiserade redovisningen och därmed utvecklat en metod för att analysera detta. (Bengtsson 2011; Carlsson & Sandell 2014)
Enligt Bengtsson (2010) ska företag tillgodose ägarnas intresse genom att generera vinster som i sin tur genererar likvida medel. Detta representerar det faktiska inträffandet samt pengaflödet under en längre sikt och är därför den säkra informationen avseende företagets situation. Det redovisade resultatet ska vara periodiserat, det vill säga att händelser ska bokföras när de inträffar. Betalningstidpunkten har därmed ingen självständig betydelse gällande periodiseringen av resultatet utan det är först i efterhand som tillförlitligheten i den periodiserade redovisningen kan bedömas. Utifrån detta kan beräkning av kassagenerering besvara hur mycket likvida medel som genereras i företagets kassa. (Bengtsson 2010;
Skatteverket 2017)
2
Genom att jämföra ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten möjliggörs en bedömning av företagets kassagenerering. Studien fokuserar på kassaflödet i löpande verksamheten, vilket grundas utifrån Bengtssons (2010) antagande om att det visar företagets inflöde av likvida medel samt vilka kontanter som passerat resultaträkningen.
Kassagenerering är ett verktyg för att beräkna kvoten mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. Kvoten mellan dessa ska förbättras och närmas kvotvärdet 1, det vill säga 100 % överensstämmelse mellan variablerna under en längre tidsperiod. Avvikelser kan indikera på en oförmåga att generera de likvida medel som företaget beräknat i den periodiserade redovisningen, vilket kan vara en indikation på
subjektiv redovisning. Subjektivitet innebär att egna åsikter och värderingar tillämpas inom redovisningen som innefattar partiskhet. (Bengtsson 2010; Skatteverket 2017)
1.2 Problemdiskussion
Vårdsektorn är utpekad gällande indikationer på bristfällig intäktsredovisning och beskattning. Skatteverket (2015) framför genom ett pressmeddelande att de har upptäckt indikationer avseende förekommande av felaktigheter inom redovisning och beskattning i vårdbranschen och har därför under två års tid specialgranskat dessa företag. Skatteverkets granskning beaktar främst redovisning av inkomster, löner samt förmåner där det visat sig att majoriteten, två tredjedelar, av de granskade företagen innehar felaktigheter i redovisningen samt betalat för lite skatt. Granskningen visar bland annat att inkomster och förmåner
redovisas fel, att traktamenten hanteras skattefritt samt felaktiga avdrag för privata kostnader.
De företag som granskats har valts ut genom bedömning av vart risken för beskattningsfel finns, det vill säga att företagsurvalet inte genomförs slumpmässigt. Främsta syftet med dessa granskningar är att skydda lojala företag i vårdsektorn mot illojal konkurrens. (Skatteverket 2015)
Arias (2015) påpekar att det förekommer medvetna fusk inom vissa vårdföretag, där inkomster (sic!) avsiktligt redovisas felaktigt. Sammantaget är det höga miljonbelopp som redovisas felaktigt, vilket leder till att företagen har skyldighet att betala korrekt skattebelopp och i vissa fall även skattetillägg. (Arias 2015)
Marton (2015) beskriver i sin artikel att det upptäckts ett antal större redovisningsskandaler under 2000-talet, framförallt problem avseende intäktsredovisning vid transaktioner med flera komponenter som exempelvis kombinerad försäljning av vara och tjänst. Detta leder till bristfällig intäktsredovisning och merarbete för många företag då det krävs en noggrann analys av intäktsredovisningen. Detta är ett bevis på att intäktsredovisningen är komplex och emellanåt svårhanterlig. (Marton 2015)
Folcker (2010) beskriver att landstinget utfört granskning av tre vårdföretag i Stockholm på grund av indikationer gällande felaktig intäktsredovisning. Genom granskningarna
framkommer det att dessa tre företag har tagit betalt för vård som aldrig utförts, det vill säga redovisat intäkter som saknar prestation. Detta leder till att fler resurser läggs på kontroller.
(Folcker 2010)
3
Ytterligare två vårdföretag, i Västra Götaland, anklagas för bristfällig intäktsredovisning då de tagit betalt för operationer som inte har utförts samt fått ersättning för vård som inte ska utgöra ersättning enligt vårdavtal (SVT 2005). Ett ytterligare vårdföretag som anklagas för felaktig intäktsredovisning av tjänster är ett hemtjänstföretag åt äldre människor, där företagsledningen uppmanat de anställda till att fuska genom att registrera påhittade hembesök (Wolters 2016). Assistansbedrägerier innefattande miljonbelopp har
uppmärksammats de senaste åren där det framkommer att redovisningen är felaktig gällande antalet assistanstimmar samt överdrift av funktionshinder för att erhålla högre ersättning (Mikkelsen 2015).
Skatteverket i Göteborg har genomfört en granskning av vårdföretag inom landstinget där det framkommer att nästintill vart fjärde företag inte redovisar samtliga inkomster, främst
patientavgifter. Vanligt förekommande är att endast deklarera vart tredje besök samt felaktig redovisning gällande lokalhyror och resekostnader. (Suneson 2005)
Enligt Sundgren, Nilsson och Nilsson (2013) finns ett nära samband mellan redovisning och beskattning i Sverige till skillnad mot utlandet där detta samband inte är lika närgånget.
Eftersom det finns indikationer på bristfällig redovisning och beskattning inom vårdsektorn skulle detta kunna dras parallellt till att det även finns indikationer på att det kan förekomma avseende vårdföretags kassagenerering.
1.3 Problemformulering
Det finns indikationer på att företag inom vårdsektorn inte tillämpar korrekt intäktsredovisning, vilket leder till studiens frågeställning:
Förbättras kvoten mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande
verksamheten genom närmande av kvotvärdet 1 under åren 2008 till 2015 hos företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen?
1.4 Syfte
Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på felaktig intäktsredovisning inom vårdsektorn.
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsas till att studera samtliga 42 börsbolag inom vårdsektorn på Nasdaq OMX STO, även kallad Stockholmsbörsen. Enligt Bolagsverket (2017) anses ett börsbolag alltid som ett större företag oavsett antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. Dessa företag måste därmed upprätta kassaflödesanalys, vilket är orsaken till denna avgränsning då studien är i behov av kassaflödesanalys för att kunna beräkna kassagenerering i dessa företag.
Studien avgränsas även till åren 2008 till 2015 då detta är efter finanskrisen i Sverige.
4
2. Teori och tidigare forskning
Avsnittet behandlar teori och tidigare forskning. Inledningsvis beskrivs Bengtssons forskning.
