1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Institutionen Individ och
samhälle
Fakul
Examensarbete
15 högskolepoängBarns uppfattning av historiebruk i
skönlitteraturen
Children's perception of history in fiction
Alexandra Eljin
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande 2014-01-15
Examinator: Mats Geriff
Handledare: Thomas Småberg
3
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i
undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett
vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora
dagar, moderna tider.1 För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det
existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien
använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap
för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda
sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring
4
vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav
indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.
7
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1. Syfte och problemformuleringar 2
1.2 Mål 2
2. Litteraturgenomgång
32.1 Forskning 3
2.2 skönlitteratur för barn 7
2.3 Definitioner av historiebruk och historiemedvetande
3. Metod
153.1 Val av skönlitterära böcker 15
3.2 Metodval Intervjuer 16
3.3 Urval intervju svar 17
3.4 Resonemang kring urvalets för- och nackdelar 18
3.5 Urval i forskningen 18
3.5 Intervjuer 19
3.6 Forskningsetiskt resonemang 19
4. Historiebruk i skönlitteraturen
214.1 Forskning kring barn och skönlitteratur 21
4.2 Analyser av skönlitterära böcker 22
4.3 Intervjuer med elever 25
4.4 Intervju kring barnböcker med historia 25
4.5 Intervjuer kring barnens intresse för historia 26 4.6 Forskning kring elevers tolkning av historia 27
4.7 Diskussion kring intervjusvar 29
4.8 För- och nackdelar med skönlitteratur i historieundervisningen 31
5. Slutsats
336. Referenser
368
7.1 Intervjuer med sjätteklassare 38
1
1. Inledning
Många barn blir i tidig ålder introducerade till sagans värld genom att vuxna läser böcker för dem. När jag varit ute och jobbat på förskolor och haft VFT i låg- och mellanstadiet har det visat sig att författarna många gånger skrivit sagorna med stor fantasi men med en viss återkoppling till samhällets normer och värderingar. För att barnen ska känna en samhörighet med karaktärerna i böckerna använder sig många författare av situationer och känslor som barnen känner igen, allt för att målgruppen ska kunna relatera till karaktärerna i böckerna. I flera fall spelar det inte så stor roll om karaktärerna är sanningsenliga eller om de är påhittade utan så länge texterna hjälper barnen att orientera sig i samhället eller ifråga sätta normer och värderingar blir de betydelsefulla för barnen.
Nu när jag har arbetat en period med barn och sett hur deras intresse för böcker ökar desto högre upp i åldrarna de kommer har mitt intresse för att undersöka skönlitteratur som riktas till barn väckts. De olika böckernas historiebruk, hur författarna brukar historien, och vilka bruk som eleverna tar till sig samt vad som skapar ett intresse hos barnen är jag intresserad av att undersöka. Somliga barn kan sitta och läsa eller lyssna på samma bok dag ut och dag in medan andra barn vill höra nya sagor varje dag.
Alla barn i Sverige kommer så småningom i kontakt med böcker och läsning blir är en viktig källa till såväl känslomässiga och sensitiva som teoretiska kunskaper för alla människor som får möjligheten att lära sig läsa. Därför vill jag, som blivande lärare med historia som
huvudämne, utforska vilka ingångar författare använder sig av för att fånga elevernas
historieintresse och vad som faktiskt skapar ett intresse hos barnen. För att få en strukturerad helhetsbild ska jag ta reda på vilka historiebruk barn kan bli bemötta av när de börjar läsa själv och utifrån eget intresse väljer böcker, inte nödvändigtvis för att de är intresserade av historia utan för att boken verkar spännande, intressant eller bara bra. Jag ska även ta reda på vilka sorters skönlitterära texter barnen förknippar med historia, hur vida dessa texter tillhör en speciell kategori eller om det är olika från barn till barn och sedan undersöka om jag kan dra paralleller mellan författarnas historiebruk och barnens intresse och funderingar kring historia och vad det i så fall kan bero på.
2
1.1 Syfte och problemställning
Syftet med arbetet är att undersöka vilka historiebruk som används i modern barnlitteratur för barn i åldrarna 9år och 12år och vilken av dessa framställningar av historien som tilltalar barnen. Alltså vad som ger barnen läslust och inspiration till att lära sig historia och utforska förgången tid.
Mina huvudfrågor och underfrågor är:
Vilka historiebruk används i skönlitterära barnböcker?
Vilket skönlitterärt historiebruk uppfattar låg- och mellanstadieelever som historia? Vilken framställning av historia i skönlitteratur skapar ett historieintresse hos barn i
åldrarna 9år och 12år?
1.2 Mål
Målen med undersökningen är att
Undersöka vilka historiebruk som förekommer i barnböcker.
Undersöka vilka historiebruk som tilltalar barnen och leder till en nyfikenhet av det förflutna som kan utvecklas till ett intresse.
Undersöka varför just det eller dem historiebruken tilltalar barnen
För att sammanfatta målen ovan kan man säga att mitt arbete går ut på att ta reda på hur historia framställs i barnböcker, vilket eller vilka historiebruk barnboksförfattarna använder sig av. Det går även ut på att jag ska ta reda på vilket eller vilka historiebruk barn kommer ihåg och finner ett intresse i samt vilka historiska aspekter som barn är intresserade av och vill veta mer om.
3
2. Litteraturgenomgång
2.1 Forskning
För att undersöka barns uppfattning av innehåll i skönlitterära böcker samt deras emotionella koppling och utvecklingen av denna genom böcker har jag använt mig av aktuell forskning. De forskare som jag presenterar i detta kapitel har alla forskat kring detta och är därför relevanta för min undersökning. Samtliga forskningar är inte svenska och kan därför ses som avlägsna i min undersökning då min forskning enbart handlar om barn i Sverige. Trots att jag valt att göra denna avgränsning kommer ni att se kopplingen till de utländska forskarna då deras forskning stödjer den svenska forskningen och pekar på att Sverige inte är unikt i den punkten.
Jag kommer att använda mig av boken Elevens värld av Gun Imsen där hon skriver om Piagets teorier kring ”Verklighetsfanatism” vilket är processen när barn lär sig hur omvärlden fungerar med hjälp av ordnade och strukturella tankebanor som barnet utvecklar med åldern. Gun Imsen är Universitetslektor vid universitetet i Trondheim med specialområde pedagogisk psykologi. Boken Elevens värld är baserad på litteraturstudier. Den är relevant för min
undersökning då hon beskriver barns uppfattning av sin omgivning med hjälp av bland annat Piaget. Hennes teorier är relevanta för mitt arbete eftersom de berör elevers förmåga att lära. Imsen uppmärksammar att böcker bidrar till barns strukturering av sina vardagliga intryck. Målet med boken skriver hon är att de som läser den ”ska lära sig förstå hur det är att vara elev.”2
Imsen pekar vidare på att det behövs begrepp och teorier för att underlätta tolkningen vilket är den avgörande faktorn för hur lärare väljer att handla. Det i hennes bok som har störst relevans för mitt arbete är hennes resultat kring barnens uppfattning av omvärlden och deras förmåga att sortera, identifiera och analysera den. Med hjälp av Piagets teorier kommer hon fram till att barn inte kan lära direkt genom att den vuxne förmedlar kunskaper utan att barnet själv behöver skapa sin bild av omvärlden. Vidare har jag undersökt Monica Vinterek som är professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Dalarna. Vinterek har bland annat forskat om elevers läsvanor under lektionstid. Vinterek kommer fram till att problemet med att använda skönlitteratur i undervisningen är den källkritiska aspekten. Vinterek påpekar att författare hela tiden måste skriva på ett sätt som får människorna att känna igen sig vilket lätt leder till att historien blandas med dagens samhälle. Vintereks arbete är viktigt för min undersökning då det beskriver användandet av skönlitteraturen ur ett historiebruksperspektiv
4
och pekar på att de elever som skapar ett historiemedvetande utifrån skönlitteratur behöver lära sig att vara källkritiska.
Keith Barton är professor i didaktik och docent i historia vid Indiana University. Han har valt att specialisera sig på historia, samhällskunskap och didaktik. I sin forskning A balanced
and critical approach to historical fiction beskriver han precis som Vinterek att det bör läggas
stor vikt vid att synliggöra skillnaden mellan fiction och fakta i sköntlitterära böcker. När han har skrivit texten har han utgått ifrån egna erfarenheter och har, vad jag kunnat se, inga källor till texten. Anledningen att jag fortfarande anser texten relevant beror på att Bartons
resonemang stämmer överrens med flera andra forskare jag har använt mig av, där ibland Rudnert samt Suzette Yungs som är assisterande professor vid universitetet vid University of Northern Colorado och Serafini Frank som är fil. Dr. vid Arizona State University som tillsammans har forskat om läsundervisning. De har undersökt olika strategier i elevers uppfattning av historia i skönlitteratur och även de har kommit fram till att barn som får skönlitteratur som en historiskkälla behöver utrustas med fler kunskapsmässiga och
källkritiska redskap för att kunna sortera vad som är fiction och vad som är fakta. Alla dessa författare som skriver om barns tolkning av skönlitteratur utom Barton, har använt sig av litteraturstudier som metod i sina forskningar. Camilla Jürs har skrivit ett examensarbete som hon valt att kalla Läsa?- javisst, men vad? I sin forskning undersöker Jürs vad barn tycker om att läsa skönlitteratur hemma respektive i skolan och vad som fångar deras intresse med skönlitteratur. Hon kommer fram till att barnens intresse för böcker är som störst när de känner att de själva får bestämma vad de ska läsa och att de är i en miljö där de får lugn och ro. Jürs arbete är adekvat för min undersökning då hon undersökt vad som skapar ett
läsintresse hos barn. För att nå sitt resultat har Camilla Jürs använt sig av både en enkätundersökning som riktade sig till barnen och en intervju med lärarlaget.
Eva Queckfeldt är studierektor på historiska institutet vid Lunds universitet och har skrivit en del i Peter Aronssons bok Makten över minnet. Hennes del heter Om kiosklitteratur med historiskt motiv och där undersöker hon bland annat varför kiosklitteratur med historiskt motiv blivit populärt. För att uppnå önskat resultat har Queckfeldt intervjuat författare till kiosklitteraturen och gjort analyser av flera kiosklitteraturböcker där hon kommer fram till att denna genre ger den kvinnliga läsaren en möjlighet att kliva in i en fantasivärld där stressen är bort blåst och fokus enbart ligger på romans och lycka. För män är det en möjlighet att
drömma om en roll som ledare och hjälte menar Queckfeldt. Orsaken till mitt val av att inkludera Queckfeldts undersökning i mitt arbete beror på att kiosklitteraturens drömvärld speglas i somliga av de böcker som eleverna associerade till historia. Joel Rudnert är
5
forskarstuderande i historiedidaktik vid Malmö högskola och jag har valt att använda mig av hans forskning kring Historia för grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för
grundskolans tidiga år dels för att han beskriver historiebruk men främst för att han diskuterar
skönlitteraturens utvecklande av barnens historiska empati. Rudnert skriver i sin forskning att skönlitteraturen kan hjälpa barnen att utveckla historisk empati. I sitt resultat pekar han dock på att många pedagoger ansåg att skönlitteratur var ett bra hjälpmedel till läroboken medan forskare menade att skönlitteraturen var en opålitlig källa till historien.3 Kristina. S. Wennerström och Mari. B. Smeds Är lärare inom Montessoripedagogiken som har startat flera Montessoriskolor och skrivit boken Montessoripedagogik i förskola och skola där de bland annat redogör för barnens sensitiva period som är mellan åldrarna 6-12år. I de sensitiva perioderna menar Wennerström och Smeds att barnen har ett visst intresse för moralfrågor som de utforskar de framförhåller även att frågor som hur och varför ligger i stort intresse hos dessa barn. Deras bok är främst en litteraturstudie på Maria Montessoris teorier kring barn och deras utveckling. Wennerström och Smeds har även använt sig av att ta del av andra forskares undersökningar för att skriva boken men redogör inte för vad de kommit fram till utifrån dessa utan skriver endast upp olika metoder och teorier i boken som jag sedan tolkar, jämför och analyserar med hjälp av andra forskares resultat för att bedöma trovärdigheten i. Med hjälp av Imsens bok har jag dragit slutsatsen att teorierna Wennerström och Smeds redogör överrens stämmer med Imsens forskning dock redogör inte Imsen för ålderspannet på samma sätt som Wennerström och Smeds.
Gunilla Lindqvist är fil. Dr i pedagogik och arbetar vid karlstads Universitet. Jag har valt att använda mig av hennes bok Historia som tema och gestaltning då det berör min undersökning eftersom hon undersökt elevers mottagande av kunskapsutveckling och nyfikenhet genom berättelse. Lindqvist pekar på att läraren kan involvera eleverna i fler historiska skeenden och skapa en bredare förståelse i ämnet historia med hjälp av berättelser. Gunilla Lindqvist har använt sig av både rena experiment och av litteraturstudier men i den del som är viktigt för mitt arbete, berättandets roll för barnet, har Lindqvist främst använt sig av litteraturstudier. Hon beskriver dock att i hennes studie har lärare använt sig av rena experiment i arbetet med berättandet i klassrummet men att detta skett med hjälp av material så som handdockor vilket min undersökning inte behandlar. I forskningen kommer Lindqvist fram till att endast
använda berättandet som lärande metod kan skapa svårigheter för eleverna då de själva kan ha
6
svårt för att skapa egna berättelser och därför anser Lindqvist att det är bättre att gestalta historien och låta barnen vara med och åter uppleva den i form av lekar, teater och rollspel. För att definiera historiebruk och historiemedvetande har jag valt att använda mig av, förutom Rudnert, tre forskare, Peter Aronsson som är professor i Historiebruk och kulturarv vid Linköpings universitet i boken historiebruk – att använda det förflutna beskriver Aronsson dels olika historiebruk men även vad det är som lockar människor att läsa skönlitteratur med som behandlar historia. Aronsson använder sig av litteraturstudier och visar på att de böcker som varit mest populära varit de som balanserat frågor kring etik och moral. Böcker som handlar om individer som ses ur ett underifrån perspektiv men som i flera fall vänder på det och blir hjältar istället. Aronsson pekar också på att böcker med texter som ifrågasätter samhäller och dess normer lockar många läsare. Dessa resultat som Aronsson kommit fram till i sin forskning är adekvata för min undersökning då mina intervjuer i flera fall kan lutas på hans forskning och teorier. Den andra och tredje forskare jag valt att använda är Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander och deras forskning Historien är nu där de definierar olika
historiebruk samt vad ett historiemedvetande är. Deras arbete är av stor vikt för mitt arbete eftersom jag använder mig av dessa begrepp och lutar begreppen på deras definitioner av begreppen. Även deras forskningsmetod är litteraturstudier.
I min metoddel har jag valt att luta metoderna på Ann Kristin Larsens forskning hon är lektor på lärarutbildningen vid högskolan i Oslo. I boken Metod helt enkelt redogör hon för olika typer av samhällsvetenskapliga metoder. De delar av hennes text som varit mest till användning för mig har varit hennes redogörelse för kvalitativa metoder där hon beskriver olika typer av datainsamling samt analys av insamlat material. Larsen har utifrån
litteraturstudier skrivit sin bok. Jag har även valt att använda mig av Sven Hartmans bok
Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter för att strukturera mina metoder.
