2007:086
E X A M E N S A R B E T E
Kristen eller kommunal skola?
En jämförande studie av undervisningen i religion och etik i en konfessionell kristen friskola och en kommunal skola
Fredrik Gustafsson Eva Svärdsudd
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap
2007:086 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--07/086--SE
Kristen eller kommunal skola?
En jämförande studie av undervisningen i religion och etik i en konfessionell kristen friskola och en kommunal skola
Eva Svärdsudd & Fredrik Gustafsson Handledare: Mayvor Ekberg Institutionen för pedagogik och lärande
VT 2007
Förord
Vi har under uppsatsskrivandets gång fått stort stöd av flertalet personer. Vår handledare Mayvor Ekberg har gett oss klarhet och varit till stor hjälp för att klara av vårt examensarbete.
Vi vill rikta vårt stora tack till rektorn, lärarna och eleverna för deras vänliga bemötande och för att de tog sig tid och ställde upp på våra intervjuer.
Ett stort tack!
Luleå April 2007
Eva Svärdsudd och Fredrik Gustafsson
Abstrakt
Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod.
Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner. Med avseende på etikundervisningen var en medveten, schemalagd undervisning praktiskt taget obefintligt vid den kommunala skolan, medan den konfessionella skolan ägnade sig åt en medveten, schemalagd etikundervisning och därmed moralisk fostran. Vad det gäller lärarens didaktiska urval gör de båda skolformerna det urval som står i överensstämmelse med kursplanens mål. Vår undersökning visar dessutom att det inte finns fog för att mena att undervisning och lärande i den konfessionella friskolan saknar allsidighet och saklighet.
Sökord: konfessionell friskola, kommunal skola, religionsundervisning, fostran, etik
Förord Abstrakt
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
2. Bakgrund ...1
2.1 Definitioner och kategorisering... 1
2.1.1 Definition av kommunal skola... 1
2.1.2 Definition av friskola... 2
2.1.3 Definition av konfessionell friskola ... 2
2.1.4 Kategorisering av friskolor ... 2
2.2 Friskolornas framväxt i Sverige... 2
2.3 Den konfessionella friskolans framväxt i Sverige... 5
2.4 Friskolorna i det politiska perspektivet... 5
2.4.1 Socialdemokraterna... 5
2.4.2 Vänsterpartiet... 6
2.4.3 Den borgerliga alliansen ... 6
2.5 Religionen, religiositeten och skolan i ett sekulariserat Sverige ... 7
2.5.1 När blir religion och religiositet farlig för barn? ... 8
2.5.2 Lagen som garanti för allas rätt till likvärdig utbildning ... 9
2.5.3 Varför väljer föräldrar att placera sina barn i friskolor? ... 11
2.5.4 Frågan om utbildningens kvalité i den konfessionella skolan. ... 11
2.5.5 Pingstkyrkan – en huvudman för den konfessionella skolan ... 12
3. Syfte och frågeställning ...13
4. Metod ...13
4.1.1 Kvalitativ intervju ... 13
4.1.2 Den hermeneutiska tolkningsmetoden... 14
4.2 Urval och avgränsning i genomförandet ... 15
5. Resultatredovisning ...16
5.1 Rektor vid den konfessionella friskolan med kristen inriktning ... 16
5.1.1 Skolans profil... 16
5.2 Religionsläraren vid den konfessionella friskolan med kristen inriktning ... 18
5.2.1 Lärarens bakgrund... 18
5.2.2 Hur vill du beskriva religionsundervisningen? ... 18
5.2.3 Hur vill du beskriva etikundervisningen? ... 18
5.3 Eleverna vid den konfessionella friskolan med kristen inriktning ... 19
5.3.1 Elev 1 - bakgrund... 19
5.3.2 Hur vill du beskriva undervisningen i religion och etik?... 19
5.3.3 Hur vill du beskriva din syn på den konfessionella friskolan som skolform? ... 19
5.3.4. Elev 2 - bakgrund... 20
5.3.5 Hur vill du beskriva undervisningen i religion och etik?... 20
5.3.6 Hur vill du beskriva din syn på den konfessionella friskolan som skolform? ... 20
5.4 Religionsläraren vid den kommunala skolan ... 20
5.4.1 Lärarens bakgrund... 20
5.4.2 Hur vill du beskriva religionsundervisningen? ... 20
5.4.3 Hur vill du beskriva etikundervisningen? ... 21
5.4.4 Hur vill du beskriva din syn på den konfessionella friskolan som skolform? ... 21
5.5 Eleverna vid den kommunala skolan ... 22
5.5.1 Elev 3 - bakgrund... 22
5.5.2 Hur vill du beskriva undervisningen i religion och etik?... 22
5.5.3 Hur vill du beskriva din syn på den konfessionella friskolan som skolform? ... 22
5.6 Elev 4 vid den kommunala skolan ... 22
5.6.1 Elev 4 - bakgrund... 22
5.6.2 Hur vill du beskriva undervisningen i religion och etik?... 22
5.6.3 Hur vill du beskriva din syn på den konfessionella friskolan som skolform? ... 23
6. Diskussion ...23
6.1 Undersökningens trovärdighet ... 23
6.2 Den konfessionella skolans profil ... 23
6.3 Balansen i religionsundervisningen... 24
6.4 Etikundervisningen och elevernas fostran ... 25
6.5 Representanternas syn på den konfessionella friskolan... 27
6.6 Frågan om brister i allsidighet och saklighet ... 27
7. Sammanfattning ...28
9. Vidare forskning ...30
10. Käll- och litteraturförteckning ...31
10.1 Böcker ... 31
10.2 Elektroniska källor ... 32
10.3 Otryckta källor ... 32
10.4 Övriga källor... 33
11. Bilaga 1
1
1. Inledning
Vår uppsats har som syfte att i ett jämförande perspektiv studera religionsundervisningen i en konfessionell kristen friskola och en kommunal grundskola. Syftet, som koncentrerar på lärarens didaktiska ämnesurval, elevernas ämneskunskaper samt etikundervisningens roll i elevernas fostran, kommer vi att beskriva mer ingående längre fram i texten.
Valet av inriktning på vårt examensarbete grundar sig i att vi som blivande gymnasielärare vill få kunskap om de likheter och skillnader som finns inom ämnet religionskunskap i de båda skolformerna, för att bättre förstå de elever som på gymnasienivå har den kristna friskolan som sin bakgrund. Dessutom anser vi att de konfessionella friskolorna, oavsett våra egna ställningstaganden och tro, är ett viktigt ämne att diskutera.
I Norrländska socialdemokraten, bland andra tidningar, har vi kunnat följa en utbildningsdebatt angående friskolors vara eller icke vara i Luleå kommun. Bakgrunden till debatten är att det i framtiden troligtvis kommer att etableras fler och fler friskolor som ska ta del av statliga och kommunala medel. Om friskola eller kommunal skola är den mest lämpliga formen för att bedriva en bra undervisning är för oss oklart i dagsläget. Men om friskolorna ska finansieras med både statliga och kommunala medel kommer friskolorna enligt tidningen Norrländska socialdemokraten att utgöra ett hot mot den kommunala verksamheten. De kommunala skolorna sägs då bli nedläggningshotade. När denna debatt är ett faktum och när valet kan stå mellan friskola eller kommunal skola anser vi som blivande lärare i en mångkulturellt och mångreligiöst samhälle att det är viktigt att undersöka dessa båda skolformer. Bör ett modernt samhälle, oavsett konkurrens och kostnader, bereda rum för friskolan lika väl som för den kommunala skolan? Det är en fråga som vi här lämnar obesvarad, men som vi anser vara viktig att som lärare fundera på.
