Syftet med vår uppsats var dels att undersöka hur representanter inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil och dels att jämföra undervisningen i religion och etik i de respektive skolorna. De frågor vi ville få besvarade var om de båda skolformerna ger världsreligionerna lika stort utrymme i undervisningen i religion.
Dessutom ville vi veta om de båda skolformerna ger lika utrymme åt elevens moraliska fostran och utveckling inom undervisningen i etik. Vi ville även ta reda på hur eleverna i de båda skolformerna beskriver lärarens didaktiska urval och metod inom undervisningen i religion och etik. Innan vi diskuterar resultatet av vår undersökning ställer vi frågan om undersökningens trovärdighet.
6.1 Undersökningens trovärdighet
Vårt syfte med val av intervjupersoner var att få med representanter från den konfessionella friskolan och den kommunala skolan. Dessa lärare och elever arbetar eller studerar vid högstadieskolor i Norr- och Västerbotten. Urvalet skedde genom kontakt med den konfessionella friskolans rektor och religionsläraren vid den kommunala skolan. Vår ambition var att få en så bred kunskap och information som möjligt om de olika skolformerna genom våra respondenter. Det fanns enbart en konfessionell friskola i geografisk närhet till oss så därför intervjuade vi enbart lärare och elever vid en friskola vilket gör att undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet dvs. reliabilitet, minskar. Av denna anledning använde vi oss enbart av en kommunal skola för att få jämvikt i antal intervjupersoner. Uppsatsens trovärdighet ökade dock enligt oss själva genom att vi kunde utföra intervjuerna personligen och inte över telefon. Detta gjorde att vi kunde observera ansiktsuttryck, reaktioner vid frågeställning o.s.v. Däremot hade vi önskat att vi kunnat göra längre fältstudier för att kunna skapa oss en egen uppfattning av arbetets gång och se religionsämnets helhet gällande undervisning och innehåll. Vad det gäller validitet, dvs. om intervjuundersökningen undersöker vad som var avsett att undersökas, så anser vi att vi lyckats då vårt mål främst var att undersöka etik- och religionsundervisningen inom respektive skolform.
6.2 Den konfessionella skolans profil
Den största profileringen, som vi kan se, är kristendomen då skolan är en konfessionell kristen friskola. Kristendomen är grunden för pedagogiken och skolans värdegrund. Rektorn menar dock att det inte enbart är kristendomen som skolan har som profil utan även pedagogiken som man förmedlar. Man använder sig av olika ”lärstilar” som kreativ kommunikation, drama
24 och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden. Det är dessa fem delar som bildar en helhet i skolans undervisning, ”det cirkulära i det religiösa tänkandet”. Rektorn är även noga med att påpeka att man kvalitetssäkrar dessa lärstilar genom att ständigt uppdatera och utvärdera dem.
Rektorn betonade stark ordning och reda som en viktig del i skolan profilering. Detta var något som inte alls nämndes i intervjun med den kommunalt anställda religionsläraren. Detta behöver dock inte vara ett bevis för att den konfessionella friskolan skulle vara mer sträng än den kommunala skolan. Vi anser att det kan vara så att den kommunala skolan i lika stor utsträckning som den konfessionella betonar ordning och reda, men använder inte detta som en profilering av skolan. Det kan i stället vara en självklarhet för alla parter på skolan, något som alltid finns med i det undermedvetna.
På skolan går inte enbart elever med kristen bakgrund utan även ateister och muslimer. Dessa är dock väldigt underrepresenterade men trots detta, enligt rektorn, en naturlig del av skolan.
Detta är något som förvånade oss då skolan profilerar sig som kristen. Vi fick inget direkt svar på varför elever utan kristen tro går på skolan. Varje morgon börjar med morgonsamling där bön och kristen etik är en naturlig del vilket gör det svårt för elever utan kristen tro. Här ställer vi oss frågande om det verkligen gynnar elever som inte är kristna eftersom att tyngdpunkten verkligen ligger på kristendomen. Så varför går elever utan kristen tro på friskolan? Vi tror att det är för att skolan ska se bra ut utifrån och för att man inte ska anses diskriminerande.
Friskolan har ett samarbete med den kommunala skolan genom att de lånar lokaler för idrott och hemkunskap. Detta är något som rektorn ser som positivt då eleverna, enligt honom, förbereds för deras kommande gymnasiala skolgång. Han menar att de får chansen att träffa elever från den kommunala skolan och även befinna sig i deras lokaler. Vi är inte direkt beredda att hålla med rektorn då vi tror att detta är en ekonomisk fråga. Friskolans lokaler är inte direkt stora och ingen sporthall finns och därför tvingas man mer eller mindre att låna den kommunala skolans lokaler.