Hartman är professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm. I detta arbete har jag främst använt mig av Hartmans teorier kring metoder och olika slags litteraturstudier. I metoddelen redogör Hartman kort för olika metoder och i delen om litteraturstudier beskriver han, som kapitlet i sig säger, olika former av litteraturstudier. Detta har haft betydelse för min
undersökning främst i litteraturgenomgången då jag tagit hjälp av hans beskrivningar för att redogöra för olika forskares litteraturstudier men även i metoddelen där han beskriver sex olika former av undersökningsupplägg bland annat experiment samt försök och
7
pseudoexperimentella undersökningar. Metoden Hartman använt i sin forskning är litteraturstudier.
2.2 Skönlitteratur för barn
För att få ett brett spann av skönlitterära böcker samtidigt som jag avgränsat min
undersökning har jag valt att plocka ut böcker som berör olika tidsepoker och som har olika genus i rollen som huvudperson. Som ni ser ovan har jag valt att ta med två böcker från Martin Widmark och det har jag gjort dels eftersom böckerna handlar om samma pojke, alltså är en serie och dels för att böckerna är moderna. Jag hade en teori om att barnen i dagens samhälle skulle vara mer förtjusta i de nyaste böckerna och att en bibliotekarie eller lärare eventuellt skulle ha presenterat dessa böcker för barnen. Genom intervjuerna fick jag reda på att flera av barnen associerade Berättelsen om Narnia samt Twilight böckerna med
historiebruk. Dessa böcker tillhör gengren fantasy och därför hade jag inte uppmärksammat dem som böcker med historiebruk före intervjuerna. Detta innebär att jag antagligen haft en annan syn på historiebruk och barns uppfattning av den när jag läst dessa böcker vilket kan påverka min analys av dessa böcker. När jag läste böckerna valde jag att göra analyser utifrån vilket historiebruk författaren använt sig av. Jag gjorde inte någon mall som jag använda till alla böcker utan jag fokuserade på historiebruket och skrev sedan även ner andra perspektiv som jag tyckte var relevanta för de enskilda böckerna. I mitt resultatstycke skriver jag utförligare om barnböcker, dess innehåll samt mina analyser av texterna. Därför har jag valt endast beskriva barnböckerna kort i detta stycke.
Ahlburg, Kirsten, 2010. Tora går vilse
Engdal, Britt, 2011. Dora och drakringen.
Lewis, Clive Staples. 1991. Berättelsen om Narnia.
Meyer, Stephenie, 2010. Twilight om jag kunde drömma
Sandin, Joan, 2006. Hemma i det nya landet.
Strömsten, Inger, 2004. Uppdraget.
Widmark, Martin, 2011. Hövdingens bägare.
8
2.3 Definitioner av historiebruk och historiemedvetande
Historiebruk är, som namnet i sig pekar på, hur människor väljer att använda sig av historien. Det finns många olika användningsområden men somliga av dessa är även väldigt lika och kan i flera fall gå in i varandra samt påminna om varandra medan andra är vitt skilda. För att ha en grund att stå på har jag valt att delvis använda mig av definitioner i min redogörelse av de olika bruken. När författare och/eller forskare skriver om saker som hänt i en förgången tid, när de skriver om historiska händelser, använder de sig av olika historiebruk oavsett om de är medvetna om det eller inte. Beroende på hur de väljer att förmedla historien, vad de väljer att belysa samt vilka händelseförlopp de väljer att ta med formar författaren eller
forskaren historien efter sitt eget intresse, sina erfarenheter och sin synvinkel. Peter Aronssons definition av historiebruk pekar han på att det är i processerna mellan historiekulturer som vi historiebrukaren skapar bestämda handlingsorienterande helheter. ”Historiebruk är de
processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade helheter.”4
Vidare definierar han även historiemedvetandet då han skriver ”Historiemedvetande är de uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid och framtid som styr, etableras och reproduceras i historiebruket. Ett visst urval av historiekulturen
iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande.”5
Samma spår är Zander inne på då han skriver
”Människan är både som individ och gruppmedlem aktiv, medveten och målinriktad. Som sådan lever hon i nuet, men gör samtidigt utblickar längs tidshorisonten, både mot det förflutna och mot framtiden. (…) Där det finns bruk finns det också brukare. I den mån som bruken leder till att mänskliga behov blir tillfredsställda har de också fyllt sin funktion.”6
Precis som Aronsson skriver i citatet ovan skapas historiemedvetande när historia använda, när människor använder sig av dåtid, nutid och framtid. Dock måste alla tre termer användas för att personen ska ha ett historiemedvetande. Klas-Göran Karlsson skriver också om
4 Aronsson, Peter, Historiebruk. Sid. 17 5
Aronsson, Peter, Historiebruk. Sid. 17
9
historiemedvetande i boken Historien är nu bland annat skriver han att ” Historiemedvetande är med andra ord den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”7
Genom att ha perspektiv på vad i historien som format vårt samhälle kan den historiemedvetna även se i vilken riktning samhället är på väg och vilka
utvecklingslinjer som kan komma att forma framtiden.
Hur vida barnen i intervjuerna har ett historiemedvetande eller är på väg att skapa sig ett historiemedvetande har jag inte undersökt. Dock har alla barn någon form av
historiemedvetande då de vet att de varit mindre än vad de är i dag, de är en viss ålder i dag och om ett år är de äldre. Barn pratar också ofta om vad de gjorde när de var små samt vad de ska göra när de blir stora och därigenom kan man se att ett visst historiemedvetande håller på att växa fram, barnen är medvetna om att det förflutna, nutiden och framtiden finns och de olika tidsperioderna ser olika ut för individen. Det jag har fokuserat på är deras uppfattning av de historiebruk som används i skönlitteratur samt deras intresse av böcker med historiska teman.
Aronssons och Zanders definitioner av historiebruk och historiemedvetande är den grund som mitt arbete vilar på, för att sedan göra historiebruken tydligare har jag valt att definiera var och ett här nedan, detta för att kunna analysera de olika böckernas historiebruk samt elevernas intresse av historia. Nedan följer definitioner av det vetenskapliga -/ klassiska historiebruket, det existentiella historiebruket, det moraliska historiebruket, det ideologiska historiebruket, det politiska historiebruket, samt det politisk-pedagogiska historiebruket.
I ett försök att sammanfatta de olika historiebruken och ge en strukturerad bild av dem får ni här nedan ta del av den tabell, fig.1 som Klas-Göran Karlsson använder sig av i boken
Historien är nu8 för att illustrera de olika historiebruken och dess användningsområden.
Behov Bruk Brukare Funktion
Upptäcka Rekonstruera Vetenskapligt Historiker Historielärare Verifikation Tolkning
7 Klas-Göran Karlsson Historien är nu sid. 45
10
Minnas Glömma
Existentiellt Alla människor Orientering Förankring
Återupptäcka Moraliskt Välutbildade skikt
Intellektuella Rehabilitering Restaurering Försoning Uppfinna Konstruera Ideologiskt Intellektuella Politiska eliter Legitimering Rationalisering Glömma Utplåna Ickebruk Intellektuella Politiska eliter Politisering Instrumentalisering Illustrera Offentliggöra Debattera Politiskt- pedagogiskt Intellektuella Politiska eliter Pedagoger Kommersialisering Öka historiens värde Göra ekonomiska vinster
Kommersiellt Verksamma inom reklam och ekonomi
Fig. 1, källa: Karlsson, Klas-Göran, Zander Ulf. Historien är nu. Sid. 59
Genom att ta del av tabellen ovan kan vi urskilja att det ena bruket inte nödvändigtvis behöver utesluta det anda och flera aktörer kan använda samma till olika ändamål. Samtidigt finns det bruk som skiljer sig markant ifrån varandra och på så sätt står helt för sig själva. För att skapa en bättre inblick i de olika historiebruken samt en djupare förståelse redogör jag nedan för de olika bruken med hjälp av Ulf Zander, Klas-Göran Karlsson och Joel Rudnert. Jag har valt att inte definiera ickebruket av historia eftersom definitionerna har syftet att vägleda läsaren i
11
olika historiska bruk och därför är ickebruket inte aktuellt då det, som namnet säger, utesluter bruk av historien.
