Vårt examensarbete startade sommaren 2009 då vi båda kom fram till att vi var intresserade av lek. Under denna diskussion fann vi en gemensam hypotes om att leken försvinner eller förändras vid tidig ålder, och denna hypotes har utvecklats till både gemensamma och olika åsikter under detta examensarbete. Litteraturen om lek är ett stort område och det gäller att begränsa sig för vad och hur mycket som är relevant att läsa. Varje vecka har vi gjort veckoplaneringar, utefter vår projektplan. Detta har gett stabilitet och balans i vår arbetsgång.
Vårt syfte med detta arbete var att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Därför har vi valt att observera barnens lek då de är ute på rast. Vår syn på lek som vi hade innan vi gjorde vår fältstudie har förändrats. Vi har fått olika åsikter om "hur" pedagogers inverkan på leken har en styrning eller inte på barnen. Den ena av oss tycker att när en pedagog lägger fram en leksak som blir tillgänglig för barnen, anser att det är barnens val om de väljer att leka med just den leksaken inte pedagogens, men den andra av oss kan se detta som en styrning ifrån pedagogens sida att välja leksak till barnen.
Vi upplever även om vi inte i denna studien fått det djup som vi anser att användning av etnografiska metoder har, känns det bra att ha provat på denna metod. Vi känner att det empiriska material vi fått in under vår fältstudie har vidgat vår syn på lek och på hur vi hädanefter kommer att betrakta barns lek. Genomförandet gick bättre än vad vi hade förväntat oss, och ett stort bidrag till detta kan vara att vi fick ett barn som medforskare i vår observation. Vi kan även se vad som kan anses som brister i vår undersökning. Detta har vi även tagit upp i metoddiskussionen. Vi fick en följeslagare, ett av barnen ville ha all vår uppmärksamhet vilket försvårade både våra gemensamma diskussioner samt vårt fokus på leken. Men främst såg vi henne som en medforskare, vilket bör ses som en fördel. Det andra som kan ses som en kritisk reflektion är att vi inte var anonyma för barnen, detta gjorde att barnen såg oss som rastvakter och ville ha vår uppmärksamhet. Men hade vi varit okända för barnen och anonyma hade vi inte kunnat urskilja "våra" barn ute på skolgården. Det tredje som var det svåraste för oss ur
44
forskningssynpunkt var att man som vuxen inte skulle lägga sig i leken. Detta gäller incidenter som konflikter, skador samt dilemmat att man som vuxen gärna ville vara med i leken när man blir inbjuden av barnen. Men här fick vi se hur barn snabbt löste konflikterna själva på ett bra sätt utan inblandning av vuxna.
Om vi skulle göra om denna undersökning skulle vi ha spelat in den oplanerade och ostrukturerade intervjun med en diktafon. Om intervjun spelats in hade det varit betydligt enklare att tolka den empiri vi fick. I och med att vi inte gjorde detta fick vi använda våra egna ord i tolkningen, men trots det känns det som vi fått en övergripande förståelse av intervjun.
"Varför" frågan är bra som uppföljningsfråga enligt Patel & Davidson (2003). Vi upplevde att frågan "varför" i enkäten (bilaga 2) var svår och komplicerad för barnen. Kanske var det så att de inte såg att den hade ett samband med ovanstående fråga.
Som förslag till ny undersökning skulle vi vilja att det startade fler undersökningar om hur den fria leken ser ut i andra årskurser för leken i sig själv som ett viktigt fenomen. Ett annat förslag som vi har är att om tiden för undersökningen varat ett helt läsår så skulle man kunna få fram vad barn leker säsongsvis. Våra observationer är utförda på senhösten och även om det inte var minusgrader så var det rejält kallt och uppehållsväder. När enkätundersökningen gjordes var det snö på skolgården, vilket har visat att lekar påverkas av årstider. Leken kan även påverkas i och med att barnen har tjockare kläder på sig vilket kan vara en begränsning för olika lekar. Lekarna kan alltså variera efter väder, regn ger möjligheter till vattenlek, snö ger möjligheter till bygge av snögrottor och snöbollskastning. Olika årstider ger olika förutsättningar för lek vilket vi skulle velat studera närmare.
45
Referenslista
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv. Danmark: Studentlitteratur.
Aspers, Patrik (2007). Etnografiska metoder. Slovenien.
Bonnier Fakta (1986). Bonniers stora lexikon, band 8. Stockholm.
Claesson, Silwa (2007). Spår av teorier i praktiken, några skolexempel. Danmark: Studentlitteratur.
Corsaro, William A (2005). The sociology of childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Att förstå barns tankar, metodik för barnintervjuer. Eskilstuna.
Evaldsson, Ann-Carita (1993). Artikel: Leken gör världen begriplig.
Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva (2003). Barn som inte leker – Från ensamhet till social lek. Stockholm: Runa.
Forsgård, Margareta (1987). Skolgårdens lekspråk. Lund: Sandby Grafiska.
Gustafson, Katarina (2006). Vi och dom i skola och statsmiljö. Uppsala Universitet: Doktorsavhandling.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1989). Lek för livet. Stockholm. Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2006). I lekens värld. Stockholm.
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. Trelleborg.
Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur. Lärarnas Riksförbund (2006). Lärarboken. Stockholm.
Löfdahl, Annica (2000). Barns meningsskapande i leken. Karlstads Universitet: avhandling.
46
Nelson, Anders & Svensson, Christer (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Sverige: Studentlitteratur.
Psalmer i 90-talet (1994). Psalm 854: I en värld av kosmiska under. Fjärde tryckningen. Norge. Verbum förlag AB.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerande friheten – Att konstruera det lekande barnet. Malmö högskola: Avhandling.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg.
Young, Iris Marion (2002). Att kasta tjejkast, texter om feminism och rättvisa. Andra tryckningen. Finland.
47