Vidare behandlas intäktsredovisningen som har koppling till den periodiserade redovisningen samt dess principer som bör uppfyllas inom god redovisningssed. Därefter beaktas forskning och utveckling samt dess utgifter. Ytterligare teorier som behandlas är kassaflödesanalys som kopplas till kassagenerering. Slutligen beskrivs vinstmanipulering med fokus på Big Bath.
Detta ska sammantaget tillämpas för att uppnå syftet med studien.
2.1 Bengtssons forskning
Bengtsson (2010) har genomfört en liknande studie som innefattar jämförelse mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. I hans studie uppgår ackumulerat resultat till 40 196 000 kronor och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten till 27 863 000 kronor. Genom kvotering av dessa, 40 196 000 dividerat med 27 863 000, blir kvoten 1,44. Bengtsson (2010) menar att denna analys, som kallas
kassagenerering, kan användas som ett kompletterande nyckeltal. Bengtssons (2010) studie fokuserar på fastighetsbolag och redovisning till verkligt värde där motiveringen till verkligt värde är att redovisningen kan tillämpas som en prognos över framtida kassaflöden. Han förespråkar verkligt värde då det redovisade egna kapitalet blir en indikator på hur mycket utdelning aktieägarna kan tänkas erhålla i framtiden eftersom den beskriver framtida kassaflöden. (Bengtsson 2010)
Under en sjuårsperiod undersöker Bengtsson (2010) sju företags kvartalsrapporter för en jämförelse av ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten.
Genom användning av kvartalsrapporter samt ett sjuårigt tidsspann analyseras 29 kvartalsperioder. Bengtssons (2010) syfte med studien är ett förslag på hur
kassaflödesanalysen kan användas som ett kritiskt verktyg vid bedömning av objektiviteten i den periodiserade redovisningen. Genom en konstruktiv syn anvisas en ny metod där
kassaflödesanalysen är ett komplement till den periodiserade redovisningen. (Bengtsson 2010)
“Balans- och resultaträkningen innehåller både periodiseringar och pengar. Dessa pengar är också en komponent i den historiska kassaflödesredovisningen samtidigt som
periodiseringarna i resultaträkningen är en prognos över framtida inflöden och utflöden av pengar.” (Bengtsson 2010, s. 150)
Under en längre sikt bör periodiseringar och flöden från likvida medel överensstämma,
däremot kan skillnaderna vara stora under kortare sikt. Under kortare sikt är den periodiserade resultaträkningen mest väsentlig för prognoser av kassaflödet då kassaflödet kan avvika kraftigt från det redovisade resultatet under enstaka år. En längre undersökningsperiod bör bidra till bättre överensstämmelse mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten, det vill säga förbättring och närmande av kvoten 1. (Bengtsson 2010)
5
Avvikelser kan uppkomma utifrån olika aspekter så som exempelvis regeländringar. Om den periodiserade redovisningens prognos är högre än kassaflödet kan det betraktas som subjektiv redovisning och därmed kan den periodiserade redovisningen vara av mindre värde. Om gapet mellan variablerna är och förblir stort alternativt ökar med åren är det en indikation på att det kan förekomma subjektiv redovisning. Detta innebär en oförmåga att generera de pengar som den periodiserade redovisningen prognostiserat. Kvoten bör ligga runt 1 som därmed bevisar att ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten överensstämmer.
Vid avveckling av företag sker upplösning i kassaflödesredovisningens investeringssektor och finansieringssektor. Upplösningen kan bidra till eventuella differenser mellan redovisade värden och kassaflöden, differensen tillförs det redovisade resultatet och därmed sker en exakt överensstämmelse, det vill säga att kvoten blir 1. Sammantaget kommer vinst och
ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten överensstämma till 100 % vid beräkning utifrån företagets uppstart till avveckling. (Bengtsson 2010)
2.2 Intäktsredovisning
Intäkter uppkommer genom försäljning av varor och tjänster inom verksamheten, även ränteintäkter, royalties och utdelningar räknas som intäkter. En viktig aspekt inom
intäktsredovisning är vid vilken tidpunkt en intäkt ska redovisas. Detta sker när intäkten är konstaterad och vid överförandet av väsentliga risker samt förmåner, vilket vanligtvis sker vid leverans. En grund för intäktsredovisning är principer som bör efterföljas och kan bidra till att intäkter redovisas under olika räkenskapsår. (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
“En vägledande princip är att en intäkt ska redovisas då de väsentliga riskerna och
förmånerna förknippade med ägandet överförs till köparen.” (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013, s. 64)
En svårighet inom intäktsredovisning kan uppstå vid osäkerhet avseende produktens leverans samt prissättning av kontrakt som ännu inte har levererats. Rasmussens (2013) studie
konstaterar att resultatet blir mer informativt om man avvaktar med redovisning av intäkter tills dessa osäkerheter är uppklarade. (Rasmussen 2013)
“En intäkt är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av
inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital.” (Bokföringsnämnden 2012, s. 4)
Intäktsredovisning bör ske enligt god redovisningssed men definitionen kan skiljas mellan företag. Utgångspunkten är att innehållet i redovisningen ska följa allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ samt lagar rörande redovisning för att hålla en god redovisningskvalité. Det krävs regler och principer gällande hur bokföringen ska hanteras då bokföringslagen inte reglerar dessa detaljer. Bokföringsnämnden, som är statens
expertorgan gällande redovisning, har en avgörande roll som innebär ansvar över utvecklandet av god redovisningssed och ger ut rekommendationer samt uttalanden.
(Bokföringsnämnden 2016; Skatteverket 2017)
6
FAR (2016) anser att god redovisningssed bör bestämmas utifrån en traditionell tolkning av föreskrifter och författningar som bör grundas utifrån deras syfte och de allmänna principer som reglerna ger uttryck för. En kompletterande tolkning är nödvändig i de fall då den traditionella tolkningen inte är tillräcklig för att besvara en viss fråga. (FAR 2016) Det finns ett antal principer att efterfölja vid intäktsredovisning, en av dessa principer är realisationsprincipen. Denna princip innebär att en intäkt ska redovisas och påverka resultatet först då den realiseras, det vill säga när det konstateras att den utförda prestationen har intjänats och lett till säker erhållning av fordran alternativt kontanter (Skatteverket 2017). En ytterligare väsentlig aspekt att beakta är intäktens storlek, det vill säga beloppet som är intjänat och ska intäktsredovisas. En eventuell värdeökning på en tillgång får inte redovisas som vinst förrän den period då tillgången avyttras. (Beil 2013)
En ytterligare princip inom intäktsredovisningen är försiktighetsprincipen, vilket innebär att värdering ska göras med försiktighet. I samband med bokslut ska osäkerheter beaktas genom försiktighetsprincipen alternativt upplysningar i noter. Företag får inte medvetet överskatta intäkter eller underskatta kostnader för att skapa dolda reserver. Företag ska ta hänsyn till förutsebara och möjliga förluster samt värdenedgångar som kan ske under räkenskapsåret, oavsett om företaget gått med vinst eller förlust, vilket innebär att företag inte får utforma årsredovisningen utifrån att redovisa ett visst resultat. Även matchningsprincipen har en viktig roll inom intäktsredovisningen som innebär att företag fastställer sina kostnader utifrån
erhållna intäkter och hänför kostnaderna till det räkenskapsår som intäkterna redovisas.
