Vi valde att göra en undersökning som byggde på svaren från åtta informanter, alla på något vis förankrade i barnomsorgens verksamhet och organisation. På två förskolor valde vi att intervjua rektorer, förskollärare och en specialpedagog och inom organisationen valde vi att intervjua en politiker, förvaltningschef och en resursfördelare inom barn och
ungdomsnämnden (BUN). Dessa personer valde vi för att vi ville belysa vår frågeställning från olika perspektiv, och inte bara få det vinklat inifrån verksamheten.
Det redskap vi valde till intervjuerna var diktafon, utom i två fall då tidsbrist gjorde att informanterna fick frågorna på förhand, svarade skriftligt och vid överlämnandet av svaren skedde en dialog mellan intervjuaren och informanten. Vi har även kunnat återkomma per telefon om det varit något som vi tyckt var oklart eller nya frågor som dykt upp Att intervjua med diktafon var en metod som vi tyckte var väldigt bra just för att man var säker på att man fick med allt och samtidigt kunde koncentrera sig på informanten.
Genomförandet av intervjuerna trodde vi skulle vara klart under augusti-september månad men det visade sig att det tog längre tid. Intervjuerna drog ut på tiden eftersom det av olika skäl var svårt att boka in en del av informanterna. Detta gjorde att vi var färdiga med alla intervjuerna först i början av oktober, därefter satte det tidsödande arbetet med att lyssna av och renskriva alla intervjuerna igång. Detta gjorde vi enskilt för att sedan tillsammans
jämföra, diskutera och plocka fram det som kändes väsentligt. Det har varit väldigt tidsödande men vi tycker att det gjort att vi förankrat allt hos oss båda. Vi tror att om vi delat upp
intervjuerna och skrivit ner dem var och en för sig hade nog risken varit att det inte blivit en gemensam tolkning av vad som var väsentligt. Detta arbetssätt har gjort att vi varit tvungna att tänka till båda och sedan diskutera oss fram till det vi tyckt vara viktigt att belysa.
De informanter vi valde känner vi har varit relevanta för undersökningen förutom en,
nämligen resursfördelaren. Vi trodde att hon hade hand om den ekonomiska fördelningen till barn i behov av särskilda metoder, men den ekonomiska pott hon fördelade var enbart riktad till barn med grava funktionshinder. Det visade sig att till barn i behov av särskilda metoder utgår inga extra ekonomiska resurser utan det ligger i den befintliga ekonomin ute på
förskolorna. Om vi valt att intervjuat henne först hade det kunnat få konsekvenser för frågorna till de övriga informanterna. Exempelvis kunde vi ha ställt frågor såsom” hur anser du att
ekonomiska resurser ska fördelas i barngrupperna?” Här kan vi känna att vi skulle ha tagit reda på hennes roll bättre innan vi började på intervjuerna, vi skulle inte ha förlitat oss på hur fördelning av extraresurser varit tidigare.
Det svåra har varit att behålla fokus på vårt syfte och våra frågeställningar. Analysen av intervjusvaren har också gett upphov till en del huvudbry, just att få med det som är viktigt för att besvara våra frågor. Vid analysen använde vi oss av en kvalitativ metod som vi kände passade vår undersökning. I resultatdelen gjorde vi en kort tolkning av det empiriska materialet kopplat till teoribakgrund och tidigare forskning. I en sammanfattning/slutsats diskuterade vi vidare våra tolkningar av empirin. Under denna del av analysarbetet väcktes nya och intressanta frågor som vi anser lämpliga som utgångspunkter för vidare forskning. Dessa är följande:
• Hur resonerar politiker i BUN-nämnden kring resursfördelning? Budgetfrågor? • Hur ska förskolepedagoger kunna bedriva verksamheten utifrån Lpfö 98 utan
tillräckliga resurser?
Litteraturförteckning
Avnesö Birgitte (2005). Varför pratar inte Rasmus? Förskolan, nr.10, 2005.
Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån. BR2004:06, 2004. Barnombudsmannen
rapporterar. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom. Örebro: SCB-Tryck.
Boström, Lena (2002). Från undervisning till lärande. Falun: Brain Books AB. Brun Hansen, Margarethe (2006). Kompetenta föräldrar. Stockholm: Runa förlag Claesdotter, Annika (2007). Handledning – tid som lönar sig . Förskolan nr.4, 2007. Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik –
Ett verksamhetsperspektiv. Umeå: Print & Media, Umeå universitet.
Kinge, Emile (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, Britta, (2000). Elever i svårigheter, familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan (1998). Lpfö.98. Stockholm: CE Fritzes AB.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991, 2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur.
Regeringens proposition 1999/2000 :129, (2000). Maxtaxa och allmän förskola. Tillgänglig 2007-12-07. www.regeringen.se
Regeringens proposition 2004/05:11,(2004). Kvalitet i förskolan. Tillgänglig 2007-12 -07. www.regeringen.se
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. Tillgänglig 2007-12-07.
www.skolverket.se
Vernersson, Inga-Lill(2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Weirsöe, Bodil, (2004). Empatisk kommunikation Giraffspråket i pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Föreläsning:
Nordbeck, Lisbeth (2006-12-15). Specialpedagogik/åtgärdsprogram. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Hej………..
I vår pågående utbildning mot Lärare i Förskolan håller vi just nu på med vårt examensarbete som ska handla om Barn med behov av särskilt stöd/metoder. Vår intervjuundersökning kommer att inrikta sig mot politiker, tjänstemän och pedagoger som är verksamma i förskolan.
Vi har för avsikt att undersöka hur det förhåller sig i vår kommun och vill därför göra en bandad intervju med dig för att ta del av dina tankar kring frågor som berör barn med behov av särskilt stöd/metoder.
Vi tänker oss att börja med intervjuerna i början av augusti månad -07, men vill gärna ha ett förhandsbesked under juni månad – 07, att du vill delta.
Anledningen till att vi vill banda intervjuerna är att vi på ett bättre sätt ska kunna ta del av dina svar och lättare kunna bearbeta svaren.
Allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Svar på att du vill delta vill vi ha till någon av våra mailadresser:
kerstin.schmidt@mila.landskrona.se
eva.åhfeldt@mila.landskrona.se
Mvh
Kerstin Schmidt och Eva Åhfeldt Lärarutbildningen
BUV 80p