Diskussion kring genomförd studie

Vi har riktat in oss på den bransch som vår uppdragsgivare verkar inom. Det är stor skillnad mellan vad som är användarcentrerad webbdesign gällande exempelvis kommunsidor, communities eller tidningssidor. Därför är studiens resultat ingen allmän sanning men ändå tillämpbart på webbplatser som marknadsför event och nöjen och vänder sig till en allmän målgrupp.

Vi anser att det har varit en stor fördel att kunna bo på samma ort som uppdragsgivaren. Detta på grund av att vi har kunnat ha regelbundna möten likaväl som spontana sådana. Vi har haft möjligheten att följa med på guidningar och se hur hon arbetar och hur hennes koncept levereras. Att uppleva tjänsten som man ska designa för är något vi rekommenderar. Det ger en insikt som annars är svår att nå kring innebörden av tjänsten och formgivningsarbetet underlättas. En ytterligare stor fördel har varit att kunnat dra nytta av uppdragsgivarens nätverk vid olika typer av användartester och intervjuer som krävde deltagande personer ur aktuell målgrupp.

51 Att ha haft distansledd handledning från universitetets sida har fungerat utan problem. Vi tror att mycket av det beror på att vi har fört projektdagbok under hela arbetets gång. Den har hjälpt oss i vår rapportering samt underlättat inblandades förståelse för processen och eventuella problem vi stött på. Det har minskat missförstånd och såväl handledare som examinator har kunnat följa vårt arbete. Vid diskussioner har därför alla parter varit aktuellt informerade kring rådande situation.

Vår undersökning är kvalitativ vilket gjorde det svårt för oss att sätta specifikt fokus

inledande i processen. Fokus har smalnat av efter hand som studien har fortlöpt. Teoridelen innehöll ursprungligen övergripande information om de områden vi ansåg vara intressanta för studien. Under arbetets gång har teorin smalnats av till ett mer specifikt faktaunderlag som är relevant för vår studie. Att vi inledande undersökte ett stort antal källor gällande

användarcentrerad webbdesign anser vi i efterhand vara positivt. Trots tidsåtgången har vi kunnat vara mer källkritiska än om teorin från början anpassats för rapporten, eftersom vi har ett bredare faktaunderlag att tillgå.

Vi upplever att vi har haft tillgång till ett lagom antal testpersoner under studiens gång. Trots att det stundtals har varit tidskrävande att hitta lämpliga personer ur målgruppen har detta löst sig. Utvalda testpersoner har stämt bra överens med målgruppen som var aktuell för studien. Testpersonerna har gett olika synvinklar på ämnena som diskuterats samtidigt som de i stor utsträckning har visat sig ha liknande uppfattningar. De sammanhållna svaren visar på stor tillförlitlighet hos studien. Detta visar att urvalet av testpersoner har varit representativt. Valet att hålla uppdragsgivaren utanför utformningen av navigations- och designtester sågs som en självklarhet från vår sida. Vår uppfattning är att det är slutanvändarnas åsikter och preferenser som ska lyftas fram, inte uppdragsgivarens förutbestämda önskningar eller krav. Uppdragsgivaren har dock involverats såväl inför dessa tester som vid utvärderingen av dem. Det var bland annat därför vi genomförde en workshop kring uppdragsgivarens företag och varumärke gällande konceptet ”Walking Dinner”. Vi fick då ta del av hennes tankar kring vad konceptet står för och vad hon ville nå ut med i sin marknadsföring, någonting vi har arbetat utifrån vid framtagningen av skisser på designförslag.

Det vi känner att vi kunde ha förbättrat gentemot uppdragsgivaren var att från början vara tydligare med vad studien mer specifikt skulle komma att gå ut på. Vi var noga med att skicka ut nödvändiga dokument och förmedla möjligheten att tala med kontaktpersoner på

universitetet men kommunikation brast vid klargörandet av skillnaden mellan examensarbetet gentemot universitetet samt uppdraget gentemot uppdragsgivaren. Hade detta gjorts inledande hade förhoppningsvis vissa missförstånd kunnat undvikas oss emellan.

