5.1 Diskussion av resultatet
Vi har upplevt att det hos skolpersonal finns olika syn på vad intelligens är samt vilka förmågor och kompetenser som värdesätts. Till exempel fokuserar en del lärare mest på mätbara kompetenser som matematik, rättstavning och så vidare, medan andra lärare istället uppskattar och lyfter fram det sociala samspelet mellan eleverna, och aktivt arbetar med detta i klassrummet. Det är intressant att studera vilka förmågor olika lärare värdesätter hos sina elever och fundera över vilka förmågor vi själva värdesätter hos de elever vi möter.
I de syskonskapsdiskurser som framträtt i de tre undersökningarna skapas som tidigare sagts en bild av syskon som varandras motsatser. Vi har visserligen upplevt att lärare i diskussioner om olika elever jämfört dessa med sina syskon – som att den ena är mer matematiskt begåvad än den andra, men vi har lagt märke till att det oftare är syskonens likheter än motsatserna dem emellan som lyfts fram. Att det just är likheterna och inte skillnaderna mellan syskon som vi menar att det fokuseras på framträder då lärare för första gången möter ett yngre syskon till ett barn läraren tidigare haft. Det är då näst intill omöjligt för läraren att se det yngre syskonet som ett oskrivet blad, då läraren redan har förväntningar och kunskaper om barnet, dess familj och uppväxt. Vi menar att det är viktigt att i dessa situationer göra sitt bästa för att försöka se det yngre syskonet som en egen individ.
De föräldraskapsdiskurser som framträtt visar tydligt på olika förväntningar på modern och fadern. Att modern förpassas till hemmet och att fadern ses som familjens försörjare anser vi vara en föråldrad syn på föräldraskap och familjeliv, då samhället förändrats markant de senaste 40 åren. Runt 1970-talet kom kvinnorna ut på arbetsmarknaden och den växte fram en bild av ett mer jämställt förhållande mellan mannen och kvinnan. Även om vi själva anser att den bild som framträtt i de diskurser
vi funnit är föråldrad så är vi mycket medvetna om att denna trots detta lever kvar än idag. Detta syns bland annat i att det framträder samma diskurser i undersökningen från 2007 som i de från 1970-talet. Vi anser att det som lärare är viktigt att ha ett genustänk i bakhuvudet, så att pojkar och flickor bemöts på samma sätt och med samma förväntningar, för att verka för ett jämställt samhälle och en jämställd skola. Dock anser vi att skolan är paradoxal på detta plan, då det samtidigt som det står skrivet i läroplanen att skolan ska verka för att vara jämställd, förstärker bilden av att kvinnan ska ta hand om barnen då majoriteten av personalen på förskolan och i grundskolans tidigare år är kvinnor.
De studier vi undersökt hade troligtvis fått andra resultat om det funnits andra intelligens-, syskonskap och föräldraskapsdiskurser i studierna. Om forskarna haft andra synsätt på intelligens, syskonskaps- och föräldraskap hade detta kunnat leda till andra resultat. Forskarna hade till exempel i större utsträckning kunnat ha bilden av att intelligens inkluderar sociala förmågor, vilket hade gjort att de fått använda sig av andra sorters tester. Om forskarna använt data från både faderns och moderns arbete eller inkomst, och på så sätt sett dem båda som familjens försörjare, hade individerna i undersökningarna kanske blivit indelade i andra grupper för social klass än de nu blev. Det är även intressant att ta undersökningarnas urvalsgrupper i beaktande, då de i stort sett endast bestått av män. De tre forskarteamen hade kanske kunnat få andra resultat med en urvalsgrupp som bestod av lika delar män som kvinnor.
5.2 Kritisk reflektion
Urvalet hade vi kunnat göra annorlunda då vi nu valde undersökningar som vi ansåg vara betydande för forskningen kring sambandet mellan syskonposition och intelligens. Istället hade vi kunnat välja undersökningar som skilde sig mer från varandra, till exempel att de hade haft större tidsutrymme mellan sig. Vi hade kunnat välja undersökningar helt beroende på årtionde istället för vilka som verkade betydande, som vi nu gjorde. Genom att ha ett annat urval, andra studier att analysera, kunde det framträtt andra diskurser.
Om vi idag gjort ytterligare ett arbete där vi använt oss av diskursanalys hade vi säkert kunnat göra en djupare analys, eftersom det här var vår diskursanalyspremiär och ju fler gånger man gör något – desto skickligare blir man ju!
Under arbetets gång har det väckts flera tankar om hur vi skulle kunna arbeta vidare med detta område. Dels har vi diskuterat möjligheten att göra en undersökning om vilken syn på intelligens verksamma lärare, eller bara vem som, har – vad de anser intelligens vara. Eftersom intelligens är ett begrepp utan en förklaring som godtagits av alla forskare inom ämnet, menar vi att det vore intressant att ta reda på vad andra har för uppfattning om intelligens – de som inte är forskare utan bara ”vanligt” folk.
Referenser
Belmont, Lillian & Marolla, Francis A. (1973). Birth order, family size, and intelligence. Science, New Series, Vol. 182, No. 4117 (Dec. 14, 1973), 1096-1101.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (Red.) (2005). Textens mening och makt.
Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund:
Studentlitteratur
Bjerkedal, Tor & Kristensen, Petter & Skjeret, Geir A. & Brevik, John I. (2007). Intelligence test scores and birth order among young Norwegian men (conscripts) analyzed within and between families. Intelligence 35 (2007) 503-514.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts handbok. Lund: Studentlitteratur
Dunn, Judy & Plomin, Robert (1992). Syskon. Lika bakgrund – olika liv. Stockholm: Natur och Kultur
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Franséhn, Mona (2004). Den dolda triaden. Om ensamstående mödrar med söner och
deras behov av stöd inom socialtjänsten. Göteborg: Göteborgs Universitet
Gardner, Howard (1983). De sju intelligenserna. Falun: Scandbooks AB
Johansson, Thomas (2004). Faderskapets omvandlingar. Frånvarons socialpsykologi. Göteborg: Daidalos
Liungman, Carl G. (1972). Myten om intelligensen. En bok om intelligens, arv och
miljö. Stockholm: Prisma
Martinsen-Larsen, Oluf & Sørrig, Kirsten (2004). Storasyster, lillebror och andra
platser i syskonskaran. Stockholm: Natur och Kultur
Perigo Moore, Linda (1987). Träna din intelligens. Du är klyftigare än du tror. Stockholm: Forum
Rasmuson, Marianne (2000). Född att tänka. Och om intelligens och gener. Stockholm: Atlantis
Schönbeck, Elisabeth (2008). Äldst, yngst eller mittemellan. Din placering i
syskonskaran och hur den påverkar dig. Stockholm: Forum.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Zajonc, Robert B (1976). Family configuration and intelligence. Science, New series, Vol. 192, No. 4236 (Apr. 16, 1976), sid. 227-236.