Forskarutbildade lärare - en länk mellan forskning och praktik

-

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Forskarutbildade lärare -

en länk mellan forskning och praktik

Research educated teachers –

a link between research and practice

Daniela Mattsson

Lärarexamen 270 hp Lärarutbildning 90hp 2010-03-24

Examinator: Haukur Viggósson

Sammanfattning

Mattsson, Daniela. (2010). Forskarutbildade lärare – en länk mellan forskning och praktik (Research educated teachers – a link between research and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik.

Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer.

Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt

förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag.

Nyckelord: forskarstuderande lärare, praxisnära forskning, pedagogiskt arbete, skolutveckling, kompetensutveckling och karriärvägar.

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund……… 7

1.1 Inledning ………. 7

1.2 Bakgrund ……… 8

2. Syfte och frågeställningar ………... 9

3. Tillvägagångssätt ………... 9

4. Dokument- och litteraturstudie ……….. 10

4.1 Orientering inom undersökningsområdet ………... 10

4.2 Beskrivning av centrala begrepp ……… 14

4.2.1 Forskning ……… 14

4.2.2 Utbildningsvetenskap och pedagogik ………. 14

4.2.3 Pedagogiskt arbete i skolan ……… 15

4.2.4 Vad menas med praxisnära forskning? ………... 15

5. Metod ……… 16

5.1 Val av datainsamlingsmetoder ………... 16

5.2 Utformning av enkät och intervju ….………...……….. 17

5.3 Genomförande ………. 17

5.2.1 E-postenkät ………. 17

5.2.2 Intervjustudie ……….. 18

5.2.3 Reliabilitet och validitet ……….. 19

6. Resultat ………. 20

6.1 Sammanställning av enkäter ……….. 20

6.1.1 Resultat av de öppna frågorna ………...………. 21

6.1.2 Resultat av kategorifrågorna ………... 22

7. Analys ………... 28

7.1 Analys av enkätundersökningen……….... 28

7.1.1 Lärarens relation till forskning ………... 28

7.1.2 Samverkan mellan lärare och forskare ………... 29

7.1.3 Kompetensutveckling och karriär inom läraryrket ………. 29

7.1.4 Forskarutbildning och lärare som forskar i egen praktik ……… 30

7.2 Sammanställning av intervjuanalyser ………... 30

8. Diskussion och kritisk reflektion ……… 33

8.1 Diskussion och slutsatser ………. 33

8.2 Förslag till fortsättning av den här undersökningen ……… 35

8.3 Kritisk reflektion ………. 36

9. Referenser ……… 37

Bilagor

Bilaga 1. Analys av testintervjun

Bilaga 2. E-postenkät

1. Inledning och bakgrund

1.1 Inledning

I dagens kunskapssamhälle ställs lärarna inför nya och svåra utmaningar som resultat av ett läraruppdrag i kontinuerligt förändring. Därför behövs det snabba och lämpliga lösningar som kan anpassa läraryrket till de krav som hela tiden växer fram från det föränderliga samhället vi lever i. Till den komplexitet som karakteriserar lärarrollen idag finns en viktig del som innebär att läraren behöver reflektera kring sitt vardagliga arbete i skolan, dokumentera och utvärdera sin undervisning och sedan dra slutsatser för att kunna ta ansvar för sitt fortsatta professionella lärande och sin utveckling (Lendahls & Runesson 1996, s.5). En central aspekt i sammanhanget blir att pröva och analysera nya arbetssätt med olika lärandestrategier i mening att skapa nya kunskaper om lärandet.

I skolorna förekommer ett tydligt behov av kunskapsutveckling i lärandet. Det bästa sättet att stödja det är att involvera lärarna i utvecklingsprocessen som ska utgå från den problematik som de möter i sin praktik (Brynolf, Carlström, Svensson & Wersäll 2007, s.242). Det finns flera vägar med olika inriktning som varje skola kan ta för att nå framgång när det gäller skolutveckling men en gemensam och väsentlig betydelse har anknytningen till den forskning som kan bidra med lokala strategier och modeller utvecklade i nära samarbete med egen skolpraktik.

Ett sätt at göra detta är att skapa välkonstruerade samarbetsformer mellan skolor och högskolor eller universitet där praktiken i verkligheten möter forskningen som bedrivs i anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska verksamheten. Ett nära samarbete mellan forskare och lärare kan ge upphov till forskningsfrågor som kommer från verksamhetens problematik i skolan. Forskningsresultaten kan då motsvara lärarnas behov i deras vardagliga arbete. Genom att göra forskningen till en integrerad del av verksamheten i skolorna kan lärarna själva formulera pedagogiska och didaktiska forskningsfrågor av intresse och driva utvecklingen av en skolnära forskning (Hammarström - Levenhagen 2004).

Samarbetet mellan lärarna och forskarna som leder till utveckling av undervisningen utifrån specifika problem i skolan kan också ses som en möjlighet till en

kompetensutveckling som ökar deras professionalism, en viktig aspekt av det

expanderade läraruppdraget i dagens samhälle (Brynolf, Carlström, Svensson & Wersäll 2007). Forskningens resultat från samarbete mellan lärare och forskare kan ge upphov till stöd, stimulans och utmaning i det pedagogiska arbete som stödjer utvecklingen av läroprocesserna men det kan också inspirera till ett praktiskt utforskande i

vardagsarbetet i skolan (Hammarström - Levenhagen 2004).

1.2 Bakgrund

Ämnet för mitt examensarbete har varit självklar för mig rätt så länge. Mitt val är mycket påverkat av min bakgrund eller mitt pedagogiska kapital, ett nytt begrepp introducerad av mina lärare på lärarutbildningen, Henningsson - Yousif och Viggósson. De förklarar begreppet som ” upplevt betydelsefulla livserfarenheter som återspeglas i lärarstudenters val av yrke, deras syfte med lärarinsatsen och hur det utvecklas i

samspelet med lärarutbildningen och under hela den yrkesverksamma tiden”. Nu förstår jag vilken stor betydelse mina tidigare erfarenheter har för mitt val att bli lärare men även att dessa erfarenheter och upplevelser har väckt stort intresse för vidareutbildning och forskning. Eftersom jag har läkarexamen också kommer jag alltid att göra en jämförelse mellan lärar- och läkaryrket. De två yrkena har väldigt mycket gemensamt men det finns också skillnader framförallt när det gäller forskning och forskarutbildning i nära anslutning till praktiskt verksamhet. Jag är nyfiken på att hitta någon form av forskning i samband med lärarjobbet som kan motsvara det som inom sjukvården kallas för klinisk forskning. Samtidigt tycker jag är viktigt att veta hur lärarna ser på forskning och forskarstudier med relevans för det vardagliga pedagogiska arbetet i skolan. Att kunna ta del av och använda de senaste forskningsresultaten, att kunna vara med och bidra till utvecklingen inom områdena av intresse bör vara ett naturligt inslag i alla verksamheter idag. Det är viktiga aspekter som i sin tur påverkar möjligheterna till kompetensutveckling och karriär inom yrkena.

Jag är själv mycket intresserad av utveckling i allmänhet och därför är det viktigt att veta att det finns möjligheter till vidareutveckling i min roll som lärare på min framtida arbetsplats, antingen grundskolans senaste år eller gymnasieskola. Jag ser fram emot ett stimulerande arbete i en skolmiljö i kontinuerlig förändring eftersom jag inte vill hamna i en monoton situation där min insats i skolan bara blir en fast rutin.

Den nödvändiga förändringsprocessen som sker såväl i skolans verksamhet som i alla verksamheter i vårt samhälle försöker jag på ett översiktligt sätt betrakta som ett nätverk av länkar som kopplar ihop många ”faktorer” som både är beroende av och påverkar varandra. Bland de viktigaste faktorerna vill jag nämna relevant forskning i pedagogiskt arbete i skolan, professionella lärare med hög kompetens, kunskapsutveckling och lärande, skolutveckling, lärarnas egna forskningsfrågor, samarbete mellan lärare och forskare, forskarstuderade lärare och praxisnära forskning. I det här arbetet kommer jag att fokusera på möjligheten att skapa en länk mellan skolans pedagogiska verksamhet och högskolan, mellan praktik och forskning som kan göra läraryrket mer attraktivt och med stor utvecklingspotential, vilket är betydelsefullt för mig.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik-/ didaktikforskning och dess forskningsresultat i relation till egen praktik, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och för att forska i egen praktik. Undersökningen syftar även till att göra en översiktsstudie över nationella satsningar för utveckling av forskning och forskarutbildning i relation till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

Utifrån detta syfte formuleras följande frågeställningar:

• Hur ser läraren på forskning kring pedagogik och didaktik? Har läraren användning av forskningsresultat i sitt vardagsarbete i skolan?

