8.1 Diskussion och slutsatser
Forskning finns överallt omkring oss idag. Alla i samhället tar del av forskningsresultat. Därför blir det viktigt att belysa behovet av att främja forskning inom alla områdena och inte minst inom skolutbildningen. Vi utbildar framtidens människor i skolan och
framtiden är beroende av stöd från forskning.
Att läraren ska kunna ta till sig och förstå pedagogikforskningsresultat och sedan tillämpa dem i den egna praktiska verksamheten är mycket viktigt för skolans utvecklingsarbete. Med den här tanken var det intressant att undersöka hur läraren i dagens skola ser på forskning i allmänhet och om de använder sig av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i verksamheten. En annan central aspekt är att undersöka om dagens lärare har möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna driva den
kunskapsutveckling som krävs i skolan. Vidareutbildning ska inkludera bland annat lärarens möjlighet till att forskarstudera och sedan använda dessa studier till att förbättra
kvalitén i skolan. På vilket sätt de kan göra detta är en viktig fråga som ännu inte kan få ett konkret svar. Det är slutsatsen som dras från intervjustudien där samtalen med forskarstuderande lärare framförde en stor ovisshet angående deras framtida arbetsuppgifter i skolan. Det förekommer ett tydligt behov av en ny tjänst inom läraryrket som kan ta forskning och forskningsresultat i pedagogiskt arbete närmare praktiken i vardagen. Eftersom en majoritet av gymnasielärarna från enkätens undersökningsgrupp tycker att det är mycket viktigt att ta del av det senaste
forskningsresultatet i undervisningen samtidigt som de upplever att dagens komplexa läraruppdrag inte lämnar utrymme till detta, uppstår behovet av en ny
specialistkompetens bland lärarna i skolan. Behovet kan uppfyllas av en forskarutbildad
lärare som genom sin kompetens blir lämplig att ta övergripande ansvar för utveckling av undervisningsämnet med hjälp av den aktuella pedagogiska forskningen som bedrivs. På det här sättet kan den forskarutbildade läraren vara den lärarspecialist som kan skapa en viktig länk mellan sin arbetsplats och högskolan med fördel för skolans
utvecklingsarbete.
Behovet av forskningsanknytning av läraryrket har aktualiserats mycket i Sverige de senaste decennierna och viktiga ansats har tagits för att stimulera utvecklingen av forskning inom utbildningsområdet. Kravet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förstärks inom lärarutbildningen men också för skolans verksamhet.
I utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) står det att ”gymnasieskolan behöver fler forskarutbildade lärare som kan utgöra en länk mellan högskola och gymnasieskola när det gäller ämnesutveckling”. Men det framgår inte ”hur den praxisnära forskningen med relevans för lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten skall komma skolan till del” (Dir. 2007:103, s.1) eller vad kan det uppnås i skolan med satsningen på lärarnas forskarstudier i form av licentiatutbildning (Kallos 2009). Inom Lärarlyften samarbetar universitet med olika kommuner för att finansiera forskarutbildning för verksamma lärare med inriktning antagligen mot lektorer i gymnasieskolan. Det gäller forskarutbildning på ämnesnivå samtidigt som läraren fortfarande har en deltids tjänst i skolan. Intervjuerna med forskarstuderande lärarna visar att det varken finns någon konkret kontakt mellan forskarstuderande och kommuner eller något konkret mål med utbildningen. Hittills är det bara stor ovisshet bland dessa lärare. Trots detta var alla lärarna glada och positiva till möjligheten till forskarstudier och praktiknära forskning.
Intresset för allmän forskning är ganska stort bland gymnasielärarna. Men den här enkätundersökningen visade också att vissa lärare skiljer på betydelsen av användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat och resultat från forskning som bedrivs inom ramen för undervisningsämnena.
Skolledarna har en viktig roll i sammanhanget eftersom deras stöd kan möjliggöra ett naturligt och stimulerande samarbete mellan lärare och forskare. Detta gäller också möjligheten för att skapa förutsättningar för en praxisnära forskning i skolan som utgår från lärarnas forskningsfrågor. Grundforskning i form av praxisnära forskning
tillsammans med ett effektivt samarbete mellan lärare och forskare i skolan medför många vinster för utvecklingsarbetet i skolan. Enligt den här undersökningen var samverkan lärare och forskare nästan obefintlig i skolverksamheten. Resultaten från en enkätstudie presenterad i utredningen SOU 2009:94 visar också lärarnas önskan av en mer konkret forskning i form av bland annat praktiknära forskning som kan ge mer konkreta idéer om arbetssätt, lärprocesser etc.