Det vetenskapliga historiebruket
Zander skriver om det vetenskapliga historiebruket och dess olika former genom tiderna. Under 1900talet början använde forskare termen det klassiska historiebruket istället för det vetenskapliga. Zander skriver att det vetenskapliga historiebruket används när
historiebrukaren fokuserar på de stora händelserna i historien. Oavsett om de historiska händelseförloppen påverkade människorna negativt eller positivt så räknas de som vetenskapliga när de berättar ”sanningen” om vad som hänt förr. ”I den klassiska föreställningen spelade det moraliska budskapet en central roll. (…) De personer och händelser som valdes ut som klassiska skulle visa på människan i hennes största storhet och djupaste förfall.”9
Zander skriver även att det vetenskapliga historiebruket innebär att de största händelseförloppen redogörs för oavsett om händelsen anses ha varit lyckosam för dåtidens människor eller om den helt enkelt anses ha varit förödande. Enligt Zander finns det ännu en linje inom det vetenskapliga historiebruket vilket han kallar för det objektiva
historiebruket. Här lägger historiebrukarna inte fokus på politiska stridsfrågor utan försöker istället i största mån vara neutrala i sina värderingar av historien. Brukaren ska främst vara en forskare och inte en politiker i sin tolkning av historien och då inte skildra historien till förmån för politiken utan istället försöka förstå vilka andra faktorer som kan ha spelat in.10 Peter Aronsson pekar också på detta då han skriver att
”De ger, oavsett metodernas vetenskaplighet, byggstenar till en stabil berättelse om den långa kontinuiteten för oss själva: arkeologins meningsgivande funktion har varit att förmedla mellan naturens villkor, den evolutionära biologin och människosamhällenas framväxt då isen drar bort. Människans historia ligger inte bara fördold i jordlager utan förankras traditionellt i ekologiska sammanhang, med en dos religiösa tolkningar när ristningar och artefakter inte kan förstås på annat sätt.”11
9 Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid 53 10
Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid 53
12 Det existentiella historiebruket
I användandet av det existentiella historiebruket anknyter användaren till minnet och känslan av att kunna se sig själv i historien, helt enkelt känna igen sig i historien. På så sätt kan brukaren förstå att denna blir en del av ett större sammanhang. Brukaren är en del av något som ses som något som en gång var mycket större än det anses vara idag. Tillexempel har en anknytning till en folkgrupp som en gång i tiden haft en stark sammanhållning. ”Framför allt anknyter det till människans behov av att ”komma ihåg” bortom sin egen levnad för att därigenom få förankring bakåt i tiden och bli delaktig i en stor gemenskap och större sammanhang.”12
Även Joel Rudnert skriver om det existentiella historiebruket. Rudnert använder sig av en kortare beskrivning då han skriver att ”Alla människor orienterar sig i tillvaron genom att minnas eller glömma händelser i dåtiden.”13 Både Zanders och Rudnerts definitioner av det existentiella historiebruket syftat till att det i det existentiella historiebruket är brukaren av historien som vill känna igen sig i historien och att de vill drömma sig tillbaka för att därigenom känna en anknytning till det förflutna.
Det moraliska historiebruket
Det moraliska historiebruket är bruket av den lilla gruppens historia. Dessa specifika gruppers historia består oftast av människor som levt under förtryck som tillexempel judarna under andra världskriget. Såhär beskriver Ulf Zander det moraliska historiebruket ”(…) är nämligen inriktat på upptäckt, och framför allt, återupptäckt av kollektiva minnen eller en specifik historia. Det förknippas ofta med en särskild grupp, som av en eller annan anledning upplevt sig vara för tryckt eller negligerad.”14
Det ideologiska historiebruket
12
Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. 54
13
Rudnert, Joel Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Sid. 226
13
Det ideologiska historiebruket används för att visa samband mellan ideologier och historien och i sin tur även resultatet av ideologin. Tillexempel används det ofta av politiker i syfte att rättfärdiga eller förklara ett gällande beslut och/eller gällande lagstiftningar. För att definiera det ideologiska historiebruket har jag valt att använda mig av Peter Aronssons definition.
”(..) så är de ideologiska historiebruken av historia oftast mindre medvetna om
produktioner, men ändå kollektivt åstadkomna berättelser om välfärdssamhället, eller på en mer familjär nivå, berättelsen om familjens och släktens öden. Här blir det tydligt att historiekultur är en fråga om kommunikation där något specifikt sägs, men inom ramen för en allmän kultur och verklighetsuppfattning.”15
Den kan med andra ord även användas för att kritisera en ideologi, då man pekar på vilka konsekvenser ideologin haft för historien och samhällets utveckling istället för vilka utvecklingslinjer som varit beroende av ideologin.
Politisk-pedagogiska historiebruket
Det politiska historiebruket kan tyckas vara likt det ideologiska då båda drivs av ledare och deras idéer. Skillnaden är att när vi pratar om politiskt historiebruk ligger fokus på att en viss linje inom att det var politiken som formade historien, tillexempel Nazisterna i Andra
världskriget, det ideologiska bruket syftar som jag skrev ovan endast på att brukaren använder sig av en historisk betydelse för att legitimera tillexempel ett politiskt styrelseskick.
”Det kanske tydligaste exemplet på indirekt historiebruk i Sverige var under 90-talet då
upprepade skandaler som lyfts fram av debattörer och forskare som satte ett frågetecken eller till och med citattecken kring huvudberättelsen om Välfärdsstaten och Folkhemmet(…)Mot slutet av 1990-talet kom en historiepolitisk offensiv från Göran Persson, projektet levande historia skulle sprida kunskap om förintelsen i skolorna.”16
Även Zander skriver om det politiska historiebruket ”Tillskillnad från det ideologiska brukets storslagna meningssammanhang tillämpas det politiska historiebruket på en konkret nivå, vilket inte utesluter att målsättningarna bakom dessa bruk kan vara desamma.”17
För att få
15
Aronsson, Peter Historiebruk. Sid. 99
16
Aronsson, Peter. Historiebruk. Sid. 214
14
svar på vilka förändringar som skett och vilka konsekvenser vissa handlingar eller händelser haft för dåtidens människor och/ eller samhället används det politisk-pedagogidka
historiebruket. Genom det politisk-pedagogiska historiebruket försöker brukaren tolka vad framtiden har att erbjuda beroende på vilka händelseförlopp samtiden har samt vilka händelser som format samhället i dåtiden till vad det blivit i nutiden. Precis som jag skrivit ovan förklarar Rudnert att det politisk-pedagogiska historiebruket brukas när användaren söker vägledning inför framtiden med hjälp av lärdomar från dåtiden.”18
Kommersiellt historiebuk
Det kommersiella historiebruket är de historiebruk som används i reklam, aktören tar en historisk händelse för att på så sätt öka försäljningen av sin produkt. Ett exempel på det är vikingahjälmen. Precis som Aronsson beskriver i citatet nedan behöver produkten inte vara från den tiden utan den färdiga produkten kan bli en annan skapelse men som ändå har en viss anknytning till historien.