(Skatteverket 2017)
2.2.1 Periodiserad redovisning
Periodiserad redovisning är en grundsten inom redovisningen som innebär att bokföringen ska ske under korrekt period. Allt som inträffat i verksamheten som innebär framtida
betalningskonsekvenser och har en påverkan på likvida medel ska förekomma i redovisningen vid kännedom om händelsens tidpunkt. Både balans- och resultaträkning innefattar likvida medel samt periodiseringar och på kort sikt är dessa beräkningar mest användbara vid beräkning av kassaflöden. Enligt Bengtsson (2010) överensstämmer det periodiserade redovisade resultatet och kassaflödet i löpande verksamheten under en längre sikt, ju fler perioder av kassaflödesanalyser desto högre överensstämmelse bör det vara med periodiserat redovisat resultat. Periodiseringar kan leda till en mer subjektiv redovisning då ett
ställningstagande för periodiseringar bör tas. (Bengtsson 2010, 2012; Sundgren, Nilsson &
Nilsson 2013)
“Intäkt är den del av ett företags inkomst som kan hänföras till redovisningsperioden.”
(Bokföringsnämnden 2017, s. 4)
En princip som tillämpas inom redovisningen gällande periodiseringar är
periodiseringsprincipen, vilket innebär att händelser ska bokföras när de inträffar. Inkomster och utgifter ska bokföras under korrekt period och när dessa periodiseras blir de intäkter och kostnader. En intäkt är en periodiserad inkomst och en kostnad är en periodiserad utgift,
7
betalningstidpunkten har därmed ingen betydelse för periodiseringen. Periodiseringsprincipen förbättrar möjligheten att bedöma företagets framtida kassaflöden och betalningsförmåga, däremot är detta skattningar som kan bli felaktiga och därmed orsaka problem. (Skatteverket 2017; Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
2.3 Forskning och utveckling
Aktivering av forsknings- och utvecklingsutgifter kan vara en stor del av företags immateriella tillgångar. För att bedöma utgifter som aktiverade forsknings- och
utvecklingsutgifter var friheten stor innan dessa stramades åt av International Accounting Standards, även kallad IAS, 38. Enligt IAS 38 krävs att forskningsutgifter kostnadsförs när de uppkommer, under förutsättning att projektet befinner sig i forskningsfas. Forskningsfasen innebär sökande av ny information som kan bidra med ny kunskap, detta kan exempelvis vara alternativa produkter, material eller system. Utvecklingsfasen är motsatsen till
forskningsfasen där tillämpning av forskningsresultat används för att åstadkomma exempelvis förbättrade produkter, material eller system. Dessa kan jämföras med Bokföringsnämndens tidigare beskrivningar av grundforskning och tillämpad forskning. Skillnaden mellan Bokföringsnämndens normer och IAS 38:s regelverk är kraven på uppfyllda kriterier som krävs för att utvecklingsutgifter ska få aktiveras. (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013) Kriterierna som ska uppfyllas enligt IAS 38 är:
• “det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas
• företaget har en avsikt att färdigställa och använda eller sälja den
• företaget har förutsättningar att färdigställa och använda eller sälja den.
• företaget visar hur den kommer att generera troliga ekonomiska fördelar
• företaget har tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser
• företaget tillförlitligt kan beräkna utvecklingsutgifterna.“ (Sundgren, Nilsson &
Nilsson 2013, s.111)
Vid eventuella problem gällande att avskilja forskningsfasen och utvecklingsfasen ska projektet behandlas som forskning, vilket innebär att kostnader kostnadsförs vid uppkommande (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013).
2.4 Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är ett viktigt komplement till resultat- och balansräkningen då den visar in- och utbetalningar. Bengtsson (2012) hävdar att kassaflödesanalysen är användbar då den kan prognostisera framtida kassaflöden och kontrollera tidigare bedömningar av framtida kassaflöden samt används för att kritiskt granska den periodiserade redovisningens relevans.
Kassaflödesanalysen erhåller väsentlig information som kan gå förlorad vid granskning av endast resultat- och balansräkningen. Resultaträkningen lyckas inte alltid att ge den
information om komplexa aktiviteter som finns inom ett företag, däremot ses resultatet som en representation av företagets prestationer. Balansräkningen är bristande gällande företagets förmåga att täcka periodens utbetalningar med likvida medel. Enligt Sundgren, Nilsson och
8
Nilsson (2013) anser förespråkare att kassaflödesanalysen är ett viktigt mätinstrument vid värdering av företag. Kassaflödet kan variera kraftigt mellan perioderna och därför är
kassaflödesanalysen under en längre tidsperiod av betydelse för företagets värde. (Bengtsson 2012; Carlsson & Sandell 2014; Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
“Betalningsflöden är mer objektiva till sin karaktär då de har en mer direkt mätbar motsvarighet i verkligheten.” (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013, s. 303)
Kassaflödesanalysen visar sambandet mellan företagets kassaflöde och den vinst som redovisas och ger därmed en annan synvinkel av företagets verksamhet. Bengtsson (2010) påpekar att kassaflödet bör betraktas som det egentliga verkliga värdet vid värdering av ett företag eller tillgångar då kassaflödet är objektivt. Värdering av skulder anses endast som ett försök till precisering av framtida penningflöde. Kassaflödesanalysen upplyser även om företagets likviditet, kapitalbildning, finansiering samt vilka investeringar som gjorts.