• Finns det bland lärarna erfarenheter från samverkan med forskare? Hur ser läraren på samarbetet med pedagogikforskare?

• Är läraren intresserad av forskarstudier i anslutning till egen verksamhet? Kan forskarstuderande lärare vara kopplingen mellan forskning och skolans praktik? • Vad betyder praxisnära forskning och vem kan bedriva den?

• Hur ser det ut för svensk forskning och forskarutbildning med anknytning till läraryrket idag?

3. Tillvägagångssätt

För att kunna besvara de tidigare nämnda problemställningarna gjordes en dokument- och litteraturstudie som kunskapsteoretisk ansats vid sidan av en empirisk studie.

Statliga utredningar, propositioner, högskoleförordningar, olika vetenskapliga rapporter, artiklar och avhandlingar har studerats för att få kunskap om utveckling av forskning och forskarutbildning i relation till lärarutbildning och pedagogisk verksamhet. Till den empiriska studien valdes slumpmässigt en undersökningsgrupp bland gymnasielärare för datainsamling genomförd med hjälp av en e-postenkät. Efter kvalitativ bearbetning av insamlat material gjordes ett representativt urval bland lärarna för

uppföljningsintervjuer. Hela arbetet byggdes på de inhämtade kunskaperna från den teoretiska studien som sedan kompletterades med enkätens och intervjuernas resultat.

4. Dokument- och litteraturstudie

Den här studien inleds med en översikt av de mest relevanta insatserna som har gjorts i Sverige för utveckling av forskning och forskarutbildning i relation till lärarutbildning och lärarverksamhet sett ur ett historiskt perspektiv. Sedan beskrivs några av de viktigaste begreppen eller teoretiska utgångspunkter som förekommer i samband med undersökningen.

4.1 Orientering inom undersökningsområdet

Här presenteras en kort beskrivning av forskningens och forskarutbildningens utveckling i relation till lärarutbildningen och lärarverksamheten under de senaste decennierna med störst betydelse för dagens läge. Beskrivningen anses som analys av den teoretiska studien.

Genom högskolereformen från 1977 blev de praktiknära yrkesutbildningarna och därmed lärarutbildningen inkluderade inom den traditionella universitets- och högskoleutbildningen med stark koppling till forskning. Enligt dåvarande

högskoleförordning (SFS 1977:263) skulle all svensk högskoleutbildning vila på vetenskaplig grund. Kunskapsutvecklingen inom lärarutbildningen som var mycket praktisk inriktad skulle då baseras på teoretisk reflektion (Josefson 2005, s.31).

År 1993 trädde en annan högskolereform i kraft och den betonade betydelsen för att all högskoleutbildning skulle vila på vetenskaplig/konstnärlig grund och beprövad

erfarenhet. Beprövad erfarenhet intog en central roll i den akademiska världen och i samband med detta behövdes ett förtydligande av begreppet. Kritisk prövning av

erfarenheter med hjälp av teoretisk reflektion skulle kunna vara ett sätt att definiera beprövad erfarenhet enligt Ingela Josefson (2005). Ett nytt tänkande i den akademiska världen där vetenskapen alltid var den centrala kunskapsformen hade uppstått (Josefson 2005, s.32). Sättet att ta fram beprövad erfarenhet blev däremot detsamma som för vilket annat vetenskapligt resultat dvs. genom dokumentation, systematik,

kommunikation och reflektion (Ewald 2009, s.6). Förändringarna skulle innebära att utgå från och integrera aktuella forskningsresultat i undervisningen och anknyta grundutbildningen till lämpligt forskningsområde vilket i sin tur skulle resultera i utveckling av både utbildningen och forskningsfältet (Frånberg 2007, s.5). Man insåg att en ensidig inomakademisk forskning inte skulle räcka till och att vetenskapligt grundade lösningar inte bara kunde spridas vidare till lärare och skolledare som skulle omsätta dem i skolans verksamhet (Ewald 2009, s.2). Den största problematiken med en komplicerad relation mellan teori och praktik tillkom som ett resultat av den

pedagogiska forskningens syn på undervisningsfältet som ett forskningsobjekt. Detta gjorde att forskare hade ägnat sig åt frågor som inte kändes relevanta för lärare och som i sin tur inte ledde till genomslag i form av praktikutveckling(Ewald 2009, s.2).

Forskningens allmänna betydelse för lärarens yrkesverksamhet understryks i de statliga styrdokumenten från 1994 som än idag reglerar svensk skola. I gymnasieskolans läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf94 står det under riktlinjer för läraren när det gäller kunskaper att ”i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom

ämnesområdet och den pedagogiska forskningen” (Lärarförbundet 2008, s.69).

Våren 1997 tillsattes den parlamentariskt sammansatta Lärarutbildningskommittén (LUK 97) på initiativ av riksdagen som ett svar på behovet av en reformering av lärarutbildningen. LUK skulle komma med olika förslag utifrån kravet på ett nytt pedagogiskt uppdrag som lärarna mötte i skolan då. I sitt slutbetänkande Att lära och

leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) visade

Lärarutbildningskommittén viktig problematik angående forskning och

forskarutbildning i anslutning till lokal skolutveckling och lärares yrkesverksamhet. Kommittén presenterade också förslag till forskningens samverkan med

grundutbildning och pedagogisk verksamhet ute på skolorna. Förslaget till en tydlig forskningsstrategi skulle öka den professionella identiteten hos pedagogisk personal. Här betonades även vikten att utveckla en mångfacetterad forskningsmiljö där lärarna

efterfrågar forskningsresultaten samtidigt som de själva forskarutbildar sig för att sedan forska i skolan om den pedagogiska verksamheten (SOU 1999:63, s.260).

Med en ny lärarutbildningsreform 2001 infördes stora förändringar för både

grundutbildningen och forskningsutbildningen genom att skapa flera möjligheter till forskningsanknytning. Enligt regeringens bedömning i Prop. 1999/2000:135, En

förnyad lärarutbildning, hade andelen forskarutbildade lärare inom lärarutbildningen

och skola behövt öka kraftigt. Även Lärarutbildningskommittén LUK betonade betydelsen av att det finns forskarutbildade lektorer inom alla skolformer för att få till stånd en fördjupad kunskapsutveckling inom skolan och därmed krävdes det en

nationell forskningsstrategi för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet (Prop. 1999/2000:135, s.34). Reformen från 2001 ledde till att stora delar av

forskningsutbildningen anslöt sig till lärarutbildningen samtidigt som det fortfarande fanns möjligheter för att driva forskarutbildning vid pedagogiska institutioner och andra ämnesinstitutioner (Lindgren 2006, s.147).

Behoven av att förnya forskarkåren, att kompetenshöja lärare inom lärarutbildning och skola samt att stärka lärarutbildningens vetenskapliga bas hade lett till utveckling av forskning inom ett nytt och mångfacetterat vetenskapsområde, utbildningsvetenskap (Lindgren 2006, s.149).

I regeringens proposition 2000/01:3, Forskning och förnyelse beskrevs och förklarades strategiska insatser för utveckling av de mest prioriterade forskningsområdena som inkluderar utbildningsvetenskap. Motiveringarna är bland annat:

Livslångt lärande för alla är […] en huvudutmaning för Sverige. Sveriges framtida konkurrensförmåga är beroende av investeringar i utbildning och lärande för att ge medborgarna en utbildning anpassad till näringslivets och det övriga samhällets behov. (Prop. 2000/01:3, s.70).

År 2001 infördes också en särskild utbildningsvetenskaplig kommitté inom

Vetenskapsrådet, den största svenska finansiären av grundforskning vid universitet och högskolor. Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté UVK startade sin verksamhet för att ”främja grundläggande forskning av hög vetenskaplig kvalitet med

relevans för lärarutbildning och pedagogisk verksamhet”. Strategin för UVK blev att bland annat öka antalet forskarutbildade lärare i såväl det obligatoriska som frivilliga skolväsendet. Ett annat viktigt mål med den utbildningsvetenskapliga satsningen blev att utveckla forskning i anslutning till de professionella skolverksamheterna, praxisnära grundforskning (Askling 2006). Behovet av den så kallade praktiknära eller praxisnära forskningen blev allt mer tydlig. Annette Ewald (2009) angav kraven för en akademisk forskning som är ansluten till den pedagogiska verksamheten men även för en icke-akademisk forskning som utgår från forskningsfrågor formulerade av den professionella skolpersonalen utifrån deras behov i verksamheten.

