Här presenterar vi en sammanfattning av analysen utifrån vår insamlade empiri. Metoder som vi använt: vårt genomförande av arbetet, det empiriska materialet granskas och fortsatt forskning.
7.1. Sammanfattning
Vi anser att samtliga pedagoger i grund har samma uppfattning om högläsningens betydelse för barnens läs- och språkutveckling. För att under intervjuerna var det ordförrådet och ordförståelsen som nämndes mest av pedagogerna. När vi observerade under högläsningsstunderna så kan vi också konstatera att pedagogerna kunde förklara och pratade med barnen om ordets betydelse, vilket är bra för läs- och språkutvecklingen. Under observationen såg vi inte bara hur pedagogerna arbetade med ordförrådet utan också hur de arbetar med matematiska begrepp utifrån bilderna. Vi har tidigare tagit upp att en av pedagogerna använde matematiska begrepp som antal, subtraktion och addition när de tolkade bilderna under högläsningsstunden. I boken Små barns matematik står det att ” / … / de vänjer sig vid skriftens språkliga dräkt eller språkliga förpackning, något som de kan dra nytta av när de så småningom själva skall läsa, skriva samt tolka lösa skriftliga problem i
matematik’’(Doverborg och Emanuelsson 2008:48). Pedagogernas förberedelse inför
högläsningen var inte mer än att de kanske tittade igenom eller läste boken innan. Men det är kanske inte så konstigt eftersom det ”/ … / inte finns möjlighet och det finns inte tid till det” som Anna sa under intervjun.
31
Men vilka böcker som valdes låg det oftast en tanke bakom berättade pedagogerna. Det som styr val av böcker kan vara barnens intresse, att de utgår från ett temaarbete eller att de väljer en bok för att förmedla ett budskap t.ex. hur man är en bra kompis.
När vi observerade så var det högläsning i stor grupp utom en gång då det var halva gruppen. Det står att läsa i boken Läsa högt för barn att högläsningen i förskolan/skolan blir ofta passiv i en stor grupp. På grund av att det pågår i envägskommunikation då det är svårt att samtala med alla barnen, för att det ska vara givande för alla (Dominkovic m.fl. 2006:132). Det kan vara effektivt om pedagogerna hade försökt ha högläsning i mindre grupper. För som Dominkovic m.fl. säger mindre grupper och gärna kombinerat med något material där det kan föras ett samtal på flera sätt ger en mer interaktiv lässtund (2006:141). Men med förståelse till att pedagogerna ska ha sina lunchraster det sista ”passet” innan barnen slutar i förskoleklassen för dagen, så är det svårt att ha mer än en grupp att ha högläsning för. Pedagogerna har berättat att ibland när dem har högläsning vid andra tider på dagen så delas barnen in i mindre grupper.
Vi undrar om det skulle finnas möjlighet till att ändra på verksamhetens upplägg under dagen? Som t.ex. att lägga högläsningsstunden som sker innan barnen går hem för dagen vid en annan tid än på slutsamlingen? Detta för att kunna ta tillvara på det pedagogiska lärandet och för att hålla kvalité på det pedagogiska arbetet på bästa sätt under högläsningsstunderna. Som det står att läsa i vår redovisning av tidigare forskning så är högläsningen viktig för barnens läs- och språkutveckling.
Det sättet som alla pedagogerna bearbetade bilden på var att bilderna visades under högläsningen. Vilket i för sig är bra, för som Dominkovic m.fl. säger text och bild samspelar med varandra, bilden kan förstärka textens innehåll. Det kan finnas detaljer i bilden som inte förekommer i texten (2006:47). Barbro använde bilderna mer än att ”bara” visa dem genom att hon ställde frågor till barnen om bilderna, då utnyttjade hon det pedagogiska verktyget mer än att ”bara” förstärka texten genom bilderna. Barbro sa ’’ / … / i förskoleklassen tycker jag då att man försöker läsa böcker där det är inte så mycket bilder. Att man ändå tränar dem i detta kunna lyssna / … / då kan man tänka sig en bild själv, hur det ser ut.’’ Barbro menar att det är bra att träna barnen i att skapa inre bilder när någon läser högt för dem. Författaren Johansson säger också att högläsningen stimulerar barnens fantasi genom att de lyssnar och skapar inre bilder (2004:8).
32
Högläsning är viktigt och behöver ha sin del i verksamheten mer, då detta är ett pedagogiskt arbete. Pedagogerna har kunskap av bearbetning utav högläsning och böcker men på grund av tidsbrist och eventuellt på att fokus inte läggs på högläsningen som en stor del i verksamheten kommer inte denna pedagogiska aktivitet till sin fulla rätt.
Enligt Mem Fox barnboksförfattare och tidigare lektor är högläsningen viktig för barnens läs- och skrivutveckling. ”Högläsningen kommer alltid att vara enormt viktig för våra barns lycka, läs- och skrivutveckling och framtid” (2003:128).
7.2 Metod och genomförande
Metoderna observation och intervju som vi valde till vår undersökning har visat sig vara bra. Vi har fått svar på våra frågeställningar utifrån dessa metoder och de har kompletterat varandra bra. Vi har kunnat se under observationerna om pedagogerna har praktiserat det de har sagt senare under intervjuerna, vilket har varit till en fördel för att kunna skriva vårt arbete. Hade pedagogerna berättat en annan version under intervjuerna än vad vi hade observerat i en situation så hade det inte haft någon betydelse för vår analys av empirin. Därför då hade vi ifrågasatt i analysen varför pedagogerna gjort en sak men sagt något annat under intervjuerna. Alla fyra pedagogerna samtyckte till att vi använde diktafon under intervjuerna. Detta gjorde att vår empiriska insamling underlättades för då hade vi möjlighet att gå tillbaka och lyssna på intervjuerna.