2. Bakgrund
2.1 Definitioner och kategorisering
Här följer en definition av viktiga begrepp. Definitionerna är givna av Skolverket och Skollagen. I detta sammanhang vill vi inledningsvis klargöra att vi i vår uppsats använder vi de båda termerna ”friskola” och ”fristående skola” synonymt. Även om det var termen ”fristående skolor” som 1982, enligt Karin Borevi (1997), fick ersätta den gamla beteckningen ”privata skolor”, så har vi valt att i stort sett använda termen ”friskola”, då vi anser att denna har blivit ett allmänt begrepp.
2.1.1 Definition av kommunal skola
De kommunala skolorna tillhör det offentliga skolväsendet och dessa är skyldiga att följa läroplanerna. Enligt Skolverket är det Sveriges riksdag och regering som fastställer läroplaner, nationella mål och riktlinjer för det offentliga skolväsendet. Inom dessa ramar bestämmer sedan kommunerna själva hur verksamheten ska bedrivas. Detta görs genom att en skolplan fastställs som beskriver skolverksamhetens finansiering, organisation, utveckling och utvärdering. Utifrån läroplanerna, de nationella målen och skolplanen ligger det i rektorns
2 ansvar att upprätta en lokal arbetsplan. Detta sker i samråd med lärare och övrig personal. För att de nationella målen ska förverkligas är det Skolverkets uppgift att utvärdera, följa upp och granska det offentliga skolväsendet i Sverige. Detta ska i sin tur leda till nya nationella utvecklingsplaner för den kommunala skolan. (www.skolverket.se/content).
2.1.2 Definition av friskola
Enligt Skolverket (2007) kännetecknas fristående skolor eller friskolor av att de inte räknas till vad som i Skollagen från 1985 kallas ”det offentliga skolväsendet”, d.v.s. de har en annan huvudman eller ägare än de skolor som anordnas av kommun eller landsting.Dessa skolor, som då enligt 1 kap. 3 § i Skollagen kan anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer, finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade vid en fristående grundskola och/eller fristående gymnasiesärskolor.
Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. Friskolorna ansvarar för att de allmänna målen och värdegrunden som finns angiven för utbildning inom det offentliga skolväsendet efterföljs. (www.skolverket.se/content).
2.1.3 Definition av konfessionell friskola
Enligt Skollagen (1985) får friskolor ha en konfessionell inriktning så länge de följer Skollagen och de mål som finns angivna för den kommunala skolan. Med konfessionell inriktning menas, enligt Borevi (1997), att de kännetecknas av att de t.ex. har en religionsundervisning som utgår från en speciell konfession, d.v.s. en bekännelse som är formulerad i ett samfunds bekännelseskrifter och som har normerande karaktär.
2.1.4 Kategorisering av friskolor
Skolverket (2007) utgår i sin kategorisering av fristående grundskolor från vilken inriktning undervisningen vid respektive skola har. Den nuvarande kategoriseringen fastställdes av Skolverket 1994. Huvudmannen anger i sin ansökan vilken inriktning skolan kommer att ha.
Skolverket gör således ingen egen bedömning av skolans inriktning. Detta medför att den nedan presenterade statistiken inte är helt tillförlitlig. En del skolor skulle tex. kunna föras till både två och tre inriktningar. De sex kategorierna är:
1. Skolor med allmän inriktning
2. Speciell pedagogik. Hit hör bla. inriktningarna Waldorf, Montessori, Freinet och Reggio Emilia.
3. Konfessionell. Skolan är bunden till ett visst samfunds ideologi, lära eller trosuppfattning.
4. Speciell ämnesinriktning 5. Språklig/etnisk
6. Övriga. Hit hör inriktningarna skoldaghem, ungdomar med psykologiska svårigheter och ungdoms- och utbildningscenter med internatboende. (www.skolverket.se/sb).
2.2 Friskolornas framväxt i Sverige
Hur har tidigare forskning tolkat och beskrivit förhållandet mellan de olika skolformerna? För att sätta in vår undersökning i sitt rätta sammanhang har vi valt att bland andra lyfta fram Damgrens avhandling Föräldrars val av fristående skolor (2002). Enligt Damgren har det i
3 Sverige funnits fristående och enskilda skolor sedan flera århundraden tillbaka. Ett exempel på detta är den tyska skolan som uppkom på 1600-talet.
Damgren refererar till Sjöstrand (1961) som menar att friskolorna fick ett uppsving under senare delen av 1700-talet. De blev då mer livskraftiga och betydande, då de kunde tillgodose den förmögna borgarklassens behov. Men dessa privatskolor eller friskolor, som innehöll både kroppsaga och utantillplugg, är numera i stort sett historia.
Damgren hänvisar även till Rhode (1986) som konstaterar att fristående läroverk bedrevs på försök i början på 1800-talet samtidigt som den högre offentliga undervisningen gick igenom en kris gällande bl.a. elevtillströmningen, lärarnas arbets- och lönevillkor och undervisningens anpassning i fråga om tidens krav. I och med detta ordnade adeln och den allt rikare medelklassen privat undervisning för sina barn genom privatskolor med undervisningsinriktning på främmande språk, naturvetenskapliga ämnen men även ekonomiska och merkantila1 ämnen förkom på vissa håll i landet. Under samma tid fördes en livlig debatt om behovet av en folkskola som var till för alla. Richardson (1999) menar att en grupp liberala politiker hävdade att det var statens plikt att tillhandahålla en likriktad undervisning och medborgerlig fostran för alla, då detta var förutsättningen för ett konstitutionellt statsskick. De konservativa som värnade om klassamhället menade å andra sidan att statens skyldigheter gentemot alla samhällsmedborgare enbart borde gälla religionsundervisningen. Vad gällde de lägst stående räckte det med den kunskap som en undervisning i hemmet tillhandahöll.
Den folkskola som inrättades 1842 visade på bristfällig undervisning. Det första målet, som var kyrkans mål, kunskaper i den kristna tro som gav rätten till konfirmation och nattvard, måste vara uppfyllt innan eleverna kunde börja arbeta för att uppnå det andra målet. Detta inbegrep sådant som räkning, geografi och naturlära. Detta fick som konsekvens att välbärgade grupper i samhället i stället valde privatskolor eller privat undervisning åt sina barn. Damgren (2002) framhåller att riksdagen 1896 beslöt att stadsanslaget skulle fördubblas och att alla skolor skulle få lika stora bidrag från respektive kommun. Till detta kom även bestämmelser om skolans organisation, lokalernas utformning och vem som skulle stå för undervisningen.
Privatskolornas funktion har enligt Marklund (1986) framför allt fungerat som en förberedelse för högre skolor. Han menar vidare att privatskolorna, med undantag för de skolor som hade en religiös inriktning vilken mest handlade om att utbilda präster för undervisning inom både kyrka och skola, etablerades för att tillfredsställa behov hos överklassen, ståndspersoner och andra privilegierade. En följd av att den allmänna grundskolan infördes under 1960-talet, vilket gjorde realskolan överflödig, blev att en rad friskolor avvecklades eller kommunaliserades, då främst flickskolor och yrkesskolor.
Även Damgren (2002) menar att behovet av privatskolor minskade i takt med grundskolans utbyggnad. Tidigare motiv för att välja privata skolor, att tillgodose överklassens behov, var därmed inte lika giltiga. Damgren visar samtidigt på att det under 1970-talet skedde en tillväxt av friskolor. En av orsakerna till detta finner han, med stöd i SOU (1981:34), i ett ökat
1 Kommersiella, affärsmässiga
4 intresse för Waldorfpedagogiken.2 En annan orsak finner han kristendomsämnets försvagade ställning i och med 1969 års läroplan (Lgr 69) för grundskolan.
