Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Höstterminen 2009Pojkars och flickors kostvanor
- En studie om tolvåringars kostvanor ur ett genusperspektiv
Eating habits among boys and girls
- A study of twelve year olds eating habits from a gender perspective
Examensarbete 15 hp Författare:
Lärarexamen 210 hp Victoria Ask & Sandra Pettersson
Idrott och fysisk bildning Examinator: Kutte Jönsson
Abstract
The purpose of this study was to investigate Swedish children’s (twelve years) nutrition and elucidate the possible differences between boys and girls. We have used a quantitative method in which a total of 97 children, 50 boys and 47girls, participated. The study was designed as a questionnaire which was defended by questions and answers. The responses of our study is statistically aggregated and analyzed and compared with the results of previous research has already been executed. In summary, our study showed that there are some significant
differences in boys 'and girls' diets. Boys are eating more fast food such as useless and select options for breakfast while the girls consume more fruit and vegetables than boys do.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåriga barns kostvanor och klarlägga de eventuella skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkätundersökning med färdiga frågor och svarsalternativ. Svaren sammanställdes och analyserades statistiskt och jämfördes med resultat från tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vår studie visa på att det finns vissa signifikanta skillnader i pojkar och flickors kostvanor. Pojkar äter exempelvis mer snabbmat och väljer onyttigare alternativ vid frukosten medan flickorna konsumerar mer frukt och grönsaker än vad pojkarna gör. Studien är inte bara anpassad för lärare och pedagoger utan även lämpad för allmänheten som vill dra nytta av och har chans att påverka barns kostvanor.
Förord
Barns kostvanor ser inte likadana ut idag som för ett tiotal år sedan, vilket är ett
uppmärksammat ämne i media. Studien inriktar sig därför på barns olika kostvanor utifrån ett genusperspektiv. Förhoppningen är att den ska hjälpa lärare och pedagoger till en förståelse för hur kostvanor skiljer sig mellan pojkar och flickor. På så vis också få chans att fokusera på olika faktorer då man undervisar i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är utförd på
skolbarn i årskurs sex och genomförd på tre olika skolor.
Först och främst vill vi tacka vår handledare Ingegerd Ericsson som varit ett stort stöd och som har varit väldigt stöttande och hjälpande genom hela arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till samtliga elever som deltagit i studien, lärare och övrig personal som låtit oss få låna lite skoltid, och därmed gjort vår studie möjlig.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, för att vi lyckats färdigställa vår uppsats trots alla hinder som följt med oss på vägen med julbestyr, flytt, jobb och andra vardagliga sysslor.
2009-12-28
Innehållsförteckning
Sida
1. INTRODUKTION
71.1 Problemformulering 7
1.2 Syfte och frågeställningar 9
1.3 Nyckelbegrepp 10 1.3.1 Genus 10 1.3.2 Kostvanor 10 1.4 Bakgrund 11 1.4.1 Genusets betydelse 11 1.4.2 Dagens samhälle 12
1.4.3 Skolan och lärarnas roll 12
1.4.4 Social status 13
1.5 Tidigare forskning 13
1.5.1 Presentation av forskning rörande problemområdet 13
1.6 Teoretiska referensramar 16 1.6.1 Pierre Bourdieu 16 1.6.2 Habitus 16 1.6.3 Fält 17
2. METOD
18
2.1 Enkätundersökningens genomförande 18 2.2 Metod 19 2.3 Undersökningsgrupp 202.4 Reliabilitet och Validitet 20
2.4.1 Reliabilitet 20
2.4.2 Validitet 21
2.5 Analysbeskrivning 21
2.6 Etiska överväganden 22
3. RESULTAT
23
3.3 Skollunchvanor 26
3.4 Middagsvanor 28
3.5 Mat på helgen 29
3.6 Grönsaker och frukt 30
3.7 Snabbmat 32
3.8 Godis, snacks och läsk 33
4. DISKUSSION
35
4.1 Diskussion om genus och kostvanor 35
4.2 Diskussion kring studiens genomförande 37
4.3 Slutsatser 38
4.4 Förslag på vidare forskning 39
REFERENSER
40
BILAGOR
42
Bilaga 1 42
1. INTRODUKTION
Vi är två studenter, Victoria Ask och Sandra Pettersson som båda läser sjunde och sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Vi har båda läst idrott och fysisk bildning som huvudinriktning och matematik som sidoämne. Vår utbildning är inriktad på grundskolans tidigare år, det vill säga lärarexamen för barn i årskurserna ett till och med sex. Ett intresse vi delar är hälsa och kost och när vi båda diskuterade vår verksamhetsförlagda tid fastnade vi för ämnet kostvanor. Vi hade lagt märke till att barnen slarvar med skolmaten, byter ut sin frukt mot onyttigheter, hoppar över frukost och mellanmål och verkar ha en negativ inställning till skolmaten. Vad vi inte kunde fastställa var om matvanorna och beteendena var likartade hos pojkar och flickor och tyckte därför att det vore ett intressant ämne att göra en studie om. I puberteten anses det viktigt att vara mån om sin kropp, sin hälsa och sitt utseende och därför tyckte vi att tolvåringarna var idealiska att genomföra vår studie på. I undersökningen ser vi inte bara på matvanorna i skolan utan försöker även få en inblick i barnens vardagsrutiner. Utifrån våra egna erfarenheter av ämnet idrott och hälsa menar vi att fokus ligger mer på den praktiska idrotten än på den teoretiska. Hälsoämnet är hett diskuterat i samhället och bör därför uppmärksammas även i skolan. Denna tes ger oss motivation till att fördjupa oss i barnens kostvanor och för att se om det finns några skillnader mellan könen.
1.1 Problemformulering
De senaste decennierna har kostvanorna bland de svenska invånarna förändrats radikalt då de försämrats i en rasande fart. Media har skildrat problemet och de senaste fem åren har den negativa trenden börjat vända uppåt igen. Konsumtionen av läsk och godis har ökat enormt jämfört med för tio år sedan och i genomsnitt äter en människa 10-15 kilo godis och dricker 60 liter läsk per år. Även om det sker förbättringar så äts det fortfarande för mycket sötsaker och alltför lite frukt och grönt i jämförelse med Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Allt detta sockerintag kan vara en bidragande orsak till den övervikt, framförallt hos barn och unga vuxna, som finns i dagens samhälle. Trots att intaget av sötsaker minskat har antalet överviktiga barn fördubblats de senaste fem åren och detta påverkar den framtida folkhälsan
Utifrån ett historiskt perspektiv ansågs det förr vara ett tecken på god ekonomi och välstånd om man var överviktig. Förr behövdes energin i feta och söta naturprodukter för att
människan skulle orka vara ute och utföra kroppsligt arbete för att kunna försörja sig. Det sker inte idag då stillasittande arbete sker i väldigt stor utsträckning och trots detta har vi
fortfarande en förkärlek till feta och söta produkter (Hallberg, 1993).
Gör människan inte av med den energin som tillför kroppen, lagras den och utvecklas till fett. Dagens svenska samhälle utvecklas oerhört fort och människan får det alltför bekvämt, det finns tillgång till snabbmatsrestauranger, kiosker med feta och söta livsmedel och godisaffärer i var och vart annat hörn. Det finns även för mycket tillgång till tv- spel, datorer och andra stillasittande aktiviteter som barnen roar sig med på fritiden istället för att utföra aktiviteter rent kroppsligt (Axelsen m.fl, 2009). Maten människan stoppar i sig ger både fysisk och psykisk tillfredsställelse och ofta när vi sitter framför teven eller datorn finns något att äta där till. De livsmedel vi stoppar i oss då tillför mer energi än vad vi förbrukar och det är på det viset övervikt och fetma uppkommer (Lindroos & Rössner, 2007).
