DISKUSSION

6.1 Upplevelser av konkurrens

Innan vi startade med vårt examensarbete hade vi sett olika tecken på att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor och att det kan få effekter för arbetet i skolan. Vi ville gräva djupare och lära oss mer om detta fenomen. Syftet med studien var att utreda konkurrensen mellan gymnasieskolor genom att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever konkurrensen och vilka konsekvenser den har fått för deras arbete och yrkesroll. Utifrån den forskningsbakgrund som gjorts är det möjligt att konstatera att konkurrenssituationen påverkar personal och skolelever på olika sätt och utifrån vårt resultat framkommer det också att studie- och yrkesvägledare känner sig drabbade. Att de upplever och uppfattar konkurrensen på olika sätt hänger samman med flera olika faktorer, bl.a. skolans program, kommunstorlek, om den ligger i en stor/liten stad och antal utbildningsalternativ i området.

Sedan decentraliseringen av skolorna i landet har varje skola stor möjlighet att själv bestämma hur just deras skola ska bedriva sin verksamhet och som organisation har skolan också ofta en ledning som arbetar med att sprida en samlad och enhetlig bild av skolan till dem som befinner sig utanför organisationen. Något som inte framkom i vår intervjuundersökning, men som också kan påverka svarsresultatet är den organisationskultur som finns på skolan, d.v.s. värderingar, uppfattningar och normer som påverkar hur personalen tolkar, tänker och agerar i olika situationer. Berg talar i detta sammanhang om skolkultur och organisationskultur (1983, 1999). Han menar att det finns en gemensam uppslutning kring vissa åsikter och handlande på skolan. Den som har en ensam roll på skolan, som studie- och yrkesvägledare i de allra flesta fall har, och som inte heller befinner sig i en maktposition, kan ha svårt att föra fram sina personliga åsikter i olika frågor, om de skulle skilja sig från den övriga personalens. Vägledare blir ofta en del av denna kultur och intar de värderingar som gruppen står för. Det är den gemensamma uppfattningen som finns på skolan, kulturen, som de ”måste” arbeta efter för att accepteras. Eftersom det finns olika kulturer på olika skolor, har personalen inte samma värderingar och uppfattningar trots att man arbetar i samma stad eller till och med samma stadsdel.

De studie- och yrkesvägledare som vi har intervjuat har gett sin bild av konkurrensen mellan skolor utifrån deras subjektiva upplevelser och uppfattningar. Alla tretton vägledare ansåg att

42

det fanns en konkurrens mellan gymnasieskolorna, om än skilde sig deras svar om hur tydlig den var och vilka återverkningar den fått i deras arbete. I undersökningen i SOU 2001:12 framkom det i kommunernas enkätsvar att över hälften av dem ansåg att de fristående skolorna erbjuder ett komplement till de kommunala utbildningarna, medan en tredjedel ansåg att de fristående gymnasieskolorna konkurrerar med de kommunala. Att de fristående skolorna överhuvudtaget inte konkurrerar med de kommunala är inget som vi har kunnat tolka i våra intervjusvar. Tre av vägledarna ställde sig dock frågande till huruvida skolor konkurrerar om samma elever eller inte, men de menade ändå att det finns en konkurrens. En av våra vägledare förde fram att de fristående skolorna kan fungera som ett komplement till den traditionella utbildningen, det betyder dock inte att konkurrensen uteblir. Däremot svarade tio av tretton av våra respondenter, både anställda av kommunen och de som var anställda på fristående gymnasium, att det fanns en konkurrens från de fristående skolorna. Detta kan bero på ett de som jobbar ute på skolorna upplever konkurrensen i sitt dagliga arbete, vilket kanske inte de kommunalpolitiker som besvarade enkäten i SOU 2001:12 gör i samma omfattning. För skolpersonal idag har konkurrensen mellan skolor blivit en del av vardagen och även om en del inte märker av den så mycket i sitt arbete, finns den där enligt våra respondenter.

