I detta kapitel följer tre avsnitt. Inledningsvis presenteras en sammanfattning av vad som framkommit i kapitel 5. Detta för att summera resultaten innan
avslutande diskussion. I den avslutande diskussionen presenteras svaret på
studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis presenteras förslag på framtida forskning.
6.1 Sammanfattning av analys och resultat
Avseende den språkliga konstruktionen av sekundärt trauma gör respektive författare av den populärvetenskapliga litteraturen en egen konstruktion av vad begreppet sekundärt trauma innebär. Författarna problematiserar att det inte finns en tydlig definition av sekundärt trauma vilket är varför de väljer att göra egna definitioner. Författarnas egna definitioner av begreppet och dess innebör har vissa likheter. Båda författarna till den populärvetenskapliga litteraturen beskriver sekundärt trauma som något som kan komma att drabba en socialarbetare negativt utifrån deras arbete. De menar att sekundärt trauma är någon som kan komma till följd av att arbeta med människor och möta personer som upplevt ett trauma. Författarna bidrar således till konstruktionen av att sekundärt trauma kan vara en negativ effekt för socialarbetare, men exakt på vilket sätt detta kan komma till uttryck ger de olika bilder av. Konstruktionen av sekundärt trauma blir således ganska vag. Detta trots att respektive författare gör en egen definition av sekundärt trauma. Konstruktionen av sekundärt trauma blir tydlig i respektive bok, men samtidigt beskriver författarna att denna definition är deras egen och att det saknas ett gemensamt angreppssätt angående sekundärt trauma. Med
anledning av detta bidrar inte den populärvetenskapliga litteraturen till att befästa ett gemensamt angreppssätt. Som nämndes tidigare bidrar den
populärvetenskapliga litteraturen dock till att i den språkliga definitionen av sekundärt trauma tilldela sekundärt trauma innebörden att detta är något som kan komma att drabba socialarbetare som möter människor i trauma och leda till flertalet negativa effekter för denne. Författarna till den populärvetenskapliga litteraturen bidrar till konstruktionen av att det finns flera olika faktorer som kan vara avgörande för om sekundärt trauma utvecklas eller inte. Det finns dock en faktor som uppmärksammas tydligt, både på individuell nivå och på ledningsnivå. Det är att den populärvetenskapliga litteraturen bidrar till konstruktionen av att sekundärt trauma måste uppmärksammas och talas om. Författarna bidrar till konstruktionen att en avsaknad av att socialarbetaren får utrymme att tala om de utmaningar och påfrestningar de möter i arbetet kan leda till att de utvecklar sekundärt trauma. Vidare konstrueras att arbetsplatsens kultur och de sociala konstruktioner som finns där påverkar om sekundärt trauma anses vara ett verkligt problem eller inte samt hur det hanteras. Vilket kan ligga till grund för om det talas om sekundärt trauma på arbetsplatsen eller inte. Vidare bidrar författarna till konstruktionen att sekundärt trauma inte är något en socialarbetare ska skämmas över. Detta gör de genom att diskutera att det finns en allmän syn på att
socialarbetare inte ska bli påverkade av sitt arbete men att detta måste ändras. Författarna till den populärvetenskapliga litteraturen konstruerar tanken att det sociala arbetets påverkan på socialarbetaren är oundviklig och hanteras det inte rätt kan det komma att leda till negativa konsekvenser för socialarbetaren. Författarna menar att det sociala arbetets påverkan på en socialarbetare måste diskuteras och lyftas. Författarna menar att det i dagsläget finns en förväntning
och norm att socialarbetaren ska vara stark och inte bli påverkad av sitt arbete, trots att detta inte är verkligheten. Konstruktionen som författarna av den
populärvetenskapliga litteraturen bidrar till angående det sociala arbetets påverkan på socialarbetare är att det är ett faktiskt problem att socialarbetare drabbas av negativa konsekvenser på grund av deras arbete. Utifrån författarnas sätt att se på och definiera sekundärt trauma liknar författarna sekundärt trauma vid diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Således konstruerar de tanken om att sekundärt trauma kan leda till att socialarbetare drabbas av både fysiska och psykiska konsekvenser. Att likna sekundärt trauma vid en diagnos som posttraumatiskt stressyndrom bidrar ytterligare till konstruktionen att sekundärt trauma är ett verkligt problem. Författarna till den populärvetenskapliga litteraturen konstruerar tanken att kunskap och utbildning är ett av de viktigaste angreppssätten för att motverka och förebygga att sekundärt trauma drabbar en socialarbetare. Författarna menar att sekundärt trauma är något som inte bara bör behandlas i efterhand utan är något som aktivt bör förebyggas. Författarna menar att det inte bara är socialarbetaren själv som behöver kunskap om sekundärt trauma. Även ledning och chefer på en arbetsplats behöver ha kunskap om sekundärt trauma för att kunna ge socialarbetare rätt förutsättningar i sitt arbete för att motverka
sekundärt trauma. Författarna till den populärvetenskapliga litteraturen
konstruerar kunskap som den viktigaste faktorn för att motverka och förebygga sekundärt trauma. Kunskapen kan sedan mynna ut i flera olika angreppssätt för att förebygga och motverka sekundärt trauma.