Dagens barn har en stor konsumtion av godis och snacks samtidigt som de utför stillasittande aktiviteter på fritiden och detta i kombination ökar risken för övervikt och följdsjukdomar. Barn som är överviktiga har stor risk att förbli överviktiga även i äldre åldrar, samtidigt som de löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Följdsjukdomarna kan till viss del förebyggas genom en medveten kost och regelbunden fysisk aktivitet men för att vända trenden krävs samarbete från flera olika parter (Axelsen m.fl, 2009).
Det är viktigt att som lärare diskutera med eleverna kring kost och hälsa och försöka belysa för barnen hur deras kostvanor och därmed deras framtid kommer att se ut. Kost och hälsa är ett mycket diskuterat ämne och media påverkar samhället på sitt sätt. Vi menar att om vi skapar en kostmedvetenhet hos barn i tidig ålder, kommer troligen utvecklingen att se bättre ut. I vår studie har vi valt att jämföra pojkar och flickors kostvanor och se om vi kan finna några signifikanta skillnader. Barnens kostvanor har betydelse för oss som idrottslärare, då vi ska hålla lektioner om kostens betydelse, något vi menar är en betydelsefull del av idrott och hälsa undervisningen.
”Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning”(Skolverket, LPO 94, s. 9).
Detta citat visar på att skolan och läraren har en viktig roll för barnens framtid. Det är viktigt att barnen lär sig om kost i tidig ålder för att sedan ha den kunskapen med sig hela livet.
Vår förhoppning är att denna studie ska kunna bidra till ökad kunskap om barns kostvanor och på det viset belysa för samhället var svagheterna finns och där mer insatser bör göras för att få den negativa trenden med dåliga kostvanor bland barn att ändras. Vår studie vänder sig inte bara till pedagoger inom ämnet idrott och hälsa utan även till allmänheten som kan tänkas ha ett intresse av ämnet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Följande syfte och frågeställningar är utgångspunkter för vårt examensarbete:
Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåringars kostvanor och belysa dessa ur ett genusperspektiv.
Med utgångspunkt i vårt syfte har vi formulerat följande frågeställningar:
1. Har tolvåriga barn som äter frukost regelbundet, bättre kostvanor än andra tolvåringar i undersökningen?
2. Skiljer sig flickor och pojkars kostvanor åt?
1.3 Nyckelbegrepp
1.3.1 Genus
Idag är genus ett hett diskuterat ämne då vissa saker anses vara speciellt anpassat för män respektive kvinnor. Tidigare kallades genus för könsroll men borttogs då det kunde uppfattas som något som var fastlagt, som kan gå att jämföra med en roll i ett skådespel. Mycket av det som görs i vardagen görs av automatik och vana utan att man tänker efter vem som gör vad och hur det sker. Frågor om vem som bör ta hand om barnen när de är små, hur
föräldraledigheten ska delas upp och om kvinnor är mer anpassade för att vara hemma än männen, är frågor som ofta uppstår och diskuteras i samhället liksom inom politiken
(Engström, 2008). Enligt Engström (2008) finns det typiska drag för vad som är manligt och kvinnligt. Mannen anses vara en stor och stark hjälte som ska försörja och skydda sin familj, medan kvinnan anses vara liten, känslig och omhändertagande.
Flickor och pojkar behandlas olika redan från sin födsel, pojkar får kläder i blått och flickor i rosa. Pojkar och flickor leker tillsammans, oberoende att bry sig om vilket för kön de tillhör som små. När de blir äldre bildas grupperingar då pojkar dras till pojkar och flickor till flickor. De påverkas av varandra och lär sig leka med olika leksaker, tycka om olika färger och saker och de skapar olika intressen som sedan lever med dem resten av livet. Även
föräldrarnas förhållande till de olika könen är annorlunda och en pojke behandlas inte likadant som en flicka vid uppväxten (Andersson & Teleman, 1995). Hur man behandlas som liten kan vara en utgångspunkt till varför pojkars och flickors kostvanor inte ser likadana ut.
1.3.2 Kostvanor
Vi har valt att utgå ifrån de svenska näringsrekommendationer som är relevanta för vårt problemområde. Dessa rekommendationer är alla baserade på forskning och vetenskap. Äts det efter de svenska näringsrekommendationerna finns det förutsättningar för god hälsa samtidigt som risken för de vanligaste följdsjukdomarna, såsom hjärt- och kärl sjukdomar, fetma och vissa typer av cancer, minskar (Lindroos m.fl, 2007).
Kostsammansättningen bör bestå av 30 E % (Energiprocent) fett, 10-20 E % proteiner och 50-60 E % kolhydrater. Bra fetter, de omättade, hittas bland annat i livsmedel som avokado, nötter och fisk. Mättade fetter och transfetter, som bl.a. finns i feta mejeriprodukter, snacks och snabbmat är sämre fetter och dessa bör man undvika att konsumera i större utsträckning. Proteiner är kroppens byggstenar och används som förbränning och för att bygga upp
muskler. Exempel på proteiner är kött, fågel, bönor och grönsaker. Proteiner är de energigivande ämnen som mättar mest och det är därför viktigt att få med proteiner i sin vardagliga kost. Vid intag av kolhydrater rekommenderas långsamma kolhydrater, vilka är rika på fibrer och fullkorn, exempelvis fullkornspasta, rotfrukter och grönsaker. Snabba kolhydrater är sådana livsmedel som innehåller mycket socker och vitt mjöl, exempelvis ris, pasta, vitt bröd och potatis, vilket man bör vara försiktig med. En bra modell att använda sig av för att få sammansättning av de olika näringsämnena är den så kallade tallriksmodellen. Tallriksmodellens uppbyggnad består av tre ungefär lika stora delar. Den fösta ska innehålla grönsaker, som är viktigt för att få i sig vitaminer och antioxidanter. Den andra innehåller kolhydrater såsom pasta, potatis och ris. Den tredje och sista innefattar proteiner, såsom kött, fisk, ägg och bönor (Lindroos & Rössner, 2007).
Enligt nordiska näringsrekommendationer (2007) ska fördelningen av dagens mål bestå av:
Frukost 20-25 % av dagens energi Lunch 25-35 % av dagens energi Middag 25-35 % av dagens energi
1-3 mellanmål/ dag, sammanlagt kring 30 % av dagens energi.
1.4 Bakgrund
Kostvanorna i vårt samhälle i dag ser inte ut som de gjorde för ett par decennier sedan. Barnen har lättare att få tillgång till sötsaker, läskedrycker och snabbmat i vårt industriella samhälle. De unga idag lever efter en viss samhällskultur vilket inte är den samma som vi i förra generationen anpassat och format våra kostvanor utefter. Forskning som
Livsmedelsverket (2007) publicering tyder på att övervikten bland barn och ungdomar kan öka då det sägs att det kan vara ett problem som kan leda till hälsoproblem i vårt samhälle.
1.4.1 Genusets betydelse
Frågan de flesta ställer när någon fått barn är, vad blev det för kön? Med den frågan vill folk få reda på om det blev en pojke eller flicka. Därefter formas våra förväntningar och normer om att pojkar och flickor ska vara på ett eller annat sätt. Tidigare studier visar att vi behandlar flickor och pojkar olika från första stund, genom att till exempel tilltala dem på olika sätt. Flickor tilltalas med en mjukar och ljusare röst medan pojkar tilltalas med en mörkar och grövre röst. Föräldrar är också mer oroliga för sina flickor än för sina pojkar (Andersson m.fl, 1995).
1.4.2 Dagens samhälle
Dagens moderna samhälle är skapat för att välja vad du som individ gillar för mat. Den egna individens kostvanor bestämmer ingen annan än du själv över. De studier vi kommit i kontakt med visar att barn är medvetna om vissa viktiga aspekter gällande hälsosam mat, men om de sedan lever upp till att följa dem är mer oklart. Dagens unga äter livsmedel som innehåller mycket socker och fett, vilket inte är bra ur en hälsoaspekt. Eftersom barn idag utövar mindre fysisk aktivitet och äter mer kolhydratrik och fet mat ökar riskerna för komplikationer såsom fetma och hjärt- och kärlsjukdomar (Lindroos m.fl, 2007). Övervikt och fetma bland unga har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället och det kan vara många faktorer som spelar in för att få fram källan till varför. Barnens matvanor påverkas inte bara av deras eget initiativ utan även ifrån andra faktorer såsom familjen, vännerna och skolan (Berg, 2002). Enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer (2007) bör man äta ca 400- 500 gram frukt och grönsaker varje dag, vilket barn i vår svenska vardag är dåliga på att följa. Flickor äter mer frukt och grönt än vad pojkarna gör. Barn som spenderar mycket tid framför teven och datorn har en tendens att äta mer snabbmat än andra barn som inte gör det. (Lindroos m.fl. 2007).
