Diskussion kring resultat och analys - 5:4 Barnens syn på utanförskap

5:4 Barnens syn på utanförskap

6. Diskussion kring resultat och analys

Från början var det tänkt att vi skulle genomföra studien på två olika förskolor. Vår tanke var inte att jämföra dessa förskolor med varandra, utan att undersöka hur förskolor i allmänhet arbetar för att motverka utanförskap. Samtidigt ville vi se över hur pedagogerna hanterade utanförskapen hos barn i förskolan under den fria leken. Dock kom vi fram till att det bästa vore att gå djupare in på en specifik förskola istället eftersom en jämförelse inte var aktuell. Detta för att vi ville fördjupa oss i en förskolas arbete och få ut så mycket som möjligt utifrån den, istället för att använda oss av flera förskolor, som vi ändå inte hade för avsikt att jämföra med varandra. Vi kände samtidigt att eftersom tidsperioden var begränsad för detta arbete skulle inte tiden räcka till för att kunna gå djupt in på flera förskolor.

Som vi nämnde tidigare var pedagogerna glada när vi berättade vad vi hade sett under vår observation då konflikten mellan de fyra barnen inträffade. Detta på grund av att de verkligen hade kämpat med att barnen själva skulle försöka lösa konflikter utan att ta en vuxen till hjälp under en väldigt lång tid. När vi berättade vad vi hade observerat kände de som att de äntligen hade lyckats, fick vi veta. Det var iallafall igång, barnen hade börjat försöka lösa situationen själva och de hade dessutom lyckats med detta. My berättade under intervjun att de ofta försöker få barnen som är inblandade att lösa konflikter som uppstår utan att ta hjälp av en vuxen, men om detta inte gick kunde man då ta hjälp av en vuxen som stödjer för att reda ut händelsen. Angående vad vi såg under observationen av denna händelse la vi märkte till att barnen inte försökte ta hjälp av en vuxen. De lyckades lösa situationen själva. Detta stämde bra överens med det sätt som pedagogerna berättade att det arbetar på.

Vi har kommit fram till att pedagogerna mycket väl kan arbeta på det sätt de förklarade för oss, då vi utgår från vad de alla tre pedagogerna har sagt samt vad vi själva har sett under våra observationer. Den ena förskolläraren berättade att de ibland filmar barnen när de inte är i rummet, vilket vi två sedan började diskutera. Vi tror att om barnen vet med sig att de blir filmade kanske de ändrar sitt beteende i leken. Är barnen vana vid att bli filmade, kan det säkert underlätta och barnen kan möjligtvis bortse från kameran. Men det framgick inte i hur stor utsträckning eller hur ofta pedagogerna filmar barnen i detta syfte. Vi menar vidare att

det vore intressant att få ta del av resultatet från pedagogerna angående om de hade fått någon nytta av detta, det vill säga att filma barnen. Vi hade velat veta hur det hade fungerat med barnens beteende. Om de ändrade sitt beteende eller la de kanske inte märkte till kameran? Dessvärre fick vi aldrig något svar på detta eftersom filmandet från pedagogerna inte var aktuellt under tiden vi genomförde vår studie.

När barn säger att någon annan inte får vara med behöver det inte vara någon bakomliggande tanke. Det behöver inte vara att någon ser annorlunda ut eller att man har sämre ställt med ekonomi etc. utan det kan vara att man just den gången bara inte vill vara med den personen. Det kan också vara så att det barn som vill vara med och leka någon gång har varit elak mot ett annat barn, eller kanske även mot det barnet som den vill leka med. Detta kanske barnen kommer ihåg och av den anledningen väljer de att inte vilja leka med barnet, kanske även av rädsla att han/hon kanske kommer att vara elak igen. Här kan vi koppla till Knutsdotter Olofssons (2003) synvinkel att om man har svårt att följa lekreglerna, blir det också svårt att vara med i leken. Om vi sedan tänker på vad Rubinstein Reich & Wesén (1986) skriver, så förklarar de att barns agerande också kan bero på till exempel hur förskolan är uppbyggd eller hur barngruppen ser ut. Är ett barn utanför måste man då, vad vi kommit fram till i vårt resultat, försöka se från alla synvinklar på varför just detta barn är utanför.