6.2 Effekter av konkurrens

Vägledarna tar upp att en positiv effekt av konkurrensen är den pedagogiska förnyelsen, något som också bekräftas i Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. Det tas även större hänsyn till elever och föräldrars önskemål och det har tillkommit utbildningsalternativ som kan attrahera ungdomar, dock verkar det ännu inte ha lett till en kostnadseffektivisering i och med att en del skolor står med tomma platser. Konkurrens på lika villkor mellan fristående och kommunala skolor var det ursprungliga målet, men detta mål verkar inte ha uppnåtts med tanke på att flera vägledare framför att det finns en orättvisa i systemet. Vid flera tillfällen förknippas fristående skolor med orättvisa. Vägledarna menar att de har inget uppföljningsansvar, inga IV-elever, inget elevvårdsteam, men däremot många studiemotiverade, självgående elever och god ekonomi. Utifrån den bild respondenterna har gett oss florerar det rykte om skolors marknadsföring, arbetsmetoder och popularitet inte bara mellan elever utan även mellan skolpersonal och detta tolkar vi som en följd av konkurrensen. Flera av studie- och yrkesvägledarna gör uttalanden om andra skolor, framförallt om fristående skolor utan att vara säkra på sin sak. Det kan ligga en viss sanning i att det finns en

43

orättvisa i systemet. Den horisontella styrstruktur (se Fig. 1) som Berg (1999) beskriver som den inre uppbyggnaden av organisationer, skiljer sig åt mellan de kommunala och de fristående gymnasieskolorna. De har visserligen samma skollag, gymnasieförordning och läroplaner att följa och de ska kunna erbjuda kvalitativ utbildning till sina elever, men de fristående gymnasieskolorna är också vinstdrivande företag vilket de kommunala skolorna inte är. Trots det konkurrerar de på samma marknad om samma elever. Enligt Berg styrs vinstdrivande företag av den marknad som verksamheten befinner sig i och de fristående skolorna har förmodligen huvudmän som snabbare kan omorganisera sin verksamhet för att den ska kunna anpassas till den efterfrågan som råder på marknaden. Ur denna aspekt sker inte konkurrensen på lika villkor då de kommunala skolorna kan vara lite mer tungrodda att omorganisera för att inte komma efter i konkurrensen och tappa elever till fördel till de fristående skolorna som kan erbjuda attraktivare utbildningar. De har inte heller samma ekonomiska resurser och uppföljningsansvar.

En annan negativ aspekt av konkurrensen som förs fram i Valfrihetens och dess effekter

inom skolområdet är att det kan bli en social och etnisk segregering av elever. Precis som en

av vägledarna i vår undersökning anser vi, att oavsett om en elev hamnar på en populär skola där eleverna har höga betyg eller på en mindre populär skola, så är det faktum att de enbart umgås med en homogen grupp människor ingen optimal situation. Det kan resultera i misstänksamhet och oförståelse gentemot andra grupper i samhället. Enligt Stensson är det möjligt att motverka denna segregation av skolelever genom att kommunala och fristående skolor marknadsför sig i samma utsträckning.

6.3 Information & Marknadsföring

I vår undersökning finns det både studie- och yrkesvägledare som sätter skiljetecken mellan information och marknadsföring och andra som inte gör det. De har alla sina personliga tolkningar kring vad det innebär. En vägledare nämner att det är en balansgång. Var går då gränsen mellan dessa två begrepp? Om vi ska utgå ifrån Nationalencyklopedins definition kan i praktiken samtliga av de informationsaktiviteter som syftar till att nå ut till nya elever klassas som marknadsföring. En skillnad skulle kunna vara att när det ges mer övergripande och allmän information om hur gymnasieskolan är uppbyggd kan det klassas som information. När det går över till att framförallt handla om den egna skolan och dess utbildningar är det enligt vår tolkning marknadsföring, eftersom syftet delvis är att sälja en produkt. Att flera av vägledarna föredrar att kalla deras individuella sysslor för information

44

kan bero på att marknadsföring uppfattas som en aktivitet en vägledare egentligen inte ska befatta sig med.

Utifrån nationalencyklopedins definition går det att konstatera att de flesta skolor bedriver indirekt-, direkt- och virusmarknadsföring. Den fjärde formen –eventmarknadsföring, då eleverna lockas med erbjudande om upplevelser är inte lika vanlig och mindre accepterad. Flera av vägledarna, både från fristående och kommunala skolor, har reagerat negativt på de skolor som använder sig av denna form för att locka elever.

Enligt de etiska reglerna för studie- och yrkesvägledare framhålls det att studie- och yrkesvägledare bör vara neutrala och objektiva i sin information till eleverna. Detta bör gälla både för de elever som redan går på skolan men även för de ungdomar som står i begrepp att välja till gymnasiet. I våra intervjuer framkom det att en del vägledare upplevde det som svårt att å ena sidan vara objektiv och neutral i sin information samtidigt som de är ansiktet utåt på skolan och deltar i olika marknadsföringssammanhang. Detta visade sig också vara en problematik för de vägledare som deltog i Dresch och Lovéns rapport Vägledning i

förändring där studie- och yrkesvägledarna upplevde att de hamnande i ett etiskt dilemma då

de samtidigt som de hade förväntningar på sig att rekrytera elever skulle förhålla sig sakliga i sin informationsförmedling till eleverna.