(Bengtsson 2010; Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
Kassaflödesanalysen är uppdelad i tre verksamheter, även kallade verksamhetsgrenar;
kassaflöde i löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt
finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten grundas i resultaträkningen och berör betalningar inom företagets dagliga affärsverksamhet såsom försäljning och inköp. Vid utgångspunkt av resultaträkningen krävs korrigering av resultatet med icke
kassaflödespåverkande poster såsom exempelvis avskrivningar, nedskrivningar,
realisationsvinster- och förluster samt förändringar av avsättningar. Investeringsverksamheten utgörs av den del i balansräkningen som berör betalningar avseende investeringar och
försäljningar av anläggningstillgångar. Finansieringsverksamheten utgörs av den del i
balansräkningen som beaktar skulder och eget kapital som visar anskaffning av likvida medel från externa finansiärer, exempelvis banklån och ägartillskott. (Carlsson & Sandell 2014;
Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)
Syftet med kassaflödesanalysen är att ge intressenter en översiktlig beskrivning av de faktiska in- och utbetalningarna, det vill säga betalningsströmmarna, inom ett företag och var
periodens nettoflöde uppkommit. Resultatet kan manipuleras av företagsledningen medan kassaflödet är faktiska in- och utbetalningar och därmed svårare att manipulera, dock kan detta ske vid klassificeringar mellan de tre verksamheterna. Det finns ingen valfrihet gällande vilket kassaflöde som ska redovisas för innevarande period, vilket är möjligt i
resultaträkningen. Enligt Carlsson och Sandell (2014) bör ett företag som genererar positiva resultat under flera perioder även generera ett positivt kassaflöde. I de företag där det finns indikationer på att detta inte stämmer bör en granskning ske, vilket denna studie beaktar.
(Bengtsson 2010; Carlsson & Sandell 2014; Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013) 2.4.1 Kassagenerering
Enligt Bengtsson (2010) måste företag tillgodose ägarnas intresse genom att generera vinster som i sin tur genererar likvida medel, vilket är de siffror som representerar pengaflödet under en längre sikt och det som faktiskt inträffat. Detta leder till säker information gällande
9
företagets situation. Det är först i efterhand som tillförlitligheten i den periodiserade redovisningen kan bedömas. Hur mycket likvida medel genereras i kassan? Genom en
jämförelse av ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten är det möjligt att bedöma företagets kassagenerering. (Bengtsson 2010)
“Ett företags totala vinst genom åren är därmed detsamma som det slutgiltiga kassaöverskottet.” (Bengtsson 2010, s.152)
Kassagenerering, som Bengtsson (2010) hävdar kan ses som ett kompletterande nyckeltal, används för att beräkna kvoten mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten som även kan nämnas variabler. Om kvoten avviker och inte närmar sig kvotvärdet 1 indikerar det på en oförmåga att generera de likvida medel som företaget beräknat i den periodiserade redovisningen. Detta kan därmed vara en indikation på felaktigheter och subjektivitet inom redovisningen. (Bengtsson 2010)
𝐾𝑣𝑜𝑡 = 𝐴𝑐𝑘𝑢𝑚𝑢𝑙𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡
𝐴𝑐𝑘𝑢𝑚𝑢𝑙𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑘𝑎𝑠𝑠𝑎𝑓𝑙ö𝑑𝑒 𝑖 𝑙ö𝑝𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑒𝑟𝑘𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡𝑒𝑛
2.5 Vinstmanipulation
Praktiker och akademiker har olika syn på vinstmanipulering, praktiker upplever vinstmanipulering som ett omfattande och problematiskt fenomen som uppkommer i
praktiken. Akademiker anser däremot inte detta som ett problem då forskningen har begränsat med bevis för existensen av vinstmanipulering och upplever därför ingen oro. Genom
identifikation av företagsledning som utövar vinstmanipulering kan observationer av faktiska fall tillämpas. Healy & Wahlen (1999) menar att vinstmanipulering uppstår när
företagsledningen omstrukturerar transaktioner i den finansiella rapporteringen vilket kan vilseleda intressenter gällande företagets ekonomiska ställning. (Dechow & Skinner 2000)
“Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers.” (Healy & Wahlen 1999, s. 368)
Enligt Dechow & Skinner (2000) är de främsta anledningarna till vinstmanipulering att undvika förluster, reglera resultatet samt leva upp till resultatförväntningar. Inom
företagsledningen kan incitament finnas för att utöva vinstmanipulering så som exempelvis bonusprogram. Utifrån forskning och undersökning hävdar Dechow & Skinner (2000) att en förståelse för företagsledningen även kan bidra till förståelse för användningen av
vinstmanipulering. (Dechow & Skinner 2000)
Schäffer, Lüdtke, Bremer & Häußler (2012) anser att vinstmanipulering är ett relevant forskningsområde inom redovisning. Den finansiella rapporteringen strävar efter att ge
10
tillförlitlig och jämförbar information om företags finansiella ställning till intressenterna, därför är det viktigt att informationen är av hög kvalité (Healy & Wahlen 1999). Barth, Landsman och Lang (2008) påpekar att företagsledningen, i stor utsträckning, har en negativ inverkan gällande finansiella rapporteringens kvalité. Slutsatsen från Barth, Landsman &
Lang (2008) empiriska resultat visar att ett lands redovisningsstandarder har stark påverkan på resultatet vid vinstmanipulering.
I dagens samhälle finns strikta regler och direktiv för hur företag ska tillämpa redovisningen, vilket bidrar till att det finns begränsat utrymme för vinstmanipulering. Vinstmanipulering kan uppstå trots att redovisningen hålls inom god redovisningssed, dock är gränsdragningen mellan bedrägeri och vinstmanipulering emellanåt svårdefinierad. (Dechow & Skinner 2000) Det kan uppstå svårigheter med att definiera skillnaden mellan en lämplig periodiserad redovisning och vinstmanipulering. Genom periodiserad redovisning relateras intäkter, vinster, kostnader och förluster till perioder istället för att redovisa varje transaktion gällande in- och utbetalningar. Periodiserad redovisning används som stöd för investerare att bedöma företagets ekonomiska resultat med hjälp av intäktsredovisning och matchning. (Dechow &
Skinner 2000)
2.5.1 Big Bath accounting
Big Bath accounting innebär att företag tar stora engångskostnader vid en specifik tidpunkt som endast påverkar den aktuella periodens resultat. Företag manipulerar resultat genom att exempelvis planera en överdriven avsättning vid omstrukturering, vilket innebär att företag medvetet undervärderar intäkter, alternativt övervärderar kostnader. Dessa händelser kan observeras vid tillfällen där företagsledningens motivation är relativt uppenbar. (Schäffer, Lüdtke, Bremer & Häußler 2012)
Vid omstrukturering ligger företagsledarens fokus dels på löner och bonusprogram men även om deras rykte är av hög förmåga. Resultat beror delvis på företagsledarnas prestationer samt deras förmåga. Vinstmanipulation, Big Bath, kan ske genom att flytta vinster och förluster till framtida perioder. Vid anställning av en ny företagsledare beror inte första periodens resultat enbart på den nya företagsledarens prestation och förmåga utan även i viss mån på
föregångares prestation och förmåga. Den nya företagsledaren uppmuntras därmed till att flytta vinsten från den första besittningsperioden eftersom den till viss del kan hänföras till den tidigare företagsledaren. Marknadens bedömning av företagsledarens förmåga baseras på redovisat resultat, vilket i sin tur skapar uppmuntran för vinstmanipulation. Det finns
situationer då företagsledaren, i sin sista period, tidigarelägger framtida vinster för att redovisa ett bra resultat i samband med omstruktureringen. Sammantaget leder detta vanligtvis till observerad Big Bath, som en form av vinstmanipulering, i den nya företagsledarens första period. (Nieken & Sliwka 2015)
Moore (1973) menar att det finns motiv för hur en ny företagsledare kan undervärdera
intäkterna under den första perioden. Ett lågt resultat ger en bra grund för framtida jämförelser samt möjlighet för nya företagsledaren att uppnå framgång, detta genom att frambringa ett
11
högre resultat. Den tidigare förlusten kan därmed skyllas på den föregående
företagsledningen, men även att framtida intäkter befrias från de kostnader som redan beaktats i tidigare period.
