I det sista avsnittet av vår studie kommer vi att diskutera de resultat vi kommit fram till i förhållande till vårt syfte och frågeställningar. Vi kommer att koppla dessa till valda teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskningen som presenterats. Avslutningsvis kommer vi att sammanfatta våra tankar och slutsatser med en konklusion.
Diskussion
Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare och resurspedagoger beskriver att barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet. För att undersöka detta valde vi att utgå från tre frågeställningar var som skulle besvaras genom intervjuer. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver förskollärarna barn i behov av särskilt stöd? Hur beskriver förskollärarna begreppet inkludering? Hur beskriver förskollärarna att verksamheten anpassas för att de barn som är i behov av särskilt stöd ska få utvecklas och känna delaktighet? Hur beskriver resurspedagoger barn i behov av särskilt stöd? Hur beskriver resurspedagoger begreppet inkludering? Hur beskriver resurspedagoger att verksamheten anpassas för att de barn som är i behov av särskilt stöd ska få utvecklas och känna delaktighet?
I den ena studien består respondenterna av förskollärare och i den andra av resurspedagoger. Vi valde att dela upp dessa för att få ett tydligt resultat av de båda yrkesgruppernas tankar. Vi kommer att redogöra för de likheter och olikheter som framkom.
Förskollärarna och resurspedagogerna är till stor del eniga i sina beskrivningar av vilka barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd. De beskriver att de flesta barnen är i behov av något sorts stöd under sin tid i förskolan. Vidare beskrivs av båda yrkesgrupperna att det finns olika behov hos barnen som behöver tillgodoses, det kan vara barn som har en fastställd diagnos, en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller barn som behöver extra stöd i relationer till andra barn. Det går att se likheter i de beskrivningar respondenterna i vår studie har av barn i behov av särskilt stöd som i Sandberg et al. studie. Det framkom tre definitioner i sin studie. Den första definitionen var liksom vår mest framträdande, att alla barn någon gång är i behov av stöd. Den andra var som även lyfts av våra respondenter att det är barn med en fastställd diagnos eller funktionsnedsättning.
29
Slutligen att det finns barn som behöver extra stöd i vardagliga situationer, som till exempel i sociala relationer (2010, s. 49–51). Även den sista definitionen går att koppla till svaret från våra respondenter. I beskrivningen av barn i behov av särskilt stöd är Haugs kompensatoriska perspektiv framträdande. Haug beskriver att den kompensatoriska lösningen bygger på uppfattningen att alla har rätt till en likvärdig utbildning och att alla individer ska ha samma möjlighet att fungera på lika villkor som alla andra. För att få extra resurser inom den kompensatoriska lösningen förutsätts att barnet fått en diagnos av en sakkunnig inom området genom att de undersöker vad barnet har för problem och behov. Huvudmålsättningen inom den kompensatoriska lösningen är att barnen ska få extra resurser så de utvecklas och når upp till samma nivå som resten av barngruppen (1998, s. 16). Förskollärarna beskriver att de kan få hjälp utifrån av till exempel en specialpedagog för att få rätt verktyg att arbeta med för ett barn i behov av särskilt stöd. Resurspedagogerna beskriver att förskolan kan få extra stöd i form av pengar för att anställa en resurspedagog som ett ytterligare stöd i verksamheten. Att ta hjälp av en specialpedagog beskrivs som gynnsamt även i Lundqvists (2016) avhandling. Pedagogerna behöver resurser för att kunna skapa en inkluderande verksamhet för barnen och att ta hjälp utifrån har visat sig fördelaktigt för pedagogernas arbete med detta (Lundqvist, 2016, s. 16–18).