Damgren (2002) visar vidare på att stadsrådet Birgit Rodhe 1979 samlade en kommitté för att diskutera friskolorna. Denna kommitté föreslog ett statligt stöd, om än begränsat, till enskilda skolor samtidigt som de ställdes krav på att dessa skulle ha en särskild profil av intresse för det allmänna skolväsendet. Det diskuterades även ett särskilt stöd åt konfessionella och internationella skolor. 1982 års proposition gällande skolor med enskild huvudman, d.v.s.
friskolor, skrevs av dåvarande regeringen ledd av Folkpartiet och Centerpartiet. Denna innehöll förslag om att benämningen fristående skola skulle sättas i bruk och även ett statsbidragssystem för fristående skolor. Under året 1982 tillsattes en ny socialdemokratisk regering ledd av statsminister Olof Palme, och det var under denna regering som förslaget behandlades. Riksdagen enades om samtliga förslag. Samtidigt intog statsmakterna en återhållsam hållning till frågan om valfrihet under 1980-talet, både inom och utanför den offentliga skolans ram. Vid mitten av 1980-talet var det de konfessionella skolorna tillsammans med Waldorfskolorna som utgjorde de vanligaste friskolorna, enligt Damgren.
Inför 1990-talet syns en socialdemokratisk förskjutning mot en mer positiv inställning. Ett enhetligt belopp skulle utgå för varje elev och friskolan skulle inte behöva vänta i tre år på att söka bidrag, vilket tidigare varit praxis. Under 1990-talet håller de dock kvar vid sin traditionella inställning att fristående skolor ska få finnas men ses som ett undantag i skolsystemet (Borevi 1997).
1991 tillträdde en ny borgerlig regering med Carl Bildt som stadsminister. Denna framhöll valfrihetsfrågan, och i budgetpropositionen 1992 förslogs att det kommunala skolmonopolet skulle brytas upp och ett system med skolpeng införas. I det beslut som fattades fastslogs rätten att välja skola och senare även att den som väljer en fristående skola försäkras samma villkor och ekonomiska förutsättningar som i en kommunal skola. Meningen med denna valfrihet var, enligt Lindensjö och Lundgren (2000), att öka konkurrensen och därmed höja kvaliteten inom hela skolväsendet. De pekar vidare på att det 1992 infördes ett statsbidrag motsvarande minst 85 % av kostnaderna för en elev i det offentliga skolsystemet. Man införde nu ett kommunalt bidrag till friskolor.
Damgren (2002) påminner om regeringsskiftet 1994 som innebar att vi återigen fick en socialdemokratisk regering, nu med Ingvar Carlsson i spetsen. Denna regering slog fast att de kommunala skolorna genom sin självständighet kan konkurrera både med varandra och med friskolor. Samtidigt tryckte regeringen på att ingen skola får verka ekonomiskt eller socialt segregerade, alla ska ha samma möjligheter att välja skola.
Sedan dess har etableringen av friskolor gått snabbt. Läsåret 1999/2000 fanns ca. 350 godkända fristående grundskolor och 25 särskolor. Ungefär 3% av landets elever gick i friskolor. Detta kan jämföras med läsåret 2003/2004 då det enligt Skolverket fanns 505 fristående grundskolor och 234 fristående gymnasieskolor, totalt alltså 739 fristående skolor.
Sammanlagt gick det detta läsår ungefär 100 000 elever i en fristående skola.
(www.skolverket.se)
2 En pedagogik som baseras på en antroposofisk bild och förståelse av människan som en kroppslig, själslig och andlig varelse. Den utgår från Rudolf Steiners idéer om hur man kan forma en pedagogik, som lägger lika stor vikt på både den tankemässiga, som den känslomässiga och den viljemässiga utvecklingen hos barn, på ett sätt som motsvarar deras grundläggande inre situation och utveckling på varje åldersstadium.
5 2.3 Den konfessionella friskolans framväxt i Sverige
Enligt både Tingsten (1969) och Algotsson (1975) hade den svenska skolan sedan införandet av allmän skolplikt 1842 genomsyrats av värderingar och föreställningar med rötter i en auktoritär tolkning av kristendomen. Luthers lilla katekes var länge det centrala läromedlet.
Man höll morgonsamlingar och skoldagen avslutades med bön. Endast medlemmar av Svenska kyrkan kunde bli lärare och dessutom krävdes att de kunde visa prov på gudsfruktan och ett etisk och moraliskt riktigt sätt att leva sitt liv. Detta gällde långt in på 1900-talet för dem som ville bli lärare vid våra universitet. Efter hand sekulariserades skolan mer och mer, men betänkligt är, kan vi tycka, att formell religionsfrihet inte infördes förrän 1951.
Morgonsamlingarna försvann och kristendomskunskap blev religionskunskap. Målet att göra eleverna till gudfruktiga lutheraner försvann och ersattes med önskan att göra dem till goda socialister, som Algotsson uttrycker det. Algotsson visar på utvecklingen. 1958 kom läroverksstadgan som sa att man inte längre skulle börja skoldagen med psalmsång och bön.
1962 bestämdes enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 62, att undervisningen skulle vara konfessionslös. I och med Lgr 69 avskaffades begreppet kristendomskunskap. Innehållet, som gav lika rum för de olika religionerna motiverade att undervisningen skulle betecknas som religionskunskap.
Johansson (1985) framhåller att skolan sekulariserades i takt med samhällets sekularisering.
Kristendomen som samhällets värdegrund miste sin betydelse, vilket ledde till bildandet av Kristen Demokratisk Samling (KDS) år 1964, dagens Kristdemokrater (KD). Lewi Petrus var enligt Johansson en av initiativtagarna till att partiet bildades. Partiet ville bli ett arbetsinstrument för ett kristet inspirerat samhällsinflytande. Dessa tryckte hårt på kristendomsämnet och den kristna etiken som värdegrund i skolan. Denna opinion ledde till bildandet av ett antal kristna friskolor under 1970-talet.
1991 trädde KD in i riksdagen och detta gjorde att kristendomen återigen aktualiserades i den offentliga skoldebatten. I läroplanskommittén arbetade KD intensivt för att få in begreppet ”kristen etik” som skolans värdegrund. Resultatet blev att skolan ”skulle förmedla den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”, som det kom att heta i Lpo 94. (www.kristdemokraterna.se)
2.4 Friskolorna i det politiska perspektivet
2.4.1 Socialdemokraterna
Som tidigare sagts blev Ingvar Carlsson Göran Perssons efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Socialdemokraterna anser att det måste finnas en balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun. På detta sätt ges kommunen möjlighet att ta sitt övergripande ansvar. Socialdemokratin anser vidare att alla barn och ungdomar ska ha tillgång till likvärdig utbildning med hög kvalitet och därför är det en självklarhet att kravet på utbildade lärare även gäller friskolor. Här framhålls också att det är värdefullt med möjligheten att välja skola, och på så sätt har de fristående skolorna en naturlig plats i utbildningsutbudet. Valfriheten får dock aldrig betyda frihet för friskolorna att välja de mest lönsamma eleverna.
Socialdemokraterna visar på att friskolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar, men att kontrollen på dessa skolor måste skärpas. Etableringen av nya friskolor får inte leda till sämre undervisning i den kommunala skolan eller ökad segregation. Socialdemokraterna vill
6 att kommunernas inflytande ska stärkas vid etablering av friskolor. De är även motståndare till religiösa friskolor. (www.socialdemokraterna.se)
2.4.2 Vänsterpartiet
Vänsterpartiet ställer sig negativa till friskolor. De menar att friskolor innebär att det svenska skolväsendet kommer allt längre bort från tanken på en likvärdig, sammanhållen skola för alla.
Vänsterpartiets långsiktiga mål är ett offentligt skolväsende med mångfald och pedagogisk förnyelse där lärare, elever och föräldrar har stort inflytande. De menar även att friskolor förstärker orättvisorna mellan fattiga och rika, invandrare och svenskar och mellan överklass och underklass. Friskolorna kan även avvisa elever vilket den kommunala skolan inte kan.
Konsekvensen kan enligt partiet bli att elever med särskilt stöd blir hänvisade till den kommunala skolan. Vänsterpartiet vill därför se en skärpning av regelverket gällande friskolor.
De accepterar inte vinstdrivande skolor, som de kallar dem, utan elevernas kunskap och utveckling ska stå i centrum inte aktieägarnas vinstkalkyler. Man vill att det överskott som uppstår i en friskola måste gå tillbaka till verksamheten och inte till huvudmannen.
(www.vansterpartiet.se)
2.4.3 Den borgerliga alliansen3
Känt är att alliansen vann det senast valet 2006 och därmed valdes moderaten Fredrik Reinfeldt till Sveriges statsminister.
Alliansen anser att fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet. De anser att mångfald ökar kvaliteten i skolan. De vill att villkoren för de kommunala skolorna och de fristående ska vara lika. Man vill vidare att föräldrar och elever ska ha stor valmöjlighet vad gäller utbildning och behov hos barnet. Den nytillträdda integrationsministern Nyamko Sabuni tillhörande Folkpartiet är dock emot konfessionella friskolor.
Alliansen kan hämta stöd i Europakonventionen som säger att föräldrar ska ha rätten att välja en utbildning som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska tro. Alliansen finner att det finns en efterfrågan om fristående skolor med konfessionell inriktning hos föräldrar, och att de därför fyller en viktig uppgift. Men man betonar att dessa skolor ska kvalitetsgranskas på samma sätt som alla andra skolor, och denna inspektion ska skötas av den statliga skolmyndigheten. (www.moderat.se)
Inom alliansen betonar Kristdemokraterna att barn och ungdomar är olika och har skilda behov och förutsättningar. En allt igenom likformig skola tillfredställer inte alla elevers behov.
Kristdemokraterna har därför en positiv syn på friskolor och ser dem som ett självklart inslag i skolväsendet. Eftersom det finns skolor med olika inriktningar får den enskilda eleven möjligheten att välja den utbildning som passar just henne/honom. Det viktigaste inom skolan är dess kvalitet, miljö och trygghet. (www.kristdemokraterna.se)
3 Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna
7 2.5 Religionen, religiositeten och skolan i ett sekulariserat4 Sverige
Till en uppsats som är koncentrerad på lärarens didaktiska ämnesurval, elevernas ämneskunskaper samt etikundervisningens roll i elevernas fostran i en kristen konfessionell friskola, hör samhällets syn på religionernas och livsåskådningarnas roll för den enskilda människan. I detta avsnitt ska vi därför beskriva religionen i relation både till den enskilda människan och till samhället. Vi inleder med en beskrivning av de svar som Statens offentliga utredningar, SOU 1998:113) ger på det moderna samhällets farhågor när det gäller barns fostran på religionens grund och farhågor om den konfessionella friskolan. Därefter ställer vi frågan om varför föräldrar väljer att placera sina barn i friskolan. Sist presenterar vi det övergripande innehållet i Pingstkyrkan som huvudman för den friskola vid vilken vi genomfört vår egen undersökning.
1998 gjorde socialdepartementet en utredning om hur människorna i Sverige förhåller sig till nyandligheten i Sverige. Frågor som avhandlas i denna utredning, som fått rubriken, I god tro, Samhället och nyandligheten, är bland annat samhällets inställning till religiösa rörelser och organisationer, barn som fostras i sådan miljö och fristående skolor på religionens grund.
Utredningen beskriver de farhågor som finns med avseende på de konfessionella friskolorna:
En farhåga är att eleverna blir föremål för ensidig undervisning och stor personlig kontroll.
Stränga ordningsregler och isolering från det svenska samhällslivet är ytterligare farhågor som förts på tal. Dessa barn skulle inte bara få en sämre utbildning än barnen inom de kommunala skolorna. De skulle dessutom inte kunna agera som fullvärdiga samhällsmedborgare.
Avsaknaden av kritiskt tänkande och ifrågasättande av auktoriteter antas bli stor. Detta skulle kunna leda till att den enskilde individens möte med samhället resulterade i stort psykiskt lidande. En sådan utveckling antas ske när individen bestämmer sig för att bryta med den religiösa gruppen för att skapa sig en egen identitet. (SOU 1998:113, s. 273)
I utredningen konstateras att det råder en allmän kritisk inställning till nyandliga rörelser och organisationer som genom religion vill fostra barn i det svenska samhället. Orsaken till allmänhetens kritik antas bero på en kunskapsbrist hos människor som leder till ett kritiskt tänkande, kanske främst om en autoritär fostran som genomgående påverkar barnen negativt.
Men kritiken anses också ha sin grund i ett utbrett avståndstagande till främmande religiositet.
Här kan vi hålla med utredningens resultat, i det att vi anser att det finns en okunskap som föder rädsla för det okända inom tros- och livsåskådningens område, och dessutom kan vi hålla med om uppfattningen att majoriteten vill se de unga i samhället fostras och växa upp i ett fritt och oberoende samhälle. Den religiösa fostran och religiösa friskolor befaras av många leda till en tillbakagång till ett religiöst auktoritärt tänkande. Det som enligt Socialdepartementets utredning främst oroar människor när det gäller barn som fostras i religiösa miljöer, skola eller hem, kan sammanfattas i följande punkter:
• En auktoritärt präglad fostran, där lydnad är viktig och ett självständigt, kritiskt tänkande inte uppmuntras utan snarare motarbetas.
• Inget klart avståndstagande från kroppslig bestraffning, d.v.s. aga.
• Isolering från det omgivande samhället.
• En svart-vit, entydig världsbild.
4 Kyrkans inflytande över samhällets olika institutioner försvinner samtidigt som religionen förlorar betydelse i medborgarnas medvetande.
8
• En nedvärderande och ibland rent av en demoniserande bild av det omgivande samhället, omvärlden framställs som underlägsen och föraktlig, farlig och ond.
• Bristfällig omvårdnad inom vissa rörelser när det gäller kost, hälso- och sjukvård.
• Liten eller ingen uppmuntran till högre utbildning.
• En syn på barn som handlar mer om att de har skyldigheter, mindre om speciella rättigheter.
• Att rörelserna ska framställa sjukdom, svaghet och olyckor som en följd av bristande tro, orätta tankar eller andra tillkortakommanden.
2.5.1 När blir religion och religiositet farlig för barn?
Först vill vi påminna om att socialdepartementets utredning konstaterar att det inte har gjorts tillräckligt med forskning på det område som innefattar de nyandliga rörelserna som tagit den plats i vårt samhälle som den allmänt omfattade lutherska kyrkans tro och lära en gång hade.
Den allmänna okunskapen betyder svårigheter att integrera nyandliga rörelser i det sekulariserade Sverige, vilket då också påverkar synen på de konfessionella friskolorna. För det andra står det enligt SOU:s utredning klart att det finns ”företeelser inom vissa nyandliga rörelser som gränsar till, eller överskrider, vad svensk lag stadgar, t.ex. vad gäller barnaga, ocker, kvacksalveri …” (SOU 1998:113 s. 26).
Vi tolkar utredningen så att vi inte som många kritiker kan, så att säga, ”dra allt och alla över en kam”. Positivt är att utredningen funnit att forskning måste prioriteras utifrån, som det heter, ”den mängd påståenden” som finns bland kritikerna. Forskningen blir viktig inte minst med tanke på barnens situation.
Av de ovanstående punkterna kan vi se att kritiker menar att människor inom nyandliga rörelser är isolerade. Utredningen har funnit att människor som tillhör de icke traditionella kyrkorna och rörelserna blir ofrivillig, eller frivilligt, isolerade i det svenska samhället.
Eftersom de tillhör en minoritet uppfattas den största faran ligga i att barn ska uppfostras med stark auktoritet, då minoriteter helt enkelt ofta förknippas med auktoritär uppfostran. Dessa kan dessutom fostra genom aga, vilket vårt land förbjöd i lag 1979. Agan måste därför med rätt fördömas. Den innebär inte bara en lagöverträdelse som SOU pekar på, utan också enligt vår mening en kränkning och maktutövning som kan hämma den personliga utvecklingen.