Det kan vara svårt att förena sin objektivitet med att ”sälja en produkt”. Frågan är om det egentligen är möjligt att vara helt objektiv. Även om en vägledare utgår från elevens intresse är det kanske så som ett par av våra respondenter delgav oss vid intervjuerna, att arbetar man på en skola så representerar man just den skolan och då gör man också reklam för den, medvetet eller omedvetet. Varje vägledare har även olika värderingar och varierande kunskap om olika valalternativ. Det är lättare att berätta om det som man är väl underrättad om.

6.4 Yrkesroll

I vår studie kände inte respondenterna några krav eller någon press på sig att rekrytera elever till skolan. De menade att de hade möjlighet att påverka sin arbetssituation och betonade att det gäller att man är tydlig i sin roll. De märkte dock av de förväntningar som kollegor, skolledare och andra intressenter i verksamheten hade på dem kring elevunderlag och marknadsföring. Enligt professor Schein är det i detta sammanhang möjligt att tala om ett psykologiskt kontrakt mellan vägledare och deras arbetsgivare. För att få fortsatt förtroende och uppskattning så ser de till sin skolas bästa. De är lojala, medverkar till att skolan får ett tillräckligt stort elevunderlag genom att lyfta fram hur bra den är i olika sammanhang. De tar

45

sig an en del uppgifter som egentligen inte hör till vägledaryrket och de är medvetna om att skolans överlevnad och tjänsteunderlag är beroende av att skolan får sökande till sina utbildningar. Att de agerar på detta sätt beror inte bara på att det finns ett psykologiskt kontrakt, en del vägledare har framhållit att de uppskattar att arbeta med en del uppgifter som ligger utanför professionen. Det går inte av våra intervjuer att dra några slutsatser om att förväntningarna och krav på att medverka i marknadsföringen är högre på vägledare på kommunala eller på fristående gymnasier, ej heller att det skulle förekomma mer i stora kommuner än i små. Studie- och yrkesvägledare är en yrkesgrupp som har förhållandevis stor frihet att själv utforma sitt arbete och de som tycker att arbetet med marknadsföring är intressant tar sig an mer sådant arbete.

Vi blev något överraskade över att de tillfrågade inte kände en konflikt mellan sin vägledarroll och det faktum att de ofta bör locka elever till sin skola. Att denna konflikt finns och kan vara ett problem i studie- och yrkesvägledarens arbete har framgått av vår genomgång av tidigare litteratur, såsom tidigare nämnts i både Skolverkets rapport om

Information, Vägledning i förändring och i studie- och yrkesvägledarnas etiska regler.

Möjligen ser de marknadsföring som en naturlig del i arbetet. Det kan även vara så att vägledarna eventuellt har svårt att tala om det, eftersom det kan uppfattas som ett känsligt ämne och att de svarade utefter vad som förväntades av dem. Det finns vissa tecken på att så kan ha varit fallet, i några av våra intervjuer, som vi återgett i resultatdelen, gav vägledarna motstridiga svar. En annan möjlig förklaring är att läget har förändrats sedan de tidigare undersökningarna genomfördes. Skolorna kan ha hämtat sig från det första mötet med konkurrensen och hittat verktyg för att bemöta den. Flera av vägledarna nämnde t.ex. att deras skolor anlitar journalister och marknadsförare för att utforma materialet om skolan.

Att det uppstår förväntningar av olika slag kan hänga samman med att det finns en otydlighet och okunskap i studie- och yrkesvägledarens yrkesroll, både hos allmänheten, men oroväckande nog även inom skolan. Detta trots att vägledararbetet har funnits i över 100 år, låt vara med andra direktiv att arbeta efter. Samtliga vägledare måste arbeta mer för att klargöra yrkesrollen. Möjligtvis kan arbetet starta redan på lärarutbildningen med att göra yrkesprofessionen tydligare och kanske bör ett mer nära samarbete mellan lärarstuderande och studie- och yrkesvägledarstuderande upprättas.