Vi anser att vi med genomförd studie har uppnått det mål som satts upp. Målet har uppfyllts dels genom att svara på hur informationsstruktur och grafisk form samarbetar för att skapa användarvänliga webbplatser, men också genom att vi med dragna slutsatser har kunnat leverera en grund för implementering av en sådan webbplats till vår uppdragsgivare. Dokumenterade slutsatser är tänkta att kunna användas likt en guide för hur webbdesigners bör arbeta vid framtagning av användarcentrerade webbplatser.

5.3.1 Diskussion kring frågeställningar

Studien har byggt på ett iterativt arbetssätt vilket har resulterat i flertalet omarbetningar av insamlat material. Därför har det varit viktigt att ha tydliga frågeställningar att utgå ifrån. Nu i efterhand kan kritik möjligtvis ges kring varför dessa frågeställningar inte var mer specifika för just eventbranschen. Anledningen till detta var att denna fokus bestämdes först en bit in i

52 arbetsprocessen. Studien som sådan valdes att riktas mot eventbranschen eftersom

användbarhet kan upplevas olika beroende på vilken typ av webbplats som ska byggas. Trots dessa mer övergripande frågeställningar har vi kunnat besvara de som satts upp och också fått fram ett resultat vilket kan anpassas för olika typer av webbplatser. Svaren på

frågeställningarna har precis som studiens slutsatser vävts in i varandra och visar på olika vinklar av samma problem, hur användarcentrerad webbdesign bör utformas.

5.3.2 Hinder under arbetsprocessen

Samtidigt som det har varit en stor fördel för oss att vara placerade på annan ort än där vi studerat har det också delvis varit en stor nackdel. Med detta syftar vi på den minskade möjligheten att kunna använda våra nätverk vid behov av att komma i kontakt med

testpersoner. Vi har haft svårt att hitta personer ur målgruppen som efterfrågas dels på grund av vår egen ålder men också på grund av just vår nya, geografiska placering. Dessa problem har dock kunnat lösas, men det har krävts mer tid och kraft av oss och vår uppdragsgivare. Att vi såväl som vår uppdragsgivare har varit sjuka till och från under processen har inte kunnat påverkass. Samtliga av oss har dock inte varit sjuka samtidigt så arbetet har kunnat fortskrida om än inte i samma takt som önskats.

Vi har under arbetsprocessen gjort vårt bästa för att hålla uppsatt tidsplan vilket vi lyckats med till stora delar. Det som påverkade tidsplanen mest var dock då datum för framläggning tidigarelades elva dagar innan planerat datum. Detta berodde på utomstående faktorer så som avtal för framtida arbete samt att de datum som såväl opponenter, examinator och handledare hade lediga var mycket begränsade. Arbetet hann slutföras i tid men dock i en mer stressad takt än vad som var tänkt från början. Andra utomstående aktiviteter så som att slutföra uppdraget gentemot uppdragsgivaren fick komprimeras och parallella kurser som lästs har fått skjutas upp. Alltså påverkades inte examensarbetet som sådant av att datumet för

framläggning flyttats fram.

Någonting som också tog tid i arbetsprocessen var att få fram fungerande avtal mellan oss och uppdragsgivaren. Det berodde på att vi fick ha flertalet diskussioner kring hur dessa avtal bör skrivas för att vi skulle kunna leverera vad som utlovades. Detta påverkade också faktumet att allt praktiskt arbete inte kunde utföras innan dessa avtal var godkända och påskriva av

samtliga inblandade parter.

5.3.3 Metodkritik

De metoder som har använts för genomförda undersökningar anser vi har varit relevanta för vår studie. Kvalitativa intervjuer och användartester på befintliga webbplatser har gett svar på vilka åsikter, preferenser och önskemål målgruppen har gällande webbplatser från företag inom eventbranschen. Användartester har varit viktiga för att få feedback på framtagna förslag på struktur, navigation och grafisk form för webbplatsen för ”Walking Dinner”.

5.3.3.1 Kritik av valda metoder

En tydlig felkälla med fenomenologisk metod är att se till att deltagarna är inom rätt målgrupp samt att de är utvalda på ett sådant sätt att vi kan få fram olika perspektiv på

53 viktigt att forskaren intar rollen som den intresserade lyssnaren. Att testpersonen svarar som denna tror att forskaren förväntar sig eller vill, är annars en potentiell felkälla.