Angående nyfikenheten att hitta någon form av forskning i samband med läraryrket som kunde motsvara klinisk forskning inom medicin kan praxisnära forskning eventuellt kunna ses som en sådan framförallt utifrån resultatet från den kunskapsteoretiska delen av den här studien.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att det pedagogiska arbetet i svensk skola behöver forskarutbildade lärare som kan bedriva praxisnära forskning och stödja
professionell utveckling med relevans för utvecklingsarbetet. Bästa förutsättningarna för detta kan skapas med en lärarutbildning som driver egen forskarutbildning och med nya tjänster inom läraryrket där forskarutbildade lärare sammanlänkar skolans pedagogiska verksamhet och universitet.
8.2 Förslag till fortsättning av den här undersökningen
Det valda undersökningsområdet är väldigt stort och det var mycket svårt att avgränsa det under tidsramen för ett 15 hp examensarbete. Därför finns det en del frågeställningar som skulle behöva komplettera det som hittills har undersökts. Enligt Carlgren (2005) har utvecklingsarbetet i skolan förknippats mer med fortbildning än forskning de senaste decennierna. Det är viktigt att ha med skolledaren i undersökningen eftersom
han eller hon har en central roll i utvecklingsarbetet med utgångspunkt i den pedagogiska forskningen som bedrivs. Man bör ta reda på hur skolledningen ser på behovet av att använda de senaste forskningsresultaten i skolverksamheten, att stödja utvecklingen av en forskning baserad på lärarnas forskningsfrågor och att ha
forskarstuderande lärare i skolan. Effektivt samarbetet mellan läraren och forskare för att förbättra studieresultaten i skolan är väldigt svårt att uppnå och därför finns det mycket att studera inom området. Det finns fördelar och nackdelar med prövade samarbetsformer men också med att vara en lärare som forskar i egen praktik i skolan (Lindholm 2008; Persson 2010), vilket framkommer i de få avhandlingarna som handlar om detta område.
En mycket viktig och intressant fortsättning på den här undersökningen skulle vara att följa de forskarstuderande lärarna som snart kommer ut på skolorna med vilja att
omsätta deras nyinskaffade erfarenheter och kunskaper i praktiken. På vilket sätt kan de göra detta och vilket stöd från skolledningen och resten av arbetslaget kan de få för att uppnå detta? Vad kan de göra konkret för att främja skolutvecklingen på sin arbetsplats? Vad har forskarutbildningen gett den professionella utvecklingen?
8.3 Kritisk reflektion
Det här arbetet har varit utmanande och mycket lärorikt. Att arbeta med
undersökningsmetoderna enkät och intervju var en stor utmaning men samtidigt kändes det väldigt spännande. Jag blev medveten om bristerna i enkätens konstruktion när de besvarade frågorna började komma tillbaka till mig. Öppna frågor kan ge mycket information men det är svårt att formulera en sådan fråga utan att ha erfarenhet och längre tid till prövning. Detta kan vara en av anledningarna till att enkäten som innehöll några öppna frågor fick en låg svarsfrekvens. Att ställa bra frågor under intervjun var inte lättare. Jag skapade kanske inte heller de bästa förutsättningarna som kan ge respondenten tid att tänka medan jag själv väntade lugnt på svar och observerade. Detta är något som jag funderade på efter att ha genomfört intervjusamtalen men framförallt under tiden jag lyssnade på inspelningen och transkriberade den. Allt är viktigt för att uppnå en hög grad av objektivitet. Så småningom förstod jag också att intervjuns genomförande är väldigt beroende av personen man talar med. Vissa har det väldigt lätt att prata om ämnet och hålla sig till ämnet medan andra har svårt att formulera sina tankar i ord. Jag kände behovet att anpassa frågorna och vara flexibel efter noga
observationer under intervjuns gång och upplevde att vissa personer var mycket svårare att få mer detaljerade svar av.
För bättre tillförlighet och trovärdighet eller giltighet (Fritzell 2009) för min
undersökning hade jag behövt testa mina resultat. För test av enkätundersökningens reliabilitet finns det bland annat fyra metoder som kan användas (Ejvegård 2003).