5.1. Ett barnperspektiv?
Tanken var från början att videofilma de situationer där pedagogerna menade att barnen har inflytande, för att använda dessa filmsekvenser i samtalen med barnen. Redan första dagen ute på fältet märkte vi dock att detta inte gick att genomföra. Anledningen var att inte alla föräldrar hade lämnat sitt samtycke till barnens medverkan och det var svårt att dela upp barnen utifrån vilka som hade tillåtelse eller inte. Detta skulle i så fall motverka vårt syfte, då barnens inflytande skulle hämmas om man bestämde vilken aktivitet de skulle delta i, då de brukar få välja detta själva. Således intervjuade vi barnen utan att ha tillgång till videofilm. Syftet var från början att ha ett barnperspektiv som huvudfokus i uppsatsen. Detta blev dock svårt då videofilmning inte kunde genomföras, vilket ledde till att vi inte fick ut så mycket empiri som behövs för att basera undersökningen enbart på barnens tankar.
Eftersom vi kombinerade intervjuerna med observation blev materialet rikare, än om vi endast skulle ha förlitat oss på intervjuer. På så sätt fick vi även med vårt eget perspektiv på hur barnens inflytande i praktiken ser ut. Eftersom vi behövde mer empiri, när barnintervjuerna inte blev som vi hade tänkt oss, valde vi även att ta med lite mer av det pedagogerna hade sagt. Således blev planen för uppsatsen snarare att beskriva olika perspektiv, än enbart ett barnperspektiv.
Vi bestämde oss för att även studera dokumentationer om barnen, då pedagogerna menade att dessa är ett indirekt sätt för barnen att ha inflytande. Om vi hade vetat från början att det skulle bli omöjligt att filma hade vi kunnat lägga upp studierna av dokumentationen på ett annat sätt, för att försöka göra barnen mer delaktiga. Man hade t ex kunnat följa en dokumentationsprocess under några veckors tid, för att se vad som dokumenterades och samtala med barnen kring det aktuella materialet. Vi skulle dessutom ha fått vår egen synvinkel på det dokumenterade händelseförloppet och processen. Man hade också kunnat samla barnen i grupp för att se hur de reflekterade kring en dokumentation (jfr Åberg & Lenz Taguchi, 2005).
5.2. Intervjuer
Som vi redan tidigare under vår utbildning hade upplevt var det komplicerat att genomföra barnintervjuer. En problematik var att inte ställa ledande frågor när vi upplevde det som att barnen inte kunde koncentrera sig på frågan, utan berättade om något annat. När vi försökte ställa frågorna på ett tydligare sätt märkte vi att de ibland hade en tendens att bli ledande frågor. Vi anar att det kan finnas ett samband mellan barnens svårighet att koncentrera sig och att frågorna var för abstrakta, särskilt för de yngre barnen vi intervjuade. Vi plockade bort fyra barnintervjuer, där vi ansåg att frågorna vi hade ställt var för ledande och vi inte fick tillräckligt med empiri.
Vi anser att det var svårt att komma på passande intervjufrågor, både till barnen och till pedagogerna. Man behöver ha läst en hel del litteratur innan man frågar, för att försöka väva in teori i frågorna. Enligt oss var detta svårt att göra utan att frågorna blev ledande. Samtidigt, utifrån den litteratur vi hade läst, var det svårt att veta vilka teoretiska tankar vi skulle fokusera mest på i intervjuerna. Litteraturvalet behöver också anpassas efter intervjusvaren och innehålla teori som man kan tillämpa på dessa.
När vi kom tillbaka med svaren, relaterade till teorin och försökte se samband mellan pedagogernas och barnens uttalanden, fick vi idéer kring fler frågor till båda parter. Vi hade således behövt analysera pedagogernas intervjuer grundligt innan vi intervjuade barnen och efter barnintervjuerna ställa uppföljande frågor till pedagogerna. Ett exempel på något vi kunde ha frågat barnen om är de uppfattar miljön, t ex om de upplever att de är med och påverkar miljön och ifall de är intresserade av de rum som finns just nu.
5.3. Reflektioner kring resultat och analys
Vad gäller resultatredovisning och analys prövade vi först en modell där vi vävde in både materialet, vår slutgiltiga tolkning av materialet och jämförelser av tidigare forskning, i en löpande text. Där hade vi endast med ett fåtal exempel på uttalanden från barn och pedagoger, vilket inte kändes rättvisande. Med tabeller fick vår resultatredovisning mer struktur och den blev mer mångfacetterad samt mindre
generaliserande. Vi fann det dessutom mer lättöverskådligt att ta del av de olika temana i en tabell, än att läsa om dem i en brödtext.
Det blev tydligt för oss att pedagogernas uttalanden var betydligt lättare att knyta till teori, än barnens. Delvis anser vi att detta beror på att barnens uttalanden kräver mer analys, för att göra en tolkning av vad de skulle kunna mena. Vi antar att detta kan vara en anledning till att man i många examensarbeten väljer att enbart intervjua pedagoger, men är ändå nöjda att vi antog utmaningen. En strävan efter att utveckla vår förmåga att intervjua barn kommer att finnas med i våra yrkesliv.
Något som skulle kunna vara ett intressant föremål för framtida undersökningar är att studera de yngre barnens inflytande i förhållande till de äldres, på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Dock hade det nog varit ännu svårare att intervjua de yngre barnen, men genom intensiva observationer och frågor i direkt samband med dessa kanske man hade kunnat ta del av deras perspektiv.
Referenser
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?: en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2006
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Barsotti, Anna (1997). D - som Robin Hoods pilbåge: ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. Stockholm: HLS
Barsotti, Carlo (2006). Pionjären från Reggio Emilia. I: Modern Barndom. Nr 2/ 2006. Stockholm: Reggio Emilia institutet
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Evenshaug & Hallen (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Gedin, Marika & Sjöblom, Yvonne (1995). Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge. Stockholm: Bonnier utbildning AB
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2001). Hundra sätt att tänka: om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Stockholm: Utbildningsradion (UR)
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? Itis studiematerial. Bibliotekshögskolan i Borås. Tillgänglig 2008-11- 15,
http://http.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/337.pdf
Kärrby, Gunni (1990). De äldre förskolebarnen: inlärning och utveckling. Stockholm: Utbildningsförlaget
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1-2/ 2003, s. 70-84
Qvarsell, Birgitta & Evaldsson, Ann-Carita (red.) (2001). Pedagogik i barns socialisation: texter om ingripandens legitimitet. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen I: Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?: en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2006
Sommer (2005). Barndomspsykologi utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag.
Wallin, Karin (1986). Om ögat fick makt: mer om de hundra språken och den skapande pedagogiken i Reggio Emilia. Stockholm: Liber Förlag
Wallin, Karin & Arvas, Birgitta (red.) (1986). Mer om hundra språk: Moderna museet, Stockholm [16.8-5.10 1986]. Stockholm: Moderna museet
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB