I det här avsnittet diskuteras undersökningens process på ett självkritiskt sätt.
Ambitionen med undersökningen har inte varit att förmedla en heltäckande bild utan snarare att bidra med ett perspektiv på hur förskollärare och barn på en Reggio Emilia-inspirerad förskola ser på den fria leken. Ur ett genusperspektiv har den även bidragit med en insikt över att flickorna valde lekar och lekmiljöer efter könsstereotypiska val.
Om undersökningen skulle gjorts om hade ett alternativ kunnat vara att göra observationer av den fria leken. Genom att inte enbart använda intervjuer hade materialet blivit bredare att utgå från. Det hade varit intressant att titta på om retoriken om den fria leken stämde överens med praktiken. I intervjun med barnen hade det kunnat ställas fler frågor som handlade om den fria leken. Tanken var att intervjua lika många pojkar som flickor för att få syn på om de tänkte lika eller olika om leken och lekmiljöerna. Det blev ett bortfall av pojkarna som hade kunnat förhindras om breven till föräldrarna hade delats ut tidigare. Föräldrarna hade då haft längre tid på sig att svara och då hade förhoppningsvis fler svar kommit in.
Under undersökningens gång har flera intressanta frågor fötts som hade varit intressanta att fortsätta forska kring. Undersökningen genomfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, en intressant frågeställning som väcktes under arbetets gång skulle kunna vara att undersöka hur andra förskoleinriktningar ser på den fria leken. Frågeställningen hade då kunnat handla om hur förskollärare med andra pedagogiska inriktningar ser på den fria leken.
Vi anser, precis som de intervjuade förskollärarna i den här undersökningen, att den fria leken bör dominera i förskoleverksamheten och att barnen lär sig oerhört mycket genom att leka. Barnen i intervjun beskrev leken som rolig men tyvärr ansåg ingen av barnen att leken var viktig. Det viktigaste enligt barnen var de vuxenstyrda aktiviteterna och rutinerna.
34
Enligt Edström försvarade Astrid Lindgren alltid barns rätt till lek. Astrid Lindgrens syn på barn och deras styrka liknar mycket av det som Reggio Emilias pedagogiska filosofi understryker om att barn är rika och har hundra språk. Edström tror att det är tilliten till barns förmågor som gjort Astrid Lindgren läst och älskad över hela världen. Astrid sa ofta att barndomen är livets egentliga tillstånd, då är allting möjligt. Hon glömde aldrig hur det var att vara barn och hur det var att leka. Hennes uppväxt präglades av kärlek och lek (Edström, 2004:54).
Ja, som vi lekte! berättar Astrid Lindgren. Från morgon till kväll. Outtröttligt, med iver och fröjd. Vi klättrade i de högsta träd, vi hoppade mellan brädstaplarna uppe i sågen. Vi gick balansgång längs takåsen på vårt hus- det var rätt högt- och hade vi ramlat ner, hade det nog varit färdiglekt, är jag rädd. Vi gjorde oss hemliga grottor i höet på skullen och underjordiska gångar och hålor i den stora sågspånshögen. Vi byggde oss lekstugor och kojor i hagarna runt vårt hem, vi lekte cirkus på fårhusskullen och häxa i höstkvällarnas mörker omkring vårt hus (Lindgren citerad i Byskov & Keinicke, 2002:55).
35
Referenser
Arnesson Eriksson, Marie (2009) Lärande i sagans värld - om ett temaarbete i förskola och
förskoleklass. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Byskov, Jonna & Keinicke, Marianne (2002) Möt världens bästa Astrid. Stockholm: Bokförlaget natur och kultur (s.55).
Dahlberg, Gunilla & Åsén Gunnar (2005) Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofi
Reggio Emilia. I Forsell Anna (Red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
(s.189).
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1985) Att förstå barns tankar- metodik
för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Edström, Vivi (2004) Kvällsdoppet i Katthult. Essäer om Astrid Lindgren diktaren. Natur & Kultur.
Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Stockholm: Elanders Gotab.
FN:s barnkonvention, artikel 31. Lärarens handbok (2006) Stockholm: Lärarförbundet. Granberg, Ann (2003) Småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber Förlag.
Harding, Sandra (1986) The science Question in Feminism. Milton Keynes: Open University Press.
Hjorth, Marie-Louise (1996) Barns tankar om lek. En undersökning om hur barn uppfattar
leken i förskolan. Malmö: Graphic Systems AB.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007) ”Att lära är nästan som att leka”-
Lek och lärande i förskolan. Stockholm: Liber.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996) De små mästarna om den fria lekens pedagogik. Stockholm HLS förlag.
36
Lillemyr, Ole Fredrik (2002) Lek- upplevelse- lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Lindgren, Astrid (1961) Bullerbyboken. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag. Lindqvist, Gunilla (1996) Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 98, Läroplan för förskolan Lärarens handbok (2006) Stockholm: Lärarförbundet. Olofsson, Britta (2007) Modiga prinsessor & ömsinta killar. Malmö: Lärarförbundet.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Regeringskansliet (2010) Tydligare mål och utvärdering i förskolans läroplan. (Läst 4.9.2010) http://www.regeringen.se/sb/d/12468/a/150370
Rönnberg, Margareta (1987) En lek för ögat. 28 filmberättelser av Astrid Lindgren. Uppsala: Filmförlaget.
Simmons- Christenson, Gerda (1997) Förskolepedagogikens historia (4:e uppl). Borås: Centraltryckeriet (s.108).
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken - bland plugghästar och fusklappar. Finland: WS Bookwell.
Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB. Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. (Läst 20.4.2010) www.vr.se
Wallin, Karin (2003) Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HLS Förlag (s.41). Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik- etik och
37
Bilagor
Bilaga 1. Brev till föräldrarna
Hej alla föräldrar!
Vi heter Anna och Louise. Just nu går vi sista året på lärarutbildningen i Malmö och håller på att skriva vårt examensarbete. Arbetet kommer att handla om den fria leken och om hur barn ser på den fria leken. Eftersom vi båda tidigare har arbetat och regelbundet vikarierat här tänkte vi att det skulle passa bra att göra undersökningen här. Vi kommer prata med barnen om den fria leken och undrar om det är okej med er att vi intervjuar era barn. I arbetet kommer barnen vara anonyma. Vi kommer inte att nämna några namn eller var vi gjort undersökningen. Vår förhoppning är att så många som möjligt kommer att tycka att detta är okej och att vi får ert medgivande. Därför ber vi er lämna in den här lappen till personalen så snart som möjligt.
Om det finns något ni undrar får ni gärna fråga oss.
Med vänliga hälsningar Anna Hansson & Louise Hansson
Ja, det är okej att ni intervjuar vårt barn. Nej, det är inte okej att ni intervjuar vårt barn.
38
Bilaga 2. Intervjufrågor till barnen
1. Vad gör du när du är på förskolan?
2. Vad tycker du är roligast att göra på förskolan? 3. Vad tycker du inte är så roligt att göra på förskolan?
4. Vad tycker du om att leka när du är på förskolan och i vilket rum? 5. Vad betyder det när man säger att man leker?
6. Vad är det viktigaste på förskolan?
7. Vad tror du fröknarna tycker är det viktigaste?
39
Bilaga 3. Intervjufrågor till förskollärarna
1. Hur ser en dag på förskolan ut?
2. Vad anser du är det viktigaste i verksamheten?
3. Vad tror du att barnen tycker är det viktigaste i verksamheten? 4. Vad innebär fri lek för dig?
5. Vad och var leker barnen mest? 6. Hur arbetar ni med den fria leken?
7. Ser du några svårigheter med att organisera den fria leken?
8. I förskolans läroplan betonas hur viktig leken är. Varför tror du att leken är så betydelsefull?
9. Nu kommer det snart en ny läroplan för förskolan med mer mål att sträva mot för verksamheten. Hur tror du att det kommer påverka den fria leken?