”(…) Många av historiegestaltningarna är kollektiva och skapelser både i produktions- och konsumtionsledet. Det är stora institutioner som skapar de mer kapitalintensiva uttrycken för historia som film och museivälden står för. Komplicerade processer av kommersiell,
politiskprofessionell art ligger bakom de konkreta resultaten som vi kan lösa biljett till. Mycket kan hända på vägen mellan idé och färdig produkt.”19
18
Rudnert, Joel. Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Sid.226
15
3. Metod
Undersökningsmetoderna som jag valt att använda i min forskning är analyser av historiebruk i barnböcker, framställning av rådande forskning kring mina huvudfrågor samt intervjuer av barn i årskurs tre och årskurs sex. Mitt val av att ha elever i årskurs tre som yngsta målgrupp baseras på kunskapskraven för svenska i Lgr 11 i slutet av årskurs tre. Enligt Lgr 11 ska alla elever i årskurs tre oavsett skola, genus, klass och etnicitet ha övergripande kunskaper i läsning.20 Mitt andra val av elevgrupp var årskurs sex på samma skola. Denna grupp valde jag utifrån min behörighet som lärare. I min utbildning får jag undervisa elever upp till årskurs sex. Min teori har hela tiden varit att de elever som går i årskurs sex bör ha en djupare
uppfattning och förståelse av historiebruket i skönlitterära böcker med anknytning till historia som barnen läst. Jag ville även undersöka om intresset för böcker med anknytning till historia var högre i de högre åldrarna. För att kunna konstatera olika begrepp och analysresultat har jag lutat min undersökning på moderna teorier grundade ibland annat Klas-Göran Karlssons, Ulf Zanders och Joel Rudnerts forskningar och definitioner kring och av bland annat
historiebruk och historiemedvetande. Arbetet innefattar annan aktuell forskning kring de huvudfrågor jag valt att basera min forskning på.
3.1 Val av skönlitterära böcker
För att få en balans i forskningen valde jag att undersöka sex skönlitterära barnböcker med olika historiska epoker innan jag gjorde intervjuerna. Detta för att innan intervjuerna kunna bilda mig en uppfattning om utbudet av böcker, historiebruk och historieförmedling. I min forskning kring barnlitteratur valde jag undersöka så moderna barnböcker som möjligt. Mitt mål var att de skulle vara från år 2000 eller senare. Efter intervjuerna tog jag del av de böcker som barnen berättat om för att då kunna analysera dessa och jämföra dem med den
uppfattning jag haft av barns intresse av historia i skönlitteratur innan intervjuerna. För att begränsa arbetet har jag valt att undersöka skönlitterära barnböcker som riktar sig till barn i åldrarna 9-12år. Böckerna är till största del publicerade tidigast år 2000. Dock har jag känt att det varit nödvändigt för mig att även läsa de böcker som barnen nämnt i intervjuerna även om dessa kommit ut tidigare än år 2000. Bland annat har jag analyserat Narnia som kom ut år 1950. Då det fanns ett stort utbud av böcker som var producerade tidigare valde jag att även
16
analyser ett fåtal böcker som var producerade tidigare. Jag valde helt enkelt att göra
explorativa studier ”Explorativa studier. Studier av förberedande slag där forskaren nosar lite här och var och prövar olika uppläggningar för att finna framkomliga vägar för en
fortsättning.”21 När jag valt barnböcker till denna undersökning har jag försökt hitta böcker som handlar om olika historiska epoker, historiska händelser samt böcker som författare som har lagt tyngd på genusperspektiven. Detta har jag gjort av den anledningen att jag ville få ett så stort omfång av böcker som möjligt och på så sätt få en uppfattning om vilka kategorier av böcker barnen kan komma i kontakt med när de väljer böcker själva. Jag har inte valt att analysera någon av Astrid Lindgrens böcker då jag associerar med barnböcker skrivna så pass långt innan 2000 talet att jag inte anser de vara aktuella för min forskning. Även då jag valde att analysera moderna barnböcker insåg jag att ännu en bred avgränsning var nödvändig då utbudet av skönlitteratur var enormt och snarare skulle bli en belastning för arbetet än en tillgång om jag inte avgränsat urvalet av undersökta böcker. Jag gjorde därför ett urplock av den enorma mängd skönlitteratur med historisk anknytning jag hittade på biblioteket i Helsingborg. Det är också en faktor som kommer att påverka resultatet då jag utgått från Helsingborgs stadsbiblioteks utbud av skönlitteratur som riktar sig till barn.
3.2. Metodiska val i intervjuerna
Intervjuerna har jag genomfört i syfte att undersöka vilken barnlitteratur med historiebruk som tilltalar barnen. Målet med intervjuerna var att ta reda på vilka böcker som barn kopplar till historia. Jag valde att använda mig av metoden kvalitativa intervjuer där jag hade
bestämda frågor, samma frågor i samma ordning till varje grupp, som eleverna själv fick formulera svar på. Intervjuerna var både gruppintervjuer och samtalsintervjuer då jag
intervjuade fem barn åt gången med hjälp av samtalsintervju. Som Ann Kristin Larsen skriver i sin bok Metod helt enkelt ”I dessa intervjuer är det viktigt att informanten får utrymme och tillfälle att tala fritt, att välja sina egna ord när de talar om sina upplevelser och attityder. Samtalen ska inte vara allt för styrda eller strukturerade.” 22 Därför valde jag att låta eleverna tala fritt istället för att använda mig av enkäter eller färdigställda svar på mina frågor. I min dokumentation av elevernas svar spelade jag in intervjuerna för att lättare kunna koncentrera mig på deras svar, aktivt ställa följd frågor när det behövdes och för att sedan kunna lyssna på
21 Hartman, Sven, Skrivhandledning. Sid.43 22 Larsen, Ann Kristin. Metod helt enkelt. Sid 85
17
svaren flera gånger för att vara säker på att jag inte missat något. Även detta skriva Larsen om ”(…) bättre att spela in samtalen. På detta vis får samtalen det flyt som är nödvändigt, och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet.”23 Jag har sedan skrivit av intervjuerna och lagt in dem som bilagor sist i arbetet. Dock gjorde jag ett undantag då en elev inte ville bli
inspelad och därför skrev jag för hand ner svaren under intervjun. Det kan givetvis till viss del ha påverkat resultatet av intervjun men som ni kommer få läsa längre fram i arbetet blev resultatet i den intervjun likt de andra resultaten och därför anser jag inte att det gjort någon markant skillnad i forskningsresultatet.
3.3 Urval av intervjufrågor och svar
När jag skrev intervjufrågorna skrev jag fler än jag valt att använda mig i min forskning. Anledningen till detta är att jag under arbetets gång förändrat huvudfrågorna för att göra den röda tråden i arbetet tydligare samt mer vetenskaplig. Vid den tidpunkt då jag intervjuade eleverna har jag ännu inte ändrat i mitt arbete och därför finns alla frågor som jag hade tänkt använda mig av från början med i bilagorna. Då jag skrivit om arbetet och tagit fram de aktuella huvudfrågorna valde jag att använda mig av tre intervjufrågor som ni kommer att få läsa om i delen 4.1 Intervjuer med elever. ”Genom exempelvis intervjuer kan man göra ändringar under arbetets gång om man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. Genom att informanterna tillåts ta upp saker de själva betraktar som viktiga kan man finna flera förklaringssätt. En flexibel process där man kan ändra på frågorna efterhand bidrar till högre validitet.”24
I en av frågorna ger jag exempel på Astrid Lindgrens klassiker Madicken och Emil i Lönneberga trots att jag inte analyserat dessa i min forskning. Anledningen till att jag ger exempel på dessa är att jag innan intervjuerna hade uppfattningen om att det var böcker som alla barn kommit i kontakt med antingen via tv eller böcker och att associerade med historia. Min teori kring Lindgrens klassiker visade sig vara rätt, barnen förstod vad jag menade när jag frågade om de läst böcker som handlade om historia med Lindgrens klassiker som exempel. Precis som jag anade var det inte böcker som barnen själv valde att läsa utan de hade kommit i kontakt med dem genom skolan.