Inom både privat och offentlig verksamhet har det blivit alltmer viktigt att marknadsföra verksamheten för att kunna hävda sig i konkurrensen. Den nya konkurrensen har påverkat studie- och yrkesvägledarens arbete och kommer antagligen att bli allt tydligare med tanke på den nya gymnasieomläggningen 2007 då det är fritt för elever att söka gymnasieskolor över

46

hela landet. Om inte vägledningen omorganiseras kan det bli så att vägledare får arbeta mer med marknadsföringsaktiviteter, eftersom det kommer in alltfler konkurrenter på utbildningsmarknaden. Eller kommer skolorna att anställa marknadsförare?

6.5 Undersökningens genomförande och validitet

Förförståelsen av fenomenet konkurrens kan ha gett en viss effekt på valet av intervjufrågor. Allt eftersom vår undersökning har fortskridit har nya frågor väckts, men vi har trots det behållit det ursprungliga intervjuformuläret. Vår kunskapsbakgrund har gjort det lättare för oss att relatera till vad studie- och yrkesvägledarna delgett oss och på så vis har vi fått möjlighet att skapa oss en djupare förståelse av deras upplevelser.

Det finns flera faktorer som kan ha inverkat på våra intervjudeltagares svar: personkemin, miljön, störande moment, hur vi formulerade våra frågor m.m. Det faktum att vi gjorde intervjuerna var för sig medförde att vi belyste områden i olika grad utifrån våra personliga preferenser, dock höll vi oss framförallt till den intervjumall som vi formulerat gemensamt. Vi har lagt märke till att vi påverkats av den kunskap som vi fått av olika respondenter vilket lett till att vi gjort vissa kommentarer i efterföljande intervjuer. Varje intervju blir på detta sätt en del av en serie intervjuer, en del i vår förståelseprocess.

Det är inte alltid lätt att styra en intervjus innehåll, något som även konstateras av Heléne Thomsson (2002, s. 67). Vi valde att lämna mycket utrymme för reflexion och fick på detta sätt uttömmande svar på våra frågor. I efterhand kan vi tycka att det hade varit tillräckligt med ca åtta intervjuer då flera av deltagarna haft liknande synpunkter på konkurrensen mellan skolor. Visst finns det områden som vi efterhand anser att vi borde ha grävt djupare i, men överlag är vi väldigt nöjda med resultatet och våra frågor har besvarats.

Innan vi startade denna undersökning diskuterade vi kring att det kan vara ett känsligt ämne för vägledare att tala öppet om, i och med att det kretsar kring deras yrkesprofession. Vi anser att samtliga av våra intervjuer har fungerat smidigt, dock verkade en av vägledarna känna sig ”påhoppad” av frågorna kring konkurrens. Den av oss som intervjuade denne studie- och yrkesvägledare uppfattade det som att vi genom våra frågor anklagade henne för att rekrytera elever till skolan. Vad detta exakt kan bero på är vi osäkra på. Det var i alla fall inte vår avsikt med frågorna och undersökningen. I vår intervjustudie utgick vi från att ta reda på hur konkurrenssituationen ser ut ur ett vägledarperspektiv, med våra egna upplevelser från praktiken och vår kunskapsbakgrund i bagaget. Intervjufrågorna borde kanske ha bearbetats bättre och vi borde kanske ha varit ännu tydligare när vi berättade om vårt syfte med

47

undersökningen, men det faktum att ingen annan vägledare reagerade på detta sätt, visar kanske snarare att det kan vara ett känsligt ämne att tala om.

Underlaget för vår undersökning är för smalt för att ge en generell bild som kan appliceras på hela Sverige, men kan dock ge en inblick i hur några vägledare i södra Sverige upplever konkurrensen och dess effekter. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om vi intervjuat vägledare i andra delar av landet, då de fristående skolornas etablering framförallt är ett storstadsfenomen och de geografiska avstånden är relativt små i Skåne.

6.6 Förslag till vidare forskning

I vårt arbete har det framkommit med stor tydlighet att marknadsföring och profilering har blivit allt viktigare för att få elever till skolan. En aspekt som hade varit intressant att belysa är hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan upplever konkurrensen mellan skolorna. Två av våra respondenter menade att studie- och yrkesvägledare på grundskolan sitter i en svårare situation än vad de själva gör och att de säkert kan känna press att de ska ”skicka” eleverna till vissa skolor. Det hade därför varit intressant att gå djupare på aspekten information kontra marknadsföring och hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan informerar om de olika gymnasieskolorna. Är deras information objektiv eller är den färgad av deras egna, skolans eller kommunernas värderingar?

48