Vårt övergripande syfte har varit att söka genusmönster i portfoliotexter med hjälp av den kritiska diskursanalysen. Vi ville få svar på frågor kring vilka läroprocesser som
dokumenterades för pojkar respektive flickor samt vilka likheter och skillnader det fanns i språket i texterna. Här följer en kritisk reflektion av vårt arbete. Kapitlet har delats in i två avsnitt, ett om metod och analys och slutligen ett avsnitt om vidare forskning.
5.1 Metod och analys
Att använda sig av diskursanalys som metod har varit oerhört lärorikt. När vi startade arbetet hade vi ingen förkunskap alls om metoden och fick därför börja med att lära oss hur analysmetoden fungerade. Detta blev en ganska lång process då diskursanalys är ett stort begrepp med rötterna i filosofiska tankar. När vi väl förstått diskursanalysens kärna och syfte började arbetet med att skapa en modell som passade vårt syfte. Vi har modifierat den kritiska diskursanalysen något i vår uppsats. Detta var ett medvetet val då syftet med vår uppsats var snävare än vad en fullskalig diskursanalys skulle ge som resultat. Vi var ganska tveksamma till att välja metoden i början, den kändes svårtillgänglig och svårtolkad. Med facit i hand är vi glada att vi vågade prova. Utan den här metoden hade vårt arbete inte blivit så mångfacetterat och så rikt på analytiska funderingar. Faircloughs analysmodell har hjälpt oss att sortera våra tankar och att analysera texten på flera sätt.
Vi har valt att förklara analysmodellen ganska ingående. Detta sätt att skriva och förklara uppkom när vi själva försökte sätta ord på vad den kritiska diskursanalysen stod för. På det
här sättet blir tydligt för läsaren varifrån metoden härstammar och vad den har för syfte. Man kan nästan säga att det finns två parallella historier i vårt arbete, en om genus och dokumentation och en om diskursanalysen. Båda behövs för att arbetet ska bli en helhet.
Hade vi börjat med vårt arbete idag hade det troligtvis sett lite annorlunda ut. Nu besitter vi större kunskap om analysmetodens för och nackdelar och denna kunskap hade naturligtvis påverkat våra val. Diskussionerna kring aspekterna av producent och konsument har varit många och om vi fått göra om vårt arbete från grunden hade vi tagit med konsumetaspekten på något sätt. Hur föräldrarna upplever texterna är en viktig del av dokumentationen och det hade varit oerhört intressant att ta del av deras tankar kring detta.
Diskursanalysens svaga punkt är att den är lätt att överanalysera. Detta har vi varit medvetna om och tagit hänsyn till. Den kritiska diskursanalysen grundar i att kritsikt granska ojämlika maktförhållanden. Vi har hela tiden arbetat efter att ställa oss på de undertrycktas sida, det vill säga barnens sida.
Genom den kritiska diskursanalysen har vi sett att det finns mycket att utläsa ur vårt empiriska material. Stundtals har våra diskussioner och reflektioner varit så intensiva att vi riskerat att överanalysera texterna. Då har vi fått hejda oss och reflektera kring relevansen i våra resonemang. Detta har varit en nyttig erfarenhet då vi båda blivit mer medvetna och tagit tydligare ställning i genusfrågorna.
Vi valde först att ta med fotografier i vårt empiriska material. Detta val reviderades senare och i vår analys har vi enbart tittat på den nedtecknade dokumentationen. En tanke som uppstod var att det varit en fördel att inte ha sett fotografierna alls då bildernas budskap lätt tolkas in undermedvetet. Vår urvalsgrupp bestod av totalt 12 barn. Detta har gjort att vår analys grundat sig på en liten urvalsgrupp. Större skillnader och likheter hade eventuellt gått att urskilja i en större och bredare urvalsgrupp. Detta är något vi hade gjort annorlunda om vi skulle göra om vårt arbete.
Vi tycker att vi delvis fått svar på våra frågeställningar. För att få ett mer nyanserat och rättvisare resultat hade ett större urvalsunderlag varit att föredra. Vi menar dock att vår undersökning visar att det behövs mer forskning i ämnet och att genusarbete måste vara en ständigt pågående process hos verksamma pedagoger. Vi har också uppmärksammat risken med att arbetet med portfolio utan reflektion kan leda till ett samlande av alster och
händelser utan kontext. Det är även viktigt att ta hänsyn till och reflektera över dokumentation som maktmedel samt huruvida alla barn vill bli dokumenterade. Den dokumenterande parten innehar en maktposition genom sin subjektiva version av barnet. Det dokumenterade barnet har inte full kontroll på vad som dokumenteras.
5.2 Förslag till vidare forskning
Genus är något som genomsyrar hela vårt samhälle. Mycket forskning har gjorts på området men vad som är anmärkningsvärt är att vi inte funnit någon forskning kring dokumentation ur genusperspektiv. Därför ser vi intressanta möjligheter till vidare forskning.
En intressant infallsvinkel till vidare forskning är att ta fasta på den diskursiva praktiken i Faricloughs analysmodell för att på ett djupare plan ta reda på hur producenter och
konsumenter uppfattar dokumentationstexterna. Ett tillvägagångssätt är att göra intervjuer med de dokumenterande pedagogerna om deras tankar om sin nedtecknade dokumentation. Det hade även varit intressant att se till föräldrarnas (konsumenternas) syn på texterna. Hur uppfattar mottagaren texterna ur ett genusperspektiv? Ytterligare en aspekt på detta
forskningsområde är att inta ett barnperspektiv på dokumentationen ur ett genusperspektiv. Här kan man även ta sig an frågan; vill alla barn bli dokumenterade?
Vårt empiriska material består av dokumentation av enbart kvinnliga pedagoger. Under arbetets gång har vi flera gånger frågat oss om dokumentationen sett annorlunda ut om den vore nedtecknad av manliga pedagoger. Detta vore intressant att utforska. Vi lämnar denna fråga som en tanke till vidare forskning.
Referenslista
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Dahlberg, Gunilla & Åsén, Gunnar (2005). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i
Reggio Emila. Ur Pedagogerna, Forsell, Anna (red). Malmö: Liber.
Ellmin, Birgitta & Ellmin, Roger (2003). Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt
och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Elvin-Nowak & Thomsson (2003). Att göra kön. Stockholm: Alberts Bonniers Förlag AB. Hedlin, Maria (2002). Lilla Genushäftet Om genus och skolans jämställdhetsmål. Rapport
från Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap: Högskolan i Kalmar. Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Karlsson Sjögren, Åsa (2002). Historia, kvinnohistoria, genushistoria. Ur Genusvägar,
Thurén, Britt-Marie (red). Stockholm: Liber
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar. Malmö: Lärarförbundets Förlag.
Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Pedagogisk Forskning i Sverige. [Elektronisk version], (1-2), 58-69.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Project Zero, Reggio Children (2001). Att göra ett lärande synligt: barns lärande individuellt och i grupp. Reggio Emilia. HLS förlag.
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.
Tallberg Broman, Ingered (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Wallin, Karin (1986). Om ögat fick makt. Mer om de hundra språken och den skapande
AB.
Wetterberg, Tomas (2002). Vill man ha jämställdhet. Slutrapport för projekt Män och
jämställdhet. Stockholm: Arbetsdepartementet
Winter Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber AB.