Resultatet kan även manipuleras genom aggressiv nedskrivning av tillgångar. Detta kan exemplifieras med en period som innehar ett dåligt resultat och tar kommande periods kostnad för att nästkommande period ska visa ett bättre resultat. Detta leder till att kommande års avskrivningar blir lägre, vilket i sin tur leder till bättre resultat. (Schäffer, Lüdtke, Bremer &
Häußler 2012)
12
3. Metod
Metodavsnittet beskriver hur studien genomförs genom beaktning av forskningsdesign och utformning, population, insamlingsmetod, bearbetning av data, analysmetod samt
tillvägagångssätt. Kvalitetsbegreppen reliabilitet och validitet diskuteras för att slutligen föra metoddiskussion.
3.1 Forskningsdesign och utformning
Studien är kvantitativ och förknippas med storskalig studie innefattande stor mängd kvantifierbar data då det görs beräkningar utifrån flertalet årsredovisningar under en
åttaårsperiod. Denna kvantitativa studie innebär analys av siffror och specifika variabler där författaren inte har möjlighet att vara partisk som förhindrar inflytande och egna värderingar, vilket ökar studiens tillförlitlighet. Vid tillgång av stor mängd kvantifierbar data kan
problemet formuleras på ett mer generaliserbart sätt vilket leder till möjligheten till att dra generella slutsatser. (Denscombe 2016; Rienecker & Jørgensen 2014)
Enligt Olsson & Sörensen (2011) utgår kvantitativ forskning i de flesta fall från teorier och tidigare forskningsresultat, vilket överensstämmer med denna studie. Studien är utformad på ett deduktivt sätt och undersöker ett visst område inom samhällsvetenskapen där
utgångspunkten är teorier avseende bland annat tillämpning av intäktsredovisning samt kvotberäkning med hjälp av kassagenerering som verktyg (Bryman & Bell 2013).
Enligt Denscombe (2016) är tillträdet till datakällor avgörande för valet av forskningsstrategi och denna studie har tillgång till en stor mängd data då studien fokuserar på ett flertal
årsredovisningar som är tillgängliga via företagens hemsidor samt databasen Retriever Business. Utförbarheten beaktas även vid val av forskningsstrategi då studien befinner sig inom den angivna tidsramen, det vill säga att tiden är tillräcklig för att få tillgång till nödvändig data som i studiens fall är årsredovisningar. Tiden är även tillräcklig för att utforma studiens upplägg, insamling samt analys av data. Vid val av studiens
forskningsstrategi beaktas lämplighet då syftet har en tydlig koppling till strategin och gör det möjligt att besvara studiens problemformulering. (Denscombe 2016)
Studiens forskningsdesign är longitudinell design då beräkningar av kassagenerering görs utifrån ett flertal årsredovisningar under en längre tidsperiod, det vill säga insamling av uppgifter om samma företag vid ett flertal tillfällen. Genom användning av longitudinell design är det möjligt att kartlägga förändringar samt analysera samband mellan variabler.
Studien berör en åttaårsperiod och belyser därmed kunskap utifrån det tidsmässiga förhållandet mellan variablerna. En längre tidsperiod ger ett mer tillförlitligt resultat då kassagenereringen kan variera kraftigt under kortare perioder, därför kan tidsaspekten vara av betydelse. Studiens longitudinella metod beaktar det retrospektiva, även kallat
tillbakablickande, då kassagenereringens förändring och utveckling ska undersökas under ett flertal föregående år. (Bryman & Bell 2013; Egidius 2008)
13
3.2 Population
Studiens population består av Nasdaq OMX STO, Stockholmsbörsen, med inriktning på vårdsektorn. Motiveringen till valet av denna population grundas i att det upptäckts
indikationer gällande att vårdföretag i Sverige tillämpat felaktig intäktsredovisning och därför beaktas Stockholmsbörsen då denna börs tillhör Sverige. Populationen definieras i samband med formulering av studiens syfte vilket sker i ett tidigt skede av uppsatsprocessen. Enligt Körner och Wahlgren (2015) kan en totalundersökning tillämpas vid en mindre population, vilket denna studie beaktar då samtliga 42 företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen studeras.
3.3 Litteraturmetod
Insamling av litteratur sker via SöderScholar, Google Scholar samt tryckt litteratur från Södertörns högskolebibliotek. Sökord som främst används är “intäktsredovisning”, “revenue recognition”, “kassagenerering”, “cash conversion”, “kassaflöde”, “cash flow”, “periodiserat resultat”, “accrued income”, “periodiserad redovisning”, ”accrued accounting”
“vinstmanipulation” och “earnings management”. Dessa sökord leder in på Bengtssons forskning som är utgångspunkt för denna studie.
3.4 Insamlingsmetod
Studiens datainsamling baseras på sekundärdata och främst utifrån databasen Retriever Business, men kompletteras från två företags hemsidor då all nödvändig information inte är tillgänglig via Retriever Business för dessa två företag, BioGaia AB och Probi AB.
Data som hämtas från Retriever Business är respektive företags årsredovisningar som avser åren 2008 till 2015, bortsett från de två ovannämnda företagen. Årsredovisningarna och dess inhämtning är aktuell då de innehåller information som krävs för studiens genomförande, det vill säga årets resultat samt kassaflödet i löpande verksamheten. Årets resultat hämtas från koncernens resultaträkning och kassaflödet i löpande verksamheten hämtas från koncernens kassaflödesanalys i respektive företag. Kassaflödet i löpande verksamheten behöver inte justeras innan användning då justeringar redan beaktats i kassaflödesanalysen, det vill säga att summan direkt kan tillämpas i studiens beräkning av kassagenerering.