Gemensamt för hur förskollärarna och resurspedagogerna beskriver inkludering är att alla barn har rätt till att delta i undervisningen och verksamheten men att alla har olika förutsättningar för att göra detta. Därför kan inkluderingen se olika ut för varje enskilt barn. Likaså beskriver Lundqvist inkluderande utbildning (2016, s. 17). Lundqvist menar att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning där alla barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. De ska ges möjligheten att delta i aktiviteter och samspela med andra barn och vuxna (2016, s. 17–18). Förskollärarna beskriver en likvärdig utbildning för alla som en viktig del av förskolan men att det är en komplex del. De menar att alla barn inte alltid kan ges eller behöver samma undervisning eller utbildning utan att den behöver anpassas efter varje barns behov. Därför behöver det funderas på vad likvärdig utbildning för alla innebär. Här anser resurspedagogerna att utbildningen faktiskt anpassas utifrån varje barns enskilda behov och att de får den utbildning de behöver och har rätt till. Som går att läsa i Lpfö18 att utbildningen för barnen ska vara likvärdig för alla och anpassas så att alla barn får en möjlighet att utvecklas. Alla barn har olika förutsättningar och behov och förskolan ska uppmärksamma de barn som av olika skäl kan behöva särskilt stöd eller stimulans. Verksamheten ska anpassas utifrån varje enskilt barns
30
förutsättningar och behov (Lpfö18, s. 6). Förskolans läroplan lämnar mycket utrymme till egna tolkningar vilket ger förskollärarna utrymme att någorlunda fritt tolka en likvärdig utbildning för alla.
Av båda yrkesgrupperna i vår studie beskrivs att alla barn inte kan delta i alla aktiviteter utan en del barn mår bättre av att göra saker i mindre grupper eller enskilt med endast en vuxen. Sandberg et al. beskriver i sin studie att om det finns en resurspedagog på avdelningen så tar denne ofta barnet åt sidan, skiljt från den övriga barngruppen för att göra något på egen hand (2009, s. 108). Det går att fundera på varför detta görs, om det är för att barnet mår bättre av det eller om det kan vara för att gynna den övriga barngruppen. Förskollärarna beskriver deras roll i att inkludera alla barn i verksamheten som viktig men svår. De behöver tillgodose alla barns olika behov för att lyckas med detta. Planering beskrivs som en viktig faktor för att organisera verksamheten så att alla barn kan känna sig delaktiga och inkluderade. Förskollärarna menar att de har ansvar för att handleda resurspedagogerna så att de kan hjälpa till att lyckas med detta. Resurspedagogerna anser att det är deras ansvar att se till att det barn som är i behov av särskilt stöd kan känna sig inkluderad i gruppen och verksamheten. Detta menar de att de kan göra genom att vara nära barnet och stötta för att barnet ska kunna delta utifrån barnets förutsättningar. Förskollärarnas beskrivning går i hand med det Haug beskriver utifrån det demokratiska deltagarperspektivet. Där menar han att verksamheten ska anpassas så att barnet kan delta utifrån sina förutsättningar (1998, s. 18). Resurspedagogernas beskrivning stämmer överens med det Haug beskriver utifrån det kompensatoriska perspektivet. Barnet ska med hjälp av extra resurser kunna delta i verksamheten på samma villkor som de andra barnen (1998, s. 17).
När det kommer till de anpassningar i verksamheten som görs för att inkludera barn i behov av särskilt stöd kan vi uttyda skillnader mellan de båda yrkesgruppernas beskrivningar. En stor del av förskollärarnas beskrivningar handlar mycket om att planera och organisera för att se till att miljön och undervisningen är säker och kan erbjuda barnen det de behöver och kan hantera. Resurspedagogerna å andra sidan beskriver att deras uppgift blir att finnas där som ett stöd till barnet för att kunna orientera sig i miljön och delta i undervisning och samspela med de andra barnen. I detta kan vi se kopplingar till det Björck-Åkesson skriver om att det finns olika faktorer för barn i behov av särskilt stöd när det kommer till utveckling och lärande. Det kan till exempel vara miljö- och sociala faktorer (2014, s. 32–34). Förskollärarnas beskrivning om planering och organisation kan kopplas till miljöfaktorn då de menar att de behöver planera och organisera miljön och
31
undervisningen för att alla barn ska kunna erbjudas undervisning och delaktighet utifrån sina egna förutsättningar. I den sociala faktorn kan vi se kopplingar till det resurspedagogerna menar när de beskriver att de ska finnas där för barnen och stötta dem för att möjliggöra bland annat ett socialt samspel med andra barn. Björck-Åkesson menar att den sociala faktorn är avgörande för hur barnen kan samspela och fungera med andra barn och vuxna (2014, s. 34). Förskollärarna beskriver att tid är något de behöver för att inkludera barnen i verksamheten. Tiden är viktig för att lära känna barnen och på så sätt få kunskap om deras behov. Tiden är även viktig för att kunna planera och organisera verksamheten utifrån barnens olika behov. Med dessa beskrivningar som förskollärarna berättar om går att se likheter i det Sandberg och Norling skriver om där pedagogerna saknar tid till att reflektera, dokumentera och diskutera kring vilka metoder som är lämpliga att använda för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i verksamheten. Vidare beskrivs även att pedagogerna behöver handledning och kompetensutbildning för att erhålla de kunskaper som behövs för detta arbete (2014, s. 50–51).