6.3 Balansen i religionsundervisningen
Hur ser balansen ut i religionsundervisningen? Får världsreligionerna lika stor plats i undervisningen eller är det någon religion som dominerar? Detta är en intressant fråga genomsyrar skolan och på så sätt står i fokus på ett annat sätt än hos den kommunala skolan.
Det är dock svårt att säga om kristendomen verkligen prioriteras utan det vi av vår inhämtade information kan dra som slutsats är att betoningen ligger på kristendomen. Kristendomen används även som vi tidigare sagt som jämförelseobjekt vilket vi tror kan bero på att kristendomen har samma rötter som islam och judendom. På den kommunala skolan märks ingen religiös tro utan det råder en mer ”allmän” bild av religion på skolan. Vi kunde se att ingen religion prioriteras på den kommunala skolan.
Vid den kommunala skolan balanseras religionsundervisningen i största möjliga mån med tanke på tidspressen som enligt läraren råder. Då tid enligt läraren är en bristvara krävs vissa
25 prioriteringar men världsreligionerna får samma utrymme och tid. Det står även klart och tydligt i kursplanen för religionskunskap som Skolverket (2006) utgivit att religionskunskapsämnet ska ge fördjupad kunskap om kristendom, judendom och islam vilket de båda skolorna strävar efter.
Ingen av representanterna för de två skolorna nämner de österländska religionerna, buddhism och hinduism, så detta gör det ännu svårare för oss att avgöra om världsreligionerna får samma utrymme i undervisningen i religion.
6.4 Etikundervisningen och elevernas fostran
Hur ser elevens moraliska fostran och utveckling ut inom undervisningen i etik? Innan intervjuerna ägde rum fanns här förutfattade meningar. Dessa bestående av att vi antog att de vid den konfessionella friskolan skulle ha mycket kristen etik. Samtidigt antog vi att den kommunala skolan skulle ha etiska ståndpunkter och överföra dessa till eleverna även om skillnaden skulle vara att ordet kristen inte skulle finnas med. Vi antog även att vid den kommunala skolan tog man inte upp etiska frågor förrän någon incident inträffade så som t.ex.
ett bråk.
Våra antaganden besannades till viss del men samtidigt framkom det information som vi tror att även läsarna kommer att förundras över. Vi fick bekräftat att den konfessionella friskolan hade kristen etik som utgångspunkt, vilket visade sig tydligast genom morgonsamlingarna där etiska frågor diskuterades. Den konfessionella friskolan följer därmed enligt lärarna Lpo 94 som säger att skolan ska förmedla den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Det häpnadsväckande för oss var att det i intervjuerna med eleverna vid den kommunala skolan tittade på oss med undrande blick när vi tog upp ämnet etik till diskussion.
Enligt eleverna förekom ingen etisk diskussion överhuvudtaget på skolan. När vi ställde samma fråga till läraren gav han oss det vaga svaret att ”Jag väver in etikundervisningen i den ’vanliga’ undervisningen så det kommer på ett naturligt sätt”. För oss framstår detta som skrämmande att inte mer tid avsätts för etiska diskussioner som enligt kursplanen i religion utgiven av Skolverket (2005) ska finnas med. Skolan har en stor del i ungdomars moraliska fostran och ska därför vara en naturlig del av undervisningen. Vi antar att detta kan vara en följd av den tidsbrist som råder vilket leder till prioriteringar. Är inte etik en viktig prioritering som bör genomsyra undervisningen? En av skolan uppgifter är att fostra elever till goda samhällsmedborgare och skapa förståelse för andra människor för att vi ska kunna leva i dagens mångkulturella Sverige. Vi anser att religionsämnet har en viktig del i att förmedla detta budskap och därför hade vi gärna sett en annan prioritering på den kommunala skolan.
Vid den konfessionella friskolan använder man sig dagligen av morgonsamling där rektorn eller någon annan lärare tar upp etiska och moraliska samtal, gemensam bön, eleverna håller dramaföreställningar o.s.v. Just dessa morgonsamlingar ger stort utrymme för moralisk fostran. Dessa morgonsamlingar med bön är en planerad och medveten moralisk fostran och detta kan jämföras med den kommunala skolan som inte visade sig ha någon planerad och medveten fostran över huvud taget.