3.5 Bearbetningsmetod av data
Databearbetning görs manuellt genom sammanställning av empiri i ett Microsoft Excel- dokument där respektive företag har egen flik för att uppnå tydlig strukturering. Årets resultat och kassaflödet i löpande verksamheten hämtas från företagens årsredovisningar och
dokumenteras för respektive företag. De ackumulerade siffrorna beräknas genom summering av tidigare års siffror, det vill säga från år 2008 som leder fram till 2015 års ackumulerade siffror. Årets resultat och kassaflödet i löpande verksamheten sammanställs årsvis i respektive kolumn, detta för att tydligt se utvecklingen mellan årtalen samt sammanställa den
gemensamma kassagenereringen under den utvalda tidsperioden. Samtliga beräkningar för respektive företag sammanställs i tabeller då de är flexibla och kan tillämpas vid nästintill all
14
numerisk data samt presenterar data på ett lämpligt och tydligt sätt (Denscombe 2016). Dessa beräkningar är tillgängliga i studiens bilagor.
Resultatet sammanställs i två linjediagram för att framställa utvecklingen och visa tendenser i data över en längre tidsperiod. Studien innefattar en stor datamängd där kraftiga variationer förekommer i vissa företag och därför används linjediagram för att visa förändringen av ackumulerat resultat och kassaflöde i löpande verksamheten samt för kvoten. Linjediagram presenterar studiens kvantitativa data på ett lämpligt sätt. Vid studiens kvantitativa
bearbetningsmetod ger diagram ett bra synintryck av hela materialet och lyfter effektivt fram det väsentliga i materialet och skapar därmed bra överskådlighet. Målet är att redovisa diagram som är lättförståeliga genom att ge en snabb och tydlig syn som är enkel men ändå komplett. (Denscombe 2016; Olsson & Sörensen 2011)
För att undvika misstolkning använder majoriteten av kvotdiagrammen samma skala, 3 till -3, för att underlätta jämförelsen mellan diagrammen, däremot där kvoten kraftigt avviker skiljer sig skalan från resterande diagram. Detta för att diagrammen ska bidra med tydliga linjer och lättare tolkning där kvotvärdet 1 framhävs. Linjediagrammet med ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten har olika skalor då dessa ackumulerade siffror kraftigt varierar mellan flertalet företag. Om samtliga företag har samma skala skulle det bidra till oläsbara diagram på grund av de markanta skillnaderna. Ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten samt kvoten sammanställs i respektive linjediagram.
3.5.1 Analysmetod
Studiens resultat analyseras utifrån studiens teorier med utgångspunkt från Bengtssons teori där fokus är om kvoten förbättras och närmar sig kvotvärdet 1 genom undersökningsperioden.
Genom teorierna ges en korrekt och gemensam bild av observationerna samt underlättar förståelsen för fenomenet (Bryman & Bell 2013).
Analysens syfte är att få bättre förståelse för det som studeras genom att beskriva, förklara och tolka. Beskrivningen möjliggör en tydlig bild av det som undersöks genom att beskriva hur det ser ut. Studiens beskrivning sker genom att beräkna kvoten för respektive företag som ger en tydlig bild av överensstämmelsen mellan ackumulerat resultat och ackumulerat
kassaflöde i löpande verksamheten, detta för att få en bättre insyn i respektive företags intäktsredovisning. (Denscombe 2016)
Beskrivningen är av betydelse för att kunna förklara och tolka studiens beräkning.
Förklaringen sker genom undersökning avseende huruvida variablerna hänger samman för att analysera orsakssamband, det vill säga bakomliggande orsaker till vissa händelser. Exempel på sådan händelse är i de situationer kvoten påvisar markant avvikelse från kvotvärdet 1, med främst fokus på 2015 års kvot då den speglar hela undersökningsperioden. Kvotens utveckling beaktas genom hela undersökningsperioden för att undvika enstaka händelsers påverkan på 2015 års kvot. Genom beaktning av tidigare års kvot vid analysen utesluts tillfälliga
påverkningsfaktorer. Vid tillfällen då kvoten inte förbättras eller närmar sig kvotvärdet 1
15
analyseras företaget utifrån information i årsredovisningar. Detta för att kartlägga företagets verksamhet då bland annat forskning och utveckling samt enstaka händelser kan påverka kvoten. Utifrån detta analyseras om det är aktuellt med fortsatt forskning av kvoten under en längre tidsperiod för att kunna dra slutsatser om företagets intäktsredovisning. Detta tillämpas på de företag som inte efterföljer Bengtssons teori gällande att kvoten bör förbättras och närma sig 1 under en längre tidsperiod. I samband med detta tas även hänsyn till hur kvoten utvecklats genom undersökningsperioden. Utifrån kvoten görs tolkningar som bygger på förklaringar av respektive företag, vilket innebär subjektivitet snarare än objektivitet där egna värderingar speglar in. I samband med tolkning tas även hänsyn till studiens teorier.
(Denscombe 2016) 3.6 Tillvägagångssätt
Studiens beräkning av kassagenerering tillämpas genom användning av Bengtssons (2010) teori som presenteras i artikeln “Till sist är det bara pengar som räknas”. Bengtsson tillämpar denna beräkning med fokus på fastighetsbolags kassagenerering, till skillnad från denna studie som tillämpar beräkningar på företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen. Med stöd av Bengtssons teori undersöker denna studie, med kassagenerering som verktyg, om kvoten förbättras och närmar sig kvotvärdet 1 under en längre tidsperiod. Detta genom att beräkna kvoten av ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten.
Kassagenerering beräknas genom en sammanställning av ackumulerat resultat och
ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten för respektive företag. Ackumulerat resultat beräknas genom att resultaten från år 2008 till 2015 summeras årsvis. Ackumulerade siffror används för att undvika enstaka händelsers påverkan på enskilda år, alternativt under kortare perioder. Samma beräkning tillämpas gällande ackumulerat kassaflöde i löpande
verksamheten. Ackumulerat resultat divideras slutligen med ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten i respektive företag för att få fram kvoten.
Tabell 1 Exempeltabell
Exempeltabell 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Årets resultat 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Ackumulerat resultat 5 000 15 000 30 000 50 000 75 000 105 000 140 000 180 000
Kassaflöde i löp. verksamhet 10 000 15 000 20 000 25 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Ackumulerat kassaflöde i löp.
verksamhet 10 000 25 000 45 000 70 000 90 000 115 000 145 000 180 000
Kvoten = ackumulerat resultat / ackumulerat kassaflöde i löp.
verksamhet
0,50 0,60 0,67 0,71 0,83 0,91 0,97 1,00
16
-3 -2 -1 0 1 2 3
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kvot
(ackumulerat resultat / ackumulerat kassaflöde i löp. verksamhet)
Utifrån exempeltabellen avläses att årets resultat för år 2008 är 5 000 kronor, vilket innefattar ackumulerat resultat. År 2009 är årets resultat 10 000 kronor och adderas med ackumulerat resultat från föregående år, det vill säga år 2008, för att få fram ackumulerat resultat år 2009 som är 15 000 kronor. Samma metod används genom hela undersökningsperioden fram till år 2015 där det slutliga ackumulerade resultatet i exemplet är 180 000 kronor, det vill säga 140 000 adderat med 40 000. Samma metod tillämpas även vid beräkning av ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten.
