I detta avsnitt diskuteras resultat och analys av studiens insamlade empiri. Studiens slutsatser diskuteras främst i förhållande till tidigare forskning inom området. Även aspekter från studiens teorier och bakgrund tas upp. Slutligen presenteras studiens bidrag till fortsatt forskning och en diskussion av begreppet läxa.
8.1 Kompenserar läxhjälp för olika förutsättningar?
Studien visar att läxor var ett förekommande fenomen i Sverige. Det verkade finnas en överensstämmelse bland lärare i denna studie om att läxor för elever på mellanstadiet har effekt på lärandet. Att mellanstadielärare i Sverige tycker att läxor gynnar eleverna stämmer överens med svensk forskning av Pettersson och Leo (2004). Dock motsätter sig detta till den forskning gjord av Hattie som menar att läxor inte har effekt för elever i denna ålder (2012).
En faktor som lärare verkade ha i åtanke vid läxanvändning var att ge elever förutsättningar till vidare utbildning. Detta gick att se då läxor främst gavs i matematik, svenska och engelska vilka alla är krav för en gymnasieutbildning. Att ge läxor i dessa ämnen går hand i hand med studierna gjorda av Costa et al. (2016) och Brock et al. (2007) där det påpekas att språk och matematiska kunskaper är viktiga. Det verkar således finnas en internationell syn på att vissa ämnen genererar fler läxor.
Ytterligare en faktor som lärare verkade ha i åtanke var elevers vårdnadshavare. Detta blir synligt när det presenteras om elevers möjligheter till hjälp hemifrån. Läxan har länge setts som ett arbete vilket ska utföras hemma. Samtliga intervjuade lärare verkade vara medvetna om att elever hade olika förutsättningar att göra sin läxa hemma. Detta gjorde att majoriteten av lärarna inte gav ut läxor som kräver hjälp hemifrån. Lärare i Sverige resonerade inte i likhet med lärare i Portugal (Costa et al., 2016), däremot resonerar de på samma sätt som lärare i USA (Brock et al., 2007). Dock verkade det underförstått av lärarna i denna studie att eleverna ändå behövde hjälp med läxor. Detta motsätter sig till det resultat angående att majoriteten av lärarna individanpassade sina läxor för att de inte skulle kräva ytterligare hjälp. Epstein och Van Voorhis lyfter vikten av att läxorna ska vara utformade så att eleverna har möjlighet att klara av dem (2001). Trots en medvetenhet kring detta genom individanpassade läxor kompenserade lärare för elevers olika förutsättningar i form av läxhjälp. Det verkar således ha skett en förskjutning kring synen på läxor; från att de ska utföras hemma till att det ges möjlighet för lärarledd hjälp i skolan. Genom läxhjälp i skolan får eleverna, tillskillnad från när läxan ses som ett hemarbete, mer undervisningstid tillsammans med lärare.
Trots att skolor erbjöd läxhjälp fanns det olika faktorer som kunde ses påverka detta. De två skolor som inte sökt statligt bidrag för att bedriva läxhjälp hade ändå möjligheter till att göra detta. Hur det kommer sig är inget studien kan uttala sig om. Däremot kanske detta inte är en ekonomisk möjlighet som alla skolor har. I bakgrunden för denna studie lyftes det att det statliga
35
bidraget för läxhjälp är mycket ojämnt fördelat. Här blir huvudmannen för varje skola den faktor som avgör om bidrag ska sökas eller inte. Hur det kommer sig att inte varje skola söker eller får bidrag för läxhjälp är intressant, då det verkade vara fördelaktigt för elevers lärande. Majoriteten av eleverna på de skolor som erbjöd läxhjälp, utan att ha sökt statligt bidrag, hade vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning vilket även sågs som en faktor till om eleverna utnyttjade läxhjälpen.
