Under följande rubriker kommer slutsatser att presenteras kring våra olika frågeställningar, samt att vi kommer att problematisera och kritiskt granska studiens resultat.
6.1.1 Vad anser gymnasieelever att sex- och samlevnadsundervisningen
innebär?
Ur materialet kan vi se hur både beskrivningskategorier och teorier framkomna genom applicering av grundad teori skapades kring elevernas olika tankar om vad sex- och samlevnad innebär. Dessa tog form av två olika synsätt, där det första starkt kopplades samman med naturkunskapen. Eleverna var i båda fokusgrupperna eniga i början av intervjun att undervisningen i sex- och samlevnad hör till naturkunskap. Detta likt en underkategori och inte förrän senare under intervjuerna kom tankar om att olika teman också även kunde kopplas till exempelvis samhällskunskap, religionskunskap eller historia. När vi ser kritiskt på hur vi valt att lägga upp intervjuguiden för våra fokusgrupper kan vi se hur frågorna kan ha hjälp till att styra eleverna i riktningen mot att tänka utanför ämnet naturkunskap då de inledningsvis menade att sex- och samlevnad handlar om teman som könssjukdomar, preventivmedel och risker. Således kan våra
följdfrågor om vilka ämnen som skulle kunna innehålla frågor som rör sex- och samlevnad ha styrt diskussionen mot vilka andra ämnen undervisningen också kunde behandlas i. Denna reflektion görs då de senare ofta presenterades i hypotetiska termer.
En slutsats från detta blir då att eleverna i våra fokusgrupper anser sex- och samlevnad innebär det som tidigare kallades sexualkunskap, med ett fokus på risker och konsekvenser. De ser även undervisningen som sammankopplad med ämnet naturkunskap. När diskussioner i klassrummen kring exempelvis genus eller sexualitet initieras av lärare verkar eleverna ha svårt att se det som undervisning i sex- och samlevnad. De anser det snarare vara en naturlig del av ämnen som samhällskunskap eller religionskunskap. Vår hypotes om att eleverna har svårt att identifiera delen av sex- och samlevnad som inte explicit behandlar sex kan således anses vara sann.
6.1.2 Hur uppfattar gymnasieelever sina egna erfarenheter av sex- och
samlevnadsundervisningen på gymnasiet?
Syftet med vår studie var delvis att undersöka hur elever på gymnasiet har uppfattat sina egna erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen. Vi har genom att analysera det empiriska materialet uppmärksammat att eleverna uttryckt ett missnöje över att undervisningen i sex- och samlevnad inte har fått det tidsutrymme det förtjänar och dessutom har undervisningen inte varit tillräcklig inom vissa teman kopplad till ämnet. Deltagarna nämner även att området sex- och samlevnad enkom diskuteras vid enstaka lektioner någon gång då och då. Samt att undervisningen vanligtvis förläggs till slutet av terminen och således blir en uppgift som läraren använder “för att fördriva tiden” (Elev 4, personlig kommunikation, 11 april 2018). Dessa uppfattningar kan sägas bekräfta vår första hypotes om att sex- och samlevnad inte genomsyrar elevernas utbildning. Men i och med att vi endast tagit del av elevernas perspektiv kan vi inte helt och hållet styrka denna hypotes. För att göra detta hade vi behövt genomföra intervjuer med elevernas lärare, samt tagit del av lektionsplaneringar eller gjort flertalet klassrumsobservationer.
Vidare har vi kommit fram till att läraren har en viktig roll för elevers uppfattningar och erfarenheter kring sex- och samlevnad. Merparten av eleverna var av åsikten att deras undervisning inte varit tillräcklig. Detta baserade deltagarna på att läraren inte fått tillräcklig utbildning och således inte varit tillräckligt kunnig inom vissa delar av ämnet
som lärarna, enligt eleverna, varit obekväma att prata om. Följaktligen går även detta att knyta till vår hypotes om att elever har lättare för att notera den del i sex- och samlevnadsundervisningen som handlar om sex och inte lika lätt identifierar teman kopplade till samlevnad. Därför kan eleverna egentligen haft en väldigt bra undervisning i samlevnad men inte uppfattat detta. Slutligen upplevde eleverna att läraren eventuellt inte kunnat eller valt att diskutera vissa teman vilka eleverna upplevde som viktiga. De elever som däremot menade att deras undervisning varit bra refererade till att deras lärare var kunnig och dessutom lyckades skapa en personlig relation med eleverna vilket gav tonen av ett mer öppet och inkluderande klassrum.
6.1.3 Hur skulle elever vilja att deras undervisning i sex- och samlevnad såg
ut?
Kopplat till vår sista frågeställning gällande hur eleverna skulle vilja att deras sex- och samlevnadsundervisning såg ut, kan vi dra slutsasen att deltagarna uttrycker en önskan om att undervisningen ska anpassas till den tid vi lever i idag. Elev 8 är av åsikten att “det är ändå 2018” (Personlig kommunikation, 25 april 2018) och andra deltagare nämner även att samhället idag har förändrats och att undervisningen måste utvecklas och våga diskutera teman som till exempel homosexualitet och könsidentitet. Vidare går detta att koppla till vår tidigare frågeställning gällande elevers uppfattningar och erfarenheter av sin sex- och samlevnadsundervisning där merparten av eleverna berättade att deras undervisning varit mindre bra. Detta baserades delvis på att eleverna inte erfor att deras lärare vågat diskutera vissa känsliga ämnen eftersom läraren kanske inte varit tillräckligt kunnig inom området.
Ytterligare en slutsats som vi kan dra är att eleverna uttrycker tankar kring att undervisningen i sex- och samlevnad bör äga rum i mindre grupper. Detta eftersom att det annars finns risk för att stämningen i klassrummet kommer att påverka elevernas förmåga att lära sig. Vidare pratar deltagarna också om att man genom att arbeta i mindre grupp skapar en tryggare miljö där eleverna vågar ställa frågor de kanske annars inte gjort. Avslutningsvis går detta att problematisera eftersom att deltagarna också uttrycker en önskan om att involvera fler lärare i undervisningen för att kunna arbeta i mindre grupper, vilket enligt dem skulle kunna bidra till en bättre lärandesituation. Idag är klassrummen i många fall redan överfulla och det lider en brist på legitimerade lärare i större delar av landet som gör att detta skulle kunna bli svårt att genomföra.
6.2 Yrkesrelevans
Resultaten från denna undersökning blir viktig för oss som framtida lärare då den skapat inte bara förståelse kring på vilket sätt eleverna uppfattar sin undervisning i sex- och samlevnad, utan även hur vi som lärare ska arbeta för att synliggöra undervisningen. I och med att vi drar en slutsats om att eleverna har svårt att identifiera samlevnadsdelen av undervisningen är detta något som vi lärare i framtiden kan komma att behöva förtydliga på ett annat sätt för våra elever.