23
Larsen, Ann Kristin. Metod helt enkelt. Sid 85
18
3.4 Resonemang kring urvalets för- och nackdelar
Hade jag valt att göra intervjuer och undersökt skönlitteratur på flera skolor och bibliotek i olika städer, kanske till och med i olika län, kunde resultatet sett helt annorlunda ut. Samma gäller om jag gjort undersökningen i en annan stad med en annan klass. Dock utgår jag ändå från att utbudet av skönlitterära barnböcker på Helsingborgsstadsbibliotek inte är helt unikt för Helsingborg utan att det omfattar de böcker som ofta förekommer på stadsbibliotek och skolbibliotek runt om i Sverige. Jag utgår också från att eleverna jag intervjuat inte är unika i sin tolkning och sitt intresse av historia utan kan, genom sina svar och genom mina
kopplingar till aktuell forskning, representera en del av vad svenska barn i 9års samt 12 årsåldern finner som ett intresse väckande historiebruk. Med svenska barn menar jag barn som bor och går i svenskskolan i Sverige. För att få en större bild av vilka historiebruk barn i Sverige generellt finner intresse i att läsa bör en vidare forskning göras med fler skolor, städer runt om i Sverige.
3.5 Urval i forskningen
Under arbetets gång har undersökningen förändrats. I början hade jag planerat att ha fler frågor i min problemformulering och jag ställde fler frågor till barnen i intervjuerna25 än jag valt att ta med i arbetet. Anledningen att jag bestämde mig för att ändra frågorna och fokusera på två frågor istället för fyra var att jag kom fram till att de frågor jag först ställt inte täckte det jag ville ta reda på. Jag insåg även att min undersökning inte var tillräckligt omfattande för att jag, på ett vetenskapligt sätt, skulle ha möjlighet att besvara frågorna. Jag använder mig inte heller av hela intervjumaterialet utan jag har valt att redogöra för två frågor som jag anser var högst relevanta och intressanta för min undersökning. Svaren på de tre intervjufrågorna rör barnens tolkningar av vilka böcker de läst som innehåller historia, barnens kunskaper kring källkritik samt vad barnen har intresse av att lära sig om i historia. För att få reda på vad barnen ville veta i ämnet historia formulerade jag frågan på ett sätt som jag hoppades skulle sätta igång deras fantasi. Jag frågade vad de hade velat fråga någon som levt för länge sedan och har utifrån svaren på denna fråga analyserat barns intresse för historia. Jag skulle även
19
haft nytta av att fråga barnen vad vilken typ av historia de vill att skönlitterära böcker ska handla om för att vara roliga att läsa.26 Dock skulle jag då behövt redogöra för barnen vilka typer av historiebruk som böckerna kan innehålla samt på ett adekvat sätt försäkra mig om att alla barn förstod de olika bruken. Då detta skulle tagit för mycket av intervjutiden och för mycket av elevernas energi valde jag att bortse från den frågan och istället fråga eleverna vad de vill få bättre kunskaper om i historia. Genom mina urval och förändringar strävar jag efter att nå ett så vetenskapligt korrekt resultat som möjligt utifrån undersökningens rådande faktorer.
3.6 Intervjuer
Den valda åldersgruppen, 9år och 12år passar både min undersökning och min framtida lärroll eftersom de flesta barn i Sverige kan läsa själva vid en ålder av nio år. Anledningen till att jag valt att ha barn vid 12års ålder som de äldsta för min undersökning är att min behörighet som lärare stäcker sig till årskurs sex. När jag är ute och intervjuar elever kommer jag att intervjua tio elever från årskurs tre och tio elever från årskurs sex. Mitt val av att endast intervjua tjugo barn baseras på att jag i undersökningen vill få fram ett generellt historiebruk i böckerna barnen väljer att läsa. Jag ska alltså inte göra en djupdukning i barnens läsvanor utan endast skapa mig en uppfattning om vad som lockar barn till att läsa om historiska aspekter. Genom att intervjua 10 barn i årskurs tre och tio i årskurs sex lär jag få en generell uppfattning om detta. För att jag inte ut ifrån mina fördomar ska välja ut respondenter låter jag
klassföreståndaren i varje klass, slumpmässigt, välja ut de elever som får delta i intervjuerna. Jag har valt att intervjua fem barn åt gången för att barnen ska kunna diskutera med varandra men även för att de ska känna sig tryggare i intervjun. Nackdelen med gruppintervjuer är dock att det kan finnas en ledare i gruppen som de andra barnen ser upp till och följer vilket kan innebära att barnen då svarar likadant som ledaren även om de tycker olika. För att förhindra detta kommer jag att använda mig av frågor som rör den individuella eleven och dess
lässvanor. Frågorna är utformade på ett sätt som gör att det inte finns något givet svar och för att alla ska komma till tals kommer jag be olika barn att svara först vid olika frågor.
20
3.7 Forskningsetiskt resonemang
När jag intervjuade barnen använde jag mig av röstinspelare via min mobiltelefon. För att upprätthålla de forskningsetniska kraven ”Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke.”27
förklarade jag, före varje intervju för, barnen varför jag gjorde intervjuerna och att jag ville spela in intervjun, att jag var den enda som skulle lyssna på det inspelade materialet samt att jag inte skulle skriva varken vilken skola jag gjort
intervjuerna på eller vad barnen heter. Därefter frågade jag om det var någon som inte ville bli inspelad eller inte ville vara med. ”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och
undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall då upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella
undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.”28
I en av mina fyra intervjuer var där ett barn som inte ville bli inspelat. I den intervjun skrev jag ner barnens svar istället för att spela in dem med hänsyn till barnet som önskat att inte bli inspelat. Eftersom jag inte hade haft någon kontakt med barnen innan jag kom till skolan för att göra intervjuerna hade jag inte heller skickat hem information till vårdnadshavare kring intervjuerna och därför har jag inte fått deras medgivande till att spela in eleverna. Dock är det bara jag som har lyssnat på de inspelade intervjuerna och efter att ha skrivit ner dem som bilagor har jag raderat dem. Som jag skrev ovan kommer jag inte att skriva ut varken namn, skola eller stad i mitt arbete då det inte är relevant för undersökningen. Namnen som finns i bilagorna är fingerade och har inget med de egentliga namnen eller barnen att göra.
27
www.cm.se
21
4. Historiebruk i skönlitteraturen
Det har länge diskuterats i media hur mycket barn i dagens samhälle läser och att många barn varken har tillräckliga läskunskaper eller något läsintresse. Därför ska jag nu, innan jag redogör mina analyser av de skönlitterära böckerna, diskutera kring hur olika forskares reslutat av forskning av barn och deras läsintresse, hur det skapas och vad som kan hindra barnen från att skapa ett intresse för böcker.
4.1 Forskning kring barn och skönlitteratur
Camilla Jürs som både har intervjuat och ställt frågor via enkät till elever i årskurs fem har kommit fram till att barnen tycker det är roligast att läsa där det finns störts urval av böcker. I vissa fall ser barnen läsningen som en del av den fria tiden i skolan och föredrar därför
skolmiljön som läsningsbas medans andra tycker det är lättare att koncentrera sig hemma. Jürs har kommit fram till att barnens intresse för läsning oftast beror på personliga intressen och när ett barn har fastnat för en genre är det lätt att barnet utesluter all annan litteratur.29 Därför menar hon att läraren bör utmana barnen genom genrebestämda läs-teman för att på så sätt utveckla elevernas läsintresse. Hon är ändå inne på samma spår som Aronsson då de både menar att barnen dras till böcker som kan kopplas till deras vardag.
Peter Aronson skriver i sin bok Historiebruk om historiebruk i skönlitterära böcker, historiska romaner att de böcker som under 1900talets gång varit de mest köpta och lästa historieromanerna har skildrat en underifrån historia som i flera fall leder fram till vad han kallar dagens eller gårdagens segrare. Han skriver att böckernas handlingar rör sig mellan historien om de som förlorar näst in till allt men vinner moraliskt sett. Aronsson pekar också på att trots texterna handlar om en svunnen tid så läggs det stor tyngd på de moraliska aspekterna. Texterna hanterar rätt och fel, heder och vanära, kärlek och död.30
4.2 Analyser av skönlitterära barnböcker
29
Jürs, Camilla Läsa?- javisst, men vad?