Barnen kan få svårt att bedöma vad deras egna behov och önskningar är. Den fostran som bedrivs skapar en ”svart-vit” världsbild, allting har ett rätt eller fel, saker ska inte ifrågasättas, föräldrar och lärare ska oavsett situation bemötas med respekt och lydnad. Här blir kritikernas slutsats att nyandliga rörelser därför inte är förenliga med vår demokratiska uppfostringsmodell, som t.ex. innebär att svaren på rätt eller fel är en fråga som får diskuteras.
Beslut får ifrågasättas och omdiskuteras. Kritikerna antar vidare att de framställer omvärlden som underlägsen och föraktlig eller farlig och ond. Framställs omvärlden som farlig och ond försvåras, enligt socialdepartementet, möjligheten att kunna leva i det mångkulturella samhället. Kritikerna antar brister i omvårdnaden, de framhåller att barnen har skyldigheter, men få eller inga rättigheter. Den kanske mest allvarliga kritiken är att rörelserna framställer och förknippar sjukdom, svaghet och olyckor med bristande tro. Med utredningen kan vi säga att detta är absolut oacceptabelt på alla områden, inte bara inom en friskolas värld utan även inom de hem som omfattar religiös tro och värderingar. Om barnen fostras in i denna förställning tror de, enligt socialdepartementet, att deras tänkande har en magisk kraft och att de därmed kan styra över saker som sker med hjälp av tanken. Vad händer om en förälder eller kompis blir sjuk? Här vill vi instämma i socialstyrelsens betoning att detta innebär att
9 barnet tar på sig en personlig skuld, som inte kan annat än påverka den personliga utvecklingen negativt.
SOU:s utredning tolkar vi så, att vi kan mena att religion och religiositet kan vara farlig för barn. I utredningen kan vi också finna att socialdepartementet ger anvisningar för oss vuxna som har ett ansvar för barnens fostran, inte bara som föräldrar, utan även för oss som lärare.
Det som vi som vuxna bör undvika då de kan leda till negativa konsekvenser för barn och ungdomar, såväl i alla skolformer som i hemmet, är bland annat enligt Socialdepartement:
• Att utsätta barn för förödmjukande tillrättavisningar och kanske dessutom i föräldrars passiva åsyn.
• Att låta barn vara åsyna vittnen till att deras föräldrar tillrättavisas eller kränks.
• Att vid en förälders utträde ur rörelsen svartmåla rörelsen och denna förälder.
• Att tvinga sig på och försöka utröna barnets tankar och därmed överskrida gränsen till barnets ”inre värld”.
Som lärare har vi enligt vår mening ett stort ansvar när det gäller att skapa förståelse för människors olika religion och kulturella seder i det mångreligiösa samhället. Barn som växer upp och fortfarande lever med en okunskap om omvärldens olikheter kan lätt påverkas i negativt om en vuxen bestraffar barnen med förödmjukande tillrättavisningar. Detta kan påverka deras personlighetskaraktär starkt. Enligt vår mening är det viktigt att betona att detta leder till dåligt självförtroende och otrygghet, vilket i sin tur leder till sämre inlärningsresultat och prestationsförmåga. Tryggheten försämras också om föräldrar tillrättavisas inför barnen eftersom barn förknippar föräldrar med trygghet, barnen ser föräldrar som deras trygga vägvisare genom uppväxten och därför är sådana ting viktiga att undvika. Samma fara finns om vi vid en förälders utträde ur en rörelse svartmålar denna likaväl som föräldern inför barnet. Att försöka tvinga sig sin i barnens tankar, deras ”inre värld”, är också någonting viktigt att undvika. Detta lyfter socialdepartementet fram då de menar att sådana ”intrång” har gjorts för att, på ett opedagogiskt sätt, tillrättavisa barnens felaktiga föreställningar om saker och ting. Detta måste enligt socialdepartementet undvikas till varje pris, eftersom barnens föreställningsvärld är en del i en avgörande mognadsprocess.
2.5.2 Lagen som garanti för allas rätt till likvärdig utbildning
Som ovan nämnts råder bland många människor, enligt SOU: 113, en allmän negativ bild av religiösa organisationer i det sekulariserade Sverige. Socialdepartementets slutsats är att auktoritär fostran förknippas med nyandliga rörelser, eftersom många av dem har använt sig av sådan fostran genom tiden, då en troslära sällan kan ifrågasättas och svaren anses vara givna. Svaren som söks finns ofta hos den andliga ledaren. Av naturliga skäl blir därför många religiösa rörelser auktoritära system, då de i motsats till demokratiska system inte kräver ett ifrågasättande och ett kritiskt tänkande.
Socialdepartementet framhåller att varje enskild individ har rätt att tro på vad som helst och att de har rätt att utöva sin tro genom olika ritualer. Den framhåller också rätten att avsäga sig demokratiska fri- och rättigheter. Men här påminner de om att religionsfriheten också har sina gränser. Ingen får kränka andras fri- och rättigheter i religioners namn och ingen får bryta mot lagar och förordningar med hänvisning till sin religiösa övertygelse. Lagens skydd som garanti för respekt och ansvar gentemot andra anses av utredningen som tillfredställande.
Gränsen går alltid vid skyddet av andras fri- och rättigheter. (SOU 1998:113)
10 Socialdepartementet lyfter fram olika lagstiftade dokument. Bland andra FN:s barnkonvention, eller FN:s konvention om barnets rättigheter, som tillkom 1989 och som införlivades i svensk rätt 1990 Barnkonventionens artikel 3 fastställer i lag att vid alla beslut och åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i första rummet. Dessutom säger konventionen i artikel 29 att:
Utbildningens syfte skall vara att utveckla barns fulla möjligheter, samt bl.a. respekt för mänskliga rättigheter samt att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper… (SOU 1998:113, s. 335).
Socialdepartementet påminner om att garantin för att utbildningens syfte inom friskolan svarar mot dessa krav, och att den då också svarar mot den utbildning som ges i de kommunala skolorna är formulerade både i skollagen och i de olika skolornas styrdokument.
Vi kan enligt Skolverket (2006) se att de flesta fristående skolor följer de nationella läroplanerna, Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet och Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna, samt de nationella kursplanerna.
Ser vi först på Lpo 94 ska det offentliga skolväsendet vila på en demokratisk grund. Skolans uppgift är att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhälle bygger på.
Skolan ska även förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Detta står i överensstämmelse med den etik som kommer från kristen tradition och västerländsk humanism, vilken förmedlas till eleverna genom fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering pga.
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Det är skolan uppgift att låta varje enskild elev finna sin egenart och på så sätt kunna delta i samhällslivet. Enligt Lpo 94 fastställer att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
När det sedan gäller Skolverkets riktlinjer fastställs att skolan ska sträva efter att ha ett förtroendefullt samarbete de olika nivåerna emellan, från förskolan till de gymnasiala utbildningarna. Samarbetet ska stimulera ett långsiktigt lärande och utveckling. Detta samarbete ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Som lärare ska vi utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det är viktigt att eleven får en utbildning av hög kvalitet så att eleven fritt kan välja fortsatt utbildning.
Sist vill vi lyfta fram kursplanen som ett juridiskt bindande dokument. Enligt kursplanen i religionskunskap för grundskolan är ett av syftena med religionskunskap att främja en öppen diskussion i frågor rörande tro och livsåskådning, samt att skapa nyfikenhet och intresse för religion. I och med dagens internationaliserade och mångkulturella samhälle är det viktigt att förstå hur och varför människor tänker, handlar och formar sina liv på olika sätt. Denna förståelse kan eleverna få genom religionskunskap. Ämnet ska också bidra till att fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden, t.ex. människans egenvärde, människors lika värde och omsorg om de svaga. En fördjupning av kunskaper om de kristna traditionerna som dominerat i Sverige ska ske för att få förståelse av det svenska samhället och dess värderingar.