Idag finns det forskarskolor som bedriver forskarutbildning vid enskilda universitet eller i samverkan med andra högskolor. Även kommuner och skolor har känt ett ökat behov av forskarutbildad personal för att kunna förstärka verksamhetens utvecklingsarbete. Inom ramen för nationella forskarskolor började kommuner att delfinansiera

forskarstuderande i pedagogikforskning redan från 2001 (Lindgren 2006, s.149). För nuvarande till år 2011 finns det också forskarskolor inom Lärarlyftet, en av regeringens satsning för att öka kvalitén i skolorna genom att öka lärarnas kompetens och bygga broar mellan skolans verksamhet och forskarsvärlden (Skolverket 2010). Lärarlyftet ger verksamma lärare möjlighet att antingen studera på forskarnivå och nå en licentiatexamen eller gå olika fortbildningar (Lärarförbundet; Malmö högskola 2010).

Forskningen i relation till lärarutbildningen och skolans verksamhet har så småningom blivit allt mer diversifierad och specialiserad. År 2003 fanns det huvudsakligen fem områden med denna typ av forskarutbildning: pedagogiskt arbete, pedagogik och lärande, ämnesdidaktik i tiotals ämne som svenska, matematik, naturvetenskap och teknik samt övriga ämnen (Lindgren 2006, s.150). Kring dessa områden har nya forskarskolor etableras de senaste åren.

Båda lärarnas två fackliga förbund, Lärarnas riskförbund LR och Lärarförbundet arbetar också ständigt för att främja forskning som kan stärka skolans vetenskapliga grund för en bättre kvalité på arbetsplatserna. Sedan 2003 har Lärarförbundet inrättat ett eget vetenskapligt råd som kan lyfta fram och stödja arbetet med att utveckla läraryrkets kunskapsbas. Det vetenskapliga rådet arbetar utifrån ett tiopunktprogram för att bland

annat skapa möjligheter för att öka andelen forskarutbildade lärare i skolan (Lärarförbundet 2010).

Statens utredning SOU 2008:109, En hållbar lärarutbildning kom fram till att förbättring av lärarutbildningens vetenskapliga grund inte minst inom den

utbildningsvetenskapliga kärnan men också inom ämnesdidaktiken ställer krav på kunskapsuppbyggnad genom grundforskning. I propositionen Bäst i klassen – en ny

lärarutbildning (Prop. 2009/10:89) betonas vikten av en förstärkning av de två delarna

vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom lärarutbildningen. Detta görs bland annat genom en stor satsning på utbildningsvetenskaplig forskning och nya

anställningsformer för de icke forskarutbildade lärarutbildarna som är verksamma inom studenternas verksamhetsförlagda utbildning (Prop. 2009/10:89, s.68,69). Fortbildning och kompetensutveckling bör också kontinuerligt erbjudas de yrkesverksamma lärarna.

4.2 Beskrivning av centrala begrepp

Här redovisas för några väsentliga teoretiska utgångspunkter med koppling till undersökningsområdet.

4.2.1 Forskning

Forskning definieras som en ”process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande” enligt NE (2010). Sedan 1970 beskrivs forskningen internationellt i tre inriktningar: grundforskning när dess syfte är att hitta grundläggande förståelse, tillämpad forskning för sökande efter kunskaper med en bestämd tillämpning i sikte och utvecklingsarbete som använder forskningsresultat för att åstadkomma förbättringar i samhället. När det gäller skolverksamheten handlar forskning, i grova drag, om att finna goda svar på bra frågor och den ger näring åt skolutvecklingen (Egerbladh & Tiller, 1998 s.29, 30).

4.2.2 Utbildningsvetenskap och pedagogik

Forskningsområdet utbildningsvetenskap som ett möjligt samlingsnamn för den forskning som inriktas mot lärar- och skolforskning samt läraryrkets kunskapsbas har fått stort genomslag under de senaste åren (Frånberg 2007). Men det diskuteras fortfarande vad begreppet utbildningsvetenskap egentligen innebär, vad det här

som vetenskap. Det började med att Lärarutbildningskommittén LUK föreslog införandet av ett nytt vetenskapsområde för lärarutbildning, pedagogisk

yrkesverksamhet och lärande i arbetslivet, kallat det utbildningsvetenskapliga området med referens till en utvärdering gjord av Lärarförbundet 1995 (Fransson & Lundgren 2003). Införandet av den nya utbildningsvetenskapliga kommittén inom

Vetenskapsrådet i mars 2001 ledde inte till någon tydlig definition av

utbildningsvetenskap och begreppet användes som en betäckning för all forskning om utbildning och lärande framförallt forskning anknuten till lärarutbildningen (Fransson & Lundgren 2003). I propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation

beskrivs utbildningsvetenskap som institutions- och fakultets övergripande med fokus på forskning om utbildningssystemet, lärande processer och kunskapsbildning.

Enligt Berit Askling (2006) kan relationen mellan utbildningsvetenskap och pedagogik tolkas på olika sätt: pedagogik som ett ämne parallellt till utbildningsvetenskap,

utbildningsvetenskap som underavdelning till pedagogik och pedagogik som underavdelning till utbildningsvetenskap. Hon skriver i Vetenskapsrådets rapport

Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde tar form (2006) att ”En

utbildningsvetenskaplig (lärarutbildningsinriktad) pedagogik har ställts emot en ”akademisk” pedagogik.”.

4.2.3 Pedagogiskt arbete i skolan

Forskningsfältet pedagogiskt arbete, ett relativt nytt och växande undersökningsområde inom utbildningsvetenskap skapades som ett behov av att göra pedagogik i relation lärarutbildningen och lärarverksamheten både praktisk användbar och baserad på vetenskaplig grund. Det nya forskarutbildningsämnet inrättades i samband med lärarutbildningsreformen från 2001 i syfte att öka lärarnas möjligheter till egen forskning vilket gör disciplinen pedagogiskt arbete till en specialisering mycket nära lärarutbildningen (Askling 2006). Ambitionen med pedagogiskt arbete blev att skapa ett tydligt samband med skolrelaterade frågor i direkt anknytning till pedagogisk och didaktisk praktik (Vinterek 2004).

4.2.4 Vad menas med praxisnära forskning?

I samband med utvecklingen av forskning och forskarutbildning i pedagogiskt arbete har nya möjligheter för etablering av en praktiknära eller praxisnära forskning skapats.

Det är en form av grundforskning där vetenskapligt baserad reflektion bidrar till en fördjupning av förståelsen av den komplexa praktiken i skolan (Carlgren, Josefson & Liberg 2003). Frence Marton (2005) beskriver relationen mellan grundforskning i allmänhet och praxisnära forskning: ”Grundforskning drivs av en strävan att öka vårt vetande, praxisnära forskning drivs av en strävan att förbättra praxis.”. Genom studier med utgångspunkt i praxisnära problematiken i skolan kan den teoretiska

kunskapsbildningen utvecklas. Ingrid Carlgren (2005) gör en jämförelse mellan utbildningsvetenskap och medicinsk vetenskapsområde, båda kunskapsområde från samhälleliga verksamheter som visar stora skillnader när det gäller fördelningen mellan olika slags forskning inom områdena. Detta förtydligar att ”utbildningsvetenskap tidigare tämligen ensidigt representerats av å ena sidan en centralt styrd

sektorsforskning och å den andra av akademisk, samhällsvetenskaplig forskning (till övervägande del pedagogisk forskning)” (Carlgren 2005). Därför blir praxisnära

forskning ett sätt att öppna för utveckling av andra alternativa forskningstraditioner. Det utvecklingsuppdraget som skolor och främst lärare har idag kan ge grund till en ”klinisk forskning” med utgångspunkt i lärarnas konkreta utvecklingsuppgifter (Carlgren 2005).