6.2 Avslutande diskussion
Syftet och frågeställningen i denna studie var att undersöka och besvara hur begreppet sekundär traumatisering konstrueras i populärvetenskaplig litteratur. Genom att sammanfoga vad som framkommit under respektive tema - språklig konstruktion av sekundärt trauma, hur uppstår sekundärt trauma och vilka faktorer beskrivs ligga bakom, det sociala arbetets påverkan på socialarbetaren samt motverkan av sekundärt trauma - i resultat och analys framträder en konstruerad bild av sekundärt trauma. Det som framkommer är att sekundärt trauma i sin nuvarande form konstrueras som ett vagt och svåridentifierat begrepp. Sekundärt trauma konstrueras som något som behöver uppmärksammas, diskuteras och tas på allvar. Det skapas ur den populärvetenskapliga litteraturen en tanke om att sekundärt trauma inte är något en socialarbetare ska skämmas över. Författarna till den populärvetenskapliga litteraturen menar att det behöver finnas utrymme för socialarbetaren att tala om sina känslor och problem då sekundärt trauma är ett faktiskt problem. Författarna konstruerar tanken kring att sekundärt trauma kan leda till att socialarbetare utsätts för fysiska och psykiska konsekvenser genom att dra liknelser till diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Det framkommer även en bild av att påverkan från det sociala arbetet är ofrånkomlig och något som behöver hanteras. Den bild som konstrueras är att det krävs förebyggande insatser redan innan sekundärt trauma uppstår. Viktiga faktorer avseende att förebygga och motverka sekundärt trauma anses vara kunskap. Detta då konstruktionen av sekundärt trauma belyser kunskap och utbildning kring sekundärt trauma som ett de viktigaste verktygen för att sekundärt trauma ska kunna motverkas och
förebyggas. Denna kunskap menar författarna till den populärvetenskapliga litteraturen behöver finna i alla led, hos socialarbetare, på arbetsplatsen och hos ledning. Vid analys av resultat i denna studie framkommer en relativt likartad konstruktion av begreppet sekundär traumatisering från båda författarna av den populärvetenskapliga litteraturen. Det som framkommer stämmer även bra
överens med vad den tidigare forskningen bidrar med till aktuellt forskningsfält inom ämnet sekundärt trauma. Den populärvetenskapliga litteraturen bidrar alltså till att stärka en redan existerande bild av sekundärt trauma. Det finns en vag beskrivning av begreppet sekundär traumatisering men en samrådande bild av vad det innebär, hur det uppstår och hur det kan förebyggas. Den
populärvetenskapliga litteraturen utmanar således inte den redan beskrivna bilden av sekundärt trauma. Författarna bidrar istället med personliga erfarenheter och upplevelser och förstärker rådande konstruktion av sekundärt trauma. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar författarna till att stärka rådande diskurs om sekundärt trauma och att skapa kunskap utifrån existerande tankar om
sekundärt trauma.
6.3 Framtida forskning
Under arbetet med föreliggande studie har det väckts tankar angående framtida forskning kring sekundärt trauma. Det har framkommit i både den
populärvetenskapliga litteraturen samt den tidigare forskningen att det är av vikt att socialarbetare tilldelas kunskap om sekundärt trauma för att kunna förebygga och motverka. Därför är vårt förslag på framtida forskning att det skulle vara av intresse att undersöka om och i så fall hur mycket det talas om sekundärt trauma på arbetsplatser och om det erbjuds utbildningar i ämnet. Detta är av intresse då studiens resultat visar på att kunskap kring sekundärt trauma är en viktig faktor för att kunna förebygga och motverka sekundärt trauma.
