Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängKonkurrensen mellan skolor sett ur ett
studie- och yrkesvägledarperspektiv
The competition between schools in a career
guidance perspective
Sara Olsson
Mona Svensson
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006
Examinator: Lars Öhlin Handledare: Katja Hultgren
3
SAMMANFATTNING
I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete.
För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi
bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på. Deras beskrivning av konkurrensen hänger samman med flera olika faktorer som t.ex. geografiskt läge och utbildningsutbud. Några av de effekter som vägledarna lyfter fram är den ökade valfriheten, pedagogisk förnyelse, differentiering samt en annan hänsyn till elevernas önskemål. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att det har blivit allt viktigare att synliggöra skolans verksamhet i olika sammanhang vilket gör att det är mer arbete med marknadsföring. Stundtals förväntas det att vägledarna ska göra reklam för sin skola. Ingen av våra respondenter anser dock att de fått en rekryterarroll. Bakgrunden till förväntningarna kring deras arbete anser vi hänger samman med att det finns en osäkerhet kring studie- och yrkesvägledarens yrkesprofession.
Nyckelord
4
INNEHÅLL
Förord ... 6
1. INLEDNING ...
7
1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Syfte... 8
1.3 Problemformulering... 9
2. KUNSKAPSBAKGRUND ...
10
2.1 Studie- och yrkesvägledning ... 10
2.2 Styrdokument ... 11
2.3 Fristående skolor ... 12
2.4 Valfrihet... 13
2.5 Konkurrens... 14
2.6 Konkurrensens utfall... 16
2.7 Marknadsföring... 17
3. TEORIANSATSER ...
18
3.1 Organisationsteori... 18
3.2 Skolan som organisation ... 18
3.3 Organisationskultur ... 20
3.4 Psykologiskt kontrakt ... 21
3.5 Skolkultur & syokultur... 21
3.6 En modell om påverkan ... 22
4. METOD ...
24
4.1 Angreppssätt... 24
4.2 Urval... 25
5
5. RESULTAT & ANALYS...
27
5.1 Studie- och yrkesvägledares upplevelser av konkurrens ... 27
5.2 Rangordning av skolor... 29
5.3 Marknadsföring... 30
5.4 Förväntningar på studie- och yrkesvägledare ... 32
5.5 Förändringar i arbetet ... 35
5.6 Yrkesrollen ... 36
5.7 Konkurrensens positiva effekter... 37
5.8 Konkurrensens negativa effekter ... 38
6. DISKUSSION...
41
6.1 Upplevelser av konkurrens ... 41
6.2 Effekter av konkurrens ... 42
6.3 Information & Marknadsföring ... 43
6.4 Yrkesroll ... 44
6.5 Undersökningens genomförande och validitet... 46
6.6 Förslag till vidare forskning... 47
7. KÄLLFÖRTECKNING...
48
6
Förord
Detta är den sista etappen på en treårig resa mot en Studie- och
yrkesvägledarexamen.
Vår undersökning om konkurrens mellan gymnasieskolor
har mötts av ett stort intresse och detta tyder på att den har relevans för vårt
yrkesområde och fyller sin uppgift.
Vi vill framföra ett stort tack till samtliga studie- och yrkesvägledare som har
deltagit i vår undersökning och gjort det möjligt för oss att genomföra detta
examensarbete.
Sist men inte minst önskar vi tacka vår handledare Katja Hultgren, som har varit
oss behjälplig under arbetets gång och kommit med användbara synpunkter och
råd.
Malmö högskola 2006-05-22
7
1. INLEDNING
Utbildningsalternativen har ökat markant för svenska barn och ungdomar. Numera handlar det inte bara om att välja gymnasieprogram och kurser, utan även om att välja skola. Den allt större mångfalden av gymnasieskolor och program verkar ha lett till en konkurrenssituation dels mellan kommunala skolor men även från fristående skolor. De som önskar har rätt att gå i en av Skolverket godkänd fristående skola, oavsett om skolan ligger i den kommun där eleven är bosatt eller i en annan kommun. Om den fristående skolan är berättigad till kommunala bidrag så måste hemkommunen betala dessa.
Genom marknadsföring konkurrerar skolor om elever. Samtidigt har det blivit allt svårare för vägledare och elever att hålla isär vad som kan betraktas som marknadsföring och information. Vägledare på kommunala skolor kan möta krav från skolledare och kommunala politiker om hur de bör agera i förhållande till denna nya konkurrens. Det kan finnas förväntningar som gör att studie- och yrkesvägledare pressas att inta en rekryterarroll.
Ämnet för vårt examensarbete har vi valt för att vi båda upplevde denna nya konkurrens under vår praktik. Vi fick olika erfarenheter om vilken problematik som konkurrensen mellan skolor kan vålla i studie- och yrkesvägledarens arbete. Vi vet inte om det är specifikt för dessa skolor eller om det är ett utbrett problem som alla vägledare brottas med.
Under vår praktik har vi fått en inblick i hur de fristående skolorna fått ett allt större utrymme inom gymnasieutbildningen i kommunerna vilket sätter press på övriga aktörer och vi började fundera över hur studie- och yrkesvägledare har möjlighet att påverka elever med sina personliga åsikter i syfte att rekrytera elever. Detta är inte acceptabelt ur elevens perspektiv och står i strid med studie- och yrkesvägledares etiska regler.
Med vårt examensarbete vill vi belysa ett relativt nytt dilemma som vi studie- och yrkesvägledare måste förhålla oss och ta ställning till. Är det så att vi alltmer kommer att arbeta med marknadsföring som en del av vårt arbete? En eventuell konflikt mellan vägledarens olika roller bör klarläggas.
8
1.1 Bakgrund
Under de senaste tio-femton åren har det skett betydande förändringar inom skolans värld. Ett politiskt beslut om föräldrar och elevers möjlighet att välja skola i början av 90-talet samt införandet av en skolpeng som följer med eleven, har ändrat både innehåll och förutsättningar för skolverksamhet (Skolverket 2003, s 40 ff). Antalet fristående skolor har ökat och elever och föräldrar har blivit kunder på en utbildningsmarknad, vilket ställer nya krav på skolorna. För att hävda sig i konkurrensen måste de erbjuda attraktiva utbildningar och lägga ner stora summor på reklam och marknadsföring. De måste sälja och skapa uppmärksamhet kring sina produkter (Mathiasson 2006, s 29). Ju fler valmöjligheter som finns desto mer vägledning behövs för väljarna, d.v.s. eleverna.
Den nya konkurrensen kan få följder för samtliga i en skola men vi kommer dock enbart att undersöka studie- och yrkesvägledarens upplevelser kring fenomenet och hur det eventuellt har påverkat deras arbete och yrkesroll. Vi är medvetna om att problemet har flera
dimensioner och att det kan få olika effekter för vägledare beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Studie- och yrkesvägledare på grundskolor kan hamna i en konfliktsituation då de möter elever som står i begrepp att välja till gymnasiet och ska förmedla information om olika gymnasieskolor. Det hade varit intressant att ta reda på hur de upplever
konkurrensen mellan skolor och om de märker av krav och förväntningar på att ”skicka” elever till en viss gymnasieskola. Av tidsmässiga skäl valde vi dock att exkludera denna grupp och i vårt examensarbete har vi valt att enbart intervjua studie- och yrkesvägledare som är verksamma på gymnasieskolor.
Studien är geografiskt avgränsad till Skåne län och till ett antal gymnasieskolor. Den involverar 13 aktiva studie- och yrkesvägledare eller den som har den befattningen på
fristående och kommunala gymnasieskolor. De kommer i texten även att benämnas vägledare.