5. Metod

5.1 Val av datainsamlingsmetoder

Den här empiriska undersökningen baseras på kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkät och intervju. Meningen var att de två undersökningsmetoderna skulle komplettera varandra för en bättre studiekvalité. För att få en allmän uppfattning av lärarnas relation till forskning och hur de ser på möjligheter till egna forskarstudier valdes att börja med att skicka ut e-postenkäter. Användning av enkät via e-post kändes lämpligast för att nå många verksamma lärare och för att kunna hitta ett representativt urval med några relevanta fall till uppföljningsintervju. Med relevanta fall menas lärare som har uttryckt tydliga åsikter om sitt intresse för pedagogikforskning, som har erfarenheter från samarbete med forskare eller som själva bedriver forskarstudier idag. Intervjuerna hade en halvstrukturerad karaktär där ett antal huvudfrågor formulerades i förväg medan frågorna sedan ställdes i den ordning som situationen bjöd in och svaren följdes upp på ett individualiserat sätt (Stukat 2005, s.39).

5.2 Utformning av enkät och intervju

Utformningen av frågeformuläret baserades mest på information hämtad från

utredningen SOU 2009:94, Att nå ut och nå ända fram och resultat från en testintervju. Innan datainsamlingen till undersökningen påbörjades gjordes testintervjun för att bland annat pröva om undersökningens frågeställning är realistisk. Till intervjun valdes en disputerad gymnasielärare med stort intresse för forskning i allmänhet som kunde ge ett övergripande perspektiv på undersökningens problematik. Analys av testintervjun (Bilaga 1) användes sedan för att skapa en enkät med entydiga frågor som är allmänt riktad till alla gymnasielärare. Efter utformning skickades enkäten via e-post till två andra lärare för att se om metoden är genomförbar. Dessa lärare fick också testa frågeformulären för att hitta oklara frågor och bedöma den tidsmässigt (Bell 2000, s. 112). Granskningen från personerna som testade enkätfrågorna innehåll några råd och exempel på oklara frågor med otydligt syfte som sedan förbättrades.

Intervjufrågorna utgick från enkätfrågorna och de utvalda lärarnas svar. Inspirerande för utformning av frågorna var också kunskaperna hämtade från avhandlingen Mötesplats

skolutveckling: om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers

kompetens att bedriva utvecklingsarbete av Y. Lindholm (2008).

5.3 Genomförande

Vid genomförande av den empiriska undersökningen respekterades etiska regler och förhållningssätt i enlighet med rådande forskningsetiska principer (Bell 2000 s.38-45). Denna studie var inte tänkt att uppfylla kraven för generaliserbarhet. Arbetets

genomförande med urval av representativa fall och kvantitativ bearbetning av insamlingsdata återspeglar inte hela populationen, dvs. alla gymnasielärarna trots att kanske många av dessa lärare ”känner igen sig” i undersökningens resultat (Fritzell 2009). En avgränsning av studien krävdes för anpassning till bestämd tidsram.

5.3.1 E-postenkät

Enkäten konstruerades januari 2010 och bestod av fyra delar: bakgrundsfrågor, frågor om kompetensutveckling och karriär inom läraryrket, frågor om egen relation till forskning medan sista delen innehöll frågor om samverkan lärare-forskare (Bilaga 2). Sista frågan i enkäten tog upp möjligheten till en eventuell intervju. För att samla in den information som behövdes för att nå syftet med undersökningen blandades helt öppna

frågor i enkäten med kategorifrågor som kunde besvaras med ett svar bland alternativen ja, nej eller vet ej (Bell 2000, s.104). Respondenten fick möjligheten att besvara de öppna frågorna med hjälp av några ord eller en enkel mening men även ge längre kommentarer beroende på tid, intresse och erfarenheter. Vid sidan av några av de bundna frågorna lämnades det också öppet för svarspersonerna att ge kommentarer. Tillsammans med frågeformulären skickades till svarspersonerna en kort beskrivning av undersökningsområdet och samtidigt betonades också att kraven på konfidentialitet och anonymitet respekteras noggrant (Bell 2000, s.114). Respondenterna fick också

möjlighet att få mer detaljerad information och ställa eventuella frågor.

E-postenkäterna skickades till samtliga lärare med e-postadresser på gymnasieskolors hemsidor. Fem kommunala och fristående gymnasieskolor på tre orter i södra Sverige valdes slumpmässigt. Totalt skickades 268 e-postenkäter ut. Lärarna fick två veckor på sig att svara på enkäten, mellan den 1 februari till den 12 februari med en påminnelse efter att en vecka hade gått. Endast 62 lärare svarade och skickade tillbaka enkäten vilket ledde till ett stort bortfall. Anledningen till detta kan vara att enkäten upplevdes svår att besvara. Någon fråga tog upp begrepp som inte alla respondenterna kände till vilket gjorde att enkäten kändes besvärlig. Dessutom innehåll enkäten antagligen ett mindre intressant undersökningsområde för lärarna som måste göra prioriteringar på grund av stor tidsbrist.

Enligt Staffan Stukat (2005, s.64) brukar de personer som man inte lyckats få med i sin undersökning skilja sig från de andra i något viktigt avseende som kan vara att de har en mer negativ inställning till problemområdet. En liten andel på sex lärare fick också problem med att antigen öppna e-postenkäten eller skicka tillbaka den. Fyra av respondenterna hörde av sig och förklarade att de avstod från att svara på grund av privata skäl. Totalt blev enkätbortfallet 206 eller nästan 77 %.

5.3.2 Intervjustudie

Kvalitativ bearbetning av datainsamlingen från enkäter gjordes så snabbt som möjligt för att kunna bestämma ett representativt urval av personer för uppföljningsintervjuer.

För att på bästa sättet få fram specifik information till undersökningen valdes att göras en fokuserad intervju där en viss struktur kunde utformas i förväg samtidigt som

svarspersonerna får en del frihet att prata om det som är viktigt för dem inom gränsen som strukturen utgör (Bell 2000, s. 122). Frågorna och svaren från de besvarade enkäterna utgjorde grunden för intervjufrågorna som ställdes till utvalda lärarna. En tidigare förberedd intervjuguide användes vid alla intervjutillfällena (Bilaga 3). Dock tillkom några förändringar i följdfrågorna beroende på respondentens erfarenheter inom undersökningsområdet. I den använda intervjuguiden fanns det en gruppering av frågor i stort sätt kopplad till indelningen i enkäten. Intervjuns syfte var bland annat att lägga extra fokus på lärarens inställning till pedagogisk forskning och samarbete med pedagogikforskare samt på eventuella erfarenheter från forskarstudier eller forskning i anslutning till den vardagliga verksamheten i skolan.

För intervju valdes fyra lärare ut bland dem som gav positiv respons till att ställa upp. De fyra lärarna kommer från fyra olika skolor både kommunala och fristående. Urvalet av undersökningsgruppen gjordes så att så gott som det gick hitta en hög variation bland lärarna med avseende på deras erfarenheter i anslutning till undersökningens

problematik, åsikter och förslag till lösningar. Två av dem går idag forskarutbildning vid sidan om sin yrkesverksamhet, de andra två lärarna har olika långa yrkeserfarenhet, olika syn på pedagogisk forskning och behov av forskarstudier inom pedagogik. Alla intervjusamtalen spelades in med hjälp av en bandspelare. Den inspelade intervjutiden varierade mellan 30 och 45 minuter beroende på vad lärarna hade att berätta.

Intervjusamtalen transkriberades sedan ordagrant så bra som möjligt.

5.3.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet eller tillförlighet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under lika omständigheter (Bell 2000, s. 89). För genomförandet av den här undersökningen användes enkät och intervju som mätinstrument. I samband med detta kunde förekomma en del felfaktorer som minskar undersökningens reliabilitet. Feltolkning av frågor och svar både hos

intervjuaren och respondenten, felräkning eller felskrivning vid behandling av svaren från enkäten, för kort tid för insamling och bearbetning av materialen är exempel på några felfaktorer som kunde ha påverkat undersökningens mätnoggrannhet. Eftersom de positivt inställda personerna till undersökningsområdet var mest representativa för svaren i enkäten kan detta påverka resultatets tillförlighet.

Validitet eller trovärdighet brukar ange hur bra ett mätinstrument mäter det man avser att mäta (Stukat 2005, s. 126). Trovärdigheten och tillförligheten hänger ihop eftersom reliabilitet skapar förutsättningar för validitet samtidigt som trots en mycket hög reliabilitet metoden kan sakna validitet (Ejvegård 2003, s.75). Båda är viktiga för bedömning av undersökningens kvalité.