11 Inom ämnet religionskunskap ska eleverna enligt kursplanen också få möjlighet till en fördjupad kunskap om kristendomen, judendomen och islam, som har haft och har stor betydelse för människor och samhällen. För att eleverna ska kunna förstå det svenska samhällets värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner ska bibeln och kyrkoåret studeras. I ämnet studeras både de etablerade religionerna och nya religiösa rörelser och fenomen. Likaså ingår att studera hur kulturer och traditioner varierar i olika minoritetsgrupper i Sverige.
2.5.3 Varför väljer föräldrar att placera sina barn i friskolor?
På denna fråga svarar Damgren (2002) att det ligger såväl sociala och pedagogiska som frihets- och marknadsfunktioner bakom orsaken till att föräldrar väljer att placera sina barn i friskolor. Till de sociala funktionerna hör att friskolor fungerar som ett trovärdigt alternativ till det obligatoriska skolväsendet. Även status hör till de sociala funktionerna som tycks vara viktigt för föräldrar, främst för de som väljer exklusivare friskolor. Även den etniska aspekten hör till de sociala funktionerna, vilken han kanske, enligt vår mening anser vara den naturligaste. Barn tillhörande etniska minoritetsgrupper får genom speciella friskolor möjligheten att lära på sitt modersmål. Religion och de egna kulturella sederna och bruken kan också ligga till grund för valet av friskola. Den pedagogiska funktionen hör intresset för alternativ pedagogik. Denna grupp av friskola domineras nu av Montessoriinriktning i jämförelse med tidigare starkt efterfrågade Waldorfskolorna. Frihetsfunktionen finns som orsak för de föräldrar som vill vara fria från myndighetskontroll. Den sista funktionen som Damgren nämner är marknadsfunktionen som under de senaste tio åren gjort det möjligt att på företagsmässiga grunder vill tjäna på att driva skolor. Detta har i sin tur medfört en politisk debatt om det etiska i detta förhållande.
2.5.4 Frågan om utbildningens kvalité i den konfessionella skolan.
Som en del i avslutningen på avsnitten om religionen, religiositeten och skolan i ett sekulariserat5 Sverige vill vi presentera den slutsats som SOU 1998:113 har kommit fram till den studie den genomfört av de konfessionella friskolorna. Detta gör vi genom att citera vad vi anser vara viktiga påpekanden. Socialdepartementet inleder med att säga att de farhågor som den allmänna debatten har gett uttryck för inte är befogad. En del av dessa farhågor har vi nämnt i det inledande citatet på avsnittet 2.5. SOU säger vidare:
Av det studerade materialet framgår att undervisningen är både saklig och allsidig. Någon risk för att eleverna skall bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra trosriktningen torde därför inte föreligga. Inte heller finns det några belägg för att eleverna växer upp isolerade från omvärlden … Demokratisk fostran sker i likhet med de kommunala skolorna … . Undervisningens kvalitet bedöms vara bra. Där utvärderingar gjorts visar resultaten att de konfessionella skolornas elever generellt sett klarar sig väldigt bra när de går vidare till gymnasieskolan. … De befarade segregerande effekterna kan inte heller bekräftas. …
De fristående konfessionella skolorna bör således inte ses som isolerande, segregerande center där eleverna utsätts för ensidig religiös påverkan. Istället bör de, i likhet med de andra fristående skolorna betraktas som ett fullgott alternativ till den kommunala skolan. …
Slutsatsen blir att de elever som fullgör sin skolplikt i en fristående konfessionell skola får en fullvärdig utbildning. (SOU 1998:113, s. 298).
5 Kyrkans inflytande över samhällets olika institutioner försvinner samtidigt som religionen förlorar betydelse i medborgarnas medvetande.
12 2.5.5 Pingstkyrkan – en huvudman för den konfessionella skolan
Sist i detta avsnitt presenterar vi, om än kort, de mest karaktäristiska och det övergripande innehållet i Pingstkyrkan som huvudman för den friskola vid vilken vi genomfört vår egen undersökning.
Enligt Hofgren (1990) gjorde den svenska pingstkyrkan, eller pingstväckelsen som den tidigt benämndes, sitt intåg till Sverige år 1907. Pingstkyrkan grundades i Förenta staterna under 1860-talet och spred sig sedan till Sverige genom utländska kontakter, inte minst genom svenska medborgare som immigranter. Den person som står som pingströrelsens grundare i Sverige är Lewi Pethrus. Lewi Pethrus växte upp i ett baptistiskt arbetarhem och skall han ha talat i tungomål utan att begripa varför eller vad orden som utkom ifrån honom betydde.
Hofgren berättar vidare att Lewi Pethrus bestämde sig för att ta reda på vad detta tungotal var för ett slags fenomen och inledde ett intensivt sökande efter svaret på frågan. Vid ett kyrkomöte i Oslo 1907 fick Lewi Pethrus klarhet, och därmed svar på sin fråga. Det var den heliga anden som hade inspirerat honom till att tala ”ett heligt tungomål”, vilken har sin förebild i bibeln, i Apostlagärningarna kapitel 2 och verserna 3-4. Där står det: ”De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem”. Detta som kom att kallas ”andedopet” blev pingströrelsens speciella kännemärke, förutom att de praktiserade vuxendopet och inte som den Svenska kyrkan barndopet. När andedop och tungotal, som ännu var något främmande i det svenska kyrkolivet, betonades som ett tecken på en nära relation till Gud blev Lewi Pethrus 1913 tvungen att lämna sitt Svenska Baptistförbund som han verkat i och även varit föreståndare för, även om de delade synen på dopet. Detta resulterade i att Lewi Pethrus grundade den Svenska pingstförsamlingen samma år, och kom att bli en mycket framgångsrik ledare. Intressant är att Lewi Pethrus, som betraktats som en fara för de kristna rörelserna, på 1940-talet var ledare för en rörelse som hade etablerat sig i en sådan utsträckning att pingströrelsen då räknades till en av de största kristna rörelserna i världen.
Den svenska pingstkyrkan är enligt Hofgren numera en allmänt erkänd en del i kristendomen.
För Pingströrelsen är den bibliska tron grunden till den normativa etiken. Den kristna etiken är den främsta vägvisaren när det gäller etik och moral. Det som främst skiljer pingströrelsen från den Svenska kyrkan, vad det gäller bibeltolkning, är att Pingströrelsen menar att bibeln bokstavligt är Guds ord och Guds direkta tilltal till människorna. Denna form av tro brukar kallas bokstavstro. Men även ”kreationism”, eftersom vissa kan låta sin bokstavliga tro också innebära att bibeln inte bara ger de rätta svaren på grunden till världens tillkomst, utan även på de geologiska tidsåldrarna. Hofgren visar vidare att precis som den Svenska kyrkan menar Pingstkyrkan att det endast är genom Jesus Kristus som människan kan uppnå frälsning och få ett evigt liv som går bortom döden. Frälsningen innebär att människan befrias från den s.k. ”arvsynden” som hon bär på sedan födseln, p.g.a. Adams och Evas olydnad mot Gud.
Dopet, som genomförs som vuxen, och som betraktas som ett bevis på tron är också nyckeln till inträdet i Pingstkyrkan. Stödet för att, i motsats till den Svenska kyrkan som även den betraktar dopet som ett inträde i kyrkan, praktisera vuxendopet, hämtas från bibeln, i Markus evangeliet kapitel 16 och versen 16. Här talas det om att både vuxna och barn döps efter att de har bekänt sin tro på Jesus genom att sänka ned kroppen i vatten. Detta innebär att Pingstkyrkan får ett ytterligare kännetecken i form av en betoning på omvändelsen. Detta betyder att Pingstkyrka betonar, på ett starkare sätt än inom den Svenska kyrkan, det nödvändiga i att den enskilda människan har en personlig och medveten tro.
13
3. Syfte och frågeställning
Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Det första syftet är att undersöka hur representanter, d.v.s.
lärare, rektor och elever inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil.