1.2 Syfte
Det har skrivits en hel del om ungdomars val av gymnasieskola och vad som påverkar dem i detta val (Lovén 2000, Skolverket 2003, Lund 2006). Det finns även en del litteratur om hur vägledningen är utformad inom olika skolinstanser. Ett område som är föga belyst är hur vägledare upplever konkurrensen mellan skolor samt vilka konsekvenser den har fått för dem i deras arbete. Vi vill med vårt arbete även undersöka om det finns en risk att vägledare på gymnasiet hamnar i en situation där de förväntas rekrytera elever till sin skola. Syftet med
9
studien är att undersöka den ”nya konkurrensen” ur ett vägledarperspektiv. Förhoppningsvis kan vår undersökning ligga som underlag för en diskussion kring studie- och yrkesvägledningens framtida organisation.
1.3 Problemformulering
Den nya konkurrensen kan bli en konflikt mellan en arbetsgivares riktlinjer och vårt arbete att hjälpa eleven till hans/hennes önskemål. Vårt arbete kan påverkas av kommunala politiker och ekonomiska intressen, vilket kan få negativa följder för vägledningssamtalet och elevernas val.
• Hur upplevs konkurrensen mellan gymnasieskolor av studie- och yrkesvägledare?
10
2. KUNSKAPSBAKGRUND
2.1 Studie- och yrkesvägledning
Den moderna yrkesvägledningen har existerat sedan tidigt 1900-tal då olika former av arbetsförmedlingar lotsade ut människor till ett passande arbete. Sedan dess har vägledningen befunnit sig i en skärningspunkt mellan individens och samhällets krav och behov. De olika strömningar och teorier som utvecklat vägledningen genom tiderna kan direkt kopplas till samhällsutvecklingen i övrigt (Lovén, 2000 s.36).
Under 70-talet började vägledningen betraktas som en process där kunskaper om yrken, arbeten och arbetsliv successivt skulle förmedlas till eleverna. Under denna tid byggdes också skolväsendet ut allt mer och därmed ökade också behovet av studievägledning. 1971 beslöt man att införa en försöksverksamhet med särskilt anställda syokonsulenter inom grund- och gymnasieskola (a.a.32ff.).
Idag är studie- och yrkesvägledare professionellt verksamma främst inom skolväsendet, högskola och universitet samt inom arbetsmarknadsverket. De kan också vara anställda i andra verksamheter som t.ex. infotek, utbildningsföretag och privata vägledningsföretag (Etisk deklaration Lärarnas riksförbund, studie- och yrkesvägledare).
Studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter skiljer sig från skola till skola och vägledarna
själva har olika åsikter om vad de ska göra. Rektorn har dock det övergripande ansvaret för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras både vid den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Generellt kan sägas att vägledartjänsten innebär personkontakter med elever, föräldrar, lärare, skolledning och företrädare för arbetslivet. Det är även vanligt att de, tillsammans med lärarna, informerar och undervisar om bland annat utbildningsväsendet, arbetsliv och arbetsmarknad.
Arbetet som studie- och yrkesvägledare i skolan kan innebära rollkonflikter när vägledaren både ger personlig vägledning och deltar i elevvårdsinsatser, skolutvecklings- kvalitets- och utvärderingsarbete. Studie- och yrkesvägledare kan också ofta mötas av förväntningar att t.ex. rekrytera till lediga utbildningsplatser, marknadsföra utbildningar eller att ta på sig en större del av skolans administrativa arbetsuppgifter. Detta kan leda till en arbetssituation där vägledarna utsätts för påfrestningar och inte hinner utföra sin egentliga sysselsättning (a.a.). Den huvudsakliga arbetsuppgiften för vägledare på gymnasieskolor kan dock sägas vara personlig vägledning av elever inför studie- och yrkesvalssituationer. Studie- och
11
yrkesvägledare ska kunna se både till enskilda individers behov av personlig vägledning och individers och gruppers lärande gällande val och väljande, informationskompetens, utbildningssystem och arbetsmarknad (a.a.). Med samtalet som det viktigaste verktyget ska vägledaren och den sökande genom vägledningen finna relevanta och betydelsefulla mål angående studier och yrkeskarriär. För att kunna göra väl underbyggda val bör den personliga vägledningen vara en process där individen lär känna sig själv, får kunskap om alternativen och metoder att hantera valsituationer (Lindh, 2002 s.15f.).
Förutom krav och förväntningar från samhället och arbetsgivare, möter de också förväntningar från föräldrar, lärare och andra gällande vägledning som står i strid med vägledningens mål och metod (Lindh, 2002 s. 27). Dessa oförenliga krav måste man som studie- och yrkesvägledare kunna hantera för att det inte ska inverka på vägledningssamtalet. För den professionelle studie- och yrkesvägledaren bör den sökande alltid komma i första hand och vägledaren bör ses som den sökandes ombud. Krav och påtryckningar från andra intressenter bör inte påverka. Den information som studie- och yrkesvägledare delger de sökande ska vara fullständig och inte präglad av partsintressen. Enligt studie- och yrkesvägledarnas etiska deklaration ska studie- och yrkesvägledare ”påtala de brister inom utbildnings- och arbetslivsområdet som framkommer i vägledningsarbetet till berörda instanser. Detta kan ske genom direkt kontakt eller genom att delta i den offentliga debatten” (Etisk deklaration Lärarnas riksförbund, studie- och yrkesvägledare).
2.2 Styrdokument
Utbildningen i gymnasiet ska enligt skollagen, som är fastställd av Sveriges riksdag och regering, utgöras av nationella, specialutformade och individuella program. Inom de nationella programmen kan det finnas utbildningar med olika inriktningar som både kan vara nationellt eller lokalt fastställda. De nationella programmen ska vara en grund för fortsatt utbildning på högskolan eller för yrkesverksamhet och det ligger på kommunernas ansvar att informera de blivande gymnasieeleverna om deras valmöjligheter för gymnasiet. Ett specialutformat program skall motsvara ett nationellt program i fråga om utbildningens nivå och det kan utformas individuellt eller gemensamt för en grupp elever och för samtliga ungdomar på gymnasiet gäller att de ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Alla kommuner är skyldiga att erbjuda samtliga ungdomar i kommunen en gymnasieplats som genomgått den obligatoriska skolan med lägst betyget godkänt svenska/svenska 2,
12
matematik och engelska samt inte tidigare genomgått en gymnasieutbildning. Antalet platser inom de olika programmen och de olika inriktningarna ska anpassas efter elevernas önskemål. Detta ska ske inom kommunen eller i en annan kommun eller landsting i enlighet med samverkansavtal (Skollagen 1985:1100).
Bestämmelser om verksamheten för studie- och yrkesvägledarens mål, riktlinjer och ansvar finns sedan 1994 endast i läroplanen. Enligt Lpo 94 ska eleverna få underlag för att kunna välja utbildning i gymnasieskolan och därför är det betydelsefullt att den obligatoriska skolan har ett nära samarbete med gymnasieskolorna som eleverna söker till samt med arbetslivet och samhället i övrigt. Av riktlinjerna i Lpo 94 framgår att alla som arbetar i skolan ska bidra med underlag för alla elevers val av fortsatt utbildning och att utveckla kontakter med mottagande skolor.
I Lpf 94 framgår att gymnasieskolan ska ha ett nära samarbete med den obligatoriska skolan, med universitet och högskolor, med arbetslivet och med samhället i övrigt, då dessa verksamheter har viktiga roller i informationen till gymnasieelever. I Lpf 94 betonas att all personal i gymnasieskolans har ett ansvar för att informera och vägleda eleverna i deras val av utbildning och framtida yrke.
Målen för studie- och yrkesvägledningen kommer ibland i konflikt med förväntningar från arbetsgivare, arbetsliv och allmänhet som t.ex. arbetslivets önskan att individer skall styras till viss utbildning (Etisk deklaration, Lärarnas riksförbund, Studie- och yrkesvägledare).
2.3 Fristående skolor
Det har funnits privata skolor i Sverige sedan mitten av 1800-talet, med en annan huvudman än de skolor som anordnas av kommun eller landsting. Inom svensk skolpolitik har man länge intagit en restriktiv hållning till privata skolor. Till en början drevs de enbart på basis av privata medel och elevavgifter men i slutet av 1800-talet infördes ett statsbidrag (Richardsson, 2004 s. 168 f).