Undersökningens validitet och reliabilitet kan förbättras genom att hitta ett urval av undersökningspersoner med stark koppling till undersökningsområdet. Deras erfarenheter kan ge olika perspektiv på problematiken som i sin tur leder till större noggrannhet för undersökningen. Det var en av anledningarna till att börja

undersökningen med en stor grupp lärare från vilken ett representativ urval kunde göras. Genom att låta några personer testa och sedan granska frågorna i enkäten kan man få en uppfattning av undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet. Samma sak kan man uppnå genom att koppla ihop enkätfrågorna till intervjufrågorna så att det kan skapas en viss kontinuitet mellan respondentens svar och följdfrågorna som ställs under intervjun. Oklarheter i samband med frågorna eller svaren kunde diskuteras och rättas till under tiden för intervjun. På det här sättet kunde också innebörden och syftet med

undersökningen förtydligas vilket leder till en ökning av reliabiliteten och validiteten (Lindholm 2008, s. 78-81).

6. Resultat

6.1 Sammanställning av enkäter

Eftersom svarsfrekvensen från e-postenkäterna var låg, 23 %, var det inte meningsfullt att bearbeta enkätsvaren statistiskt (Ejvegård 2003, s.54). För att sammanställa

enkätundersökningens resultat har gjorts en kvalitativ bearbetning av de öppna frågorna och en kvantitativ behandling av kategorifrågorna. Resultatet presenteras inte i den ordning frågorna förekommer i enkäten utan det indelas beroende på frågornas karaktär: öppna eller bundna. Svaren från de 62 enkäterna visas nedan i form av tabell och text från de mest relevanta kommentarerna i anknytning till frågorna i formulären. De första fem frågorna i enkäten var bakgrundsfrågor utan stor relevans för en senare analys och därför redovisas de inte här.

6.1.1 Resultat av de öppna frågorna

I enkätformulären fanns det tre öppna frågor endast för kvalitativ undersökning: fråga 6, 8 och 13. Resultaten presenteras i en sammanställning av citat från vad lärarna hade skrivit som svar.

De öppna frågorna som behandlar möjligheterna till kompetensutveckling och karriär inom läraryrket är frågorna 6 och 8. De besvarades av samtliga respondenter. Nedan ges några av de mest representativa exemplen på lärarnas svar från fråga 6 som tar upp möjligheterna till kompetensutveckling. Sedan följer exempel på svar från fråga 8 som handlar om möjligheter att göra karriär inom läraryrket. En stor del av respondenterna har gett likadana svar på frågorna.

Fråga 6. Vad vet du om möjligheterna till kompetensutveckling? Lärarsvar:

• Det föreslår man själv för sin arbetsgivare, ibland får man ja, ibland nej. Det är mycket upp till en själv att söka och föreslå kompetensutveckling. Lärarlyftet känner jag till, dessvärre låter det sig inte göra så lätt i en icke kommunal verksamhet.

• Det finns en del att välja på. Brukar gå igenom sådant på ämnesgruppsmöten. • Saknar mycket inom fritid som är mitt huvudämne.

• Det jag vet är att skolan har lite pengar och att möjligheterna till kompetensutveckling i sin tur inte blir så stora.

• Dåliga, inga pengar till kurser finns, i så fall läsa på fritiden på universitetet. • Det finns alltid möjligheter till det, det är ens egen vilja och intresse som sätter

gränserna.

Fråga 8. Vad vet du om möjligheterna att göra karriär inom läraryrket? Lärarsvar:

• Vet inte vad ”karriär” innebär för en lärare. Som rektor? Det är inget läraryrke. • Kanske kan man utbilda sig och jobba inom skolförvaltningen eller skolledningen. • De är nästan obefintliga eller så är de möjligheter som finns, inte särskilt lockande. • Känner inte till någon karriärväg, om man inte lämnar undervisningen och blir

skolledare.

• Ämnesansvarig eller utvecklingsledare för arbetslaget. Man blir inte lärare för att göra karriär!

• Möjlighet att gå skolledarutbildning (ej intresserad av) Möjlighet att ta andra uppdrag inom skolan (studieledare, utvecklingsledare, vara med i grupper, delta i utvecklingsarbete).

• Möjligheterna är begränsade. Man kan bli ämnesansvarig, lektor eller skolledare. • Utan doktorandexamen inga möjligheter

• Mycket få. Skolledare är det självklara svaret. Akademisk karriär är en annan, kommunal en tredje. Men det är svårt, mycket svårt för lärare att göra karriär.

Fråga 13 är också en öppen fråga i vilken undrades över lärarnas bekantskap med begreppet praktiknära forskning. Sex av de 62 svarspersonerna gav inget svar medan resten av dem skrev likadana och enkla svar. Det interna bortfallet blev nästan 10 %.

Fråga 13. Vad vet du om praktiknära forskning i skolan? Lärarsvar:

• Sysslar vi med till viss del i och med praktik, utvärdering och dokumentation. • Det bedrivs för lite av den typen av forskning.

• Ingenting. • Hört talas om det.

6.1.2 Resultat av kategorifrågorna

De nio kategorifrågorna som fanns i enkäten gav möjlighet att välja svar bland

alternativen ja, nej och vet ej. För dessa frågor gjordes en kvantitativ bearbetning vilket innebär en beräkning av antalet personer för varje alternativsvar. Till tre av dessa frågor hade lagts till två öppna eller bundna följfrågor. Det gäller frågorna 10, 12 och 15. Följdfrågorna bearbetas kvalitativt eller kvantitativt beroende på deras karaktär och resultaten visas i nära anslutning till de ursprungliga frågorna. Dessutom hade sex av kategorifrågorna, fråga 7, 11, 12, 15, 16 och 17 lämnat svarspersonerna möjlighet att skriver ner sina kommentarer angående respektive fråga. En del av dessa kommenterar visas nedan i samband med respektive fråga och i form av citat.

Frågor om kompetensutveckling och karriär inom läraryrket

Fråga 7 och 9 är bundna frågor som handlar om kompetensutveckling och karriär inom läraryrket. De besvarades av samtliga respondenter. Deras resultat visar fördelningen bland de 62 lärarna beroende på deras svarsalternativ och detta presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Resultaten från relation till kompetensutveckling och intresse till karriär som lärare Fråga 7 Tror du att en satsning på din kompetensutveckling skulle underlätta

för ditt arbete i skolan?

svar Ja Nej Vet ej

antal 52 3 7

Fråga 9 Är du själv intresserad av att göra karriär som lärare?

svar Ja Nej Vet ej

antal 34 13 15

Till fråga 7 fanns det möjlighet att ge kommentarer och 36 lärare gjorde detta. Nedan visas några exempel på respondenternas kommentarer som betraktas vara mest intressanta för undersökningen.

Lärarsvar:

• Svårt att hitta meningsfull kompetensutveckling • Inte underlätta men kanske ge mer engagemang

• Underlätta för arbetet – vet ej. Mitt arbete består i mycket mer än kunskaper och pedagogiskt material. Det som tar tid är mycket administrativa saker, och då tror jag inte att kompetensutveckling kan underlätta.

• Kompetensutveckling underlättar alltid så länge den är verksamhetsnära. • Läraryrket är så föränderligt att man hela tiden måste utbilda sig.

• Ja, man utvecklas i sin yrkesroll och engagemanget ökar. Lärare utvecklar andra och måste också få utveckling själva.

Frågor om relation till forskning

En annan del av enkäten innehöll frågor om svarspersonernas relation till forskning i allmänhet men också specifikt om forskning kring pedagogiskt och didaktiskt arbete. Frågorna 10, 11 och 12 är också kategorifrågor och de behandlades likadant som frågorna 7 och 9. Alla lärare gav svar till dessa frågor. I tabell 2 visas antalet respondenter för varje alternativsvar i samband med frågorna 10, 11 respektive 12.

Tabell 2. Resultaten från frågor om lärarens relation till forskning

Fråga 10 Har du någon gång tagit del av forskningsresultat i ditt arbete som lärare?

svar Ja Nej Vet ej

Fråga 11 Är du intresserad av forskning kring pedagogiskt och didaktiskt arbete?

svar Ja Nej Vet ej

antal 47 9 6

Fråga 12 Har du deltagit i något forskningsprojekt i skolan?

svar Ja Nej Vet ej

antal 18 40 4

För att få mer information angående svaren av typen ja och nej till fråga 10 hade två följfrågor 10.a respektive 10.b lagts till. I varianten 10.a tillfrågades respondenterna som gav svaret ja på vilket sätt de hade gjort det. Bland de 51 lärarna som svarade ja gav 47 stycken olika exempel på hur de tar del av forskningsresultaten. Här visas några

intressanta svar i form av citat från respondenternas skrivna texter till fråga 10.a. Lärarsvar:

• Vidareutbildning under aktiv tjänst.