Referenser
Afa Försäkring (2017) Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro [https://www.afaforsakring.se/globalassets/forebyggande/analys-och-
statistik/arbetsskaderapporten/f7060_arbetsskaderapport-2017.pdf Hämtat: 2020- 11-18
Armes, Stephanie, Jacquelyn Lee, Brian Bride & Desiree Seponski (2020) Secondary trauma and impairment in clinical social workers. Nederländerna: Elsevier Science
Asker Palmer, Kerstin (2019) Trauma smittar! Allt du behöver veta om sekundärtrauma. Helsingborg: Komlitt
Ben-Porat, Anat (2017) Competence of trauma social workers: The relationship between field of practice and secondary traumatization, personal and
environmental variables. US: Sage Publications
Berner, B (1981) Appendix II Metoder och analys. I Berner, B (1989) Kunskapens vägar: Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund: Arkiv Boreus, Kristina (2015) Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, Göran & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Bruhn, Anders, Runa Baianstovu, Anna Petersén, & Björn Johansson (2020) Att ta mark i professionen – nya socionomers yrkesval och karriärvägar. Rapport från en studie med särskilt fokus på socialtjänsten. Institutionen för designvetenskaper (LTH), Lunds universitet.
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder Tredje uppl. Stockholm: Liber
Burr, Vivien (2015) Social Constructionism Tredje uppl. London: Routledge Cajvert, Lilja (2018) Att möta människor i trauma: om ensamkommande unga. Lund: Studentlitteratur
Dagan, Shlomit Weiss, Anat Ben-Porat & Haya Itzhaky (2016) Child protection workers dealing with child abuse: The contribution of personal, social and organizational resources to secondary traumatization. Nederländerna: Elsevier Science
Figley R. Charles (1995) Compassion Fatigue: Coping With Secondary Traumatic Stress Disorder In Those Who Treat The Traumatized. New York :
Brunner/Mazel : Routledge
Isdal, Per (2017) Medkänslans pris : om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma Stockholm: Gothia fortbildning
Jirek, Sarah (2020) Ineffective organizational responses to workers’ secondary traumatic stress: A case study of the effects of an unhealthy organizational culture. United Kingdom: Taylor & Francis
Komlitt (2020) Vad är sekundär traumatisering?
[https://www.komlitt.se/newsitem.html/vad-ar-sekundar-traumatisering Hämtat: 2020-11-18
Länsstyrelsen (2018) Länsstyrelsen uppmärksammar sekundär traumatisering [https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/om-oss/nyheter-och-
press/nyheter/nyheter---gavleborg/2018-11-07-lansstyrelsen-uppmarksammar- sekundar-traumatisering.html Hämtat: 2020-11-18
MacRitchie, Victoria & Stacey Leibowitz (2010) Secondary traumatic stress, level of exposure, empathy and social support in trauma workers. South Africa:
Psychological Society of South Africa
Napha (2020) Medfølelsens pris - hva gjør jobben med oss?
[https://www.napha.no/per_isdal_smittet_av_vold/ Hämtat: 2020-11-18 NE Nationalencyklopedin (2020) Populärvetenskap
[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/populärvetenskap Hämtat: 2021-01-06
Newell, Jason, Debra Nelson-Gardell & Gordon MacNeil (2016) Clinician responses to client traumas: A chronological review of constructs and terminology. US: Sage Publications
Newell, Jason & Gordon MacNeil (2010) Professional burnout, vicarious trauma, secondary traumatic stress, and compassion fatigue: A review of theoretical terms, risk factors, and preventive methods for clinicians and researchers. US: Lyceum Books
Owens-King, Allessia (2019) Secondary traumatic stress and self-care inextricably linked. United Kingdom: Tylor & Francis
Salloum, Alison, Mi Jin Choi & Carla Smith Stover (2019) Exploratory study on the role of trauma-informed self-care on child welfare workers' mental health. Nederländerna: Elsevier Science
Socialstyrelsen (2018) Krisstöd vid allvarlig händelse [https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-9.pdf Hämtat: 2020-11-18
Sprang, Ginny, Julian Ford, Patricia Kerig & Brian Bride (2019) Defining
secondary traumatic stress and developing targeted assessments and interventions: Lessons learned from research and leading experts. US: Educational Publishing Foundation
Svenska dagbladet (2018) Socialarbetarnas uppdrag har blivit omöjligt
[https://www.svd.se/socialarbetarnas-uppdrag-har-blivit-omojligt Hämtat: 2020- 12-08
The Atlantic (2015) When PTSD Is Contagious. Therapists and other people who help victims of trauma can become traumatized themselves.
https://www.theatlantic.com/health/archive/2015/12/ptsd-secondary- trauma/420282/ Hämtat: 2020-11-18
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wenneberg Barlebo, Søren (2010) Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv Stockholm: Liber