1.4.3 Skolan och lärarnas roll
För att barn och ungdomar ska kunna utvecklas bra i skolan krävs det koncentration, vilket man får genom en bra kostsammansättning (Livsmedelsverket, 2007). Vid en bra kost mår du som individ oftast bra och skolan är en arbetsplats där barnen skall ta ansvar och därför ska man ge dem bra kostmedvetenhet. Skollunchen ska bestå av varm mat med tillhörande råa eller tillagade grönsaker, vatten, mjölk och bröd med matfett (Livsmedelsverket, 2007).
Ämnet idrott och hälsa är en viktig pusselbit för att få barns hälsa under kontroll. Den fysiska aktiviteten är viktig, liksom den teoretiska biten inom idrottsämnet.
”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”(LPO 94, s. 5).
1.4.4 Social status
Barn som lever i familjer med högutbildade föräldrar har ofta bättre kostvanor än de barn i familjer där föräldrarna är lågutbildade. Det sägs att synen på det personliga idealet skiljer sig åt inom familjer med högre socioekonomisk status jämfört familjer med lägre socioekonomisk status. (Lindroos m.fl., 2007).
Vid jämförelser könsmässigt så lever ofta kvinnor mer hälsosamt än vad männen gör. Denna tendens kan speglas i barnens kostvanor, då flickor oftare väljer magrare alternativ än pojkar (Berg, 2002). Flickor vill hellre äta livsmedel med lågt energivärde och låg fettprocent medan pojkarna inte tänker på hur nyttig kosten är utan mer på hur den smakar. Pojkar äter också mer kött än flickorna, medan de i sin tur äter mer frukt och grönsaker (Berg, 2002).
1.5 Tidigare forskning
Nedan kommer vi att redogöra för tidigare forskning inom vårt problemområde. Forskningen som vi utgått från är från tidigare studier samt vetenskapliga artiklar och rapporter som vi anser vara relevanta inom problemområdet.
1.5.1 Presentation av forskning rörande problemområdet
Perlhagen, Flodmark & Henrell (2007) skriver i sin rapport att 15 till 20 procent av barnen (inom de olika regionerna) i Sverige är överviktiga och ett par procent av dessa även drabbade av fetma. Malmö stad redovisade i en studie som gjordes 2004/2005 att övervikt bland barn i årskurs fyra var ett vanligt förekommande fenomen. Mellan 11 och 23 procent av flickorna var överviktiga och noll till nio procent av dem var drabbade av fetma. För pojkarnas del var siffrorna för överviktiga nio till 25 procent och för fetma 1 till 11 procent. I Malmö finns väldigt stora socioekonomiska skillnader mellan de olika stadsdelarna, ju lägre
socioekonomisk status desto högre övervikt och fetma och det bör man ha med i tanken när man jämför dessa siffror. Vidare anser Perlhagen, m.fl. (2007) i sina teorier om barn, att barn som lever ute på landsbygden är mer drabbade utav övervikt än de som bor i staden. Övervikt och fetma anges via Body Mass Index, vilket vi hädanefter kommer att använda
förkortningen ”BMI” för att beskriva. Det finns olika BMI-kurvor för pojkar och flickor och likaså för män och kvinnor. BMI är baserat på din vikt i förhållande till din längd och utgör då en så kallat normalskala med ett övre och ett nedre värde. BMI räknas ut genom följande formel:
BMI = vikten = kg (längden)2 m2
Överskrids de övre siffrorna resultatet för normalskalan är man i riskzonen att vara överviktig eller till och med fet. Klassas man i den undre zonen anses man vara i riskzonen för undervikt. (Perlhagen, Flodmark & Henrell, 2007). Vill man veta vilka gränser som gäller för ett
speciellt barn skall man kontakta läkare eftersom kurvorna när man är barn är väldigt individuella.
Barnens dåliga matvanor med livsmedel med högt energivärde och mycket socker och fett kombineras med den stillasittande livsstilen som råder i dagens samhälle. Rikscentrum för barnfetma som finns på barnsjukhuset i Huddinge har gjort en studie 2008 som visar att barn rör på sig allt mindre på fritiden och detta gäller framför allt flickor under skoltiden. Becker & Enghar (2004) fastställer rikscentrums resultat då man år 2003 gjorde kostundersökningar på barn upp till 11 år och resultaten visade att barnen åt för mycket sötsaker, drack för mycket söta drycker såsom läsk och saft samtidigt som de åt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas för ett dagligt intag.
Berg (2002) gjorde en studie om jämförelser mellan svenska individers näringsintag och studier i andra europeiska länder. Svenskarna äter mycket fet mat och mycket socker men låg ändå långt ner på listan i jämförelse med de flesta andra europeiska länder. Svenska barn äter mycket fett och socker med lågt energivärde, även kallat tomma kalorier och det är just denna kombination av fett och tomma kalorier som leder till ett ohälsosamt liv med övervikt. Denna teori stödjer även Livsmedelsverket (2007). Berg (2002) konstaterar också i sin studie att flickor äter mer fukt och grönsaker än vad pojkarna gör medan pojkarna äter mer kött än flickorna vad flickorna gör.
Enligt Becker, Enghar & Pearson (2006) är svenska barns socker och fettkonsumtion för hög och de kalorier de får i sig får de genom livsmedel som är fattiga på energi men rika på fett. Äts det på detta sätt är det lätt att bli överviktig vilket leder till allvarliga följdsjukdomar. Är barn överviktiga finns det en tendens att det följer med upp i vuxen ålder. Frukt och grönt är barnen dåliga på att konsumera och dricker hellre juice, saft eller läsk för att få energi och för att hålla sig mätta. Livsmedelsverket (2007) visar resultat efter forskning att barn konsumerar för mycket läsk och andra söta drycker och även söta drycker med hög koffeinhalt har blivit vanligt, inte minst eftersom barn tycker om att spela datorspel online och för att hålla sig skärpta konsumerar de koffeinhaltiga drycker. Söta drycker har en bidragande effekt för övervikt hos unga eftersom de innehåller massvis med kalorier men inga vitaminer eller mineraler, vilket kroppen behöver. Studier visar även på att de allra flesta barn i Sverige äter både frukost, lunch och middag vilket är en bra förutsättning för att barn ska lyckas prestera bra i skolan. Dock är intaget av socker, fett och salt tämligen för högt samtidigt som
COMPASS (Community-based study of physical activity, life style and self-esteem in Swedish school children) är en undersökning rörande barns fysiska aktivitet, livsstil, självkännedom och kostvanor som utfördes i Stockholm med start år 2000
(Folkhälsoinstitutet, 2004). Enligt COMPASS undersökningar gällande pojkar och flickors kostvanor redovisas stora skillnader mellan de båda könen. Enligt denna studie äter endast två tredjedelar av flickorna frukost fyra till fem dagar under en skolvecka i jämförelse med pojkarna där tre av fyra år frukost regelbundet. Gällande skollunchen var det ett liknande resultat men middagen åt de allra flesta, både pojkar och flickor och oftast tillsammans med någon förälder. Vidare visar studien att lunchen i de allra flesta fall spenderas i skolmatsalen för båda könen. Studien granskade även mellanmåls vanor och där mellanmålet
kategoriserades som nyttigt (t.ex. frukt, yoghurt och smörgås) respektive onyttigt mellanmål (t.ex. godis, chips, glass och kakor). Resultatet bekräftade att pojkarna totalt sett åt både mer av de nyttiga som de onyttiga mellanmålsalternativen än flickorna och det konstaterades även att de med regelbundna frukostvanor åt mindre onyttiga mellanmål. Resultatet gällande regelbundna eller oregelbundna måltider skilde sig också könsmässigt åt, då en större del av pojkarna åt regelbundet. Däremot konsumerade flickorna mer frukt och grönsaker än pojkarna (Rasmussen, Eriksson, Bokedal, Shäfer Elinder, 2004).