22
Författaren till barnböckerna Hövdingens bägare och Främlingens grav, Martin Widmark använder sig av en generell bild av de svenska vikingarna och de första kristna. I böckerna framställs vikingarna som hårda och starka. De räds inte för något och de vet inte vad hygien är. De enda kvinnor och flickor nämns bo på den östra sidan, vikingasidan, är hövdingens fru och en träl. Hövdingens fru är stark och tuff och inte rädd för något allra minst sin man som är minst lika tuff. När frun fått nog av sin man stänger hon in honom på toaletten och låter hon vara där tills han slår sig ut. På västsidan finns också två feminina karaktärer. Den ena drottningen, på västra sidan finns ingen hövding, utan den som förr var vikingahövding på västra sidan kallar sig för kung. Drottningen är givmild och omtänksam mot sin man. Hon och maken har en ömsesidig relation vilket från den kristna kungen att framstå som svag inför vikingahövdingen. Dock är den kristna hövdingen listigare än vikingahövdingen. Den andra feminina karaktären som framställs på västra sidan är kungens brorsdotter. Hon vill göra rätt för sig, är ärlig och påhittig. I båda böckerna anser jag att författaren använder sig av det existentiella historiebruket eftersom Widmark skrivit böckerna på ett sätt som får läsaren att känna igen sig i vikingahövdingens tankesätt. Böckerna pekar på att svenska kvinnor är tuffa och bestämmande och näst in till jämställda med mannen samtidigt som mannen är lika bestämd och har det sista ordet. Kristendomen är något som finns i fjärran, de vet en del om det men det är inget som folket generellt tror på. Den kristna kungens attityd till livet och könsroller är inget som en läsare, uppvuxen i Sverige, generellt kan koppla till det svenska samhället. Det är dock något som vi lär oss sträva efter men samhället lever inte upp till de ödmjuka normer och värderingar som står i bibeln. Den kristna kungen är lite för ödmjuk och förlåtande. I boken Främlingens grav finns det ett stycke som handlar om när
vikingahövdingen, Ragnar Drakdödare ska förödmjuka den kristna kungen Alarik. Ragnar har låtit hugga in en text i en sten där det ska stå ”Ragnar drakdödare – reste denna sten – för att minnas segern sin – över Alarik den stygge. När stenen ska visas står det istället Över Alarik den snygge. Ragnar blir vansinnig medan Alarik blir ödmjuk.
- ”Vid Tors hammare, stönade Björn. Står han och tjuter som en barnunge? - Kom! Sa plötsligt Alarik och sträckte ut sina armar mot Ragnar.
Ragnar tog ett steg bakåt och famlade efter sin yxa. Alarik följde efter. Men innan Ragnar hade hunnit försvara sig hade Alarik fångat in honom i en kram.”31
23
Det lättare att känna igen sig i vikingahövdingens egoistiska och generaliserande tankesätt. Tankar om att män inte gråter och absolut inte offentligt. Eftersom författaren,
historiebrukaren låter oss följa med människorna som lever som vikingar och låter oss läsare blir en del av ett större sammanhang då han återkopplar vikingarnas normer och värderingar till våra blir historien existentiell.
Den tredje boken jag analyserat är Hemma i det nya landet av Joan Sandin. Boken handlar om en familj som flyttat till Amerika någon gång mellan 1830 och 1920 för att det då var svält i Sverige och emigranter från Sverige erbjöds gratis mark och jobb i bland annat
Minnesota. I min granskning av människornas livsvillkor kan jag konstatera att fokus läggs på barnens livsvillkor i denna bok. Det framkommer dock att vissa livsvillkor gällde hela
familjen. När familjen bodde i Sverige var de fattiga och åt barkbröd. När de kommer till det nya landet är det barnen och kvinnorna som tar hand om huset, marken och djuren. Den äldsta pojken får ansvar för jakten. Männen i familjen ger sig iväg och arbetar vid timmerlägret och blir borta fram till jul. Historiebruket som författaren använder sig av är det moraliska
historiebruket eftersom historien beskriver en specifik grupps historia.
Den fjärde boken jag läst heter Uppdraget och är skriven av Inger Strömsten. Den handlar om Anna som går lång hemifrån för att uppsöka kungen och ge honom ett brev med ägarbevis för deras gård. Författaren beskriver inte direkt några historiska händelser utöver
överlämnandet av brevet som Anna fått i uppdrag av sin mor att lämna till kungen.
Historiebruket i boken är politiskt eftersom det endast är den ledande personen, kungen, som kan göra förändringen. Om kungen inte hade sagt till fogden att skriva under ägarbeviset hade Annas granne Herr Mårten haft möjligheten att ta gården ifrån dem.
Den femte boken heter Dora och drakringen och är skriven av Britt Engdal. Den handlar om Dora som lever på vikingatiden. Hon hör en ande komma ibland och blir då bränn het om kinderna innan hon hör anden springa iväg igen. En dag beslutar hon sig för att följa med anden då hon känner att anden vill visa henne något. Dora följer anden till en främmande gård på andra sidan ön och får sedan reda på att hennes syster blivit dödad där. Under sin resa mot sanningen får Dora flera nya vänner och får reda på historien om sin familj och var hon kommer ifrån. Historiebruket i Dora och Drakringen är politisk-pedagogiskt eftersom Dora utifrån sina instinkter följer med sin döda syster, anden för att få reda på mer om sin familj.
24
Den sjätte boken jag läst heter Twilight och handlar om en man vars namn är Edward. När Edward var ung, i början av 1900talet låg han döende i Spanska sjukan. För att undkomma döden blev han biten av en vampyr, hans vän Cullen, och förvandlades själv till vampyr. Sen Edward förvandlades till vampyr har han inte åldrats. I början av 2000talet träffar Edward Bella, en vanlig tjej som precis flyttat hem till sin pappa. Bella blir vän med både Edward och Jacob. Jacob är en pojke som kan förvandlas till en varg och tillhör en minoritetsgrupp som funnits lika länge som vampyrerna. Båda killarna bli kära i Bella men hennes kärlek till Edward är villkorslös. Bella har en specifik egenskap, hennes blod har en mycket starkare doft än vanligt människoblod och varje vampyr skulle göra vad som helst för att få smaka det. Dock dödar inte Edward Bella utan blir lika förälskad i henne som hon är i honom och så småningom övervinner Edward sin törst av Bellas blod med hjälp av sin enorma kärlek till henne.
Boken handlar främst om vampyrer och en ihop fantiserad nutid. De händelser som jag tolkat som historiska skildringar är när Edward blir vampyr. Historiebruket i Twilight är främst moraliskt då både vampyrerna framstår som en minoritetsgrupp. Parallellen till det existentiella historiebruket finns ändå där när Meyer beskriver karaktärerna på ett sätt som dagens ungdomar kan känna igen sig i, även om vissa av karaktärerna råkar vara vampyrer respektive vargar. I denna bok får läsaren ta del av vilka som är goda och vilka som är onda. Trots att Edward är vampyr och Bella blir kär i en vampyr står de för det goda och samspelar till största del med västvärldens normer och värderingar. Därför passar Twilight böckerna in på Aronssons och Jürs beskrivningar om böcker där fokus är på huvudpersonerna som kämpar med det moraliska, Twilight böckerna behandlar rätt och fel, heder och vanära, kärlek och död. Både vampyrerna och Bella är i underläge i början då Bella är ensam i en ny stad och vampyrerna är en grupp som inte accepteras av samhället men ändå övervinner kärleken och den goda sidan hos vampyrerna.