De intervjuer som genomfördes med målgruppen varade kring 15-20 minuter, beroende på hur mycket respondenten hade att säga kring användbarhet. Vi hade ett begränsat antal frågor och vi avbröt intervjuerna när respondenterna själva tyckte att de inte hade något mer att tillägga. Frågorna var öppna för att möjliggöra för respondenterna att tala fritt. Olika respondenter hade olika lätt för att bli intervjuade på detta sätt samt hade olika mycket att säga om användbarhet, vilket avgjorde längden på intervjuerna. Enligt teorin ska kvalitativa intervjuer vara 1-2 timmar och därmed kan det tyckas att våra intervjuer inte uppfyller kraven för att vara kvalitativa. Vi upplever dock att svaren från intervjuerna har varit

tillfredsställande och anser att det är kvaliteten på svaren som spelar roll, inte hur lång tid det har tagit att få fram dem.

Till fenomenologisk metod hör även observationer. De observationer som vi har gjort skedde under användartester på befintliga webbplatser samt hur testpersonerna klickade i

prototyperna för struktur och navigation. En nackdel är att vi inte har kunnat observera användarna i deras naturliga arbetsmiljö. Att situationen upplevs som ett test kan påverka testpersonerna på så vis att de anstränger sig mer än vad de skulle göra i en naturlig situation eller svarar på sådant sätt som de hoppas att testledaren önskar.

Gällande innehållsanalys är det viktigt att de webbplatser som har analyserats är

representativa och att de karakteristika som har valts ut är relevanta för studiens fokus, det vill säga vad som skapar en användarvänlig webbplats. Vi upplevde dock att det var svårt att bestämma vilka karakteristika som skulle undersökas eftersom innehållsanalysen

genomfördes i början av studien. Vi hade vid denna tidpunkt begränsade erfarenheter både av eventbranschen och användbarhet på webben. Allt eftersom vi fick en bättre uppfattning om hur webbplatser från företag i branschen ser ut, utvecklades analysen och vi lade i några fall efter hand till alternativ på de karakteristika som hade fasta flervalsalternativ.

Resultaten från innehållsanalysen är beroende på hur de eller dem som har genomfört

analysen skattar de olika karakteristikerna. För att undvika subjektivitet är det viktigt att flera personer går igenom samma material och att resultaten från de enskilda skattningarna sedan sammanställs. På grund av detta gick vi båda två igenom samtliga tolv webbplatser som valdes ut för innehållsanalys och sammanställde resultatet för de tio som slutligen ingick i studien. Vi hade kunnat låta andra webbdesigners genomföra analysen för att få ett mer objektivt resultat. Det rör sig dock om ett omfattande arbete och det hade varit svårt att anlita någon utomstående utan att erbjuda betalning. Analyserna genomfördes på slumpvis utvalda webbplatser från företag som verkar i eventbranschen. Eftersom vi själva inte är del av denna bransch anser vi att vi har kunnat vara objektiva i våra skattningar.

En fördel med att genomföra analyserna själva är att de har gett oss kunskaper kring hur eventbranschen ser ut och vad som fungerar eller inte med en webbplats i stort. Dessa

kunskaper var värdefulla i ett senare skede när vi själva skulle ta fram förslag på utseende och struktur för webbplatsen för ”Walking Dinner”.

5.3.3.2 Kritik av genomförda tester

För samtliga delar i undersökningen har vi försöka hålla oss inom ramarna för vad som är ett lämpligt antal testpersoner. Varje användartest genomfördes med 4-5 personer. Vi slutade testa när vi upplevde att testpersonerna gav liknande svar och reaktioner på det som testades. För att fånga upp extremer hade vi behövt testa med uppåt tio personer, vilket vi inte ansåg

54 vara motiverat. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med totalt sex personer. På samma sätt som för användartesterna genomförde vi inga fler intervjuer när vi kände att vi hade fått uttömmande svar från respondenterna. Det har också varit en avvägning mellan att kunna få tag i testpersoner, att inte få ett svarsmaterial som är så stort att det blir svårt att analysera samt att få arbetet att fortsätta framåt.