• I form av information på föreläsningar. Dock ganska liten utsträckning.

• Följer forskning som rapporteras i olika tidningar, Forskning o framsteg, Physics Teacher osv. Dessutom får jag utskick från pedagogisk forskning där jag mest intresserar mig för studier om matematikundervisningen i svenska skolan (eller frånvaron av

undervisning…).

• Deltagit i Idrott & forsknings projekt.

• Läst rapporter, forskat i ämnet - men ej som lärare

• Vi använder ju mycket vetenskapliga artiklar i undervisningen. Vi försöker göra studiebesök med eleverna på föreläsningar och rundvisningar på universitetet, för att få senaste nytt.

• Läser ofta om olika forskningsrön som rör mitt fält. Har även själv påbörjat forskarförberedande utb.

• Dagligen. Via olika utskick och hemsidor (ex skolporten).

Fråga 10.b riktades till respondenterna som svarade nej till fråga 10, dvs. de som inte hade använts sig av forskningsresultat i sitt arbete som lärare. Dessa personer fick markera ett av alternativen ja, nej eller vet ej som passar bäst för deras vilja att använda forskningsresultat i undervisningen någon gång i framtiden. Alla de 9 respondenterna som gav negativt svar hade valt ett av alternativen. Resultatet visade att 7 av dem skulle vilja göra det någon gång i framtiden och bland de andra två respondenterna svarade den ena nej och den andra svarade vet ej.

I frågeformulären fick svarspersonerna lämna skriftliga kommentarer angående fråga 11 som hade som mål att ta reda på lärarnas intresse för forskning i pedagogik och

didaktik. Bland de 62 svarspersonerna hade 24 stycken gett en kommentar, 17 lärare med intresse för pedagogisk och didaktisk forskning, 3 lärare utan intresse och 4 bland dem som svarade vet ej. Några av de mest representativa kommentarer till fråga 11 visas nedan på samma sätt som tidigare i form av citat.

Lärarsvar:

• Ja. Teoretiskt sett. I praktiken har jag små möjligheter att tillgodogöra mig forskningen p.g.a. tidsbrist.

• Ja. Jag brinner inte för det, men är intresserad.

• Ja. T ex hur betygssystemet används och attityder till lärande och skolan • Ja. Förutsättning för att kunna utveckla undervisningen och hjälpa eleverna att

uppnå målen.

• Ja, eftersom undervisning och utlärning är dynamiskt och det utvecklas hela tiden. • Ja. Absolut! Men återigen stundtals befinner man sig långt från verkligheten.

Viljan kan finnas men inte förmågan, beroende på skolans organisation. • Ja. Det är ett måste som lärare.

• Nej. Har inte så stor tilltro till pedagogisk forskning. I sämsta fall är den ovetenskaplig och bygger på önsketänkande. I bästa fall är den användbar men kräver ekonomiska satsningar som en lärare inte styr över. I en klass med 30 elever finns till exempel inte mycket utrymme för pedagogiska finesser eller experiment.

• Vet ej. Känner att jag främst behöver ämnesforskning. I den pedagogiska delen känns det inte lika viktigt.

• Vet ej. Denna forskning verkar inte väldigt intressant.

• Vet ej. Både ja och nej. Ofta kan detta innebära upprepningar av sådant man som pedagog redan känner till, men ibland kan det vara givande.

Fråga 12 som handlar om deltagande i forskningsprojekt fick två följdfrågor kopplade till alternativsvaren ja och nej. Alla 18 respondenter som hade svarat ja hade också angett några korta svar till 12.a angående deras roll i forskningsprojektet. Vanligaste svaren var att lärarna hade svarat på enkäter och ställt upp på intervjuer till forskare från högskola. Dessutom förklarade sex lärare att de driver eget forskningsprojekt i

anslutning till egen undervisning under sina forskarutbildningar. Deltagarna som inte hade varit med i något forskningsprojekt fick svara på fråga 12.b om de skulle vilja göra egna undersökningen på arbetsplatsen. Bland dessa 40 lärarna svarade 21 stycken att de

skulle vilja göra egna undersökningar i skolan, 14 visste inte om de ville och fem lärare svarade nej till detta.

Frågor om samverkan mellan lärare och forskare

Frågorna 14, 15, 16 och 17 i enkäten svarades av samtliga svarspersonerna. Fråga 15 har dessutom två följdfrågor anknutna till alternativen ja och nej. De andra frågorna får möjligheter till att lämna kommentarer. Resultaten från frågorna om samverkan mellan lärare och forskare visas i tabell 3 på samma sätt som tidigare.

Tabell 3. Möjligheter till samverkan med forskare

Fråga 14 Har du tidigare träffat en forskare i samband med ditt arbete som lärare?

svar Ja Nej Vet ej

antal 38 21 3

Fråga 15 Har du erfarenhet av att samarbeta med forskare i pedagogik?

svar Ja Nej Vet ej

antal 10 50 2

Alla 10 deltagarna som svarade ja på fråga 15 beskrev också kort typen av samverkan med forskare i pedagogik. Till största delen handlar svaren om forskarstuderande lärare som samverkar med forskare genom sin utbildning. Följdfråga 15.b besvarades av samtliga 50 lärare som inte hade erfarenheter av att samarbeta med pedagogiska forskare. En majoritet på 31 personer skulle vilja vara med om ett sådant samarbete på skolan, 13 lärare svarade att de inte vet och resten, 7 lärare svarade nej.

Sista två frågorna i enkäten, 16 och 17 tog upp respondentens intresse för

forskarutbildning respektive möjligheten att arbeta som lärarforskare. Resultaten visas i tabell 4.

Tabell 4. Lärarens inställning till forskarstudier och lärare som forskare arbete

Fråga 16 Är du intresserad av att studera vidare och forskarutbilda dig?

svar Ja Nej Vet ej

Fråga 17 Kan du tänka dig att jobba som lärare och forskare samtidigt på din skola, dvs. vara lärarforskare?

svar Ja Nej Vet ej

antal 35 14 13

Till frågorna 16 och 17 lämnar inte många lärare några kommentarer. Nedan visas exempel på de mest intressanta svaren i form av citat.

Lärarsvar:

• Jag tänker att det är intressant att kombinera jobb som lärare och forskning samtidigt. På en sida har man möjligheter att praktisera vad man lär sig från forskning och på en annan sida får man hela tiden nya informationer.

• Jag tycker om undervisningen, och den är inte så mycket en vetenskap som en konstart.

• Känner inte att jag har någon användning av det. • Beror på vilken inkomst och arbetsförhållanden man får.

6.2 Intervjustudiens resultat

De intervjuade personerna har olika yrkeserfarenheter på mellan 3 och 11 år som lärare. Den första intervjuade personen, antecknad som L1 har jobbat som lärare i sju år och sedan ett år tillbaka går han i forskarskola vid sidan om arbetet i skolan. Fördelningen är 20 % undervisning och resten forskarstudier. Efter att ha tagit en licentiatexamen

hoppas han att kunna göra något mer än att gå tillbaka till ett vanligt lärarjobb, ”att det antingen blir något, jag vet inte, lektorstjänst eller där man kan ha lite mer övergripande ansvar för eget ämne”.

Nästa intervjuade lärare, L2 har arbetat i skolan i tre år. Hon har en mycket positiv inställning till forskning i pedagogik och skulle gärna vilja forskarstudera i framtiden eller ta en annan karriärväg, ”jag tänkt sitta så småningom inom skolverket och utveckla läroplaner, allt det här är jätteroligt”.

Den tredje personen kallas L3 och har varit gymnasielärare i tio år. Eftersom hon tidigare arbetade som ingenjör inom läkemedelsindustrin har hon ett starkt samband till forskning inom de egna undervisningsämnena. Däremot känner hon inget intresse för pedagogikforskning, ”nej, det kommer så mycket nya teorier hela tiden, […] jag skulle säkert kunna hitta någonting som skulle intressera mig, men nej”.