1.6 Teoretiska referensramar
Under denna rubrik kommer vi att beskriva de teoretiska uppfattningar vi valt att använda oss utav i vår studie. De teorier som redan är skapade kommer vi att förklara och diskutera dessa i utifrån vår teoretiska referensram. Pierre Bourdieu är en fransk sociolog och det är hans handlingsteori vi kommer att beskriva och resonera kring. Bourdieu beskriver människans handlande som även kommer att bearbetas kring ett genusperspektiv.
1.6.1 Pierre Bourdieu
Pierre Bourdieu, som levde under 1930 till 2002, utförde undersökningar på enskilda
människor med hjälp utav levnadsbiografer, enkätundersökningar och statistik. Han växte upp i Frankrike under fattiga förhållanden, studerade filosofi i Paris och arbetade inom sociologisk
forskning. Bourdieu diskuterar mycket kring ”habitus och smak” och hans handlingsteori handlar också om detta (Moe, 1995).
1.6.2 Habitus
Habitus kan översättas med synonymen beteende, vana och livsstil. Genom en individs livsstil och livsvillkor skapas dens personliga habitus. Habitus bestämmer en individs sätt att uppfatta, värdera och handla i olika situationer. Bourdieu menar att habitus är något som har formats av ett tidigare liv och det styr det framtida beteendet. Begreppet habitus används då man vill klarlägga likheter och skillnader mellan något, exempelvis mellan individer och klasser. När vi lär något nytt eller lär oss att tycka om, gilla något eller skapa åsikter kring olika saker styrs vi så att vår livsstil ändras och detta sker genom habitus. Det är vår bakgrund och vårt sociala samspel som formar människan. Vissa anses ha ett höge värde i samhället medan andra har ett lägre. En smal person anses vara en vacker och bra människa medan en tjock person anses vara osund och ful. Kroppen anses vara ett uttryck för människans moraliska inställning. Vi lär oss att lyssna på viss musik, äta viss mat och så vidare och detta ska vi ha skapat från vårt sociala nätverk. Det är därmed genom habit det är på detta vis som man även sorterar normalt från onormalt. Vår habit styr också vad för mat vi väljer att äta, vilken idrott vi väljer att utöva och så vidare (Bourdieu, 1999).
1.6.3 Fält
Fältbegreppet syftat till att beskriva platser eller rum med alla olika värderingar och regler. Fält kan man tillexempel räkna idrotten, musiken och utbildningen. De är olika platser där man agerar olika och har olika normer och värderingar. Människor inom samma fält handlar efter gemensamma regler och man påverkas av varandra. Flickor och pojkar påverkas olika, kan på så sätt påverka varandras kostvanor, då grupptyck och popularitet kan påverka. På fälten sker ofta konflikter individer i mellan. Ett fält kan beskrivas som ett socialt rum där man ser människors sociala status vilket skapas av individuella normer och habitus (Bourdieu, 1999).
2. Metod
I följande kapitel kommer vi att redogöra för vårt val av metod, den aktuella undersökningsgruppen, studiens validitet och reliabilitet, enkätundersökningens genomförande, analysbeskrivning samt etiska överväganden.
2.1 Enkätundersökningens genomförande
Vi började med att i god tid före enkätundersökningens genomförande, ta kontakt med respektive skola och lärare. På respektive skola presenterade vi undersökningens syfte och vad vi hade för avsikt att undersöka. Vi bestämde oss, efter att ha tittat på tidigare
enkätundersökningar på ungdomar i ungefär samma ålder, för att skicka ut blanketter till föräldrarna för eleverna i fråga för ett eventuellt godkännande av deras barns deltagande. Vi utformade då en blankett (se bilaga 1) till föräldrarna som delades ut någon vecka före vi skulle utföra enkätundersökningen. Med hjälp av lärarna på respektive skolor och vårt eget deltagande delades blanketterna ut. Vi fick inga blanketter tillbaka vilket betydde att alla de tillfrågade barnen fick lov att delta i undersökningen för sina föräldrar eller vårdnadshavare.
Enkätundersökningarna delade vi ut i slutet på vecka 47 och början på vecka 48. Vi var själv närvarande på skolorna men valde att dela upp oss på de olika skolorna för att på så sätt vara effektiva och där med spara tid. Vi presenterade oss själva och nämnde studiens syfte. På respektive skola poängterade vi också att undersökningen var frivillig, anonym samt att elevernas svar endast skulle användas till denna undersökningens funktion. Alla barn valde att delta i undersökningen. Vi delade ut enkäten personligen och under enkätundersökningens genomförande fanns vi närvarande för att kunna besvara eventuella frågor som dyker upp hos barnen. När alla enkäterna var ifyllda samlade vi in dem upp och ned vända i en hög.
Efter undersökningen tackad vi för oss och berättade även att vi skulle skicka ett färdigt arbete till respektive skola, för att barnen och lärarna vi fått hjälp av på så sätt kan se hur vårt
2.2 Metod
Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod och har arbetat med denna utifrån våra frågeställningar, för att få våra frågor besvarade. Den kvantitativa metoden använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder. I vår undersökning ville vi svara på frågorna hur det kan finnas olikheter mellan könens kostvanor, vad orsakerna kan vara samt vilka
skillnader som eventuells finns mellan flickor och pojkar.
Vi använde oss av enkäter eftersom vi ville ha ett stort urval av barn som kunde representera populationen hos svenska tolvåringar. Undersökningsgruppen i detta fall var tolvåringar från tre olika skolor i Skåne varav en mindre byskola i nordvästra Skåne, en mindre stadsskola i södra Skåne och en byskola i sydöstra Skåne. Fördelar med vår valda metod var att
kostnaderna var låga och enkätundersökningen var tidsbesparande samtidigt som vi fått många svar att redovisa våra resultat utifrån. All insamlad data analyserades statistiskt och genom det kunde resultaten eventuellt generaliseras.
Enkäten såg likadan ut för samtliga barn i undersökningen, där vi redan förutbestämt enkätfrågor och svarsalternativ. I och med det var enkäterna strukturerade och blev därför också begränsade till de svaren som fanns angivna. På vissa frågor fanns det dock
svarsalternativet ”annat” och då blev frågorna mindre strukturerade eftersom barnen själv kunde skriva in sitt svarsalternativ. Vi ansåg att det var lättare och tidsbesparande att använda sig av enkäter som är mer strukturerade för att på så sätt kunna läsa av, analysera och
redogöra resultaten av svaren.
Nackdelen med enkäter är att det bli svårt att ställa direkta frågor och på så sätt få reda på mer ingående om barnens tankar, känslor och erfarenheter. För att få reda på det hade det varit bättre med en kvalitativ metod. Vid en kvalitativ metod som till exempel en intervju, hade forskaren kunnat ställa lämpliga följdfrågor i samband med intervjun, vilket inte är möjligt i vårt fall och med vår metod. Om man utför en intervjustudie hade svaren och studien blivit mer djupgående och mer innehållsrik (Holme och Solvang, 1997).
2.3 Undersökningsgrupp
Vi har valt att inrikta vår undersökning på elever i årskurs sex på tre olika skolor i Skåne. Anledningen till att vi valde svenska tolvåringar var att vi båda har inriktat oss på
grundskolans tidigare år, och för att dem i den åldern börjar bli mer självständig och kan på så sätt påverka sina egna kostvanor. Detta eftersom att barnen troligtvis har mer egna pengar att röra sig med och väljer kanske då att handla mat och andra godsaker för dem.