Användartesterna kring grafisk form utfördes på distans via dator och telefon istället för vid ett fysiskt möte. Detta berodde på bristande kontakter inom rätt åldersgrupp i

Göteborgsområdet, där vi var positionerade vid testernas tidpunkt. Vi kontaktade således bekanta som vi ansåg passade företagets målgrupp, men som befann sig på andra platser runt om i Sverige. Att låta testpersonerna sitta vid sina egna datorer och själva utforska

prototyperna visade sig dock vara ett bra tillvägagångssätt, istället för att som vi hade tänkt från början, visa dem skisserna på papper och snabbt be om deras åsikter. Att se alternativen på skärm gjorde att situationen efterliknade en verklig situation och flera av testpersonerna försökte upprepade gånger klicka på länkar i skisserna. Testerna tog längre tid än vad vi hade tänkt från början, men gav värdefulla svar för vår vidare designprocess samt vad målgruppen gillade och inte. Att vi som testledare inte närvarade mer än via telefon tvingade dessutom testpersonerna att klara situationen på egen hand, vilket också bidrog till att den upplevdes som mer verklighetstrogen. Om vi hade varit där, hade de antagligen bett oss om stöd och hjälp och inte vågat utforska prototyperna lika mycket på egen hand.

5.3.3.3 Användartesternas tillförlitlighet

Vi har försökt att använda oss av olika testpersoner vid olika typer av test, samt testpersoner som faller inom ramarna för uppdragsgivarens målgrupp. Detta för att studiens resultat inte ska baseras enbart på ett litet urval av människor. Att testpersonerna i stor utsträckning gav liknande svar tyder på att resultaten från testerna är tillförlitliga och att liknande svar borde erhållas om testerna skulle upprepas med andra personer inom målgruppen.

5.3.4 Källkritik

Övergripande i teorikapitlet har vi strävat mot att för varje avsnitt använda flera olika källor. Detta för att öka trovärdigheten och sannolikheten att fakta är korrekt. För att inte störa texten med onödigt många olika källhänvisningar, har vi i en del avsnitt valt att använda en av två eller flera källor som säger samma sak. Vi har försökt att använda oss av seriösa och självständiga källor, exempelvis har vi inte tagit fakta från reklam eller annat

marknadsföringsmaterial.

Litteraturen består av både böcker och artiklar. Böcker har högre trovärdighet eftersom de är tryckta och utgivna av förlag. Nackdelen är dock att böcker inte alltid är lika uppdaterade och aktuella som artiklar. Dessutom är artiklar mer direkta och behandlar ofta mer specifika ämnesområden än vad böcker gör.

Vi har strävat mot att ha så aktuella källor som möjligt. En majoritet av de källor vi använder oss av är högst sju år gamla. Flertalet är publicerade samma år som studien har genomförts (2009) eller under föregående år. Vår äldsta källa är från 1995 och gäller en definition av vad användbarhet är. Vi anser att källan fortfarande är aktuell då definitionen inte är tidstypisk och heller inte har ändrats under de gångna fjorton åren.

Vi har även en källa om Googles PageRank som är från 1998. Samma information finns i nyare källor, men vi har ändå valt att använda denna källa eftersom den kommer från Googles

55 upphovsmän. Informationen är fortfarande aktuell för hur Google fungerar och vi ansåg att det var mer lämpligt att utgå från upphovsmännens egna ord, istället för nyare källor som citerar dem.

5.3.5 Tillämpbarhet av resultat

De resultat och slutsatser som har framkommit genom användartest och intervjuer är tänkta att fungera som en mall för hur användarcentrerade webbplatser bör utformas och vilka delar som bör ingå i utvecklingsfasen. Den slutliga strukturen och det grafiska utseendet på

webbplatserna kan och bör dock skilja sig åt beroende på uppdragsgivare, bransch och målgrupp. På grund av detta är det viktigt att mallen anpassas till varje enskilt uppdrag. Det förslag som vi har tagit fram på informationsstruktur och grafisk form för webbplatsen till ”Walking Dinner” gäller endast just för denna webbplats. Förslaget utgår från den framtagna mallen för användarcentrerade webbplatser, men är inte allmänt tillämpbart eftersom färg, form och struktur är anpassade till den specifika tjänsten. En förutsättning för att skapa användarcentrerade webbplatser utifrån riktlinjerna som vi har tagit fram, är formgivarens egna kreativa frihet. Vår studie har fokuserat på att ta fram förutsättningarna för att en designer ska kunna använda sin kreativa frihet, inom ramarna för givet uppdrag och målgrupp.