Metoden som valdes har påverkat utgången av detta arbete. Därför förs här en diskussion kring valda metoder och även resonemang kring alternativa som skulle kunna använts.
32
4.4.1 Fallstudie
Fallstudien som genomfördes följde LCA-metodiken då den inledande ambitionen var att utföra både LCC- och LCA-analyser. För LCC-studien behövs inte samma detaljnivå på data och om
utgångspunkten för fallstudien från början varit att endast genomföra en LCC hade troligtvis mer information kunnat erhållas. Som arbetet utvecklades nu blev datainsamlingen för LCC-studien påverkad av tidsåtgången som LCA-studien krävde i början av arbetet.
Något som genomsyrade hela inventeringsfasen för fallstudien var osäkerheten på data. Kulverten är en helt ny teknik och i och med detta fanns begränsat med information tillgänglig, både mängdmässigt men även antalet källor blev begränsat vilket påverkade hur oberoende källorna är. Denna osäkerhet träder in både för installationsfasen och underhållet. Installationen är uteslutande baserat på
tillvägagångssättet i Vallastaden och då det finns förbättringsmöjligheter rent tekniskt finns det även möjlighet att reducera kostnaderna. Detta är lärdomar som de involverade företagen lär sig efter hand och har därmed inte kunnat fångas upp under detta projekt.
Osäkerheterna kring kulvert-tekniken är fler och större under underhållsfasen då det råder osäkerheter både kring arbetsförfarande, kostnader och underhållsfrekvenser. Under arbetets gång har det
framkommit att personalen på de olika ledningsnäten inte med säkerhet vet hur olika skador och avbrott ska repareras i infrakulverten vilket försvårat datainsamlingen. Kostnaderna blir därigenom också de osäkra då de är direkt kopplade till arbetsförfarandet. Osäkerheterna kring antalet underhåll som kan förväntas uppstå är den enda av ovanstående osäkerheter som kunnat reduceras med vidare litteraturstudier av ledningar förlagda i liknade miljö som kulverten. Detta är något som kan vara viktigt att utforska vidare för att få en mer rättvisande bild kring antalet underhåll och framförallt skillnaderna mellan konventionell förläggning och infrakulverten.
Även metoden för datainsamlingen är förknippad med osäkerheter. Den information som erhölls via möten och intervjuer med personal kan ha påverkats av faktorer som ligger utom författarnas kontroll. Exempelvis förekom i enstaka fall en, av författarna uppfattad, negativ inställning till kulverttekniken vilket kan ha påverkat informationen som erhölls. Dessutom förekommer även osäkerhet förknippat med hur författarna tolkat informationen, något som upplevts som oundvikligt då intervjuobjekten ofta sitter på detaljerad teknisk kunskap. Författarnas brist på erfarenhet av detta moment kan ha påverkat utgången då de semi-strukturerade intervjuerna ställer högre krav på intervjuarens teknik.
Den statistik som använts innehåller också osäkerheter då statistiken ger ett förväntat medelfel på ledningsnätet som det ser ut idag. Alltså finns olika storlekar på kablar och ledningar samt förläggning i både gata och grönytor i de bakomliggande siffrorna som förenklas och anses motsvara det
konventionella nät som används i fallstudien. Mer detaljerad information kan leda till mer rättvisande resultat.
De systemgränser som sattes för LCC-studien kan diskuteras då produktion och ta ur bruk är
livscykelfaser som kan vara förknippade med stora kostnader, något som i nuläget är oklart. Under ta ur bruk-fasen skulle även en beräkning av restvärde och intäkter genom återvinning vara intressant att ta hänsyn till. Detta genomfördes inte då information kring intäkter i samband med återvinning, hur stor del av infrastrukturen som faktiskt återvinns och om det kommer vara någon skillnad mellan kulvert och konventionell förläggning inte inkluderades i informationssökningen som utfördes. Dessutom förekom det svårt att beräkna restvärde på infrastruktur då den kan ha väldigt varierande funktion efter dess tekniska livslängd är uppnådd. Det försvåras även av infrastrukturens ekonomiska karaktär som bland annat innebär att investeringar är sunk costs och inte kan ske stegvis utan måste ske i större steg. Med detta som bakgrund valdes därför dessa aspekter att bortses från i LCC-studien. Det är viktigt att inkludera i framtida utvecklingar av modellen för att utreda kulvertens potentiella fördelar.