Under intervjuerna förklarade pedagogerna hur de försökt lyfta fram de mer tysta och tillbakadragna barnen, genom att arrangera ett stort skådespel tillsammans med barnen. Detta för att dessa skulle lyftas fram lite mer och få bättre självförtroende. Vad pedagogerna konstaterade, så hade detta blivit väldigt lyckat, vilket resulterade i att de ville fortsätta med detta varje år. När pedagogerna lyfter fram de tysta och mer tillbakadragna barnen resulterar detta i att barnen får större självförtroende vilket leder till att de flesta barnen faktiskt kan leka med varandra. Detta berättade pedagogerna för oss. De kunde se en stor skillnad i barngruppen om man jämförde början av terminen med slutet av terminen. Detta främst på grund av deras hårda arbete av bland annat hjärtestunder och andra sammarbetsövningar fick vi höra.

Genom att pedagogerna försöker lyfta fram de mer tysta barnen och höja deras status leder detta till att det är mindre risk att det bildas hierarkier bland barnen. På samma sätt blir

statuspositionen inte lika uppenbar. Precis som Löfdahl (2007) skriver om att barnen ingår i en kamratkultur som innefattar både sin egen och kamraternas statusposition om vem som får och inte får vara med i leken. Är statuspositionen inte lika uppenbar är det inte lika självklart för barnen vem som har högst status, och inte heller lika självklart vem barnen då helst vill leka med.

Efter att ha intervjuat de tre pedagogerna var för sig kunde vi konstatera att vi hade fått liknande svar från alla. Här drog vi då slutsatsen att de faktiskt arbetar på det sättet som de berättade, eftersom de två förskollärarna inte hade haft någon möjlighet att diskutera frågorna med varandra. Vi intervjuade barnskötaren någon dag senare, men hon berättade att hon inte hade pratat med de två andra angående intervjufrågorna. Pedagogernas svar skiljde sig däremot till viss del jämfört med vad barnen svarade. Intervjuerna från barnen gav oss en liten inblick i hur barnen tänker just under den stunden intervjuen pågår, men hur det ser ut i verksamheten var svårt att få en god bild av. Vi har därför kommit fram till att resultatet främst har varit baserat på vad vi har fått fram genom intervjuen av pedagogerna men även från observationerna.

Vi har konstaterat att pedagogerna arbetar aktivt utifrån delar av läroplanen genom de olika övningarna och aktiviteterna. Till exempel att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra ” och även att varje barn utvecklar ” förståelse för att alla människor har lika värde oberoende social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Skolverket 2010).

Referenser

Litteratur

Ask, Sofia (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. 2., [rev. och utök.] uppl. Stockholm:Liber

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans

vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för

barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/4984

Knutsdotter, Olofsson, Birgitta, I lekens värld, 2. uppl., Liber, Stockholm, 2003 Lamer, Kari (1991). Du får inte vara med!: att förmedla värderingar i uppfostran. Lund:

Studentlitteratur

Larsen Ann Kristin 2009, Metod helt enkelt, Malmö: Gleerups Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl.