Man använder sig även av fem hörnstenar, kreativ kommunikation, drama och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden, som grunden till elevernas moraliska fostran och utveckling i den konfessionella friskolan. Man utgår från en kristen fostran med pingströrelsen som grund, vilka anser att Bibeln är Guds ord som ska följas strikt. Detta kan vi se genom att när de arbetar med andra religioner relaterar de alltid tillbaka till kristendomen
26 för att då jämföra med den ”sanna” religionen. Här kan vi också se att det är en konfessionell friskola med Pingstkyrkan som grund då det enligt Hofgren (1990) huvudsakliga i Pingstkyrkan är att följa den Bibliska tron som bokstavstroende. Det står även i kursplanen för religionskunskap som Skolverket (2005) utgivit att för att eleverna ska kunna förstå det svenska samhällets värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner ska Bibeln och kyrkoåret studeras.
En av anledningarna till att skolan arbetar med andra religioner än kristendomen är för att följa gällande styrdokument (Lpo 94) och för att eleverna ska skapa en förståelse för andra människor med andra religioner vilket är en av grunderna i religionskunskap.
Den kristna fostran märks också genom skolan anställningskrav på lärare som, enligt rektorn, måste ha en kristen tro. Detta gör att lärarna kan färga lektionerna på ett annat sätt än vid den kommunala skolan. Eleverna vid den konfessionella friskolan berättade att de märkte att lärarna var mer insatta och hade mer inlevelse när de pratade om kristendomen än om någon annan religion. Även eleverna är mer insatta på kristenomen vilket gjorde att djupare diskussioner förekom. Skolan ger utrymme för eget ställningstagande och ett kritiskt tankesätt gentemot religiositet i allmänhet. Detta kunde vi se genom att rektorn och läraren berättade att det är viktigt att inte glömma bort att även kristendomen har sina fläckar, t.ex. korsfararna och Irlandskonflikten. Det vi då som blivande religionslärare undrar är varför det skulle vara något negativt med att utgå från kristendomen i den svenska grundskoleutbildningen? Var ligger egentligen den största skillnaden i fostran i de respektive skolformerna? Som lärarna påpekade ovan har Sverige varit ett kristet land i ca. 1000 år och även om vi nu har blivit ett sekulariserat samhälle vore det fåfängt att hävda att den kristna fostran inte skulle råda än idag.
I ungefär 1000 år har vi lärt oss att tänka och bemöta människor på ett speciellt sätt och detta beteende anser vi inte kunna utraderas på de senaste 50 åren. Därför tror vi att skillnaden mellan fostran är att i den konfessionella friskolan står man tydligt för att man har en kristen grund medan det ligger i det undermedvetna i den kommunala skolan. Det står i Lpo 94 som Skolverket (2006) utgivit att skolans etik ska förvaltas av en kristen tradition och västerländsk humanism. Den konfessionella friskolan tolkar därmed inte läroplanen korrekt då religionsläraren vid sa att ”skolan ska utgå från kristen tradition och västerländsk humanism”.
Skolan ska alltså inte utgå från en kristen tradition utan endast förvaltas av den. Med detta menar vi att den kommunala skolan tolkar läroplanen på ett mer sekulariserat sätt. Detta kan anses mer tidsenligt och modernt då skolan tvingas förändras i och med att samhället förändras. Vi tycker i och med detta att den konfessionella friskolan till viss mån kan anses ”omodern” då den inte förändras så som samhället gör.
Enligt Socialdepartementet (1998) granskar ungdomar i tonåren, dvs. i den ålder som informanterna befinner sig i, sin omgivning kritiskt och skaffar på så sätt sig en egen uppfattning och världsbild med hjälp av de intryck som intas genom dessa granskningar.
Detta inkluderar även att de granskar sina kamrater och på så sätt skaffar sig ett etiskt förhållningssätt gentemot människor. Vi anser att det är just i denna ålder som barnen är öppna för nya förslag, förhållningssätt och idéer och därför är det extra viktigt att ge dem en god etiskt grund att stå på som de enligt våra observerationer tyvärr inte verkar göra i den kommunala skolan.
Sammanfattningsvis anser vi att den konfessionella friskolan är mer medveten i sin roll som fostrare än den kommunala skolan. Detta kan vi se genom morgonsamlingarna där en medveten och planerad moralisk fostran finns. På den kommunala skolan verkar men dock
27 inte ha någon medveten planerad moralisk fostran genom etik som enligt Skolverket (2005) ska finnas med då etik är en del av religionsämnet.