Under 1980-talet bytte skolorna namn från ”skolor med enskild huvudman” till ”fristående skolor” (Richardsson, 2004 s. 169). En strävan inom skolpolitiken mot mer valfrihet och individualism gjorde att deras situation gradvis förbättrades. År 1991 beslutades att kommunerna måste fördela sina resurser till både kommunala och fristående skolor. Det var dock efter år 1992 som de stora förändringarna ägde rum med avstamp i propositionen ”om valfrihet och fristående skolor” (Nilsson, 2002 s. 19). Förslaget som godkändes av riksdagen innebar att föräldrar och elever fick möjlighet att välja skola, både mellan fristående och
13
mellan kommunala skolor. En skolpeng följde med eleven och denna ersättning skulle betalas av elevens hemkommun (Skolverket, 2003 s. 40 ff.). Medan högerpolitiken ser reformerna som ett sätt att konkurrensutsätta och marknadsanpassa utbildningsinstitutionerna så menar vänstern att det är en möjlighet att fördjupa demokratin (Lund, 2006 s. 11).
Beslutet om valfrihet ledde fram till en ökning av antalet verksamma fristående skolor. Läsåret 1991/92 fanns det ca 90 verksamma fristående grundskolor, läsåret 2004/2005 hade det ökat till 565 fristående grundskolor samt 241 fristående gymnasieskolor, av totalt ca 6 000 skolor. På dessa skolor går ca 8 procent av landets elever (Friskolornas Riksförbund). Ungefär hälften av skolorna drivs i bolagsform (Richardsson, 2004 s. 172). From den 1 januari 1997 är utbildning belagd med mervärdesskatt om den inte är studiemedelsberättigad, drivs i offentlig regi eller av en erkänd utbildningssamordnare. Detta har lett till att många fristående skolor har ansökt om att hamna under statlig tillsyn och på så sätt bli betecknade som erkända (SOU, 1998:11 s. 21). Idag är alla fristående skolor riksrekryterande och skolorna är berättigade till elevens skolpeng, även om de skulle ha liknande eller samma program som de kommunala skolorna. Från och med läsåret 2000/01 finns det fristående alternativ till samtliga nationella program (SOU 2001:12). Intresset för att starta fristående skolor har fortsatt och enligt SCB så tar de successivt marknadsandelar från kommunala skolor. De flesta är belägna i storstadsområden (SCB 2005 s. 210 ff.).
2.4 Valfrihet
Allt fler inriktningar och valbara kurser inom gymnasieutbildningarna har inneburit större möjligheter för eleverna att välja samt även att påverka sin gymnasieutbildning. Skolorna i kommunerna har möjligheter att profilera sig genom att starta speciella inriktningar eller genom ett utökande av befintliga kurser. Samtidigt har antalet skolor i kommunerna ökat. För att eleverna ska ha en möjlighet att få en stabil grund för kommande utbildning och en trygghet att göra väl underbyggda val har behovet av opartisk och oberoende information och vägledning ökat (Dir 1999:107).
I Marknad och medborgare skriver Lund att den skolpeng som numera följer eleven till gymnasieskolan har inneburit att de kommunala och fristående skolorna får mer likartade villkor att agera på och att valmöjligheterna för elever med godkända betyg i högstadiet ökat markant. Genom att effektivisera gymnasiet och göra det mer flexibelt har utbildningarna anpassats till elevernas efterfrågan och de har därmed större inflytande över sin skolgång. Han menar att eleverna har möjlighet att påverka mindre konkurrensdugliga skolor att utveckla sig
14
och att förbättra sin marknadsföring, för att även fortsättningsvis kunna dra till sig elever (Lund, 2006 s. 12f).
Skolverkets rapport Valfrihet och dess effekter inom skolområdet (2003) skildrar bl.a. föräldrars och kommuners uppfattningar, attityder och policy kring valfrihet i grundskolan. De undersöker även valfrihetens effekter när det gäller skolutveckling, inflytande och segregation. Det finns många olika argument för och emot valfrihet. Några av de positiva effekterna anses vara att föräldrar uppmuntras att engagera sig mer, skolor och kommuner blir mer lyhörda för ”skolväljarnas” önskemål, kostnadseffektivitet, ett större och mer varierat utbud av utbildningar, pedagogik och profiler. Dessa perspektiv har flest anhängare inom moderaterna. De negativa argument som förs fram i debatten, framförallt av socialdemokrater, är att det kan leda till etnisk och social segregation (s. 45). Stensson (2002) menar att det bästa sättet att motverka en segregering av skolelever är att de kommunala skolorna marknadsför sig i samma utsträckning som de fristående skolorna (s. 12).
Mer än 90 % av föräldrarna anser att det är positivt att själv få bestämma vilken skola deras barn ska gå i. Hälften av de intervjuade i rapporten om valfrihet anser att det är bra med konkurrens mellan skolor. Det är dock framförallt högutbildade föräldrar som aktivt väljer skola i kommuner med många valmöjligheter. Det konstateras vidare att konkurrenssituationen lett till både pedagogisk och organisatorisk förnyelse som till att vissa skolor fått sämre förutsättningar till följd av sviktande elevantal och lärare. Det ingår inte några studie- och yrkesvägledare i denna studie (a.a. s. 151).
2.5 Konkurrens
Konkurrens definieras inom nationalekonomi som ”den rivalitet som råder mellan aktörerna … i en marknadsekonomi.” (Nationalencyklopedin 2006-04-18). Aktörerna strävar efter att nå sina mål och detta kan leda till konflikter på marknaden. Hur pass omfattande konkurrensen ter sig beror dels på målen som aktörerna formulerat men även på hur pass fritt de kan agera utan att komma i konflikt med andra parter på marknaden (a.a.).
För de kommunala skolorna är det möjligt att tala om en dubbel konkurrenssituation eftersom det inneburit både en ökad konkurrens mellan olika kommunala verksamheter samt en konkurrens med privata alternativ. En kommunal skola måste således både marknadsföra sin verksamhet för politiker som för massmedia och allmänhet (Stensson, 2002 s.10 f). Detta är något som bekräftas i Lovén och Dreschs rapport Vägledning i förändring (2003) samt i Skolverkets rapport Information och kommunikation (2002). I dessa konstateras att det har
15
blivit en ökad konkurrenssituation mellan både kommunala och fristående gymnasieskolor under de senaste åren. Detta på grund av allt fler valmöjligheter för eleverna inom utbildningssektorn, samtidigt som antalet fristående skolor har ökat. Att den ökade konkurrensen om eleverna har påverkat vägledarrollen de senaste åren framkom i rapporterna, även om vägledarna hade svårt att definiera exakt vad som hade förändrats. Det framkom också att allt fler vägledare på gymnasieskolor ansåg att de i högre grad idag måste informera om och marknadsföra sin skola och att vägledarrollen vid vissa tillfällen innehåller stora inslag av rekrytering och marknadsföring. Flera av vägledarna som deltog i undersökningen berättade att de ofta hamnade i ett etiskt dilemma mellan att dels ha krav på sig att marknadsföra sin skola och rekrytera elever dit och dels att vara objektiva och sakliga i sin information till eleverna. Samtidigt var vägledarna utsatta för påtryckningar från sin skolledning då antalet elever utgör grunden för skolans tjänsteunderlag (Lovén, A. & Dresch, J, 2003). En vägledare i Skolverkets rapport om information menar att pressen på dem har ökat: ”Ibland förväntas vi vara insparkare” (2002 s. 41).
De flesta studie- och yrkesvägledare i det kommunala skolväsendet upplever att konkurrensen kommer just från de fristående skolorna, men eftersom eleverna har möjlighet att välja även mellan kommunala skolor, förekommer det konkurrens även inom det kommunala skolväsendet. Den ”inomkommunala” konkurrensen varierar från kommun till kommun, beroende på antal elever och antal skolor och konkurrensen påverkas dessutom av hur kommunens inställning till föräldrarnas valfrihet ser ut (ESO-rapport DS 2001:12 s. 50 & Skolverket, 2002 s. 41).
I SOU 2001:12 presenteras en enkätundersökning från 1999/2000 som gjorts av Kommittén
för uppföljning av resursfördelningen till fristående grundskolor som var tillsatt av statsrådet
Ylva Johansson för att följa och utvärdera reglerna om fördelningen av resurser till de fristående skolor som finns i kommunerna. Sammanlagt 252 kommuner och 10 kommunala gymnasieförbund besvarade enkäten om vilken syn kommunerna hade på de fristående gymnasieskolorna och hur gymnasieutbildningen organiseras i kommunen. Av dem som svarade tyckte 52 % att de fristående gymnasieskolorna erbjuder ett komplement till kommunernas gymnasieutbildningar, 30 % ansåg att de fristående gymnasieskolorna konkurrerar med kommunerna om gymnasieeleverna, 10 % svarade att de fristående gymnasieskolorna både är konkurrenter och erbjuder kompletterande valmöjligheter för eleverna och 8 % svarade att de fristående gymnasieskolorna över huvud taget inte spelar någon roll för gymnasieutbildningen. Dock var det 33 % av de sammanlagt 262 enkätsvar
16
som inte besvarat dessa påståenden och de flesta av dessa kommuner har inga elever i någon fristående gymnasieskola (SOU 2001:12 s. 31).
2.6 Konkurrensens utfall
I de kommuner där det finns ett växande elevunderlag är etablerandet av fristående skolor inget problem utan ses som en positiv tillgång eftersom kommunen slipper att bygga ut sin egen verksamhet, men i de kommuner som har ett stabilt eller sjunkande elevunderlag blir situationen annorlunda. Då en fristående gymnasieskola startas i en sådan kommun sjunker elevantalet i den kommunala skolan och man står med tomma platser som kostar kommunen pengar (SOU 2001:12 s.70).
Frånvaron av konkurrens mellan skolor kan ge upphov till så kallad X-ineffektivitet, d.v.s. att resurserna inte används på bästa möjliga sätt och därför uppnås inte bästa möjliga resultat för skolan. Konkurrensen innebär att denna typ av ineffektivitet blir tydligare då det är möjligt att jämföra sig med andra skolor (ESO-rapport DS 2001:12 s. 50).
De positiva effekterna av konkurrensen kan bli att skolledningen väljer att organisera utbildningen mer effektivt och att arbetsinsatser sätts in där de verkligen behövs. Konkurrensen leder också till, via en urvalseffekt, att den genomsnittliga kvaliteten höjs på all gymnasieutbildning eftersom de ”sämsta” skolorna försvinner eller tvingas till förbättringar. I konkurrensen om eleverna kommer både kommunala och fristående skolor att sträva efter att erbjuda utbildningar som efterfrågas av eleverna både gällande kvaliteten på utbildningen och på dess profil. (SOU 2001:12 s. 75). För att denna positiva urvalseffekt ska fungera krävs det att det är relativt lätt att starta nya skolor, samtidigt som det bör finnas en kontroll som ser till att de skolor som inte förbättrar sin kvalitet stängs (ESO-rapport DS 2001:12 s. 51).
En negativ aspekt av konkurrensen mellan skolor är att utbildningskvaliteten kan minska på vissa skolor på grund av att de mest studiebegåvade eleverna väljer de bättre konkurrerande skolorna. Det finns en risk med detta eftersom barn med engagerade föräldrar har en tendens att lyckas bättre i skolan, samtidigt som engagerade föräldrar är mer benägna att göra ett aktivt val av skola. Om detta inträffar finns risken att vissa skolor får en stor andel resurskrävande elever utan att resurstilldelningen ökar i motsvarande grad. På samma sätt som de högpresterande eleverna aktivt väljer de populäraste skolorna finns det en risk att de bästa lärarna går över till konkurrerande skolor om dessa erbjuder bättre arbetsvillkor (ESO-rapport DS 2001:12 s. 52f).
17
Möjligheten för elever att fritt välja vilken skola de vill gå i, tillsammans med kopplingen mellan elevens val och skolans resurstilldelning leder till en intensivare konkurrens. Om skolorna ges samma finansiella förutsättningar, vilket i princip gäller i Sverige, ökar konkurrensen än mer. Graden av konkurrens påverkas också av om det finns många skolor för eleverna att välja på inom ett rimligt avstånd, vilket troligen talar för att konkurrensen är mer intensiv i stora kommuner med flera skolor. Hur väl konkurrensen fungerar beror också på elevers och föräldrars möjlighet att utvärdera olika skolor, d.v.s. hur mycket information som finns tillgänglig och som kan ligga till grund för ett beslut om vilken skola de ska välja. Ju lättare det är att jämföra olika skolor desto svårare blir det för de oattraktiva skolorna att klara sig. Information och utvärdering av skolor av detta slag är relativt begränsad i Sverige och det kan därför vara svårt för elever och deras föräldrar att göra väl underbyggda val av utbildning och skola (ESO-rapport DS 2001:12 s. 54).
2.7 Marknadsföring
Enligt Nationalencyklopedin kan marknadsföring beskrivas som reklam och andra aktiviteter som företaget utför för att människor och andra företag ska köpa deras varor och tjänster eller investera i deras företag. Medan det tidigare framförallt handlade om att övertyga någon om att anskaffa företagets produkt så inriktar sig företagen idag mer på att informera sig om kundernas behov och sedan visa att de kan erbjuda just det som efterfrågas. En annan del är att påverka människor så att de känner att de behöver vissa produkter och tjänster. Det finns flera olika typer av marknadsföring:
• Indirekt marknadsföring: reklam i olika media som tv, tidningar, Internet m.m.
• Direkt marknadsföring: reklam per post, telefonförsäljning, besök, utställningar på mässor m.m.
• Eventmarknadsföring: upplevelser av olika slag som möten, fester, resor m.m.
• Virusmarknadsföring: ”företaget hoppas på att det man erbjuder är så intressant att människor berättar om det för varandra, utan att företaget gör något”. (Nationalencyklopedin)
18
3. TEORIANSATSER
3.1 Organisationsteori
Organisationer är planmässigt inrättade strukturer som konstruerats av någon person, grupp eller klass i det bestämda, medvetna syftet att förverkliga uppnåendet av vissa mål: mål som ligger i huvudmannens intresse, och som ofta står i motsatsställning till andra intressen. Organisationer används av olika aktörer som medel för rationella, planerade strävanden. Organisationer är till för att utföra arbete: för att bedriva produktion.
(Abrahamsson, 2000 s. 11f) I dagens samhälle krävs det nästan att människor organiserar sig för att kunna producera varor eller tjänster och organisationer inrättas för att uppnå mål som inte är möjliga för enskilda människor att nå. För enskilda individer innebär organisationer ofta att de måste avstå från en del av sin frihet då det finns bestämda gränser inom organisationer för människors handlande (Abrahamsson & Andersen, 2000 s. 115ff.). Vi möter organisationen som fenomen redan vid födseln och lever sedan i regel hela livet i kontakt med olika varianter av denna. Det finns många olika teorier kring hur man förändrar och förbättrar en organisation. Under de senaste årtiondena har även intresse riktats mot att försöka förstå hur organisationer fungerar (Bolman & Deal, 1995 s. 25).
Ett specifikt drag i organisationer är att det alltid finns en struktur som bestämmer arbets- och maktfördelningen. Fördelningen av makt, auktoritet och inflytande är aldrig lika fördelade mellan organisationens medlemmar utan det finns en hierarki som syftar till att göra det möjligt att uppnå de mål som finns för verksamheten (Abrahamsson & Andersen, 2000 s.107).