Stockholm:Liber

Löfdahl, Annica (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Stockholm: Liber

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rey, Margret (1949). Pricken. Stockholm: Rabén & Sjögren

Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera!. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Diss. Lund: Lunds universitet, 2004 Tillgänglig på Internet:

http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_474/soc_474.pdf

Thorbert, Mathiasson Eva (2006). Hjärtestunder: livskunskap i förskolan. Malmö

Elektroniska källor:

<http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/4984/Fanny_MUEP_10_maj.pdf;jse ssionid=9A4B1D7FDD0CECDCADD20ECF80B2F715?sequence=1>

Bilaga 1

Intervjufrågor till pedagogerna

1. Hur länge har du arbetat i förskoleverksamhet?

2. Vad har du för utbildning?

3. Hur skulle du vilja beskriva begreppet utanförskap?

4. Hur uppmärksammar du utanförskap i barngruppen?

5. Hur skulle du gå tillväga om du upptäckte att något barn i din barngrupp var utanför?

6. På vilket sätt följer du upp om det förekommer utanförskap i barngruppen?

7. Hur gör du för att motverka utanförskap i barngruppen?

8. Vad anser du om begreppet ”alla får vara med”?

9. Har ni någon form av regel angående lek för att undvika utanförskap?

10. Hur arbetar ni med gemenskap och sammanhållning i din barngrupp?

11. Hur gör du för att synliggöra varje barn i gruppen så att det känner sig som en tillgång till barngruppen?

Bilaga 2

Hej!

Vi är två lärarstudenter med inriktning mot förskolan som går vår sista termin på Malmö Högskola. Vi ska nu skriva vårt examensarbete som handlar om barns och pedagogers syn på utanförskap i den fria leken i förskolan.

Vårt syfte i huvudsak är att undersöka hur pedagoger uppmärksammar och hur de arbetar för att motverka utanförskap i barngruppen.

För att få ett så bra underlag som möjligt kommer vi dels att använda oss av intervjuer till pedagogerna och dels observera barngruppen i den fria leken, samt spela upp ett skådespel, som handlar om

utanförskap. För att få ut det bästa möjliga utav skådespelet kommer vi att videofilma oss själva, så att vi har ett konkret material att utgå ifrån i vår undersökning. Barngruppen däremot kommer inte att synas på filmen. Efter skådespelet får de barn som vill delta i en diskussion tillsammans med oss. Då kommer vi använda oss av en diktafon för att underlätta diskussionen, så vi slipper föra anteckningar under tiden vi pratar med barnen.

Givetvis kommer vi inte använda det material som vi samlar in till någonting annat än till vårt examensarbete. Detta är endast till för att underlätta vårt arbete. Det insamlade materialet kommer att raderas efter genomförd undersökning och vi kommer att använda oss av fingerade namn.

Vår fråga är om Ni förälder/målsman vill ge oss tillåtelse att observera och dokumentera Ert barn. Tack för att ni tog er tiden med att läsa vårt brev till er. Fyll i ert medgivande och lämna så snart som möjligt till någon av pedagogerna på ert barns avdelning.

Har ni några frågor eller undrar över något är det bara att höra av er.

therese_bolg-linder@hotmail.com angelica.pettersson@hotmail.se

Vänliga Hälsningar

Therese Bolg Linder och Angelica Pettersson Förälders/målsmans Medgivande

Barnets namn: ………..

Tillåter Ni att Ert barn dokumenteras med diktafoninspelning □ Ja □ Nej Tillåter Ni att Ert barn observeras i den fria leken □ Ja □ Nej

Datum: ………

……….. ……… Namnunderskrift

Bilaga 3

Intervju med barnen.

1. Vad tyckte du om sagan? Vad var bra eller vad var dåligt? Berätta. 2. Hur hade du känt om du var Pricken? Hade du gjort som Pricken? 3. Vad skulle du göra om någon blev ledsen så som Pricken blev? 4. Varför tror du Pricken inte fick följa med på kalaset till morfar? 5. Skulle du hjälpa din kompis om han eller hon var utanför?

6. Tyckte du det var bra att Pricken fick följa med hem till de andra kaninerna? 7. Tror du dem blev glada när alla familjerna var tillsammans?

8. Ser alla likdana ut här på förskolan? 9. Hur gör du när du tröstar någon?

In document Barn och utanförskap i den fria leken (Page 30-38)