Läraren L4 har 11 års yrkeserfarenheter som gymnasielärare. Han går på

forskarutbildning 80 % av tiden och resten undervisar han på sin vanliga arbetsplats. Intresset för forskning i pedagogik och didaktik är stort och han tycker att praxisnära forskning är mycket viktig för lärarens kompetens, undervisningen, eleverna och skolan, ”när man har samarbete med forskare, när man har praktisknära forskning i skolan, får man in andra perspektiv och ett nytt sätt att tänka.”.

7. Analys

Den här undersökningens problemställningar handlar om gymnasielärarens intresse för pedagogik- och didaktikforskning och forskningsresultat, samverkan med

pedagogikforskare i skolan samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och för att forska i egen praktik. För att kunna få svar på dessa frågor hade en

enkätundersökning och en intervjustudie gjorts och deras resultat visades i den tidigare delen av uppsatsen.

7.1 Analys av enkätundersökningen

Enkäten hade som huvudsyfte att ge en övergripande bild av undersökningsområdet. Enkätanalysen presenteras i relation till studiens frågeställningar och delas in i fyra kategorier. Kompetensutveckling och karriärvägar inom läraryrket förekommer som en del av undersökningsområdet eftersom den anses vara stark kopplad till delen som behandlar forskarutbildning och läraren som forskar i egen praktik.

7.1.1 Lärarens relation till forskning

Resultatet från frågorna om lärarnas relation till forskning visar att en majoritet av lärarna är intresserade av forskning kring pedagogik och didaktik och att en ännu större andel lärare har tagit del av forskningsresultat i skolarbetet. Det vanligaste sättet att följa och ta del av forskningsresultat är att läsa olika vetenskapliga rapporter och artiklar via utskick och hemsidor. Det finns också möjligheter att få information om de senaste forskningsresultaten på föreläsningar, seminarier eller vidareutbildning under aktiv tjänst men detta är mindre förekommande. En intressant aspekt i sammanhanget är vad lärarna tycker om alla dessa möjligheter som finns för att ta reda på forskningsresultat av intresse. En lärare bland dem som svarade på enkäten uttryckte åsikten att det finns svårigheter i samband med detta och därför önskas bättre tillgänglighet.

Har ibland haft svårt att hitta samlad information/ databaser med uppsatser som rör specifika områden. Har varit tvungen att sitta en del vid datorn med olika söktjänster och ändå inte vetat om jag lyckats hitta 100 % av alla uppsatser eller artiklar som rör det jag letar efter. Hade varit kanon med en samlad INTERNATIONELL databas, men det är väl tyvärr omöjligt antar jag.

En liten andel, 9 av 62 lärare finner inte pedagogisk forskning intressant. En av anledningarna till detta är att det inte finns förutsättningar för användning av

pedagogiskt forskningsresultat i undervisningen, varken ekonomiska eller tidsmässiga. Trots intresse för forskning i pedagogik och didaktik kan andra lärare också uppleva att tidsbrist och skolans typ av organisation minskar möjligheterna för att tillgodogöra sig forskningen. Enstaka lärare känner sig osäkra eftersom de har haft erfarenheter där pedagogisk forskning inte hade kommit med nya relevanta resultat som kunde användas i undervisningen. Andra lärare har ett väldigt stort intresse för forskning i egna

undervisningsämnen och upplever att pedagogisk forskning inte är lika givande för deras arbete i skolan. När det gäller deltagandet i något forskningsprojekt på skolan har de flesta lärare inte erfarenheter av detta. Undantag görs av forskarstuderande lärare som deltar aktiv i forskningsprojekt i anknytning till egna forskningsområden. Det är också samma personer som känner till begreppet praxisnära forskning som är helt okänt bland de andra lärarna på skolorna.

7.1.2 Samverkan mellan lärare och forskare

Mer än hälften av lärarna hade någon gång träffat forskare på skolan men bara 10 av dem angav att de hade medverkat i någon form av samarbete med forskare på skolan. Det förekommer inte så ofta möjligheten att samarbeta med forskare och framförallt med pedagogikforskare trots att de flesta lärare skulle vilja göra det i samband med sina arbeten i skolan.

7.1.3 Kompetensutveckling och karriär inom läraryrket

Samtliga lärarna har kännedom om sina möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Åsikterna om tillänglighet till vidareutbildning är olika beroende på deras erfarenheter, undervisningsämne och typ av skolverksamhet, kommunal och icke kommunal. En stor majoritet av lärarna tycker att kompetensutveckling är viktigt i

försöket att göra arbetet lättare. Kompetensutveckling kan ge läraren mer engagemang i sin yrkesroll under förutsättningen att den upplevs meningsfull och verksamhetsnära.

När det gäller att göra karriär som lärare har deras uppfattningar något gemensamt, att möjligheterna är mycket begränsade och inte särskilt intressanta. I princip handlar det om att vidareutbilda sig till skolledare eller doktorera för att bli lektor. Vanligaste förekommande kommentaren bland lärarna är att de har svårt att se

skolledarutbildningen som en karriärväg eftersom den leder till en helt annorlunda tjänst där läraren får lämna undervisningen. Detta kan kopplas till den allmänna uppfattningen att det är mycket svårt för lärare att göra karriär och de karriärvägar som finns idag är obefintliga om man inte är intresserad av skolledning. Alternativet att forskareutbilda sig och doktorera är inte så ofta kopplat till kompetensutveckling och karriär för lärare. Ändå har drygt hälften av tillfrågade lärare visat intresse för att göra karriär.

7.1.4 Forskarutbildning och lärare som forskar i egen praktik

Intresset för att forskarutbilda sig och att sedan fortsätta arbeta på skolan finns bland drygt hälften av lärarna. Det handlar mest om lärare som har en allmänt positiv inställning till vidareutbildning. Bland dem finns det lärare som redan har börjat en forskarutbildning som avslutas med licentiatexamen. Förhoppningsvis kan detta ledda till en tjänst där lärarens vanliga arbetsuppgifter kombineras med forskning i egen verksamhet. Att bli en lärarforskare i skolan förutsätter att tjänstens utformning, arbetsförhållanden och ersättningen ”är den rätta” enligt några lärares åsikter.

7.2 Sammanställning av intervjuanalyser

Alla fyra intervjuanalyserna redovisas tillsammans i en gemensam sammanfattning med fokus på den mest representativa informationen som inte förekommer i enkätanalysen.

Alla intervjuade lärarna tycker att det är viktigt med kompetensutveckling, att ständigt vidareutveckla sig för att nå eleverna ännu bättre och förbättra deras resultat i skolan. Det handlar om att man lär sig och provar olika metoder, tar in ny insikt hela tiden och får mer kompetens i sina ämnen enligt läraren L2 som sammanfattar behovet av

kompetensutveckling: ”Det är viktigt för min egen utveckling, för elevernas utveckling och skolutvecklingen”. Som läraren L1 berättar bör man också se den från ett annat perspektiv som berör en önskevärd forskartillvaro på skolorna. Han är själv intresserad

av forskning i pedagogik och försöker följa med de senaste forskningsresultaten i sina undervisningsämnen. Men det är viktigt att poängtera, att han tycker en heltidsarbetande lärare inte har tid att ta till sig det som händer inom forskningsområdena. Därför kan det vara lämpligt att efter att ha fullgjort sin forskarutbildning få ansvaret ”att delge de andra resultat av forskning eller leda till något slags seminarieverksamhet. Det är jätteviktigt att fler tar del av den forskning som bedrivs.”. Likadana tankar framförs av den andra lärare L4 som också går i forskarskolan:

Om man inte aktivt går in och letar och läser vetenskapliga tidskrifter vilket det är väldigt, väldigt få lärare som har tid, ork och kunskap för att göra det här, skulle det vara bra om det fanns någon som skulle göra det och kanske sammanfatta och förmedla till lärarna det som verkar vara viktigt; det hade varit bra för skolan. (L4)

Trots att det är viktigt med kompetensutveckling för läraryrket är alla intervjuade

lärarna överens om att det finns mycket att förbättra inom området för att det ska kännas givande, meningsfullt och mer attraktivt. Läraren L4 förklarar detta:

Det jag saknar, det som jag skulle vilja ha från skolledningens sida eller från kommunens sida det är en fortbildning som på någon sätt har ett långsiktigt mål, […]genomtänkt kompetensutveckling som på något sätt har med yrkesutövning att göra, hur man lär ut, vad man ska tänka på, hur eleverna lär sig, något som är tydligt kopplad till det vi gör i

klassrummet. (L4)

Den kompetensutveckling som lärarna oftast får idag är i form av föreläsningar under en eller två dagar och eftersom den inte ger så mycket i slutändan borde den ersättas med en form av kontinuerlig fortbildning enligt L1.