De tre valda skolorna hade att göra med var vi själva bor och kontakten med lärarna på respektive skolor. På varje skola gick det ungefär 30 elever i årskurs sex och sammanlagt samlade vi in 97 enkäter från samtliga skolor. Av de 97 enkäterna vi fick in var 47 stycken flickor och 50 stycken pojkar. Eftersom vi vill undersöka genusperspektivet kring
tolvåringars matvanor har vi valt att ha lika många pojkar som flickor för att på så sätt lättare kunna räkna ut procenten, respektive likheter och skillnader. Vi tog då slupmässigt ut tre pojkars enkäter och valde att inte ha med dem i vårt kommande resultat. Eftersom enkäterna är anonyma drabbas ingen enskild person. Slutligen fick vi 47 flickor och 47 pojkar, vilket är vår totala undersökningsgrupp (t=94).
2.4 Reliabilitet och
Validitet
Begreppen reliabilitet och validitet, beskriver exaktheten i undersökningarna och
mätinstrumentet. Desto fler olika slumpfaktorer som spelar in i t.ex. enkätundersökningen, desto lägre blir reliabiliteten och validiteten. Man ska inte lita till fullo på undersökningen, då den oftast inte är exakt, om det är ett lågt värde av reliabiliteten och validiteten (Rudberg, 1993).
2.4.1 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om mätningens eller mätinstrumentets noggrannhet och frihet från
slumpinflytande. Om mätinstrumentet har en hög exakthet, och om undersökningen upprepas skulle andra få fram samma information om man använt sig av samma material. Skulle de
komma fram annan information beror det på att underlaget för undersökningen är annorlunda och inte på att andra personer utfört studien (Rudberg, 1993).
Enkäten består utav 13 frågor där de flesta svarsalternativen är strukturerade. Ett enkelt språk och inga ledande frågor var några av sakerna som vi tänkte extra noga på och för att öka reliabiliteten i studien. Vi vill även att frågorna skulle vara kortfattade och enkla med tydliga svarsalternativ. Detta för att samtliga elever skulle ha lättare för att kunna svara på frågorna. På så sätt blir mätningen också noggrant genomförd.
2.4.2 Validitet
Med validitet menas med att undersökningens instrument mäter det man har för avsikt att mäta (Rudberg, 1993). Detta är tanken då vi utfört vår enkätundersökning. En tanke för att få korrekt validitet är att låta x antal personer genomföra mätningen för att få svar på om enkäten mäter det jag har för avsikt att mäta.
För att öka validiteten i vår studie har vi gjort en så kallad pilotstudie för att få svar på om enkäten mäter det vi har för avsikt att mäta. Vi har genomfört pilotstudien på en släkting till en av oss, samt några av hennes kompisar, som är lika gammal som eleverna är i vår
undersökning. Med det fick vi svar på att frågorna var begripliga och att dem uppfatta det enkelt att svara på frågorna samt att det tyckte att svarsalternativen var relevanta för frågorna.
2.5 Analysbeskrivning
I analysen i vårt resultat kommer vi att använda oss av programmet Statistical Package of the
Social Sciences (SPSS). Metoden vi utgår i från i analysen av data är ett Chi-square test och
ett Mann Whitney U test som visar om skillnader mellan könen är statistisk signifikant eller säkerställt. Graferna, där vi visar resultaten, är stapeldiagram där variabeln kön och respektive fråga presenteras.
2.6 Etiska överväganden
Det är viktigt att påpeka för svarspersonerna inför enkätundersökningen att eleverna inte är speciellt utvalda, utan dem är ett generellt urval som representerar en målgrupp i det stor hela. Enligt Holme och Solvang (1997) ska man som författare ha förståelse för att man på ett eller annat sätt kan påverka svarspersonerna. Man kan t.ex. skapa förväntningar, starta processer och att de kanske lämnar ut sig på ett sätt som de inte tänk på från början. Vidare anser de att personer som tar del av resultatet i studien framöver inte ska kunna ta reda på vem den enskilde svarspersonen är. Eleverna som deltog i vår undersökning var väl medvetna om att det deltog frivilligt och det enda som kommer att framgå i undersökningen är deras kön.
Studien kan komma att påverkas negativt av att för få deltagare genomför undersökningen. Undersökningspersonerna kan även välja att avstå från undersökningen, och/eller att målsman för eleven inte tillåter dem att svara på min enkätundersökning. Om detta skulle uppstå går inte tidsplanen enligt planerat och vi får se oss runt efter alternativa elever som skulle kunna ersätta dem som inte ville eller kunde vara med och delta. Då ändras kanske
åldersinriktningen och eventuellt görs en undersökning på samma skola men i andra årskurser, t.ex. i årskurs 5 eller 7.
Föräldrarna för de tillfrågade barnen har även gett sitt godkännande för genomförandet. Vi har informerat samtliga medverkande i studien om att detta är ett examensarbete som kommer att läsas, granskas och tolkas av andra. Som ovan nämnt kommer vi att låta eleverna och skolorna där undersökningar gjorts ta del av den färdiga studien då vi skickar ut ett arbete till vardera skola.
3. Resultat
I figurerna jämförs pojkarnas och flickornas svar. I resultatredovisningen redogör vi för antalet svar på varje fråga och även om det finns någon statistik signifikant skillnad i svaren (s). Signifikansnivån på <0,05 har används i alla analyser.
3.1 Hur ofta barnen äter
Här nedan redovisas och sammanställs hur många mål mat barnen äter på en dag.
Figur 1a.
Hur många gånger äter barnen under en dag?
Figuren ovan visar att majoriteten av både pojkar och flickor äter 3-4 gånger per dag (83 % respektive 85 %) . Figuren visar också att det finns en pojke som bara äter 1-2 mål mat om
dagen. Det finns ingen signifikant skillnad i enkätsvaren mellan pojkar och flickors antal mål mat om dagen.
Vi har även undersökt om barnen äter på regelbundna tider, men valt att inte presentera det i form av figurer. Både pojkar och flickor anser sig själva oftast äta regelbundet (51 % av pojkarna och 68 % av flickorna). Två av flickorna svarade att de äter när de är hungriga vilket även nio pojkar svarat. Det finns inte heller någon signifikant skillnad mellan flickors och pojkars regelbundna måltider.
3.2 Frukostvanor
Under denna rubrik sammanställer vi hur många gånger i veckan barnen äter frukost och vad det är för mat de äter på morgonen.
Figur 2a.
Figur 2a visar att både pojkar och flickor oftast äter frukost och de allra flesta (89 % av flickorna 94 % av pojkarna) äter frukost varje dag. Det var ingen av de tillfrågade som svarade att de aldrig åt frukost på morgonen. Pojkarna som åt frukost sällan var fler än flickorna (8 % respektive 2 %). De barn som svarade att de åt frukost ibland var 8 % av flickorna och 17 % av pojkarna.
Figur 2b.
Vad äter barnen vanligtvis till frukost?
I figur 2b framgår vad barnen äter till frukost på morgonen. Det mest förekommande
alternativet bland pojkar var vitt bröd (51 %) medan det hos flickorna var grovt bröd som var vanligast (46 %). Flickorna äter mer gröt än vad pojkarna gör. Grovt bröd, gröt och
fullkornsflingor anses vara de mest nyttiga alternativen att äta till frukost och flickorna
tenderar, vilket figur 2b visar, att äta mest av två av de tre nyttigaste alternativen. Enligt Mann Whitney U test finns det en signifikant skillnad (sig= 0,007) mellan pojkar och flickors
3.3 Skollunchen
Här följer redogörelser kring hur barnens lunchvanor ser ut, detta gör vi genom att se
resultatet på om barn äter skollunchen eller inte. Vi redogör även vad barnen äter om de väljer att inte äta skolmaten. I alla våra tillfrågade skolor förekommer så kallade ”pedagogiska måltider” vilket gör att det finns någon pedagog med och äter med barnen varje lunch.
Figur 3a.
Hur ofta äter barnen skollunch?