3.2 Skolan som organisation
Genom den decentralisering som skett av skolverksamheten under 1990-talet har man till stor del flyttat regleringen av skolans verksamhet från central till lokal nivå och därmed blir innehållet i skolans verksamhet mer styrt av de maktförhållande som råder inom varje enskild skola (Berg, 1999 s. 47f).
En organisation kan ses som ett medel eller ett verktyg för att prestera vissa bestämda uppgifter. Skolan som en organisation beskriver Berg & Wallin:
19
som ett resultat av den styrning som kommer från samhället i form av mål och regler, och den styrning som kommer från den nivå där skolans personal och elever verkar. Denna kultur präglas också av förväntningar från närmast över- eller underliggande skolform.
(1983 s. 61)
För alla organisationer i stort gäller det att verksamheten har lyckats klargöra sina mål och uppgifter för att bli framgångsrik. Det gäller att samla sina mänskliga och materiella resurser i förhållande till organisationens mål. Även om organisationen är framgångsrik behöver det inte betyda att den bedriver en bra verksamhet. Kriteriet på framgång är hur väl organisationen når sina uppsatta mål och uppgifter och inte om dessa är bra eller dåliga (Berg, 1989 s. 18).
En betydande skillnad mellan skolor som organisationer och företag som organisationer är att skolans verksamhet är betydligt mer diffus, konfliktfylld och kvalitativ och dess mål och uppgifter är betydligt mer komplexa än företagets. ”Officiellt är skolans huvuduppgift att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Inofficiellt har skolan uppgifter som kan uttryckas med begrepp som urval, sortering och konkurrens” (a.a. s.19).
Enligt Berg (1999) kan organisationer ordnas dels i en horisontell styrstruktur, som innefattar innehållet i organisationen och relationen mellan organisationen och omvärlden, och dels en vertikal styrstruktur, som beskriver formen av organisationen, dvs. den inre uppbyggnaden. (s.16)
Centralisering
Marknadsorientering Reglering
Decentralisering
Fig.1 (Berg, 1999 s. 17) Dock är gränserna mellan dessa organisationstyper relativa, t.ex. är reglerade organisationer ändå påverkade av olika marknadskrafter och det finns även organisationer med en blandad styrstruktur t.ex. marknadsorienterade/centraliserade. Dessa organisationer kan ofta hamna i målkonflikter då de får direktiv från sin huvudman som inte alltid är överensstämmande med den efterfråga som finns på marknaden. Dessa olika organisationstyper styrs och verkar utifrån olika mål och uppgifter och utifrån vilken typ av organisation det handlar om, ser ledarskapet för organisationen olika ut. Det finns med andra ord i princip två olika styrstrukturer på det horisontella planet, marknadsorienterade organisationer som styr sin verksamhet efter tillgång och efterfrågan, och de reglerade organisationerna som arbetar mer
20
med kvalitativ verksamhet och som inte är lika påverkade av de marknadskrafter som råder (Berg, 1999 s. 16ff.).
En organisation som är ett vinstdrivande företag styrs av den marknad där företagets verksamhet befinner sig och för att överleva måste företaget uppfatta de snabba förändringar som sker på marknaden och anpassa sitt arbete och sin verksamhet efter detta. Alla organisationer är dock inte vinstdrivande företag och har därför inte samma uppgifter som dessa. Berg ser det som problematiskt för en offentlig verksamhet att försöka arbeta efter näringslivets affärsidéer då de privata företagens yttersta mål är den egna överlevnaden och deras uppgift är att marknads- och kundanpassa sin verksamhet, vilket inte är målet för en offentlig verksamhet. Däremot kan ledare i den offentliga verksamheten inspireras av kollegor inom privata företag (Berg, 1999 s. 32).
3.3 Organisationskultur
På varje arbetsplats finns en kultur som är specifik för just den organisationen. Eftersom en individ påverkas av den organisation där den är delaktig kan det vara relevant att ta upp detta i vårt arbete. Vi har använt oss av Bell & Frenchs (1999) definition av organisationskultur:
Organization culture is defined as the values, assumptions, and beliefs held in common by organization members that shape how they perceive, think, and act. Every organization has a culture. Culture strongly influences individual and group behavior –how people act depends on how they perceive and think about things, which is often embedded in the organization’s culture. The culture must be altered if permanent change is to occur. (s. 3 f)
Organisationskultur kan uttryckas i former som kan vara både konkreta och indirekta och kulturen står för det mönster som är sammansatt av medlemmarnas uppfattningar och attityder. Den omfattar bl.a. det beteende som människor brukar i sociala sammanhang inom organisationen, normer som delas av arbetsgrupper, specifika värderingar för just den organisationen man tillhör och vilka regler som nyanställda måste lära sig för att accepteras. De spontana processer och det dagliga umgänget mellan medlemmarna i organisationen bidrar till att medlemmarna strävar efter samma mål och därmed upprätthåller organisationen som sådan. Dessutom arbetar ledningen i många organisationer medvetet för att uppfattningar och värderingar hos de anställda ska återge en bestämd bild av företaget eller organisationen. Detta kallas institutionalisering och innebär att man har en stabil och homogen grupp av medarbetare som arbetar efter en för organisationen bestämd filosofi (Abrahamsson & Andersen s. 131ff.).
21
3.4 Psykologiskt kontrakt
I en organisation finns det en viss stämning och vissa arbetsförhållanden som präglar hur de interpersonella relationerna mellan skolpersonal kommer att gestalta sig. En ledare har ett stort inflytande i och med att han/hon fattar beslut som påverkar det dagliga arbetet och organisationen som helhet. Edgar H. Schein, professor i management intresserar sig för människan i organisationen. Han för fram två olika perspektiv: Individen kan använda organisationen för att tillgodose sina behov samtidigt som en ledare kan nyttja individen för att uppfylla organisationens behov. Behoven från båda parter ändras över tid i takt med ny erfarenhet. Interaktionen mellan individ och organisation kan således beskrivas som en kontinuerlig process. Enligt Schein (1988) är det möjligt att tala om ett psykologiskt kontrakt mellan en individ och organisationen som den tillhör. Det finns oskrivna förväntningar från båda parter på arbetet som ska utföras, på belöningar, skyldigheter och rättigheter. Det kan finnas förväntningar på att den anställde ska behålla organisationens hemligheter, ha hög motivation, lojalitet, vara beredd att göra uppoffringar och agera med dess bästa för ögonen. Detta är framförallt påtagligt i en nystartad organisation som försöker etablera sig på en konkurrensutsatt marknad. Här måste medlemmarna göra extra ansträngningar för att leva upp till oskrivna förväntningar. Schein konstaterar vidare att ett psykologiskt kontrakt har ett starkt inflytande på beteendet i en organisation (s. 21 ff.).
3.5 Skolkultur & syokultur
Det arbete som utförs inom olika gymnasieskolor regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplanen, kursplaner, lokala skolplaner samt centrala och lokala kollektivavtal. De utgör de officiella ramarna för skolpersonalens arbete och är fastställda av olika instanser i samhället, från regering och riksdag till de enskilda skolorna.
Inom skolor finns även ett osynligt normsystem som på en informell nivå bedrivs inom varje enskild skola, vilket Berg (1999) kallar skolkultur. Det har betydelse för hur skolans arbete bedrivs, hur man handlar i olika sociala sammanhang och vilken utveckling som sker i skolan. Inom en och samma skola kan skolkulturen variera, men oftast finns det en kultur som dominerar över de andra (s. 12).
På samma sätt talar Henrysson om en ”syokultur” som han menar är en benämning på hur elever och övrig skolpersonal uppfattar och hur de tolkar de regler som formar vägledarens verksamhet på en skola. Syokulturen ingår i och är beroende av skolkulturen och de påverkar
22
varandra (1994 s. 28). En studie- och yrkesvägledares handlingsutrymme måste ställas i förhållande till samhälleliga strukturer och till den lokala skolkulturen. De formella regler som styr skolans verksamhet kan beskrivas som de ”yttre gränserna” medan de ”inre gränserna” kan sägas vara ett resultat av den kultur som råder på skolan. De är inte samordnade utan står ibland i konflikt med varandra. Beroende på hur personalen tolkar och låter sig styras av dessa, finns ett mer eller mindre outnyttjat handlingsutrymme som de kan använda sig av för att utveckla sin verksamhet i skolan. Det faktum att reglerna och normerna är oklara och motsägelsefulla innebär att handlingsutrymmet för skolpersonalen blir relativt stort om organisationen tillåter det (Berg & Wallin 1983 s. 40f).