Mot bakgrund av den inhämtade beskrivningen av friskolans profil blir vårt andra syfte att i ett jämförande perspektiv undersöka representanternas syn på friskolan som skolform och undervisningen i religion och etik inom en konfessionell kristen friskola och en kommunal grundskola.
Här ställer vi följande frågor:
1. Ger de båda skolformerna världsreligionerna lika stort utrymme inom undervisningen i religion, eller prioriterar den kristna friskolan lärande i kristendom?
2. Ger de båda skolformerna lika utrymme åt elevens moraliska fostran och utveckling inom undervisningen i etik?
3. Hur beskriver eleverna i de båda skolformerna lärarens didaktiska urval och metod inom undervisningen i religion och etik?
4. Finns det fog för att mena att undervisning och lärande i religion och etik, saknar allsidighet och saklighet i den konfessionella skolan?
4. Metod
4.1.1 Kvalitativ intervju
Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod för att samla data. Ordet kvalitativ kommer från latinets qualitas och betyder beskaffenhet, egenskap eller sort.
Kvalitativ intervju är därmed en metod för att fastställa, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenhet eller egenskapen hos någonting eller någon.
Kvalitativa intervjuer utmärks enligt Trost (2005) bla. av att forskaren som intervjuperson ställer enkla och raka frågor som kan ge komplexa, innehållsrika svar. Tack vare en kvalitativ intervju får vi mycket material att bearbeta och analysera. Trost menar vidare att valet mellan kvantitativ6 och kvalitativ studie är viktigt för undersökningens resultat. Valet är avgörande för den eller de frågeställningar forskaren har. Om frågeställningen gäller att kartlägga ett mönster så väljer forskaren en kvalitativ metod, vilket vi i vårt fall gjort.
Patel och Davidson (2003) menar att syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den som inhämtas genom kvantitativa metoder. Skillnaden mellan dessa två metoder är att med kvalitativ metod kan vi tolka och få förståelse för
6 En slags egenskap som framträder i form av mängd eller storhet och är ofta mätbar.
14 människan och mänskliga handlingar i motsats till den kvantitativa metoden mäter och beräknar en kvantitet.
Enligt Kvale (1997) har ofta den kvalitativa forskningsintervjun hävdats sakna objektivitet särskilt med tanke på det mänskliga samspel som är en nödvändig del av intervjusituationen.
Kvale menar vidare att begreppet kvalitet syftar på arten eller beskaffenheten av något, medan kvantitet syftar på hur mycket eller hur stort, dvs. mängden av något. Kvale delar in forskningsprocessen i sju olika stadier. Dessa stadier är viktiga för att genomföra en framgångsrik intervju. Det första stadiet är tematisering, vilket dels beskriver ämnet för undersökningen och dels formulerar undersökningens syfte. Vidare följer planering som är viktigt för att kunna se vilken kunskap som eftersträvas genom intervjun, och det etiska förhållningssättet i undersökning och rapportering. Nästa stadie är intervju som används för informationsinhämtande. Detta bör ske med hjälp av diverse intervjuguider och med ett reflekterande förhållningssätt till den eftersökta kunskapen. Utskrift blir nästa stadie där forskaren förbereder intervjumaterialet för analys vilket ofta innebär en överföring från talspråk till skriftspråk. Nästa stadie är analys, i vilken det är viktigt att använda sig av lämpliga analysmetoder för att få svar på frågeställningarna. Detta följs av verifiering där intervjuresultatens generaliserbarhet, reliabilitet och validitet fastställs och diskuteras, vilket vi återkommer till mer ingående i diskussionen under rubriken ”undersökningens trovärdighet” på sidan 24. Till sist sker rapportering där forskaren på ett vetenskaplig sätt rapporterar resultatet av undersökningen.
4.1.2 Den hermeneutiska tolkningsmetoden
Innan vi beger oss ut för att göra våra intervjuer är det viktigt att veta hur det insamlade materialet ska tolkas. Som analysmetod har vi valt den hermeneutiska tolkningsmetoden.
Denna innebär enligt Patel och Davidsson (2003) att tolka utsagor och handlingar. Vad det gäller historiken så menar Patel och Davidsson att hermeneutiken uppkom under 1600- 1700- talet och användes då inom religionsforskningen som metod för att tolka bibeltexter.
Användningsområdet kom att vara den religiösa världen fram till 1900-talet, då den sedan breddades betydligt till att också tillämpas inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. Denna verkar enligt vår mening vara en vanligt förekommande tolkningsmetod.
Enligt Patel och Davidsson (2003) är språket en viktig beståndsdel i den hermeneutiska tolkningsmetoden. Med det menas att det är med hjälp av språket som information tolkas och bedöms. Det går att skapa en viss förståelse för varje människa när det gäller handling och livssituation, men med hjälp av språket kan vi tolka varför en människa utför en specifik handling, det vill säga vilken avsikt som ligger bakom denna handling. Därmed förstås människan som intentionell, enligt Starrin och Svensson (1994), eftersom handlingar orsakas av den intention människan har inför varje handling eller utsaga.
Även Starrin och Svensson (1994) delar in forskningsprocessen i fem olika delar där alla utgör en viktig del i arbetet. Till dessa fyra delar hör frågeställning, materialinsamling, analys, tolkning och resultatredovisning. Starrin betonar att forskaren först och främst ska inrikta sig på att skapa en kreativ och relevant frågeställning, som vi förhoppningsvis har gjort till vårt syfte, för att det överhuvudtaget ska kunna bli någon undersökning. Materialinsamlingen kan sedan ske på många olika sätt när vi tillämpar den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som exempel nämns intervjuer och observationer där en välbyggd materialsamling försöker införskaffas av forskaren. Starrin nämner ingen tidsmässig exakthet i hur länge en forskare
15 bör insamla material. Istället menar Starrin att den saknar tidsbestämmelse och att forskaren istället ska insamla material tills önskad information inhämtats. När insamlingen är färdig ska den sedan analyseras och tolkas utifrån den miljö det insamlade materialet härstammar ifrån.
Det gäller att som forskare vara medveten om varje insamlat materials specifika situation och utifrån denna analysera materialet Med hjälp av videokameror eller bandspelare kan forskaren få fullständigare insamling som därmed ger möjlighet till en säkrare analys. Med detta i åtanke kan vi även granska oss själva som forskare och göra oss medvetna om eventuellt ledande frågor ställts vid insamlingstillfället, eller som det finns faktorer som påverkat analysen. Till sist ska vi diskutera resultatet av den forskning som utförts. Detta betonar Starrin vara viktigt för att kunna avgörande huruvida resultatet är trovärdigt.
För övrigt erkänns forskarens subjektivitet som en del i den kvalitativa forskningsprocessen som innebär att tolka människors situation. Enligt Patel och Davidsson (2003) finns det inget som hindrar att räkna med forskarens egna känslor, tankar och förförståelse. Detta är en skillnad gentemot andra tolkningsmetoder som strävar efter fullständig objektivitet och ser det tolkande subjektet som ett hinder. Avslutningsvis kan sägas att den hermeneutiska tolkningsmetoden strävar efter att i tolkningsprocessen se helheten. Denna framträder genom att forskaren pendlar mellan del och helhet. Delarna tolkas i ljuset av helheten och tvärt om.
På detta sätt växer en helhetsbild fram.
För oss blir valet av denna tolkningsmetod naturligt för vårt syfte. Vi håller med att vi till viss del kan skapa förståelse för en människas handling, genom observation av beteenden och standardiserade enkäter. Men när vi är ute på fältet och intervjuar elever och lärare är det genom språket vi får möjligheten att tolka människans avsikter och meningar på ett djupare plan. Av detta följer att intervjun har formen av ett samtal, som då betyder att vi inte har valt att använda oss av en fast strukturerad intervju, där frågorna och frågornas ordning är fast bestämda. Vi kan säga att våra intervjuer till viss del var strukturerad, så till vida att vi i förväg formulerat ett antal frågor. Men i intervjusituationen var vi inte bundna vare sig till den direkta ordalydelsen eller till frågornas ordningsföljd. Viktigt är också att vi har gjort oss medvetna om vikten av att bedöma varje materialinsamling utifrån dess specifika miljö eller situation för att analysen ska resultera i en så rättvis bedömning som möjligt och dessutom att vi måste granska oss själva i fråga om eventuellt ledande frågor blivit ställda i intervjun.