Den sjunde barnboken jag har analyserat heter Narnia och handlar om fyra barn, två pojkar och två flickor som tvingas fly från London under andra världskriget. De skickas bort med tåg av sin mor och få bo i ett stort hus på landet hos en professor. En dag när barnen leker kurra gömma hittar den yngsta flickan en garderob i ett av rummen på ovanvåningen som hon gömmer sig där och upptäcker att längst in i garderoben finns en port till en annan värld, Narnia. Flickan lyckas efter ett tag visa Narnia för sina syskon där djur som kan prata och olika väsen som barnen inte sett förr lever. Den som styr i Narnia är en ond Is-drottning som
25
har fördömt Narnia till evig istid. Barnens uppgift blir nu att hitta Aslan som är godheten och hjälpa honom att ta tillbaka Narnia och få istiden att försvinna. Historiebruket i Narnia har jag baserat på barnens flytt, andra världskriget, till ett politiskt historiebruk. Historiebruket i boken kan även tolkas som vetenskapligt då det visar hur det var för barn i London under andra världskriget. De fick, med tåg, åka iväg till tryggare platser och bo hos andra familjer. Narnia har precis som Twilight, även till viss del karaktär av ett existentiellt historiebruk då karaktärerna är lätta att associera till. I boken behandlas samhällets normer och värderingar där karaktärerna står för det goda. I böckerna om Narnia behandlas de aspekter som både Aronsson och Jürs skriver om där tyngden läggs på det moraliska, rätt och fel, heder och vanära, kärlek och död. De skildrar en underifrån historia där barnen är i underläge i början då de är offer för kriget men blir sedan hjältar i landet Narnia.
4.3 Intervjuer med elever
Innan jag genomförde mina intervjuer läste jag Den kvalitativa intervjun i Ann Kristin Larsens bok Metod helt enkelt.32 Jag skrev sedan ner ett antal frågor som jag ansåg var relevanta för min undersökning. Under intervjuerna använde jag mig av ljudinspelning på 3 intervjuer och anteckningar på en. Anledningen till att jag endast gjorde anteckningar på den sista var att ett barn önskade att inte bli inspelad. I efterarbetet har jag skrivit ut
ljudinspelningarna och renskrivit minnesanteckningarna. Jag gjorde efterarbetet samma dag som jag intervjuade barnen för att allt skulle vara färsk i minnet.
4.4 Intervju kring barnböcker med historia
När jag gjorde mina intervjuer upptäckte jag att den barnlitteratur som jag relaterat till historiska romaner inte var densamma som barnen uppfattar som historiska romaner. Fast lärarna i vissa fall hade arbetat med Astrid Lindgren som tema och barnen säkerligen fått kunskaper om vikingarna i skolan, då det står som mål i Lgr11, så fanns det andra formen av historiska texter som barnen anknöt till historia. Jag frågade barnen om de läst böcker som handlar om något som hänt för länge sedan. När de hade svårt för att komma på några böcker
26
gav jag Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga, Nils Karlsson Pyssling och Madicken som exempel. I årskurs sex var det en flicka som svarade att hon hade läst Twilight-böckerna, en pojke svarade att han läst om krig, en flicka respektive en pojke hade läst vars en Astrid Lindgren bok och kom sedan på att hela klassen hade haft i uppgift att läsa Bröderna
lejonhjärta.33
I årskurs tre hade en flicka läst Titanic, en pojke hade läst och tyckte väldigt mycket om berättelserna om Narnia. En annan pojke, som inte intervjuades samtidigt som den förra, hade sett Narnia på film och uppgav det som en historiskberättelse. Det var flera barn i årskurs tre som pratade om filmer istället för böcker. De förklarade att de inte tyckte om att läsa men att de gärna såg på film. Även i årskurs tre uppgavs Twilight som en bok med historiebruk. Denna gång var det två flickor som var väldigt intresserade av just Twilight, de brukade till och med leka att de var karaktärerna i Twilight. Förövrigt var dessa flickor väldigt
intresserade av skräckfilmer och spöken vilket de associerade med historia. Flera av flickorna i samma grupp angav en spökhistoria som en bok med historiebruk. En flicka berättade att hon läst Rida med döden medan en annan berättade att hon läst boken Det spökar. Även Alice
i underlandet associerades till en bok med historisk karaktär.34
4.5 Intervju kring barnens intresse för historia
För att ta reda på barnens intresse i historia frågade jag barnen vad de ville lära sig mer om i ämnet historia. Flera av barnen, både pojkar och flickor svarade att de skulle vilja veta vad människorna åt förr, vad de gjorde om dagarna samt hur de levde förr i tiden, alltså hur de klarade sig utan rinnande vatten tillexempel. Barnen ville få större kunskaper kring det existentiella historiebruket. Deras strävan i sin utveckling av historiemedvetandet baserades på att de ville identifiera sig med människorna som levde förr, de människor som upplevde händelserna som klassen läste om i ämnesboken. En flicka svarade att hon ville veta hur deras kläder såg ut. En annan flicka undrade om de hade kul och en tredje undrade om de var snygga.35
En flicka i årskurs sex tyckte det hade varit intressant att ta reda på hur jämlikheten mellan flickor och pojkar såg ut förr i tiden. Detta intresse av historiebruk är typiskt sådant som ingår
33 Se 7.1 Intervjuer med sjätteklassare och 7.2 Intervjuer med tredjeklassare 34
Se 7.1 Intervjuer med sjätteklassare och 7.2 Intervjuer med tredjeklassare
27
i många olika bruk. Dels kan vi kategorisera det som existentiella historiebruket men det kan även kategoriseras inom ramen för det polisk- pedagogiska historiebruket då det är ett högst relevant ämne inom politiken. Det bruk som faktiskt är det mest relevanta är dock det vetenskapliga då flickan strävar efter att få fram sanningen om skillnaden mellan flickor och pojkar förr i tiden. Barnen i den första gruppen jag intervjuade i årskurs tre ville ställa frågor till Hitler och hans mamma. De ville fråga om Hitler själv tyckte att det han gjorde var fel och vad hans mamma tyckte. Dessa barn var därför inte lika intresserade av det existentiella historiebruket utan hade ett större intresse för det moraliska historiebruket samt det politisk-pedagogiska. En pojke i samma grupp ville fråga grottmänniskor om de åt dinosauriesvansar och om de använde dinosaurietänder som knivar. En flicka i samma grupp svarade då att människorna inte fanns samtidigt som dinosaurerna men när pojke sa att han menade
grottmänniskorna blev fickan osäker och gick med på pojkens tankebanor om att människorna och dinosaurerna levt tillsammans för länge sedan. Pojkens intresse för historia baserar sig alltså på det vetenskapliga historiebruket. Pojken vill, precis som flickan i årskurs sex som jag skrev om ovan, ta reda på vad grottmänniskorna åt och om människorna kunde använda dinosaurier i sin vardag.
4.6 Forskning kring elevers tolkning av historia
Barnens diskussion kring den kronologiska ordningen i historien skriver bland andra Holmgren och Nilsson om ”När man arbetar med och diskuterar om olika tidsbegrepp bör man knyta detta till händelser som har med barnets egen familj att göra.”36 Vidare skriver de att barn är mogna för abstrakta diskussioner först i tonåren. Det kan vara förklaringen till att pojken och flickan som diskuterade hur vida dinosaurerna levde samtidigt som
grottmänniskorna saknade kunskaper för att förstå den kronologiska ordningen på saker som hänt för väldigt länge sedan. Även Rudnert har teorier som styrker elevernas förvirring. Han skriver om hur historieläsningen i de svenska skolorna kan förvirra eleverna. ”I Sverige har vi två principer, som egentligen hamnar i konflikt med varandra, styrt urvalet av innehåll. Den första principen, det koncentriska upplägget, bygger på att de yngre eleverna är mer
intresserade och lättare tar till sig det som ligger nära i tid och rum. Den andra principen är att historia för att skapa sammanhang ska läsas kronologiskt.” Lindqvist har kommit fram till att barn betraktar tid som ett rum där både dåtid och framtid samlas, alltså där all tid som barnet inte kunnat uppleva själv finns.