Majoriteten av pojkarna (63 %) äter skollunchen varje dag. Samma resultat gäller för flickorna (55 %). Det var fler pojkar som svarat att de sällan äter skollunch än flickorna. Vi konstaterade även att det inte fanns någon i undersökningsgruppen som svarat att de aldrig äter skollunchen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan pojkarnas och flickornas svar nä det gäller hur ofta de äter skollunchen.
Figur 3b.
Vad brukar barnen äta istället, om de väljer att inte äta skollunchen?
Denna fråga var det färre som svarade på än vi förväntat (n=59), vilket betyder att det finns ett relativt stort bortfall, 35 stycken. Det är fler flickor än pojkar som svarat. Det beror antagligen på formuleringen på föregående fråga. Om man alltid äter skolmaten behöver man inget annat alternativ att kryssa i och som figur 3a visar så åt de allra flesta skolmaten dagligen. Svaren visar exempel på vad de barn som inte äter lunchen väljer att äta istället. Figuren 3b visar att frukt är det mest förekommande alternativet som finns representerat för flickornas del (38 %) medan pojkarna väljer att hellre äta knäckebröd (47 %) när de får välja på de olika
alternativen som finns givna. Flickorna äter också hellre sallad än vad pojkarna gör.
Det ser i figuren ut som om det borde finnas en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors svar, men enligt Mann Whitney U test är sig= 0,090 vilket innebär att det inte finns någon signifikant skillnad.
3.4 Middagsvanor
Under denna rubrik kommer vi att presentera barnens middagsvanor utifrån ett
veckoperspektiv, det vill säga hur många gånger i veckan barnen äter middag/kvällsmat.
Figur 4a.
Hur många gånger i veckan äter barnen middag/kvällsmat?
I figur 4a konstaterar vi att det inte fanns något barn som aldrig åt middag. Dock fanns det en flicka som bara åt middag/kvällsmat en till två gånger i veckan men de allra flesta, både pojkar (89 %) och flickor (87 %) åt middag dagligen. Enligt figuren äter de flesta pojkarna och flickorna middag dagligen eller 5-6 gånger per vecka. Fler pojkar än flickor äter middag varje dag. Däremot äter fler flickor än pojkar middag 5-6 gånger per vecka. Enligt statistiska tester som gjorts, så finns det ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickors
3.5 Mat på helgen
Vi var nyfikna på om barnen åt lunch och middag på helgen och under denna rubrik kommer vi att presentera det resultat vi fått fram.
Figur 5a.
Hur ofta äter barnen lunch/middag på helgen?
Som figur 5a visar så äter barnen vanligtvis lunch och middag på helgen. Endast en pojke redovisar att han sällan äter lunch/ middag på helgen. 68 % av pojkarna och 57 % av flickorna svarar att de alltid äter lunch/middag på helgen. Det är något fler pojkar än flickor som alltid äter och fler flickor än pojkar som oftast äter. Det går också att konstatera att det inte var något barn som kryssade i att de aldrig åt lunch/middag på helgen. Enligt Mann Whitney U test finns det inga signifikanta skillnader mellan pojkars och flickors svar (sig= 0,119).
3.6 Grönsaker och frukt
Frukt och grönsaker innehåller viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter som kroppen behöver och under denna rubrik presenterar vi hur ofta barnen äter grönsaker och frukt.
Figur 6a.
Hur ofta äter barnen grönsaker?
Flickorna är störst representerade av dem som äter grönsaker ofta (59 %) och pojkarna av dem som äter sällan (25 %). Det finns en pojke som angivit att han aldrig äter grönsaker. Detta kan vi utläsa ur figur 7a. En flicka har svarat att hon sällan äter grönsaker medan pojkarnas
resultat domineras av dem som svarat att de sällan äter grönsaker. Det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors ätande av grönsaker då sig= 0,004.
Figur 6b.
Hur ofta äter barnen frukt?
Ur figur 6b kan vi utläsa att flickorna svarat att de äter frukt varje dag eller nästan varje dag som mest representerat. Fler pojkar (44 %) har svarat att de äter frukt nästan varje dag och endast en flicka svarade att hon åt frukt sällan medan pojkarna representerades av 29 % som svarade sällan på samma fråga. Flickor är bättre på att äta både frukt och grönsaker än vad pojkarna är. Mann Whitney U test visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller fruktkonsumtion sig= 0,008.
Om man relaterar till vår frågeställning så äter barn idag, både pojkar och flickor frukt men i en alldeles för liten utsträckning. Flickor äter mer frukt och grönt än vad pojkar gör men det borde ätas fler gånger om dagen. För att få barn (och vuxna) att äta mer frukt menar vi att ett sätt kunde vara att sänka priserna på dessa livsmedel. Enligt våra spekulationer och egna tankar tänker vi, att om priset sjunker på frukt och grönsaker har svenskarna råd att få mer frukt för pengarna och alternativ som godis och läsk blir då inte vanligare som mellanmål.
3.7 Snabbmat
Denna rubrik kommer att visa på resultat om hur ofta barnen äter snabbmat och med snabbmat anses pizza, hamburgare, korv, falafel, kebab med mera.
Figur 7.
Hur ofta äter barnen snabbmat?
Figuren 7 gav resultatet att pojkar äter snabbmat sällan (32 %) eller någon gång i veckan (43 %) och flickorna är mest representerade av de som äter sällan (89 %). Varken flickorna eller pojkarna svarade att de äter snabbmat varje dag eller aldrig. Flickorna äter mer sällan
snabbmat än pojkarna. Mann Whitney U test visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors snabbmatsvanor sig= 0,016
3.8 Godis, snacks och läsk
Här redovisas hur ofta barnen äter godis och snacks samt hur ofta de dricker söta drycker så som läskedryck och saft.
Figur 8a.
Hur ofta äter barnen godis, snacks och sötsaker?
Figur 8a visar att fler flickor (68 %) än pojkar (57 %) äter godis, kakor, snacks eller andra sötsaker någon gång i veckan. Det är fler pojkar (10 %) än flickor (2 %) som svarat att de äter godis och andra sötsaker nästan varje dag och också fler pojkar än flickor som svarat att de äter godis sällan. Endast en flicka redovisar att hon äter godis nästan varje dag. Det är ingen som svarat att de aldrig äter godis. Trots att vi ser att pojkar och flickors godisätande skiljer sig något åt så finns det ingen signifikant skillnad att redovisa.
Figur 8b.
Hur ofta dricker barnen söta drycker?
Även söta drycker så som läsk och saft konsumerar pojkar mer än flickor. Figuren 8b (t= 94) visar på att pojkar konsumerar söta drycker varje dag (6 %) eller nästan varje dag (15 %), vilket är betydligt mer än flickorna då de två alternativen inte representeras av dem alls. Både pojkarna och flickorna kryssar i svarsalternativet om att de dricker söta drycker någon gång i veckan flest gånger och det alternativet är där med mest representerat. (34 %) av flickorna svarar att de sällan dricker söta drycker och en pojke medger att han aldrig konsumerar söta drycker. Pojkars svarsalternativ om att de dricker läsk varje dag och nästan varje dag är betydligt högre än flickornas som inte har någon representant till de två alternativen. Mann Whitney U test visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors
4. Diskussion
Under denna rubrik diskuterar vi resultatet utifrån vår enkätundersökning. När vi diskuterar utgår vi ifrån den tidigare forskningen som redan finns att tillgå. Vi kommer även diskutera fram vad gäller framtida forskning samt granska vårt metodval.
4.1 Diskussion kring genus och kostvanor
Att äta tre till fyra mål mat om dagen är det vanligaste förekommande bland de tolvåriga barnen, som vi har gjort undersökningen på. Pojkarnas och flickornas antal mål mat om dagen ser väldigt likartade ut. Enligt Livsmedelsverket (2007) bör vi äta tre till fyra större mål mat om dagen medan vi bör äta minst ett mellanmål per dag. Vårt resultat visar att de allra flesta barnen äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Majoriteten bland barnen äter oftast under regelbundna tider. Fler pojkar än flickor äter oftast bara när de är hungriga. Vidare menar Livsmedelsverket (2007) att kostfördelningen bör vara jämt fördelat under dags rytmen för att kroppen ska fungera bättre. Det är troligt att en koppling mellan barnens kostvanor och habitus kan ske, då kostvanor oftast uppstår hemifrån. Våra erfarenheter säger att om ett barn äter på regelbundna tider tenderar den att göra det även under resten av uppväxten och i det vuxna livet.