6.5 Representanternas syn på den konfessionella friskolan
Läraren vid den konfessionella friskolan ser bara fördelar med att arbeta på skolan, speciellt då den ger utrymme för hans personliga tro. Han trivs bra tack vare helheten, som utgörs av det pedagogiska, profileringen genom de fem olika ”lärstilarna”, och den kristna profilen Eleverna vid den konfessionella friskolan menar också att det bara finns fördelar med att gå på skolan, speciellt för att den är så liten och därmed personlig. Elev 1 menar att det inte är så stor skillnad på undervisningen utan mest att kristendomen av naturliga skäl får större plats.
Elev 2 vid den konfessionella friskolan menar att kunskapsundervisningen går lättar på friskolan då eleverna inte behöver vara rädda att visa vad man står för.
Läraren vid den kommunala skolan uppger att han aldrig har besökt en friskola, utan han har bildat sig en uppfattning via det han läst i pressen. Han anser dock att det inte alltid verkar vara sanningsenligt. Han är här medveten om att det är lätt att få förutfattade meningar, då det enda han vet om dessa skolor är just det som han läst i pressen. Här ser vi farligheten som SOU-utredningen (1998) beskriver, just att bristande kunskap ligger som grund för dessa förutfattade meningar. I stället för att lyssna på pressen borde läraren skaffa sig en egen uppfattning genom att själv besöka skolan. Vi är övertygade om att rektorn skulle tillåta detta då de gärna vill visa allmänheten att de är en helt ”vanlig” skola.
Eleverna vid den kommunala skolan har själva aldrig besökt gått i en konfessionell friskola och har därför svårt att uttala sig. Elev 3 tycker att det är bra att det finns skolor där man fritt får uttrycka sin tro. Elev 4 å andra sidan kan tänka sig att det är ganska strikt på dessa skolor och menar att det finns en risk för att de blir isolerade från andra elever i den kommunala skolan. Även hos eleverna kan vi se en negativ inställning gentemot konfessionella friskolor som grundar sig på okunskap om än dock inte lika stark som hos läraren.
Av våra observationer kan vi konstatera att den negativa inställningen grundar sig på okunskap och att detta är något som måste prioriteras. Eleverna måste upplysas om hur det verkligen ser ut i de konfessionella friskolorna och här hoppas och tror vi att vårt arbeta ska finnas som hjälp.
6.6 Frågan om brister i allsidighet och saklighet
Finns det brister i allsidighet och saklighet i religionsundervisningen i någon av skolorna? De intervjuade eleverna gick alla i årskurs 9 och ska snart påbörja sin gymnasieutbildning och det är därför intressant för oss som blivande gymnasielärare i religionskunskap att få reda på hur religionsundervisningen sett ut i de båda skolformerna. Den största skillnaden kan ses i kristendomskunskapen som vi tror beror på flera orsaker. För det första har de flesta eleverna vid den konfessionella friskolan en kristen bakgrund vilket kan leda till mer förkunskaper. För det andra så kommer många av eleverna från kristna hem där kyrkobesök tillhör vardagen och redan där knyts kontakten med kristendomen. Vi antar att dessa elever har kristna bekantskapskretsar både i skolan och på fritiden, vilket leder till att utbyte av kristna tankar och erfarenheter uppmuntras på ett annat sätt än vid en kommunal skola. Skolverket (2006) skriver i kursplanen för religionskunskap att en fördjupning i de kristna traditionerna ska ske
28 för att få förståelse av det svenska samhället och dess värderingar. Lärarna vid den konfessionella friskolan tryckte just på läroplanen då de visade på belägg för deras kristendomsundervisning som dominerade religionsundervisningen.
Det finns farhågor bland det svenska folket att konfessionella skolor ska vara farlig för elever och även anses ensidiga. Enligt Socialdepartementet (1998) beror detta på kunskapsbrist hos folket och även ett utbrett avståndstagande till främmande religiositet. Här håller vi med utredningens resultat om att det finns en okunskap som föder denna rädsla. Rektorn i den konfessionella friskolan betonar att skolan kan visa på allsidighet genom deras pedagogik som bygger på olika ”lärstilar” som kreativ kommunikation, drama och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden. Man koncentrerar sig inte endast på kristendomen utan elevernas pedagogiska situation är viktig att framhålla.
Den kommunala skolan kan å andra sidan anses vara bristfällig när det gäller allsidighet och saklighet då man nästintill har en obefintlig etikundervisning som enligt Skolverket (2006) ska vara ett självklart inslag i undervisningen.