Elever vars vårdnadshavare hade en eftergymnasial utbildning eller utländsk bakgrund tenderade i högre grad att delta under läxhjälpen. Detta överensstämmer med vad Epstein och Van Voorhis såg; att även om de flesta vårdnadshavare anser att läxan är viktig, så agerar de med eftergymnasial utbildning utifrån det i högre utsträckning (2001).
I kontrast till ovanstående resultat visar studien resonemang kring icke-användandet av läxor. Dessa var dock bristfälliga i och med att en majoritet hade fyllt i att de använde sig av läxor. Det framkom dock att lärares syn inte var avgörande för läxanvändningen då den rådande kulturen på arbetsplatsen kunde påverka. En av de främsta anledningarna till att lärare inte vill ge läxor var att de ansåg att skolarbete skulle utföras under skoltid, alltså att läxor inte skulle vara ett hemarbete. Detta motsatte sig till vad som framkom i en intervju där aktiviteter utanför skolan inte ansågs viktigare än läxor och kunskapsinhämtning. Detta resonemang motsätter sig till det Cooper och Valentine menar med att fritidsaktiviteter inte bör konkurrera med läxor (2001).
En slutsats av denna studie är att kunskapsinhämtning verkade vara beroende av det sociokulturella perspektivet. Detta visas främst i avsnittet gällande återkoppling. Återkoppling av läxor var vanligt förekommande och muntlig återkoppling sågs som gynnande för elevers lärande. Många lärare menade att det var först vid återkopplingen av läxan som eleverna med hjälp av the more capable peer kunde förflytta sig mot sin närmaste utvecklingzon. Det konstaterades att flera faktorer påverkade möjligheterna till återkoppling. Vad den individuella skolan gav för förutsättningar i form av gruppstorlek och planeringstid kunde anses påverka elevers möjligheter till lärande. Precis som Costa et al. visar i sin studie angående lärare i Portugal (2016), så visar denna studie att lärare i Sverige värderar återkoppling.
Cooper och Valentine diskuterade läxor som ett medel vilket upprätthåller ojämlikhet i utbildningen bland elever med olika socioekonomiska förutsättningar (2001). Detta då läxan sågs som ett hemarbete där alla elever har olika resurser för hjälp hemma. Medvetenheten hos lärare i denna studie visade att läxarbetet förläggs mer i skolan. Utifrån denna studie går det dock fortfarande att se läxor som ett medel vilket upprätthåller en ojämlikhet i utbildningen mellan olika skolor. Detta då det gavs olika förutsättningar både för uppföljning av läxan samt läxhjälp med lärare i skolan. Något som kunde ses påverkas av skolans organisation och ledning.
8.2 Bidrag till forskningen och framtida studier
Eftersom forskning om läxor inom det svenska fältet är begränsad bidrar denna studie till ytterligare förståelse kring vilka faktorer som påverkar några lärare i deras val av att ge läxor eller inte. Vidare har denna studie påvisat en medvetenhet hos lärare kring elevers olika förutsättningar, inte bara
36
vilka kunskaper de besitter utan även möjligheter till att utveckla dessa. Trots denna medvetenhet har det bekräftats att dessa förutsättningar ändå påverkar elevers kunskapsinhämtning.
Det hade varit intressant att undersöka de kunskaper som forskare sammankopplar med olika typer av fritidsaktiviteter och hur dessa förhåller sig till elevernas personliga utveckling. Vidare hade det varit intressant att undersöka vårdnadshavares och elevers inställning till läxor utifrån socioekonomiska aspekter.
8.3 Begreppet läxa
I bakgrunden för denna studie lyftes tre definitioner av läxa, som alla liknande varandra. Läxan har länge förståtts som ett arbete vilket ska utföras hemma. Även denna studie utgick från dessa definitioner. Det har däremot blivit synligt i denna studie att möjligheter till arbete av läxan allt mer förläggs i skolan, i form av lärarledd läxhjälp. Det finns en timplan utformad av Skolverket som bestämmer hur många undervisningstimmar varje elev ska få tillgodo. Genom läxhjälp kan denna timplan anses vara utökad då många elever får fler undervisningstimmar. Utifrån detta bör det ske en diskussion gällande begreppet läxa. Om det verkligen är ett hemarbete eller en utökad timplan.
37
Referenslista
Arbman, Hans (2015). Läxor en självklarhet i skolan med toppresultat. Dagens Nyheter.
https://www.dn.se/insidan/laxor-en-sjalvklarhet-i-skolan-med-toppresultat/ [2021-02-10].
Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran (2020). Statistisk verktygslåda – att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur
Bergqvist, Maja (2018). Ge alla elever samma chans – slopa läxorna. Expressen.
https://www.expressen.se/debatt/ge-alla-elever-samma-chans-slopa-laxorna/ [2021-02-10]
Brock, Cynthia H.; Lapp, Diane; Flood, James; Fisher, Douglas & Tao Han, Keonghee (2007).
Does Homework Matter? An Investigation of Teacher Perceptions About Homework Practices for Chuldren From Nondominant Backgrounds. Urban Education, vol. 42, nr 4, ss. 349–372. Doi:
10.1177/0042085907304277
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber ab
Cooper, Harris & Valentine, Jeffrey C. (2001). Using Research to Answer Practical Questions About Homework. Educational Psychologist, vol. 36, nr 3, ss. 143-153.
Doi:10.1207/S15326985EP3603_1
Cooper, Harris (1989). Homework. New York: Longman.
Costa, Marina; Cardoso, Ana Paula; Lacerda, Carla; Lopes, Ana & Gomes, Celeste (2016).
Homework in Primary Education from the Perspective of Teachers and Pupils. Procedia – Social and Behavioral Sciences, vol 217, ss. 139-148. Doi: 10.1016/j.sbspro.2016.02.047
Dahllöf, Urban (1978). Curriculum evaluation, frame factors and teaching for mastery: reprints of three articles.
Uppsala: Department of Education, University of Uppsala [Pedagogiska institutionen Uppsala Universitet]
Darling-Hammond, Linda & Ifill-Flynch, Olivia (2006). If They´d Only Do Their Work!.
Educational Leadership, vol. 63, nr 5, ss. 8–13.
Epstein, Joyce L. & Van Voorhis, Frances L. (2001). More Than Minutes: Teachers´ Roles in Designing Homework. Educational Psychologist, vol. 36, nr 3 ss. 181–193. Doi: 10.1207/
S15326985EP3603_4
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur Lindell, Ebbe (1990). Läxor – hemarbetets utformning och effekter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2009). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo
Lundgren, Ulf P. (1987). Att organisera skolan. Om grundskolans organisation och ledning. Stockholm:
Liber
38
Nationalencyklopedin (u.å), läxa.
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läxa [2021-02-25]
Persson, Anna (2013). Därför har mina elever inga läxor. Läraren.
https://www.lararen.se/grundskollararen/annat/darfor-har-mina-elever-inga-laxor [2021-02-10]
Pettersen, Roar C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Daniel & Leo, Ulf (2005). Läxor - en oreglerad bedömningspraktik. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, vol. 2005, nr. 1, 26838 Doi: 10.1080/16522729.2005.11803900
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket (2020). Läxor. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/laxor [2021-02-10]
Skolverket (2021). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan (Hämtad 2021-02-04)
Svenska Akademiens ordbok, läxa. https://svenska.se/tre/?sok=läxa&pz=1 [2021-02-25]
Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad 2021-02-16]
Wilson, Jan & Rhodes, John (2010). Student Perspectives on Homework. Education, vol. 131, nr 2, ss. 351-358.
Vygotskij, Lev (1978). Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge:
Harvard University Press
Zachrisson Winberg, Johan (2016). 3 av 4 elever utan statligt stöd till läxhjälp. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/3-av-4-barn-utan-statligt-stod-till-laxhjalp [2021-02-10]
39