För att beräkna kvoten används denna formel:
𝐾𝑣𝑜𝑡 = 𝐴𝑐𝑘𝑢𝑚𝑢𝑙𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡
𝐴𝑐𝑘𝑢𝑚𝑢𝑙𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑘𝑎𝑠𝑠𝑎𝑓𝑙ö𝑑𝑒 𝑖 𝑙ö𝑝𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑒𝑟𝑘𝑠𝑎𝑚ℎ𝑒𝑡𝑒𝑛
Vid beräkning av kvoten divideras ackumulerat resultat med ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. Kvoten visar respektive företags kassagenerering för att sedan sammanställas i ett diagram. Utifrån exempeltabellen avläses att kvoten år 2015 är 1, vilket innebär att
ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten överensstämmer till 100 %.
Figur 1 Exempeldiagram Figur 2 Kvot
Siffrorna från tabellen och kvoten sammanställs i ett linjediagram. Det vänstra diagrammet visar ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten, detta för att belysa sambandet mellan dessa variabler samt eventuella avvikelser, vilket inte kan avläsas från exempeldiagrammet där dessa linjer har liknande riktning. Kvotdiagrammet till höger visar att kvoten förbättras och närmar sig 1 under en längre tidsperiod och är den
huvudsakliga undersökningsparametern. Eventuella avvikelser kan avläsas från det vänstra diagrammet med ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten.
Studien behandlar 42 företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen. En jämförelse sker av respektive företags ackumulerade resultat och ackumulerade kassaflöden i löpande
0 50 100 150 200
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Exempeldiagram
Ackumulerat resultat
Ackumulerat kassaflöde i löp. verksamhet
17
verksamheten under åren 2008 till 2015. Motiveringen till valet av denna åttaårsperiod
baseras på finanskrisen som drabbade Sverige år 2008 samt att årsredovisningar är fastställda, offentliga och tillgängliga för respektive företag är fram till år 2015 (Konjunkturinstitutet 2017). Studiens val gällande finanskrisen är grundat ur Bengtssons (2010) motivering avseende att företag vid en finanskris kan justera ned resultatet i riktning mot det faktiska kassaflödet, vilket ger en högre vinstnivå som inte bedöms som relevant. Företag kan göra justeringar som påverkar de aktuella åren och därmed ger en missvisande kvot men under en längre period bör kvoten vara 1, det vill säga 100 % överensstämmelse mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten.
Enligt Bengtsson (2010) är variationen från kassaflödet i löpande verksamheten betydligt större mellan kvartalsrapporterna jämfört med det redovisade resultatet, därför beaktas inte kvartalsrapporter i denna studie. Studien fokuserar istället på årsredovisningar under en åttaårsperiod av respektive företag för en stabilare utveckling över en längre tidsperiod.
3.7 Kvalitetsbegrepp
Vid kvantitativ studie används reliabilitet och validitet som kvalitetsbegrepp. Reliabiliteten berör hur bra det uppmätta faktiskt mäts, det vill säga att överensstämmelse mellan mätningar med samma mätinstrument ska ge samma resultat vid upprepad mätning vid annan tidpunkt.
En hög grad av överensstämmelse innebär hög reliabilitet. Validiteten avser att korrekt sak mäts, det vill säga att mätinstrumentet har förmåga att mäta det som faktiskt ska mätas. Hög reliabilitet är likväl som hög validitet viktigt. Hög validitet medför vanligtvis hög reliabilitet, men detta innebär inte att hög reliabilitet bidrar till hög validitet. (Olsson & Sörensen 2011) 3.7.1 Reliabilitet
Studien granskar samtliga företag inom vårdsektorn på Stockholmsbörsen och är tillförlitlig då det är möjligt att upprepa studien med samma resultat, givet att samma årtal används, därmed är reliabiliteten hög i denna studie. Enligt Skatteverket (2017) har Högsta
förvaltningsdomstolen klargjort att det inte är tillåtet att ersätta ett bokslut med ett nytt enligt god redovisningssed, vilket innebär att företag inte kan ersätta årsredovisningar som blivit offentliga. De ackumulerade resultaten och ackumulerade kassaflöden i löpande
verksamheten är fastställda och därmed inte accepterade att ändras i efterhand. Företag kan justera föregående års siffror i efterföljande årsredovisning men studien baseras enbart på den aktuella årsredovisningens siffror. Därför är det minimal risk att denna studie påverkas av tillfälliga betingelser eller slumpmässiga händelser. Möjligheten för upprepande av studien är en viktig faktor vid studiens genomförande och mätningarna bearbetas därför noggrant för att pålitligheten ska vara så hög som möjligt. (Bryman & Bell 2013; Eliasson 2013)
Det finns tre faktorer att ta hänsyn till vid bedömning av tillförlitlighet: stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet. Studiens stabilitet är god då årsredovisningar är fastställda och inte förändringsbara, därmed finns ett högt samband vid upprepning av samma undersökning vid ett senare tillfälle. Den interna reliabiliteten i studien är god då kvoten mellan ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten mäts.
18
Indikatorerna är pålitliga då samma beräkning sker på samtliga företag under samma årtal.