Det är svårt att göra karriär som lärare tycker L4 som har 11 års yrkeserfarenheter från tre olika skolor. Det finns inga karriärvägar som på något sätt kan leda till utveckling som lärare, ”det är mer byte för att göra något annat som inte har med undervisningen att göra”. Läraren L2 har en mycket positiv inställning till förändring i allmänhet och tycker att

Pedagogisk kompetensutveckling kan bidra till att man kommer på ett ny tänk, för det vidare till sina arbetskollegor […] och kanske man tagit steget till att bli arbetsledare för det här arbetslaget och så klättar man på stegen. (L2)

Allmänt intresse för forskning är stort bland dessa lärare men det är inte alltid de pedagogiska fälten som skapar störst uppmärksamhet. Läraren L3 tycker att forskning kring pedagogik känns främmande och avlägset och därför söker hon inte heller aktivt efter pedagogiskt forskningsresultat. Forskning i undervisningsämnena har alltid varit betydelsefull för hennes arbete både inom läkemedelsindustri och senare i skolan vilket förklarar hennes önska att i framtiden kunna ”forska på halvtid och vara lärare på halvtid”. Trots att hon har arbetat som gymnasielärare i tio år har hon aldrig heller träffat pedagogikforskare på skolan. Det händer att forskare från andra forskningsfält kommer till skolan ”men det här är undantagsfall” som läraren L4 berättar.

Samarbete med forskare i det vanliga lärararbetet i skolan har ingen av dem erfarenheter av. Men det är något lärarna skulle vilja göra. Läraren L4 ser på en samverkan med forskare som en möjlighet till att bland annat öka läraryrkets status och få bättre förtroende som lärare genom att få ”en input” eftersom lärarna sällan får ”energi utifrån” samtidigt som det krävs allt mer energi att läggas ner för utveckling av t.ex. undervisningen. Genom samarbete med forskare kan ”den här ständiga utvecklingen i skolan förbättras”, skolpraktiken kan ta del av ny forskning och forskaren kan komma i kontakt med skolvärldens problematik, anser L2.

Forskarstudierna har börjat förändra lärarnas sätt att arbeta i skolan. L1 berättar att hittills har utbildningen gett många nya tankar som kommer in i undervisningen hela tiden, ”det är som att ständigt fortbilda sig […] jag reflekterar ännu mer än vad jag gjorde tidigare och jag ifrågasätter hur jag har undervisat tidigare och funderar mycket på vad min filosofi egentligen är”. Den andra läraren L4 ser också på

forskarutbildningen som en fortbildning och känner att det behövs läggas ner lite mer tid för att föra närmare den forskarstuderande läraren och de andra arbetskollegorna på skolan, ”så att forskningen blir en mer naturlig del av skolan”. Han inser också att han har börjat använda sig av ”de nya perspektiv man har fått” under ett års forskarstudier genom små förändringar för varje moment han planerar. ”Jag måste ta ett annat tempo t.ex., jag måste vara tydlig med det som sker, sådant som man kanske glömmer bort i vardagen.”.

De två forskarstuderande lärarna har erfarenheter från praktiknära forskning. Läraren L1 tycker att ”mycket av den pedagogiska forskningen som bedrivs idag är praktiknära”.

All forskning som ”har med undervisningen att göra, som är mycket nära

skolverkligheten” är väldigt viktig. En annan central aspekt i sammanhanget är behovet av att skolledningen tar ansvar och möjliggör för lärare att driva egen forskning i skolan. De forskarstuderande lärarna som snart kommer tillbaka till skolan på heltid med nya kunskaper hoppas att få kunna använda sig av dem i det vardagliga arbetet. Det behövs lärare i skolan idag som kan ta forskningen närmare praktiken och ha en

övergripande ansvar för utveckling av egna undervisningsämnen. Dessa

forskarstuderande lärare uttrycker önskan att det skapas en ny tjänst inom läraryrket för att tillgodogöra erfarenheterna och kunskaperna skaffade under forskarutbildningen. L4 säger:

Jag tror att det skulle vara jättebra för skolan om det fanns någon eller några på varje skola som hade plats i tjänsten för att jobba så här med utvecklingsfrågor, pedagogiska eller didaktiska utvecklingsfrågor, jag tror att det skulle vara jättenyttigt för alla lärare. (L4)

Men alla dessa förändringar kräver fullt samarbete från skolledningens och kommunens sida som både L1 och L4 instämmer. Vid sidan om behövs det att en förstärkning av samverkan med forskare i pedagogiskt arbete. ”Det borde vara bättre samarbete mellan lärosätet och kommunen eller skolan” säger L1.

8. Diskussion och kritisk reflektion

8.1 Diskussion och slutsatser

Forskning finns överallt omkring oss idag. Alla i samhället tar del av forskningsresultat. Därför blir det viktigt att belysa behovet av att främja forskning inom alla områdena och inte minst inom skolutbildningen. Vi utbildar framtidens människor i skolan och

framtiden är beroende av stöd från forskning.

Att läraren ska kunna ta till sig och förstå pedagogikforskningsresultat och sedan tillämpa dem i den egna praktiska verksamheten är mycket viktigt för skolans utvecklingsarbete. Med den här tanken var det intressant att undersöka hur läraren i dagens skola ser på forskning i allmänhet och om de använder sig av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i verksamheten. En annan central aspekt är att undersöka om dagens lärare har möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna driva den

kunskapsutveckling som krävs i skolan. Vidareutbildning ska inkludera bland annat lärarens möjlighet till att forskarstudera och sedan använda dessa studier till att förbättra

kvalitén i skolan. På vilket sätt de kan göra detta är en viktig fråga som ännu inte kan få ett konkret svar. Det är slutsatsen som dras från intervjustudien där samtalen med forskarstuderande lärare framförde en stor ovisshet angående deras framtida arbetsuppgifter i skolan. Det förekommer ett tydligt behov av en ny tjänst inom läraryrket som kan ta forskning och forskningsresultat i pedagogiskt arbete närmare praktiken i vardagen. Eftersom en majoritet av gymnasielärarna från enkätens undersökningsgrupp tycker att det är mycket viktigt att ta del av det senaste

forskningsresultatet i undervisningen samtidigt som de upplever att dagens komplexa läraruppdrag inte lämnar utrymme till detta, uppstår behovet av en ny

specialistkompetens bland lärarna i skolan. Behovet kan uppfyllas av en forskarutbildad

lärare som genom sin kompetens blir lämplig att ta övergripande ansvar för utveckling av undervisningsämnet med hjälp av den aktuella pedagogiska forskningen som bedrivs. På det här sättet kan den forskarutbildade läraren vara den lärarspecialist som kan skapa en viktig länk mellan sin arbetsplats och högskolan med fördel för skolans

utvecklingsarbete.

Behovet av forskningsanknytning av läraryrket har aktualiserats mycket i Sverige de senaste decennierna och viktiga ansats har tagits för att stimulera utvecklingen av forskning inom utbildningsområdet. Kravet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förstärks inom lärarutbildningen men också för skolans verksamhet.

I utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) står det att ”gymnasieskolan behöver fler forskarutbildade lärare som kan utgöra en länk mellan högskola och gymnasieskola när det gäller ämnesutveckling”. Men det framgår inte ”hur den praxisnära forskningen med relevans för lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten skall komma skolan till del” (Dir. 2007:103, s.1) eller vad kan det uppnås i skolan med satsningen på lärarnas forskarstudier i form av licentiatutbildning (Kallos 2009). Inom Lärarlyften samarbetar universitet med olika kommuner för att finansiera forskarutbildning för verksamma lärare med inriktning antagligen mot lektorer i gymnasieskolan. Det gäller forskarutbildning på ämnesnivå samtidigt som läraren fortfarande har en deltids tjänst i skolan. Intervjuerna med forskarstuderande lärarna visar att det varken finns någon konkret kontakt mellan forskarstuderande och kommuner eller något konkret mål med utbildningen. Hittills är det bara stor ovisshet bland dessa lärare. Trots detta var alla lärarna glada och positiva till möjligheten till forskarstudier och praktiknära forskning.