Avslutningsvis går att se att respondenterna till största del är eniga i sina beskrivningar och tankar som förmedlats. De är i slutändan alla eniga om att inkludering av barn i behov av särskilt stöd är en viktig del i förskolan. Denna enighet om vikten av inkludering och att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning förenas väl med Haugs beskrivning av inkluderande integrering. Barnet ska kunna delta i verksamheten och utbildningen oberoende av sina förutsättningar och alla barn har rätt till en likvärdig utbildning från tidig ålder. Förskollärarna behöver ha rätt kompetens och utbildning för att kunna genomföra dessa åtgärder för en inkluderande verksamhet för alla (1998, s. 23–24).
Konklusion
För att sammanfatta de resultat som framkommit av studien är det tydligt att det finns olika definitioner av barn i behov av särskilt stöd och att respondenterna är eniga om vilka dessa är. Inkludering ses som ett komplext begrepp med många sidor och är en viktig del för att barnen ska känna sig delaktiga i förskolan. Att inkludera barn i behov av särskilt stöd kan ses som en balansgång där det finns många olika vägar att ta och utforska för både förskollärare och resurspedagoger. Men det är ett viktigt arbete som behöver uppmärksammas och tydliggöras för att kunna utvecklas för allas bästa.
32
Studiens resultat hade kunnat gynnats av fler respondenter och ytterligare metoder. Att observera förskollärare och resurspedagoger i verksamheten hade kunnat fördjupa förståelsen för hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet. Då det saknas forskning om resurspedagoger i förskolan anser vi att det skulle vara intressant att se mer forskning kring detta och deras roll i förskolan.
Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Björck-Åkesson, Eva (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Anette Sandberg (red.), Med
sikte på förskolan - Barn i behov av stöd, s. 23–41. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html?fbclid=IwAR248npsHSD4P_CReb9JGmpChQkx97hm02PYv-
933YlYnziEzGzwEvd4Prw
Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2014) Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education, European Journal of Special Needs Education, vol. 29, nr 3, s. 265–280.
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Möllås, Gunvie, Almqvist, Lena & Nilholm, Claes (2017). Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 69(4), 490–505.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk
Tillgänglig på Internet:
http://hundochkatter.se/special/Pedagogisktdilemmaspecundervisning.pdf
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
33
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket
Lundqvist, Johanna (2016). Educational pathways and transitions in the early school
years. Special educational needs, support provisions and inclusive education.
Doktorsavhandling. Stockholm University, Department of Special Education.
Luttropp, Agneta (2011). Närhet. Samspel och delaktighet i förskolan för barn med
utvecklingsstörning. Licentiatuppsats. Stockholms universitet: Specialpedagogiska
institutionen.
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Lärarutbildningen
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [om arb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola. Lund: Studentlitteratur
Raspa., M.J., McWilliam, R.A., & Ridley, S. (2001). Childcare quality and children’s engagement. Early Educational and development 12 (pp. 209-224).
Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson, Eva & Granlund, Mats (2010).” Special Support” in Pre-schools in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education. 57(1), 43 – 57
Sandberg, Anette, Norling, Martina & Lillvist, Anne (2009). Teachers view of educational support to children in need of special support. International Journal of Early Childhood
Special Education, 1(2), 102-116.
Sandberg, Anette & Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd, s. 45–60. Lund: Studentlitteratur
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Kvalitetsgranskningsrapport. Dnr: 400–2016:209.
