Diskussion kring intervjusvar

Att barn tolkar Twilight och Narnia som böcker och filmer med historiska inslag förvånade mig då jag främst tänkt på Twilight som en romantiskbok om övernaturlighet och vampyrer. Böckerna om Narnia har jag tolkat som religiösa texter i en modern tappning som anpassats till dagens barn och ungdomar. Narnia är en berättelse som härstammar från bibeln där en av karaktärerna symboliserar Gud. Om man söker på Narniaböckerna på bibliotekets hemsida ingår böckerna i kategorierna Fantasy, ondska, tidsresor, Fantasivärldar och godhet. Inte heller Twilight-böckerna kategoriseras i förstahand som historia utan ses främst tillhöra kategorierna Vampyrer, kärlek, USA, ungdomsböcker och övernaturlighet. 41 Det innebär inte att barnen har fel, tvärtom är barnens iakttagelse intressant och pekar på att barnens

historiemedvetande väcks i användandet av kombinationen av historiebruk och existentiella berättelser. Barnens iakttagelse pekar också på att barnen, på ett tydligt sätt, uppfattar vad som framställs som historiska händelser och vad som ska framställs som nutid i dessa former av texter.

”(…)Oberoende av vetenskapsteoretisk status så har all historisk kunskap i varierande grad en betydelse för handlingsberedskapen genom att ange förebilder, gestalta hotbilder, brister och med hjälp av dessa normer bearbeta och bidra till skapandet av skikt i

deltagarens självförståelse, identiteten.”42

Skriver Aronsson i sin bok makten över minne och han är inte ensam utan liknande tankar har Imsen som skriver om Margaret Donaldsons teorier kring språket som hjälpmedel för tänkande ”(…) Språket som symbolsystem kan hjälpa barnet att bli medvetet om processerna i sitt eget själsliv. Läsning är inte den enda vägen till en sådan medvetenhet men är sannolikt en viktig väg.”43

Vilket pekar på att barnen i processen att hitta sitt själsliv känner igen sig i olika situationer och där ibland texter med existentiella historiebruk.

”Den lärande människan befinner sig i ett samspel med flera olika ”omvärldar” För det första befinner sig de allra flesta människor i ett socialt samverkansförhållande med andra

människor(”den sociala omvärlden”). (…) Exempel på detta är när tonåringar utvecklar en

41 _{http://biblioteksnv.se} 42

Aronsson, Peter Makten över minnet sid. 19

30

speciell jargong och ett speciellt handlingssätt mellan sig, som bara de förstår. Du måste vara invigd ”i den gemensamma koden” för att förstå vad de egentligen säger och gör”44

De böcker som barnen upplever som böcker med historiebruk men som tillhör kategorin fantasy böcker lyckas inviga barnen och ungdomarna, i bokens och karaktärernas

gemensamma koder vilka barnen tar till sig och skapar på så sätt ett intresse hos barnen. Även Aronsson skriver om den egna gruppen och dess språk när han behandlar begreppet

historiebruk. ”Historiebruk kan utgöra en ram för att studera intersektionalitet, hur klass, kön, ålder, etnicitet och andra kategorier situationellt förhandlas och där historiekultur i varierande grad blir en del av mobiliserade resurser i definitionen av den egna gruppen och dess

anspråk.”45

Aronsson beskriver också i sin bok Historiebruk att de skönlitterära böcker med historiebruk som varit bästsäljande och mest lånade på bibliotek, oavsett åldersinriktning, är de böcker som rör sig i de moraliska aspekterna och behandlar rätt och fel, heder och vanära samt kärlek och död.46 Vilket är precis vad Titanic, Bröderna lejonhjärta, Twilight och Narnia innehåller. Vidare är det även intressant att flera barn nämnde böcker inom kategorin fantasy när jag frågade efter historia. Förutom Narnia och Twilight så var Alice i underlandet,

Bröderna lejonhjärta, Det spökar och Rida med döden böcker som barnen kopplade med

historiska händelser. Alla dessa böcker går att kategorisera som böcker om övernaturlighet, de innehåller någon form av spänning och barn eller ungdomar som upplever något barnen själv inte fått möjlighet att uppleva. Möjligtvis beror intresset, av böcker med fantasikaraktär, på strävan efter att upptäcka världen och längtan efter att få utforska moral och etikperspektiv i ett underifrån perspektiv. Wennerström och Smeds skriver i Montessoripedagogik i förskola

och skola

”I de sensitiva perioderna under detta stadium (6-12år) utvecklar barnen: (…) Intresse för moralfrågor. Det finns nu ett stort intresse för att diskutera rättvisefrågor, solidaritet och etik i samhället. Abstrakt tänkande. Barnen börjar bli medvetna om orsak och verkan. De frågar ofta »Hur?« och »varför?« och funderar mycket på sådant som inte är uppenbart eller synligt.”47

Att barn i åldrarna 9 och 12 år intresserar sig för texter där könsrollerna är uppdelade till den grad att kvinnor ibland behöver bli räddade och att män eller pojkar alltid kan rädda dem. Där

44 _{Imsen, Gun. Elevens värld sid.240} 45 _{Aronsson, Peter. Historiebruk. Sid. 24} 46 _{Aronsson, Peter. Historiebruk. Sid.130}

31

samhället ser ut på ett annat sätt än det vi lever i men med liknande normer och värderingar ger barnen möjlighet att genom olika tankegångar pröva samhällets uppbyggnad och ifrågasätta både samhället barnet lever i och de normer och värderingar som finns här men även barnets egen identitet. Imsen pekar på att Piaget hade teorier kring barns intresse av samhällets struktur och den egna identiteten i denna. ”Vidare är en 8-10åring upptagen av hur saker och ting hänger samman, inte bara av att kunna klara av praktiska saker. Denna

”Verklighetsfanatism” – att veta hur saker och ting fungerar – hänger samman med den ökande samordningen av de inre strukturerna.”48

Skriver Imsen. Flera forskningar pekar alltså på att både barn i åldrarna 9 år och 12 år strävar efter att strukturera upp omgivningen och identifiera sin plats i denna samtidigt som de ifrågasätter och är nyfikna på olika modeller och olika former av moraliska och etiska förhållningssätt.