33
4.4.2 Metod för modellutveckling
Då modellutvecklingen utfördes parallellt med fallstudien följde den en liknande process. Den litteratur som studerades i samband med fallstudien innehöll också information kring
modellutveckling, dock specifikt för modellering av infrastruktur och LCC-modeller men inte för modeller i stort. Det genomfördes alltså ingen bredare litteratursökning för modellutveckling generellt. En sådan sökning hade kunnat resultera i en mer användarvänlig, avancerad eller snabbare modell. Detta kan anses vägas upp av den expertis (Be Persson) som fanns som stöd under utvecklingen då dennes erfarenhet och kunskap kring modellutveckling i allra högsta grad bidrog till modellens utformning.
4.4.3 Alternativa metoder
Alternativa metoder som kunde använts till detta projekt skulle kunna involvera en mer omfattande litteratursökning. Att genomföra en mer omfattande litteraturstudie hade tagit tid från andra moment i projektet och slutresultatet hade därför förmodligen sett annorlunda ut. Om en mer omfattande litteraturstudie hade bidragit med mer, eller annorlunda, information än den som genomfördes i detta projekt är svårt att säga något om. Det hade kunnat resultera i ett mer generaliserbart resultat från fallstudien än det nuvarande som är mer specifikt för Linköpings förutsättningar.
Även de intervjuer som genomfördes hade kunnat utformas enligt en mer strukturerad metod. Ofta var det på förhand svårt att avgöra vilken information intervjuobjekten hade vilket gjorde att intervjuerna hölls semi-strukturerade och det var diskussionerna som fick leda fram till vilken information som kunde erhållas. Den öppna diskussion som fördes bidrog dessutom med att andra uppfattningar kring kulverten och vad den innebär kunde fångas upp vilket gav en intressant inblick i personalens
inställning. Möjligheten till detta är en av styrkorna med semi-strukturerade intervjuer. Ibland krävdes dessutom återkommande intervjuer med samma person innan önskad information erhölls. Mer
strukturerade intervjuer hade kunnat leda till att den information som efterfrågades inte erhållits och då hade intressanta diskussioner kring infrasystemen i stort kanske uteblivit.
Om utgångspunkten för arbetet varit att endast genomföra en LCC och inte både LCC och LCA hade metoden för arbetet förändrats. Som tidigare nämnts behövs inte samma detaljnivå på datainsamlingen för en LCC-studie som för en LCA-studie. Därmed hade grövre uppskattningar kunnat göras från början vilket troligtvis gjort datainsamlingen mer tidseffektivt. Dessutom hade fallstudien inte
nödvändigtvis följt LCA-metodiken lika strikt som den gjort i detta arbete utan istället kunnat följa de riktlinjer från IEC som presenteras i teorin tätare. Effekterna av detta hade förmodligen även resulterat i att modellen sett annorlunda ut. Dock hade den antagligen fått ett mer begränsat användningsområde om inte möjligheten att utföra LCA-beräkningar inkluderats, något som dessutom var ett önskemål från uppdragsgivarna.
34
5 Resultat av inventeringsanalys
I detta avsnitt presenteras resultatet av inventeringsanalysen genom att först beskriva de identifierade installationsprocesserna, de studerade systemen, vilka förenklingar som görs samt
underhållsfrekvenser och –kostnader. De system som presenteras i detta avsnitt motsvarar fallstudien och ligger till grund för modellens utveckling i form av vilken typ av data den kan hantera. Detta steg har alltså verkat som en länk mellan fallstudien och modellen där data identifierats i fallstudien och modellen sedan utvecklats för att kunna hantera detta.