Skolverket (2017). Måluppfyllelse i förskolan. Skolverkets allmänna råd med
kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018. Skolverket: Stockholm. Dnr: 5.1.1–2019,321
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
34
Bilaga 1
Intervjufrågor förskollärare
Personlig bakgrund• Hur länge har du arbetat inom förskolan? • Hur länge har du arbetat som förskollärare? • Hur många pedagoger arbetar på avdelningen? • Hur många barn har ni på avdelningen?
Barn i behov av särskilt stöd
• Hur ser du på barn i behov av särskilt stöd? Vilka kan det vara?
• Vad har du för erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd? • Har du någon relevant utbildning inom området?
Inkludering
• Hur du ser på inkludering och vad det innebär för dig?
• Hur ser du på din roll i att inkludera barn i behov av särskilt stöd? • Hur ser du på en likvärdig utbildning för alla barn?
Verksamheten:
35
• Beskriv hur barnet inkluderas barnet/barnen i alla undervisningssituationer? • Hur främjar du det sociala samspelet för barnen?
• Vad tycker du kan vara svårt eller problematiskt med att inkludera dessa barn i verksamheten?
Möjligheter och hinder:
• Vad har ni för arbetssätt och rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? • Vad anser du att du behöver för att ha möjlighet att inkludera barn i behov av särskilt stöd? • Vad får du för stöd från rektorn för att möjliggöra detta arbete?
Specialpedagog? Fortbildning/kompetensutbildning?
• Anser du att du saknar relevant kompetens för att tillgodose de olika behoven hos barnen? • Hur gör du för att ge alla barn en likvärdig utbildning?
• Är det något du vill tillägga
Intervjufrågor resurspedagog
Personlig bakgrund• Hur länge har du arbetat inom förskolan? • Hur länge har du arbetat som resurspedagog? • Hur många pedagoger arbetar på avdelningen? • Hur många barn har ni på avdelningen?
Barn i behov av särskilt stöd
• Hur ser du på barn i behov av särskilt stöd? Vilka kan det vara
• Vad har du för erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd? • Har du någon relevant utbildning inom området?
Inkludering
• Hur du ser på inkludering och vad det innebär för dig?
• Hur ser du på din roll i att stödja barnet/barnen i inkluderingen på förskolan? • Anser du att barnen ges en likvärdig utbildning på er avdelning?
Verksamheten:
• Beskriv hur miljön är inkluderande för barnet/barnen?
• Hur anser du att barnet/barnen inkluderas i alla undervisningssituationer? • Hur främjar du det sociala samspelet för barnet/barnen?
• Vad tycker du kan vara svårt eller problematiskt med att inkludera barnet/barnen i verksamheten?
36 Möjligheter och hinder:
• Vad anser du att du behöver för att ha möjlighet att inkludera barnet/barnen i verksamheten?
• Vad får du för stöd från rektorn/övriga pedagoger för att möjliggöra ditt arbete? Specialpedagog? Fortbildning/kompetensutbildning?
• Anser du att du saknar relevant kompetens för att tillgodose de olika behoven hos barnen/barnet?
• Är det något du vill tillägga?
Bilaga 2
Till förskollärare och resurser
Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som kommer att handla om inkludering i förskolan, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Johanna Nygren & Anneth Boholm som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer att intervjuas och att intervjun spelas in med diktafon. Jag förstår vad deltagande i studien innebär och jag vill delta i studien.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas av mig.
1. Namn: ……… Befattning: ………. E-post: ………
37 ... Ort och datum
... ...
Underskrift Namnförtydligande
Bilaga 3
Information om en studie om inkludering i förskolan
Vi är förskollärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Med vår studie vill vi ta reda på hur pedagoger ser på begreppet inkludering och hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet. Vi söker därför utbildade förskollärare samt pedagoger som arbetar som resurs, där det finns ett eller flera barn i behov av särskilt stöd, att intervjua.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer att genom intervju ställa frågor och denna beräknas ta ca 30 minuter. Vi kommer att samla in data genom att spela in intervjun med diktafon.
Datainsamlingen kommer att ske under mars och april månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Om ni är positiva till deltagande får ni gärna höra av er för vidare info. Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).
Studiens handledare: Petra Gäreskog e-post:xxx@edu.uu.se Uppsala den 18 mars 2020
Johanna Nygren, E-post: xxx@student.uu.se