Vi hade planerat att intervjua och observera samma pedagoger i båda f-klasserna. Men när det var dags för observationerna så blev det att i f-klass B observerade vi bara en av de två tänkta pedagogerna, men båda har blivit intervjuade. När vi skulle ha intervjuer med pedagogerna i f-klass A blev det inte som vi planerat. Då vi skulle intervjua de två pedagoger som vi observerat kunde inte en av pedagogerna vara med på intervju. Då det finns två f- klasser på denna skola där f-klass A befinner sig fick vi möjligheten att intervjua en annan pedagog från den andra f-klassen. Eftersom dessa två f- klasserna arbetar utifrån samma upplägg i verksamheten medförde det inga problem för vår undersökning.
Eftersom vi har kännedom av dessa f-klasser innebar det att vi var kända för pedagogerna. Vilket gjorde att vi kände oss avslappnade och det kändes som pedagogerna var bekväma med oss.
33
Det var inga problem för vår del att gå in som observatörer i de båda f-klasserna fast vi har kännedom av pedagogerna. För vi såg inga förändringar hos pedagogerna i deras beteende när vi observerade som utmärktes av någon tillgjordhet utifrån hur deras handlingsätt annars brukar vara i verksamheten.
Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som utmärks av låg standardisering, detta ger intervjupersonen ett maximalt utrymme att ge svar på frågorna. Fördelen var att vi kunde ställa följdfrågor beroende på tidigare svar. Nackdelen var dock att ibland kunde svaren skena iväg och komma lite utanför vårt undersökningsområde, men vi fick bra svar på våra frågor.
Men när det gällde bild och bildtolkning tycker vi inte att vi fick så mycket underlag från våra intervjufrågor, då vi fick för lite empiri till vår analys. Vi har planerat varje vecka vad som ska göras och hållit oss till dessa planer vilket har fungerat bra.
7.3 Det empiriska materialet
Vårt empiriska material består av fyra observationer och fyra intervjuer som har gjorts på två olika förskoleklasser i en av Skånes kommuner. Det har varit mycket intressant att göra denna undersökning och vi uppfattar att pedagogerna tycker att högläsningen är betydelsefull för läs- och språkutveckling. Vi är båda intresserade av högläsning och har efter vår inläsning till vår teoridel fått en större kunskap om högläsningens stora betydelse för barnens framtida kunskaper. Under vår utbildning har vi inte fått så mycket kunskap som vi önskat om hur vi kan arbeta med böcker och högläsning. Därmed har vi inte fått veta hur stor betydelse detta har för de små barnens framtida utveckling i skolan.
Eftersom tiden har varit begränsad så har vi inte kunnat göra undersökningen mer omfattande än vad som har kunnat beskrivas i denna uppsats. Hade vi gjort arbetet ytterligare en gång och att vi då hade haft mer tid till förfogande så hade vi införskaffat empiri från fler skolor och från olika kommuner. Då hade vi fått fler perspektiv och fått reda på fler infallsvinklar till hur högläsningen bearbetas i andra f-klasser och förskolor.
34
7.4 Fortsatt forskning
Då vi endast har haft möjligheten till att vara i två f-klasser på grund av kort tid till vårt arbete och som även låg i samma kommun, så har arbetet inte haft så stor bred. Det kan vara en stor skillnad från kommun till kommun och från en verksamhet till en annan hur de arbetar med högläsningen.
Det skulle vara intressant att få veta i vilken utsträckning fler f-klasser och förskolor använder sig av böcker och högläsning. Hur mycket dem arbetar kring högläsning och hur de bearbetar böckerna de läst? Det skulle därför vara roligt om det hade gjorts ett mer omfattande arbete just om högläsningen och hur den bearbetas. För att se om arbetsätten är detsamma som utifrån vår undersökning eller om det hade visat fler alternativ till hur andra pedagoger arbetar med högläsningen.
En annan sak som också hade varit intressant att ta del av är ett arbete gjort under en lång tid t.ex. som att följa upp barn från det att dem är fem år till dem har fyllt sju år. Där vi och andra skulle kunna få syn på om högläsningen och bearbetning i förskola och förskoleklass bidrar till att utveckla barnens läs- och språkutveckling i skolan.
35
8. Referenslista
Arnqvist. Anders (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Björndal, Cato R. P (2005) Det värderande ögat– Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning Stockholm: Liber Ab
Dominkovic, Kerstin (1984) Läsutveckling. Boktryckeri AB. Uddevalla
Dominkovic, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006) Läsa högt för barn Lund: Studentlitteratur
Doverborg, Elisabeth & Emanuellsson, Göran (2008) Små barns matematik, Ncm Livrena AB Göteborg
Ekström, Sussana & Isaksson, Britt (1997) Bildglädje & läslust Falu Bokproduktion
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur
Fox Mem (2003) LÄSA HÖGT en bok om högläsningens förtrollande verkan: Kabusa böcker Hasselbaum, Inger, (2002) Att läsa högt: viktigt, roligt, härligt: Lund: Bibliotekstjänst Johansson, Anncatarin. (2004) Att arbeta med högläsning. Fälth & Hässler, Värnamo
Lundberg, Ingvar & Herrlin Katarina (2004) God läsutveckling Kartläggning och övningar Natur och kultur Stockholm
Lundberg, Ingvar (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva. Natur och Kultur. Stockholm Norberg, Inger (2005) Läslust och lättläst. Lund Btj
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.