4.2 Urval och avgränsning i genomförandet
Vår undersökning som har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod grundas i litteraturstudier, som dels vill ge en beskrivning av friskolan som alternativ skolform till den kommunala skolan, och dels sätta in undersökningen i sitt samhälleliga sammanhang.
Vi intervjuade 2 lärare och 2 elever vid den konfessionella friskolan, och 1 lärare och 2 elever vid den kommunala skolan. Som dokumentation använde vi oss av inspelning via mp3- spelare. Detta underlättade både vid intervjusituationen och sammanställningen av materialet.
Under intervjuerna kunde vi koncentrera oss på själva intervjun och inte vara allt för upptagna med att anteckna. På detta sätt kunde vi också observera ansiktsuttryck, reaktioner mm. Och som vi tidigare nämnt genomfördes intervjuerna i samtalets form, d.v.s. de var inte fast strukturerade utan frågorna ställdes utifrån samtalets gång.
Målet för vårt urval var att informanterna skulle representera den konfessionella friskolan och den kommunal grundskola. Detta var till viss del möjligt att nå då det finns en konfessionell kristen friskola inom det avstånd som var acceptabelt med tanke på tid och kostnad. Däremot
16 hade vi gärna sett att vi kunnat nå ännu en konfessionell friskola. Vad det gäller valet av kommunal skola fick detta, med tanke på att vi endast nådde en friskola, begränsas till en.
Vårt mål var även att intervjua ett antal lärare med ansvar för religionsundervisningen, men med tanke på den begränsning som tillgången till friskolan utgjorde för vår undersökning kunde vi inte få det antal lärare vi önskat som informanter. Där av valde vi att begränsa antal elever till högstadiet som läser eller har läst religion. Vi valde att enbart intervjua elever från årskurs nio eftersom vi som blivande gymnasielärare ville lära känna dessa elever och deras sätt att tänka eftersom de snart ska börja sin gymnasiala studietid. Vi avgränsade oss till religions- och etikundervisningen eftersom detta område ligger oss närmast till hands då vi båda ska bli religionslärare.
Storleksmässigt omfattar friskolan förskoleklass till årskurs 9. Skolan har när undersökningen genomförs 106 elever. Den kommunala skolan har ca 280 högstadieelever.
5. Resultatredovisning
I den följande resultatredovisningen av de intervjuer som vi genomfört för att kunna få svar på de frågor vi ställt, redovisar vi endast de svar som är relevanta för vårt syfte.
Vi har valt att benämna de två informanterna vid den konfessionella friskolan efter deras arbetsuppgifter, d.v.s. rektor och lärare och eleverna, elev 1 och elev 2. Informanterna vid den kommunala skolan benämns följaktligen som lärare och elev 1 respektive 2. När det gäller eleverna hör de alla som tidigare sagt till årskurs 9. Även om undersökningen inte har ett genusperspektiv har vi valt att tala om huruvida eleven är flicka eller pojke. Dessutom bör det sägas att när vi ordagrant återger informanternas svar görs detta inom citattecken, och att redovisningen är upplagd så att vi först redogör för resultatet från friskolan och därefter resultatet från den kommunala skolan. Till detta kan läggas att frågeställningarna i samtalet med de anställda vid respektive skola inte är de samma, med tanke på att den kommunala skolan är väl känd.
5.1 Rektor vid den konfessionella friskolan med kristen inriktning
5.1.1 Skolans profil
Rektorn, som även arbetar som lärare i de samhällsorienterande ämnena, pekar på att han inte tycker att det finns någon helt konfessionsfri skola, eftersom alla människor tror på något vare sig det är ateism eller kristendomen. På skolan är det är kristendomen som prioriteras och finns som värdegrund hos lärare och elever. Kristendomen står även som grund för pedagogiken. Dessutom menar han att då den nationella kursplanen grundar sig på kristendomen ska denna ha ett stort utrymme, vilket innebär att de ibland kan vara tvingade att sovra i läromedlen för att hinna med allt.
Skolan profilerar sig inte direkt enbart som en kristen skola, utan skolan betonar även andra profiler, olika ”lärstilar” som kreativ kommunikation, drama och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden. Det är dessa fem delar som bildar en helhet i skolans undervisning, ”det cirkulära i det religiösa tänkandet”. Meningen är att de ska vara allsidiga.
17 Skolans utvecklingsplan bygger på den kristna grunden och de olika ”lärstilarna”, ett arbete som uppges vara i ständig förändring och process.
Skolan kvalitetssäkrar dessa fem områden, kreativ kommunikation, drama och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden, genom att ständigt försöka förbättra och utveckla dem. De delegerar ansvaret och utvärderar genom enkäter till elever och föräldrar.
Det krävs att de följer skolverkets krav på kvalitetssäkring och detta anser rektorn att de gör.
Det är inget krav att eleverna måste vara kristna för att gå på skolan. I nuläget går muslimer och ateister på skolan även om de är underrepresenterade. Man använder sig av intagning genom ”kösystem” för att det ska vara så rättvist som möjligt. Den ordning som ansökan kommer in bildar kön. Låg- och mellanstadiet är beläget på andra sidan stan, och dessa elever är de enda som har förtur till högstadiet. För tillfället har de max antal elever i klasserna.
Deras vision är att vara en mindre skola och vill därför inte utöka, trots att det enligt rektorn finns intresse. Han menar vidare att alla känner alla och detta skapar en trygg och harmonisk skola som ska bygga upp en bra start i livet för eleverna. Hans vision är en ”bra, fräsch och kvalitativ och inte för stor skola”.
”På friskolan får man uttrycka sin religion på ett helt annat sätt än i en kommunal skola vilket främjar mitt dagliga arbete.” Rektorn menar att i och med att lärare och elever kan uttrycka sin tro öppet blir det en vänligare atmosfär och därmed ett bättre arbetsklimat på skolan. Ett krav från skolans sida är att endast lärare med kristen grundsyn får arbeta där eftersom att det enligt rektorn förenklar skolans arbete.
Friskolan har samarbete med kommunala skolor genom bl.a. idrott och hemkunskap, eftersom de inte har nog stora lokaler. Rektor tycker att det är viktigt att ha kontakt med den kommunala skolan inte minst som en förberedelse för elevernas gymnasietid, då de förmodligen kommer att gå med elever som gått i kommunala skolor. Han tror inte att lärarna där har fördomar mot elever som gått i en konfessionell skola, utan att de hellre är nyfikna på de elever som kommer från denna form av skola.
Rektorn profilerar skolan genom att trycka starkt på helheten som han anser finns på skolan och i undervisningen. ”Det religiösa är grunden i skolan men går inte till överdrift.” Han menar att man ska välja skola efter kvalitet och lärandemiljö som han anser vara goda i en konfessionell skola med kristen inriktning. Rektor betonar även gemenskapen och tryggheten som han anser att eleverna känner på skolan, främst p.g.a. dess storlek och därmed närhet till varandra.
Den allmänna responsen bland eleverna är enligt rektorn positiv. De allra flesta är här för att de vill vara här. Eftersom det är en mindre skola söker sig elever som inte fungerar så bra i en kommunal skola, p.g.a. bl.a. mobbing eller för att de är ”annorlunda”, till friskolan för att få bättre förutsättningar.
Sammanfattningsvis kan vi se att rektor som representant beskriver att skolans profil vilar på en kristen grund där man hela tiden knyter an till kristendomen. Skolan betonar även andra profiler än kristendomen. Dessa är olika ”lärstilar” som kreativ kommunikation, drama och film, ordning och reda, ansvar och relationer med omvärlden.