För att det ska ske en utveckling av skolans verksamhet bör personalen ha specifika kunskaper och en yrkesprofession och Berg skriver:
…det som knyter samman medlemmarna i professionen är kåranda och yrkesetiska regler, som består av normer, värderingar och attityder som tillsammans utgör en mer eller mindre sammanhängande uppfattning om vad som är ett eftersträvansvärt yrkesbeteende.
(Berg & Wallin, 1983 s. 44)
3.6 En modell om påverkan
Utifrån kunskapsbakgrunden har vi skapat en modell som gestaltar vad som kan påverka en studie- och yrkesvägledares arbete och yrkesroll. I vår kunskapsbakgrund framkommer det att beslutet om elevers och föräldrars möjlighet att välja skola har fått effekter för skolor i största allmänhet. Fler konkurrenter på utbildningsmarknaden sätter press på aktörerna.
Fig.2 POLITISKT BESLUT OM
VALFRIHET
SKOLA & SKOLLEDNING
SKOLKULTUR SYOKULTUR PSYKOLOGISKT KONTRAKT
INDIVIDUELLA FAKTORER
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARENS ARBETE OCH YRKESROLL
23
För den enskilda skolan kommer direktiv från huvudmannen d.v.s. från kommunen eller från ägarna som sedan verkställs av skolledningen. Det är rektorn i första hand som fattar beslut kring hur skolan ska möta denna konkurrens och dessa beslut påverkar organisationen i stort, d.v.s. skolkulturen och syokulturen. Det uppkommer förväntningar kring att verksamheten ska lyckas att hävda sig ikonkurrensen och att få tillräckligt stort elevantal, vilket sätter press på personalen. De förväntas vara lojala och agera för sin skolas bästa. I detta fall är det möjligt att tala om ett psykologiskt kontrakt.
Med tanke på att Studie- och yrkesvägledaren många gånger är ansiktet utåt mot potentiella elever och informerar om skolans utbildningar, menar vi att de kan påverkas av en sådan förändring. Exakt hur förloppet gestaltar sig för vägledaren anser vi beror på den lokala skolkulturen och syokulturen men även på hur vägledaren själv bemöter situationen och de förväntningar som finns. Individuella faktorer som ålder, utbildning, intressen och förmågor kan t.ex. påverka agerandet.
24
4. METOD
4.1 Angreppssätt
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur konkurrensen upplevs och eventuellt har förändrat arbetet för studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor. Vi bedömde att det kan vara svårt att få fram upplevelser, känslor och motsättningar genom enkäter. En observationsstudie hade kunnat ge en hel del information om hur vägledare i sitt dagliga arbete förhåller sig till fenomenet konkurrens och vilka förväntningar som finns på dem. Det är dock både tidskrävande samt planeringsmässigt olämpligt då arbetet med att visa upp skolan för potentiella elever framförallt är förlagt till höstterminen. Eftersom vårt examensarbete handlar om att synliggöra upplevelser och uppfattningar om ett fenomen valde vi således att utgå ifrån en verbal analysmetod i form av kvalitativa intervjuer (Davidson & Patel, 2003 s. 14, 64).
Vid genomgång av tidigare forskning fann vi att det är mellan gymnasieskolor som konkurrenssituationen märks mest. Det är här som det kan finnas en risk att vägledare får en rekryterarroll. Vår förförståelse av fenomenet låg som grund för våra intervjufrågor som framförallt fokuserar på hur studie- och yrkesvägledare upplever konkurrenssituationen (se bilaga 2). I samtalet har dock även deras uppfattning, d.v.s. deras personliga åsikter och sätt att betrakta och bedöma situationen, framkommit (Nationalencyklopedin).
Eftersom vi ville höra hur varje respondent med egna ord beskrev vårt ämne samt studera eventuella motsättningar i deras tolkningar, så valde vi att spela in alla samtal med diktafon (Thomsson 2002, s 90). För att etablera en jämbördig och mer personlig relation i samtalet har vi genomfört intervjuerna var för sig (Davidsson & Patel 2003, s 30 & Thomsson 2002, s 75). Eftersom vi har läst av både verbala och icke-verbala reaktioner på skilda frågor har det personliga mötet gett oss ett helhetsintryck av individen. Genom att följa upp otydliga svar med nya frågor har vi strävat efter att få en så fullständig bild som möjligt. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. För att öka tydligheten i respondenternas uttalanden har citaten justerats språkligt (Thomsson 2002, s 104). Vi har valt att enbart lyfta fram de data som är intressanta utifrån vårt syfte och våra frågeställningar i undersökningen. Vårt tillvägagångssätt ligger nära den fenomenografiska analysen d.v.s. vi utgick från kvalitativa intervjuer där respondenterna fick beskriva sina upplevelser och uppfattning om konkurrens. Vi studerade likheter och skillnader mellan respondenterna. Vid transkriberingen av intervjuerna fick varje
25
respondent sin egen teckenfärg. Citaten grupperades därefter kring några övergripande rubriker som framkommit i intervjuerna: konkurrens -positivt/negativt, marknadsföring, rangordning, förväntningar, yrkesroll (Davidsson & Patel, 2003 s 33). Genom att använda en teckenfärg för varje respondent kunde vi se om det fanns några skillnader mellan de olika urvalsgrupperna (se nästa avsnitt). När samtliga av våra respondenter svarade liknande på en fråga valde vi ut de svar som vi ansåg vara mest relevanta och tydliga. Vi valde att bibehålla en del av de rubriker vi använt vid resultatgenomgången och andra utvecklades något. En tematisk uppdelning av respondenternas svar ansåg vi ge en mer explicit bild av resultatet.
4.2 Urval
Med utgångspunkt i våra respektive praktikerfarenheter misstänkte vi att
konkurrenssituationen såg olika ut beroende på kommunstorlek, antal skolor i kommunen och om det är en fristående eller en kommunal skola. Vår forskningsbakgrund indikerade att konkurrensen är störst mellan gymnasieskolor. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan studie- och yrkesvägledarnas syn på konkurrensen och om deras arbete och yrkesroll har förändrats i olika grad valde vi att inrikta oss både på kommunala och fristående
gymnasieskolor i Skåne och att inkludera både skolor från stora kommuner, med fler än fyra skolor och mindre kommuner, med endast en eller två skolor.
På Skolverkets hemsida finns en förteckning över gymnasieskolor i Skånes kommuner som användes som utgångspunkt för vårt urval. Vi skrev ner de skånska kommunerna med minst en gymnasieskola på små papperslappar, som vi vek ihop. I sorteringsprocessen gjordes sedan ett strategiskt urval då vi ville ha både en geografisk och storleksmässig spridning. Två stora kommuner och fyra mindre sorterades fram. I de stora kommunerna där det fanns flera gymnasieskolor skedde ytterligare ett urval genom att vi utgick från skolornas alfabetiska ordning och valde ut skolor med jämna intervaller. På detta sätt fick vi ungefär lika många skolor i vardera kategorin. Eftersom vi räknade med ett visst bortfall sändes information om vår undersökning ut via epost till 19 studie- och yrkesvägledare i Skåne, både kvinnor och män (se bilaga 1). Av dessa tackade en nej till att delta p.g.a. tidsbrist. Vårt urval har också styrts av respondenternas tillgänglighet och av de resterande 18 föll ytterligare fem bort då vi helt enkelt inte lyckats nå dem per telefon eller epost. Det blev sammanlagt 13 intervjuer med studie- och yrkesvägledare i sex olika kommuner i Skåne. Den slutgiltiga fördelningen av intervjuer blev följande:
26
• Fem vägledare på kommunala skolor i stor kommun • Tre vägledare på fristående skolor i stor kommun • Fyra vägledare på kommunala skolor i liten kommun • En vägledare på fristående skola i liten kommun
4.3 Datainsamling
Undersökningen inleddes med litteratursökning i databaser på bibliotek och på Internet kring vårt ämnesområde med utgångspunkt från följande sökord: fristående skolor, konkurrens,
studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledare, marknadsföring samt valfrihet.