Större delen av både pojkarna och flickorna äter frukost dagligen. Dock är det mest representerade bland flickorna. Det visar även på att pojkar äter mer sällan frukost än flickorna. Flickorna äter nyttigare till frukost då grövre bröd är mest representerat, medan pojkarna äter mestadels vitt bröd, som det även finns mycket socker i, vilket betyder att det är många snabba kolhydrater (Lindroos m.fl, 2007). Enligt Mann Whitney U test finns det en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors val av frukost. Vi anser att frukosten är det viktigast målet på dagen och därför tyckte vi att det var intressant att notera att det var så många av barnen som åt frukost. Detta var något som vi trodde skulle vara annorlunda då fler kanske skulle struntat i frukosten.
De allra flesta, pojkar och flickor äter alltid eller nästan alltid skollunchen och det är ingen av de 94 som har svart att de aldrig äter skollunchen. Pojkarna äter oftare skollunchen än
flickorna, medan flickorna äter frukost oftare än pojkarna, dock visar tidigare forskning att pojkarna äter frukost mer regelbundet än flickorna (Rasmussen m.fl, 2004). Det stämmer inte riktigt överens med vårt resultat och efter vår analys visar det sig inte heller att det finns någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. En spekulation vi gjort är att pojkarna som äter mindre frukost är mer hungriga vid middagstid än flickorna och äter därför oftare lunch. Om barnen utesluter skollunchen äter de flesta andra alternativ, såsom sallad,
knäckebröd och frukt. Barnens middagsvanor nästintill lika, medan det är en flicka som svarat att hon bara äter middag en till två gånger per vecka vilket inte stämmer med
Livsmedelsverket (2007) rekommendationer. Man bör äta tre huvudmål om dagen, frukost, lunch och middag. Majoriteten av både pojkarna (89 %) och flickorna (87 %) har svarat att de äter middag varje dag vilket är ett väldigt bra resultat. Barnen var också duktiga på att äta lunch och middag på helgen och det var endast ett barn som svarade att han sällan åt på helgen resterande pojkar och flickor åt alltid eller nästan alltid lunch och middag på helgen. Vi förväntningar stämde inte överrens med vårt resultat då vi trodde att många barn i denna ålder hoppade över måltider på helgen.
Enligt Livsmedelsverkets (2007) rekommendationen bör man äta 400-500gram frukt och grönsaker dagligen. Flickorna i vår studie äter oftare mer frukt och grönsaker än vad pojkarna gör. Vårt resultat stämmer överens med de undersökningar Berg (2002), Becker & Enghar (2004) och COMPASS utfört. Flickorna äter även mer godis än vad pojkarna gör vilket egentligen talar mot varandra. Vi hävdar att godis inte känns lika onyttigt för flickor som att säga att man ätit till exempel en pizza eller kebab. Det är mer enkelt och accepterat att äta godis bland flickorna och det passar mer in i flickornas ideal jämfört med pizza och kebab. Pojkarna åt snabbmat ett par gånger i veckan i mer utsträckning än vad flickorna gjorde och detta kan man koppla samman med vår ovan angivna teori.
Läsk eller andra söta drycker konsumeras också i stor mängd ut av vår undersökningsgrupp. Pojkarna tenderar dock att dricka läsk oftare än flickorna även om det mest förekommande svaret bland både flickor och pojkar var att de drack läsk någon gång i veckan. Det
konsumeras för mycket söta drycker bland barn i Sverige och även drycker med hög
koffeinhalt har blivit en bov i barnens vardag (Livsmedelsverket, 2007). Vi spekulerade lite kring detta och kom fram till att barn idag spelar mycket datorspel där man måste hålla fokus.
Ibland sitter de flera dygn i rad och spelar mot andra barn världen över, online och för att hålla sig alert är det enkelt att ta dryck innehållande koffein och socker eftersom det har en uppiggande effekt som gör att de orkar längre. Det ovan nämnda resultatet stämde överrens med våra förväntningar då vi genom erfarenhet lagt märke till barns stora konsumtion av söta drycker.
De största skillnaderna vi kunde hitta i undersökningen var barnens konsumtion av frukt och grönt samt deras godis- snacks och läsk samt dryckesvanor. Flickor äter mer av både frukt och grönsaker än vad pojkarna gör och flickorna äter även oftare godis. Pojkarna står däremot för mer konsumtion av läsk och andra söta drycker än flickorna. Snabbmat var mer representerat bland pojkarna än flickorna även om de allra flesta, både pojkar och flickor, svarade att de sällan åt snabbmat.
4.2 Diskussion kring studiens genomförande
Vi valde att ta tre olika skolor för att utföra våra undersökningar. En skola tillhörde en småstad och två skolor är placerade ute på landsbygden. Detta gjorde vi för att se om det fanns några specifika skillnader mellan hur barnen på landet och barnen i staden äter. Dock visade sig att våra resultat mellan landet och staden vara väldigt lika och det fanns inget utstickande svar på ena eller andra hållet, så vi beslöt att slå ihop våra skolor och bara koncentrera oss på att jämföra kostvanorna mellan könen. Vi utesluter inte att resultaten skulle kunna se annorlunda ut om man utfört samma undersökning på några andra ställen runt om i Sverige. Fördelen med vår kvantitativa undersökning är att vi fått in ett stort
svarsunderlag att jobba med vilket resulterar att man lättare ser benägenheter bland barnens svar.
Vi hade räknat med att få in 100 enkäter men nöjde oss med 94. Vi samlade in svar från 50 pojkar och 47 flickor. Eftersom vi ville ha ett jämt tal att arbeta med beslutade vi att ta bort tre stycken slumpmässigt valda enkäter som var ifyllda av pojkar. Totalt ingår alltså lika många pojkar som flickor i undersökningen. Alla våra undersökningspersoner svarade på 12 av 13 frågor i vår enkät men på en fråga hade vi ett bortfall av svar på 35 barn. Denna fråga, fråga 5
(se bilaga) borde vi ha preciserat bättre och den skulle inte ha funnits som en obligatorisk fråga.
Vi närvarade vid utdelandet av enkäterna vilket var positivt då barnen behövde ställa frågor och för att förklara närmare hur man tänkt. Vi visade även upp oss så man såg till vem man gav enkäterna och kunde ställa frågor om vår studie och om vår skoltid. Vi fick inte in några blanketter från föräldrar och därför fick och ville alla vara med i undersökningen.
När man befinner sig på mellanstadiet är barnen ganska så låsta till skolan och får inte gärna lämna skolans område utan tillåtelse från klasslärare och därför kan några av våra frågor lämpa sig för något äldre skolelever där man har chans att lämna skolan och äta alternativ till skollunchen. Det förekommer också ofta pedagogiska måltider då klasslärare eller mentor är med klassen och äter, vilket också kan ha påverkat vårt resultat en del.
4.3 Slutsatser
Undersökningen vi genomfört har visat att kostvanor bland pojkar och flickor i årskurs sex är i storhet relativt lika, men skiljer sig inom vissa områden. Frukost äter flickor oftare än pojkarna medan pojkarna äter skollunchen i större utsträckning. Flickorna väljer oftare nyttigare alternativ, både vad gäller frukost och lunch. Det finns inga större skillnader mellan hur ofta och hur regelbundet pojkarna och flickorna äter utan de flesta håller sig precis nedanför gränsen för vad Livsmedelsverket (2007) anser vara det bästa, fem till sex gånger per dag.