Även studiens interbedömarreliabilitet är god då samma modell används för respektive företag. Subjektiva bedömningar uppkommer vid analys av empirin, men för att minska subjektiviteten är studiens utgångspunkt teorier och dess ståndpunkter med huvudfokus på Bengtssons teori. (Bryman & Bell 2013)
3.7.2 Validitet
Ju högre tillförlitlighet studien har desto större möjlighet är det att giltigheten är hög och mäter det som är tanken att mäta. Denna studie baseras på årets resultat samt kassaflöde i löpande verksamheten, vilka är konstanta och därmed inte förändringsbara efter fastställandet av årsredovisningen. Därför ökar validiteten, giltigheten, i studien då den baseras på
företagens fastställda årsredovisningar. Giltigheten berör även hur mätinstrumentet mäter det som verkligen ska mätas. Kvotvärdet som avser ackumulerat resultat och ackumulerat
kassaflöde i löpande verksamheten bör vara 1 under en längre tidsperiod, det vill säga 100 % överensstämmelse mellan variablerna för att det inte ska förekomma felaktigheter inom intäktsredovisningen. Därför är detta ett bra mätinstrument för att mäta validiteten. (Eliasson 2013; Körner & Wahlgren 2015)
Validiteten beaktas även vid datainmatning då det alltid finns risk för felaktigheter vid
manuell inmatning. Validiteten i denna studies datainmatning är god då den genomförs av två författare vilket innebär minst två kontroller. Detta innebär minskad risk för misstag samt att datainmatning sker på ett så korrekt sätt som möjligt. Ständiga kontroller görs emellanåt vid både inmatning och bearbetning av data. Där kvoten markant avviker från 1 genomförs ytterligare kontroller för att fastställa korrekt data. Det är författarnas skyldighet att inmatning av data sker korrekt och därmed är kontroller nödvändiga. (Denscombe 2016)
3.8 Metoddiskussion
Bengtssons (2010) metod används för att mäta hur ackumulerat resultat genererar ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. Detta innebär att studien grundar sig i Bengtssons teori, vilket medför att studien begränsas. För högre reliabilitet kan även andra mätningsmetoder användas för att säkerställa att samma resultat uppnås genom olika metoder. Detta för att öka tillförlitligheten i undersökningen samt påvisa att flera metoder leder till samma resultat och analys.
Enligt Bryman och Bell (2013) kan problem uppkomma genom longitudinell design. Företag kan bli uppköpta eller gå i konkurs vilket påverkar studien genom bortfall. Ett stort bortfall kan bidra till att studien inte är representativ då de bortfallna företagen kan skilja sig gentemot de kvarvarande och därmed är av stor betydelse för studien (Bryman & Bell 2013). Studien bygger på undersökning av årets resultat och kassaflöde i löpande verksamhet under en åttaårsperiod, det vill säga från år 2008 till 2015. Studiens bortfall uppkommer när företag inte uppfyller kraven för tillämpning av studiens metod, antingen för att verksamheten bildats efter år 2008 alternativt att företaget inte upprättar kassaflödesanalys under hela
19
undersökningsperioden. Kassaflödesanalys är av betydelse för genomförande av studiens beräkningar då kassaflöde i löpande verksamheten beaktas.
Studiens bortfall innefattar elva företag där bristfälligheter uppdagas gällande bland annat verksamhetsperiod och upprättande av kassaflödesanalys. De företag som registrerats senare än år 2008 är AddLife AB, Attendo AB, Bactiguard Holding AB, Episurf AB och Wilson Therapeutics AB. De företag som inte upprättat kassaflödesanalys under hela
undersökningsperioden är Ambea AB, Humana AB, Oncopeptides AB och Xvivo Perfusion AB. Det finns även två företag där koncernen är ett annat företag och därför blir bortfall i studien då det är koncernens siffror som är aktuella för denna studie, dessa företag är Camurus AB och Capio AB.
Bortfallet påverkar studien negativt då generaliserbarheten försämras. Studiens resultat är inte fullständigt representativ då företag har uteslutits på grund av bristfällig information. Om inte detta hade inträffat kunde dessa företag haft inverkan på studien, därför begränsas
generaliserbarheten och validiteten försämras.
Styrkor med studiens metod är att den undersöker det som är ämnat att undersökas då den är behjälplig för att ge svar på studiens syfte och frågeställning. Användning av Bengtssons teori är en betydande metod för att beräkna respektive företags kvot som analyseras under en längre tidsperiod. Beräkning av kvoten med stöd av Bengtssons teori bidrar till högre tillförlitlighet av studien då samma metod tillämpas på samtliga företag. Bengtssons teori är av betydelse för denna studies beräkningar av kassagenerering hos vårdföretag, trots
skillnaden då han undersöker verkligt värde i fastighetsbolag. Oavsett om det är
fastighetsbolag eller vårdbolag upprättas årsredovisningar innehållande årets resultat och kassaflöde i löpande verksamheten. Därmed bör denna aspekt inte ha en stor påverkan på denna studie trots att Bengtsson tillämpar sin forskning på fastighetsbolag. Då Bengtssons forskning berör verkligt värde hos fastighetsbolag tas det i beaktning att hans teori är ämnad för fastighetsbolag vilket kan leda till bristfällighet vid tillämpning av företag inom
vårdsektorn.
20
-2 000 000 -1 500 000 -1 000 000 -500 000 0
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Active Biotech AB
Ackumulerat resultat
Ackumulerat kassaflöde i löp. verksamhet -3 -2 -1 0 1 2 3
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kvot
(ackumulerat resultat / ackumulerat kassaflöde i löp. verksamhet)
4. Empiri och analys
I detta avsnitt presenteras empiri gemensamt med analys samt kort presentation av respektive företag. Empirin baseras utifrån koncernens resultaträkning och kassaflöde i löpande
verksamhet för att ge en rättvisande bild över hela verksamheten. Empiri och analys baseras utifrån en åttaårig tidsram. Analysen fokuserar på 2015 års kvot då den ger en rättvisande bild av undersökningsperiodens resultat. Avvikelser under enstaka år analyseras djupgående.
Ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten benämns även variabler. Fullständiga beräkningar av respektive företag återfinns i bilagor.
4.1 Active Biotech AB
Figur 3 Active Biotech AB Figur 4 Kvot Active Biotech AB
Active Biotech AB är ett moderbolag som arbetar med utveckling och forskning av medicinska läkemedel med huvudfokus inom immunförsvaret. Forskningen berör främst läkemedelsutveckling mot neurodegenerativa/inflammatoriska sjukdomar och cancer. (Active Biotech 2015)
Företaget visar på negativa resultat och kassaflöden i löpande verksamheten under hela undersökningsperioden där ackumulerat resultat är konstant högre än ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten. De negativa siffrorna förklaras av att det är en finansiell risk att bedriva forskning och utveckling. Beroende på var i utvecklingskedjan projektet befinner sig kan risken variera, ju tidigare desto större risk då sannolikheten ökar allteftersom
utvecklingsfaserna passeras. År 2015 genomgick företaget en motgång då en medicin för prostatacancer inte var tillräckligt stark för att delas med partners (Active Biotech 2015).
Detta krävde fortsatt utveckling, vilket bidrar till ett sämre resultat. Både ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten är negativa vilket förklaras av att kvoten är positiv. Kvoten avseende ackumulerat resultat och ackumulerat kassaflöde i löpande verksamheten är marginellt över 1 genom hela undersökningsperioden och variablerna håller en jämn nivå sinsemellan, vilket bidrar till en stabil kvot. Active Biotech följer Bengtssons teori gällande att kvoten närmar sig 1 under en längre undersökningsperiod. Det sker ingen