Av de 19 studie- och yrkesvägledare som vi försökte kontakta per telefon till vår undersökning bokade vi intervjuer med 13 personer efter deras önskemål. För att få fram den information som eventuellt skulle göra det möjligt att besvara vår frågeställning hade vi utformat intervjufrågor (se bilaga 2) med en relativt låg grad av strukturering, där vi lämnat utrymme för intervjupersonen att själva tolka och besvara frågorna.
Inför varje intervju redogjorde vi för vad vår undersökning handlar om, vårt tillvägagångssätt samt att vi inte kommer att utlämna några namn, varken på kommunen, skolan eller på vägledarna. Detta gjorde vi för att visa respekt för våra respondenter och deras erfarenheter och åsikter. Vi var medvetna om att ämnet kan uppfattas som känsligt att samtala kring och vi ansåg det nödvändigt med sekretess för att vägledarna skulle öppna sig och delge oss sina upplevelser och uppfattningar om konkurrens. Dessutom ville vi ge en generell bild av konkurrenssituationen och inte hur enskilda vägledare på specifika skolor upplever den. Efter godkännande från de intervjuade dokumenterades samtalen med diktafon. Vi informerade också om att endast vi två som skriver arbetet tillsammans skulle ta del av dessa kassettband. Intervjuerna inleddes med några neutrala frågor kring bakgrundsvariabler och fortsatte med två öppna övergripande frågor som följdes upp med stödfrågor. På detta sätt kunde vi variera frågorna från intervju till intervju, beroende på hur vägledarna svarade och vilka aspekter de tog upp. Vi hade också möjlighet att få så uttömmande svar som möjligt samt att få en bild av deras förhållningssätt. I slutet av samtalet har vi lämnat utrymme för respondenterna att göra eventuella tillägg (Davidson, Patel, 2003 s 72 f). Intervjuerna genomfördes på respektive skola i vägledarens arbetsrum och de varade i ca 25-50 min.
27
5. RESULTAT & ANALYS
I vår intervjustudie har vi genomfört sammanlagt 13 intervjuer med studie- och yrkesvägledare i sex olika kommuner i Skåne. Av dessa kommuner är två stora kommuner med fler än två kommunala gymnasieskolor och fyra kommuner är små med endast en eller två kommunala gymnasieskolor. Innan vi träffade studie- och yrkesvägledarna på deras respektive arbetsplatser så visste vi ingenting om deras ålder, antal år i yrket, tjänstgöringsgrad och ansvarsområden. Det blev trots detta en bra spridning på deltagarna som befann sig i åldersintervallet 25-60 år med olika stor tjänst och med vissa skillnader i arbetsuppgifter, en del hade t.ex. mer marknadsföringsansvar än andra.
När samtliga av våra respondenter har svarat liknande på frågan har vi valt de svar som varit tydligast. De citat som vi bedömt vara av relevans för vår undersökning har grupperats utifrån olika rubriker och inte utifrån våra frågor. Vi bedömde att det skulle vara mer överskådligt för läsaren genom denna struktur.
5.1 Studie- och yrkesvägledares upplevelser av konkurrens
Samtliga av de vägledare som vi har intervjuat är eniga om att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor, men hur pass omfattande den är råder det skilda uppfattningar om. Tio av de tretton vägledarna talar om att de framförallt märker av konkurrensen från de fristående skolorna. Vägledarna som är stationerade i städer samt en vägledare i en landsortskommun nämner också att det finns en konkurrens mellan de kommunala skolorna. En vägledare på en kommunal skola framställer det så här:
Det kommer ständigt nya friskolor och de nischar in sig på olika områden… Det är redan nu mycket och det kommer att bli mer, därför man har ett visst, någorlunda fast antal elever som är vår målgrupp och inom den arenan så blir det fler och fler agerande och det är klart att det blir en konkurrenssituation.
Tre vägledare menar dock att skolorna konkurrerar om olika grupper av elever, eftersom de väljer utifrån olika intresseområden. En vägledare på en fristående skola beskriver situationen på följande sätt: ”Ja, men man kan väl känna ändå att det finns en konkurrens mellan
friskolor och de vanliga, men samtidigt är det absolut inte lika utpräglad som den t.ex. är inom företagsvärlden med företag inom samma bransch.”
Majoriteten av våra respondenter gör bedömningen att konkurrensen mellan gymnasieskolor har ökat, en vägledare menar också att den har hårdnat. Två vägledare tyckte
28
dock att de märkte av den mer förr än vad de gör nu. I flera av intervjuerna finns dock motsägelsefulla uppskattningar av konkurrensen. En vägledare säger t.ex.:
Sen så ska man inte glömma att man är beroende av det bidrag man får av staten per elev som gör att det är en tydlig konkurrens mellan skolorna, samtidigt så är de flesta skolor rätt så mycket nischade idag så det betyder i praktiken kanske att de inte slåss om samma elevunderlag, utan alla elever söker sig till ”sin” skola efter sin inriktning, vad de är intresserade av. Så jag tror att i praktiken är inte konkurrensen så jättestor eftersom de flesta skolor är nischade.
En annan vägledare talar om konkurrensen så här: ”Du frågade hur jag upplevde den, då
måste den väl finnas! Nej, det vet jag inte. Jag jobbar ju med natur- och samhällsprogrammen som det är många som har i stan, så visst, en viss konkurrens finns det.”
Enligt genomgången av samtliga intervjusvar har vi tolkat att hur studie- och yrkesvägledare upplever konkurrensen beror på vilka program som finns på skolan där de arbetar, om den ligger i en stor/liten kommun, i en stor/liten stad samt hur många andra utbildningsalternativ som finns i området. Den förklaring som ges är att de fristående skolorna har kommit in som konkurrenter och att de kommunala skolorna tappar elever till dessa, men även att samma program finns på flera skolor i samma stad. I det sistnämnda fallet rör det sig framförallt om att teoretiska program som t.ex. Samhällsvetenskapligt kan finnas på flera skolor. Några vägledare menar att alla konkurrerar om olika elevgrupper. Konkurrensen märks av på så sätt att det blivit svårare för en del skolor att fylla sina platser och att skolor arbetar mer aktivt med marknadsföring. Att synliggöra sin verksamhet i olika sammanhang har blivit alltmer centralt och kanske en förutsättning för att överleva som skola i framtiden.
Av naturliga orsaker kunde de vägledare som arbetat lång tid i yrket se större skillnader av hur konkurrensen har förändrats över tid och dessa vägledare gav därför mer uttömmande svar på denna fråga.
Den skillnaden som fanns mellan de vägledare som arbetar på en kommunal skola respektive en fristående skola rörde sig om hur de pratade om sin skola. De som arbetade på en fristående gymnasieskola diskuterade sin skola som ett företag och gjorde likheter med konkurrenssituationen i företagsvärlden, för övrigt hade de likvärdiga upplevelser av konkurrensen mellan gymnasieskolorna som de som är anställda av kommunen och deras syn på konkurrensens påverkan av arbetet, yrkesrollen och marknadsföringen av skolan skilde sig inte heller. De som var aktivt involverade i skolans marknadsföringsgrupp märkte dock av konkurrensen mer än övriga respondenter i urvalsgruppen.