När vi diskuterat har vi använt oss av den tidigare forskning vi tidigare presenterat i arbetet. För att försöka förstå varför människan handlar och agerar i vissa situationer som hon gör har vi använt begreppen ”fält” och ”habitus”, utifrån Bourdieus teorier, som förklaring. Genom att jämföra våra resultat med redan genomförd forskning har vi kunnat både stärka och ”försvaga” våra resultat. De resultat som stämt överens med den tidigare forskningens resultat är mer trovärdig än de som inte gjort det.
Våra resultat går inte att generalisera eftersom undersökningsgruppen är relativt liten och eftersom vi inte haft ett slumpmässigt urval. En risk man tar vid enkätundersökningar kan
vara att barnen svarar det man vill och förväntar sig att de ska svara och detta stärker teorin om att resultaten i vår undersökning inte går att generalisera.
Skillnaderna mellan pojkar och flickors kostvanor kan inte enbart förklaras genom teorier utan det finns många yttre faktorer som gör att barnen väljer att äta den sorts kost de gör. Barnens familjeförhållanden, socioekonomisk status, umgängeskrets är några faktorer vi menar kan styra barns kostvanor. Även skolan och idrottsläraren har en viktig roll då denna ska informera och vägleda alla enskilda individer till bra kostvanor och bra hälsa.
I slutsats kring vår frågeställning om barn som äter frukost har bättre kostvanor menar vi att det inte har någon påverkan i det stora hela utan det är vad man väljer för alternativ som ger ett bättre eller sämre val rent kostmässigt.
4.4 Förslag på vidare forskning
Undersökningen vi genomfört visar att det finns små skillnader i pojkars och flickors val av mat. Kostvanorna skiljer sig gällande onyttigt och nyttigt och inte så mycket hur de äter utan istället på vilka val de väljer. Kostvanor är ett intressant ämnesområde vilket man bör visa för allmänheten, eftersom alla är med och formar vår framtid. När studien har utförts har vi kommit på nya frågeställningar och sätt att gå till väga på för att få fram mer rörande
problemområdet. Vår kvantitativa metod gav oss mycket information på kort tid men det vore intressant om studien gjordes med ett annat metodval för att då få ett annorlunda resultat. Eftersom frukt, grönsaker, godis och läsk var sådana faktorer som skiljde pojkar och flickor åt hade det varit intressant med en studie som var riktat på just dessa faktorer. En liknande studie som vi just utfört hade varit intressant att i en storstad och undersöka om det finns kontraster mellan barnen långt ute på landet jämfört med barnen mitt inne i en storstad.
Referenser
Andersson, Hans & Teleman, Ulf (1995). Hon och han. Lund: studentlitteratur
Axelsen, Mette, Danielsson, Maria, Nordberg, Margareta & Sjöberg, Agneta (2009).
Folkhälsorapport 2009. Edita Västra Aros: Västerås
Becker, Wulf, Enghar Barbieri, Heléne, Pearson, Monika (2006). Livsmedels- och
näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala
Becker Wulf & Enghar Barbieri, Heléne (2004). Svenska barns matvanor 2003-resultat från
enkätfrågor. Uppsala
Berg, C (2002). Influences on schoolchildren´s dietary selection, focus on fat and fibre at
breakfast.
Bourdieu, Pierre (1999). Den manliga dominansen. Daidalos: Göteborg
Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft- bidrag till en handlingsteori. Daidalos: Göteborg
Engström, Kerstin (2008). Genus & genrer- forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Print och media: Umeå
Hallberg, Ingela (1993). Matsverige – I förändringens tid. Sjuhäradsbygdens tryckeri AB: Borås
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Lindroos, Anna Karin & Rössner, Stehan (2007). Fetma- från gen- till samhällspåverkan. Polen: Studentlitteratur
Meurling, Birgitta (2003). Varför flickor? Ideal, självbild och ätstörningar. Studentlitteratur: Lund
Nordiska näringsrekomendationer, 2007
Perlhagen, John, Flodmark, Carl-Erik & Hernell, Olle (2007). Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen 140(3), 138-141.
Rasmussen F, Eriksson, M, Bokedal C & Shäfer, Elinder L (2004). Fysisk aktivitet, matvanor,
övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS- en studie i sydvästra Storstockholm.
Rapport. Stockholm: Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Statens folkhälsoinstituts rapportserie nr.2004:1)
Rudberg, Birgitta (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur
Sandberg, Helena (2004). Medier & fetma- En analys av vikt. Lunds universitet: Lund
Skolverket (1994). LPO 94. Stockholm
Bilagor
Bilaga 1
Hej
Vi är två lärarstudenter, Victoria Ask och Sandra Pettersson, som studerar sista terminen på lärarutbildningen på Malmö högskola med inriktning på idrott och hälsa. Vi ska nu skriva vårt examensarbete och tänkte inrikta oss på att undersöka mat- och kostvanor, där vi kommer att jämföra kostvanor mellan pojkar och flickor i årskurs sex.
Vi kommer att utföra en enkätundersökning på ert barns skola och elevens namn kommer inte att nämnas i undersökningen, vilket gör att de är helt anonyma. I vår undersökning kommer eleverna fylla i en blankett som rör deras kostvanor. Undersökningen kommer att ske på skoltid och vid ett tillfälle.
Om ni INTE godkänner att ert barn deltar i undersökningen ber vi er att fylla i denna blankett. (Om ni godkänner att ert barn deltar behöver ni inte fylla i denna blankett). Ifylld blankett lämnas till ansvarig lärare senast onsdagen den 11/11.
__________________________________________ Elevens namn
__________________________________________ Målsmans underskrift
Vid eventuella frågor når ni oss på telefonnummer: Sandra 0768832828, Victoria 0737011692 eller e-post: ll060937@stud.mah.se, ll060841@stud.mah.se.
Bilaga 2
Enkätundersökning för årskurs 6 - kostvanor
Sätt endast ett kryss vid varje fråga
Jag är: Pojke: Flicka:
Fråga 1. Hur många gånger äter Du vanligtvis under en dag?
1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 5-6 ggr/dag Fler än 6 ggr/dag
Fråga 2. Hur många dagar i veckan brukar Du äta frukost?
Varje dag Ibland Sällan Aldrig
Om du svarat aldrig på fråga 2, går vidare till fråga nummer 4.
Fråga 3. Vad brukar Du vanligtvis äta till frukost? Sätt ett kryss för det du oftast brukar äta
Vitt bröd Grovt bröd Gröt
Fullkornsflingor/ Müsli Knäckebröd
Fil/yoghurt
Annat:______________________
Fråga 4. Hur ofta äter Du skolmaten?
Alltid
Nästa alltid Sällan
Aldrig
Fråga 5. Om Du inte äter skolmaten, vad brukar Du äta istället?
Frukt Sallad Snabbmat
(såsom pizza, hamburgare, falafel, kebab) Restaurangmat
(med husmanskost) Godis/snacks
Annat:___________________________
Fråga 6. Hur många dagar i veckan brukar Du äta middag?
Varje dag 5-6 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka 1-2 ggr/vecka Aldrig
Fråga 7. Brukar Du äta lunch/middag på helgen?
Alltid Oftast Sällan Aldrig
Fråga 8. Brukar Du äta grönsaker till maten?
Alltid Oftast Sällan Aldrig
Fråga 9. Hur ofta äter Du frukt?
Varje dag Nästan varje dag Sällan
Aldrig
Fråga 10. Hur ofta äter Du snabbmat såsom t.ex. pizza, hamburgare, kebab, falafel etc.?
Varje dag
Någon gång i veckan Sällan
Fråga 11. Hur ofta äter Du snacks, såsom t.ex. godis, chips, glass?
Varje dag Nästa varje dag Någon gång i veckan Sällan
Aldrig
Fråga 12. Hur ofta dricker Du sötare drycker såsom läsk, och/eller andra söta drycker?
Varje dag Nästa varje dag Någon gång i veckan Sällan
Aldrig
Fråga 13. Brukar Du äta på fasta/regelbundna tider?
Alltid Oftast Sällan
Nej, jag äter bara när jag är hungrig
