Att äta tre till fyra mål mat om dagen är det vanligaste förekommande bland de tolvåriga barnen, som vi har gjort undersökningen på. Pojkarnas och flickornas antal mål mat om dagen ser väldigt likartade ut. Enligt Livsmedelsverket (2007) bör vi äta tre till fyra större mål mat om dagen medan vi bör äta minst ett mellanmål per dag. Vårt resultat visar att de allra flesta barnen äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Majoriteten bland barnen äter oftast under regelbundna tider. Fler pojkar än flickor äter oftast bara när de är hungriga. Vidare menar Livsmedelsverket (2007) att kostfördelningen bör vara jämt fördelat under dags rytmen för att kroppen ska fungera bättre. Det är troligt att en koppling mellan barnens kostvanor och habitus kan ske, då kostvanor oftast uppstår hemifrån. Våra erfarenheter säger att om ett barn äter på regelbundna tider tenderar den att göra det även under resten av uppväxten och i det vuxna livet.
Större delen av både pojkarna och flickorna äter frukost dagligen. Dock är det mest representerade bland flickorna. Det visar även på att pojkar äter mer sällan frukost än flickorna. Flickorna äter nyttigare till frukost då grövre bröd är mest representerat, medan pojkarna äter mestadels vitt bröd, som det även finns mycket socker i, vilket betyder att det är många snabba kolhydrater (Lindroos m.fl, 2007). Enligt Mann Whitney U test finns det en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors val av frukost. Vi anser att frukosten är det viktigast målet på dagen och därför tyckte vi att det var intressant att notera att det var så många av barnen som åt frukost. Detta var något som vi trodde skulle vara annorlunda då fler kanske skulle struntat i frukosten.
De allra flesta, pojkar och flickor äter alltid eller nästan alltid skollunchen och det är ingen av de 94 som har svart att de aldrig äter skollunchen. Pojkarna äter oftare skollunchen än
flickorna, medan flickorna äter frukost oftare än pojkarna, dock visar tidigare forskning att pojkarna äter frukost mer regelbundet än flickorna (Rasmussen m.fl, 2004). Det stämmer inte riktigt överens med vårt resultat och efter vår analys visar det sig inte heller att det finns någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. En spekulation vi gjort är att pojkarna som äter mindre frukost är mer hungriga vid middagstid än flickorna och äter därför oftare lunch. Om barnen utesluter skollunchen äter de flesta andra alternativ, såsom sallad,
knäckebröd och frukt. Barnens middagsvanor nästintill lika, medan det är en flicka som svarat att hon bara äter middag en till två gånger per vecka vilket inte stämmer med
Livsmedelsverket (2007) rekommendationer. Man bör äta tre huvudmål om dagen, frukost, lunch och middag. Majoriteten av både pojkarna (89 %) och flickorna (87 %) har svarat att de äter middag varje dag vilket är ett väldigt bra resultat. Barnen var också duktiga på att äta lunch och middag på helgen och det var endast ett barn som svarade att han sällan åt på helgen resterande pojkar och flickor åt alltid eller nästan alltid lunch och middag på helgen. Vi förväntningar stämde inte överrens med vårt resultat då vi trodde att många barn i denna ålder hoppade över måltider på helgen.
Enligt Livsmedelsverkets (2007) rekommendationen bör man äta 400-500gram frukt och grönsaker dagligen. Flickorna i vår studie äter oftare mer frukt och grönsaker än vad pojkarna gör. Vårt resultat stämmer överens med de undersökningar Berg (2002), Becker & Enghar (2004) och COMPASS utfört. Flickorna äter även mer godis än vad pojkarna gör vilket egentligen talar mot varandra. Vi hävdar att godis inte känns lika onyttigt för flickor som att säga att man ätit till exempel en pizza eller kebab. Det är mer enkelt och accepterat att äta godis bland flickorna och det passar mer in i flickornas ideal jämfört med pizza och kebab. Pojkarna åt snabbmat ett par gånger i veckan i mer utsträckning än vad flickorna gjorde och detta kan man koppla samman med vår ovan angivna teori.
Läsk eller andra söta drycker konsumeras också i stor mängd ut av vår undersökningsgrupp. Pojkarna tenderar dock att dricka läsk oftare än flickorna även om det mest förekommande svaret bland både flickor och pojkar var att de drack läsk någon gång i veckan. Det
konsumeras för mycket söta drycker bland barn i Sverige och även drycker med hög
koffeinhalt har blivit en bov i barnens vardag (Livsmedelsverket, 2007). Vi spekulerade lite kring detta och kom fram till att barn idag spelar mycket datorspel där man måste hålla fokus.
Ibland sitter de flera dygn i rad och spelar mot andra barn världen över, online och för att hålla sig alert är det enkelt att ta dryck innehållande koffein och socker eftersom det har en uppiggande effekt som gör att de orkar längre. Det ovan nämnda resultatet stämde överrens med våra förväntningar då vi genom erfarenhet lagt märke till barns stora konsumtion av söta drycker.
De största skillnaderna vi kunde hitta i undersökningen var barnens konsumtion av frukt och grönt samt deras godis- snacks och läsk samt dryckesvanor. Flickor äter mer av både frukt och grönsaker än vad pojkarna gör och flickorna äter även oftare godis. Pojkarna står däremot för mer konsumtion av läsk och andra söta drycker än flickorna. Snabbmat var mer representerat bland pojkarna än flickorna även om de allra flesta, både pojkar och flickor, svarade att de sällan åt snabbmat.