29
5.2 Rangordning av skolor
De studie- och yrkesvägledare som är stationerade i större städer med flera gymnasieskolor nämner inte bara konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor utan här finns också en konkurrenssituation mellan de kommunala skolor som har samma program. Här talar studie- och yrkesvägledarna om ett statustänkande bland eleverna. Det finns en rangordning mellan skolorna där vissa är mer populära än andra. De som favoriseras av eleverna har alltid för många sökande till sina program:
… jag vet att resonemanget bland blivande gymnasieelever är ju så, man väljer framförallt kanske en skola man skulle vilja gå på istället för vilken inriktning man vill gå på Det är ju så att vissa skolor är mer status än andra skolor. Så enkelt är det.
Det blir i detta sammanhang viktigt för en skola att ha ett gott anseende: ”… att det från elev
till elev går ett rykte att det funkar bra, bra lärare, bra program o.s.v.,”
Det handlar om att försöka locka eleverna till sin skola och i vissa samtal beskrivs det nästan som en tävling ”Nu leder vi de kommunala men friskolorna konkurrerar vi med och
det är väl svårt att slå det”. Samma vägledare menar att populariteten kan sjunka om de inte
aktivt jobbar med det.
Vi är den populäraste skolan, alltså det är klart att det inte är bara marknadsföring men det ligger mycket i det. För sen får man många elever som söker, får man många elever så kommer inte alla in och då får man de duktigaste eleverna, för då sållas de dåliga bort och så är hjulet igång.
En annan berättar att skolan där hon arbetar ligger som nummer tre i rangordningen, vilket är ytterligare ett exempel på att det finns en konkurrenssituation. Detta förekommer inte i de kommuner med enbart en eller två kommunala gymnasieskolor som vi besökt. Här handlar det framförallt om att försöka behålla eleverna i kommunen: ”Jag kan inte ha märkt något
direkt statustänkande bland eleverna när de väljer.”
Två av vägledarna, från gymnasieskolor i olika städer har samma förklaring till varför det har blivit så här. De menar att tidigare försökte man göra en rättvisare fördelning, men efter protester från elever och föräldrar ändrade man det till att bli betygsstyrt. I de städer som vi har besökt väljer de elever som önskar ett teoretiskt program, även skola. Detta har lett till att det vid terminsstart sker en stor omflyttning. När det uppstår lediga platser på de mer attraktiva skolorna, flyttar eleverna dit och de skolor som ligger sämre till i popularitet får nya elever som har ännu lägre antagningspoäng. En tredje vägledare talar om hur de agerar när elever vill byta till deras skola:
30
… när vi har en plats ledig, så tar vi gärna emot den oavsett om det är bra för den andra skolan eller ej. Och det kan jag tycka, att det brister. Därför att vi tjänar på att fylla ut den sista platsen…
Tre av vägledarna, samtliga stationerade i större städer, talar om att elever söker sig till vad de betraktar som likasinnade. En av dem menar att de är ”otroligt snäva i sitt synsätt”. En annan ser en risk med detta fenomen:
Eleverna kanske bara är tillsammans med sina likar, så att säga med samma intressen. De ser inte att där finns andra grupper i samhället, möter de de andra grupperna i samhället så är det på sikt eller på avstånd och det är kanske inte så bra.
Våra intervjuer visar således att högstadieelever inte bara tar hänsyn till vilket gymnasieprogram de önskar gå på utan de väljer även skola. Flera av dessa citat visar att det finns en segregerad utbildningsmarknad i städer med flera skolor, där några skolor har högre status än andra. Några av vägledarna har kategoriserat elever efter deras högstadiebetyg. Utefter sina betyg hamnar eleverna därefter på en populär respektive mindre populär gymnasieskola, vilket utifrån elevernas synsätt betyder en bra eller dålig skola. I praktiken finns inte valfriheten för alla elever utan den begränsas dels av elevens betyg men även av antal utbildningsplatser samt av hur andra elever väljer.
Med tanke på den konkurrens som finns mellan gymnasieskolor och den ”tävlan” om elever som har framkommit i våra intervjuer, borde situationen se ljus ut för de elever som har tillräckligt höga betyg för att ha möjlighet att välja den skola de önskar. Skolorna verkar arbeta hårt för att få eleverna till sin skola och för att behålla dem. Det borde betyda att skolpersonalen i större omfattning idag bryr sig om sina elever och tar hand om dem bättre. Om de inte gör det kanske populariteten för skolan sjunker och de kan då få svårt att i fortsättningen få elever till skolan, trots bra utbildningar. Når eleven däremot inte upp till betygskraven blir den hänvisad till de skolor som står lägst i popularitet. De skolorna kan få det jobbigt med många elever som kräver extra resurser.
5.3 Marknadsföring
De fristående skolornas intåg på utbildningsmarknaden har medfört att även de kommunala skolorna börjat lägga ner mer tid på att nå ut till potentiella ”väljare”. En vägledare berättar om att de kommunala skolorna till en början var oförberedda på de fristående skolornas marknadsföring:”... vi hade bara konkurrerat mot varandra innan och det höll vi på med när
X-kommun sa stopp! Nu ska vi ha samma typsnitt, samma loggor…och så blev det nästan vi mot dem, istället för alla mot alla.”
31
En vägledare på en kommunal skola berättar om hur de arbetade för att få sin skola populär bland ungdomar och hon konstaterar att det handlar till stor del om marknadsföring. Det är framförallt viktigt för nystartade fristående skolor att synliggöra sin verksamhet: ”Ja,
marknadsföring är ju en viktig del i vårt arbete och syns man inte så finns man inte, utan man
måste hitta de lämpliga kanaler som finns för att nå elever.” På tre av de fristående gymnasier
vi besökte under våra intervjuer fanns det informatör eller marknadsförare som sysslade med marknadsföringen av skolan. De kommunala skolorna hade marknadsföringsgrupper och flera av de vägledare som vi träffat är delaktiga i dessa. Det är också vanligt att kommunerna har en informationsavdelning som har hand om det övergripande ansvaret av marknadsföringen av de gymnasieskolorna som finns i kommunen.
De skolor som vi har besökt har liknande sätt för att nå ut till elever och föräldrar bl.a. deltar skolorna i gymnasiemässor, arrangerar Öppet hus för föräldrar och elever och de är välvilligt inställda till att ta emot studiebesök för blivande gymnasister. En del skolor gör även besök i grundskolor. Vidare har alla skolor en hemsida med information om vilka utbildningar som erbjuds, det förekommer annonsering i olika media och de skickar hem information per post till potentiella elever. Vad som skiljer dem åt är att några av de fristående skolorna skickar hem information redan i åk 8 samt under sommaren under omvalsperioden. I våra intervjuer ges två skilda beskrivningar av en gymnasiemässa: ”man märkte att det var ett jippo, att
gymnasieskolorna stod på rad i olika montrar och försökte överrösta varandra på det ena och andra sättet…”
…jag upplever det som om det är lugnare nu när informationsavdelningen har hand om alla gymnasieskolor, vi har ungefär samma regler nu på gymnasiemässan, det är mycket, mycket professionellare på gymnasiemässan nu än det var då.
Alla vägledare som vi har talat med framhåller betydelsen av att nischa sig på utbildningsmarknaden. Det råder dock skilda uppfattningar kring marknadsföringen av utbildningarna och hur skolor gör för att locka elever:
Förr var det kanske lite mer så att de lyfte fram att vi är så speciella och du kan ta och läsa detta och detta och kanske kallade programmet för någonting som det egentligen inte var. Generellt så tror jag att det är lite mer balanserat faktiskt.
En annan vägledare har dock en annan syn på saken:
…locka med olika, ja de säger utbildningar, men egentligen så är det bara små ‘pluttegrejor’ de skiljer sig åt, men man gör det till en stor grej just för att locka elever till sin skola och det gäller både friskolor och kommunala.
Flera av vägledarna tar upp att en del skolor använder i deras tycke fel sätt för att locka elever, t.ex. med bärbara datorer, körkort, resor m.m.: ”Jag tror man underskattar eleverna om man
