Diskussion och kritisk reflektion

Under genomförandet av undersökningen har det stötts på vissa motgångar. Vissa intressanta personer för studien har ej velat eller haft tid för intervju/observation. Bland annat en

professor i pedagogik som ej var intresserad av vårt examensarbete. Anledningen till att vi ville intervjua henne var för hennes syn på individualiseringen. Vi var även i kontakt med Socialstyrelsen med tanke på deras granskningsrapport som förväntades vara färdig i september 2009, men som tyvärr var försenad. När vi personligen pratade med en kontaktperson på Socialstyrelsen så kunde de ej ge svar på våra frågor.

Den första SET-utbildaren som kontaktades hade varken intresse av att ställa upp i en intervju eller av att bli observerad. Hon hänvisade oss däremot vidare till annan SET utbildare. Vi har fått ut tillräckligt med information genom de intervjuer och observationer som genomförts, för att få en bild av hur SET används i skolan och hur det fungerar.

Intervjuerna med pedagogerna gav oss tillräcklig information, men det är svårare att intervjua barn, då deras svar oftast är korta. Dessutom är barnen påverkade av situationen, vilket medför nervositet och osäkerhet. Svaren blir kanske inte alltid korrekta i dessa situationer.

Observationerna var givande, bland annat märktes det på vissa barn att de blev uttråkade efter en stund. Det märktes att materialet var lite barnsligt för dessa barn och att barnens

engagemang mattades av under lektionens gång.

Vi är nöjda med vår undersökning, och det empiriska material som vi samlat in, men samtidigt så skulle det vara roligt att i framtiden få ta del av socialstyrelsens granskningsmaterial som ej var färdigt vid denna tidpunkt. Man måste räkna med lite motgångar, även om det hade varit intressant att exempelvis få, genomföra intervjun med professorn i pedagogik.

Att hitta böcker om metoden SET var inte svårt, men att hitta material som artiklar och forskningsrapporter om SET´s resultat och funktion har varit en del av våra motgångar. Att Birgitta Kimber själv har forskat på sitt material, har inte varit så intressant för oss då vi ej har hittat någon kritik mot SET i dessa rapporter. Vi tror och hoppas att inom den närmsta tiden så

kommer det finnas mer material och granskningar av SET, då det är först nu som metoden har fått fäste ute på skolorna.

Det är först nu, när man läst in sig på ämnet som man ser att det inte alls är så att SET fungerar på alla skolor. Att det inte fungerar beror nog oftast på att pedagogen inte orkar uppfylla de krav som materialet och dess utbildning kräver. För att få undervisa i SET i skolan krävs en längre utbildning som kräver mycket pengar och tid. SET är kanske en benämning som används i skolan för att rektorn ska kunna skriva ett ord på schemat. För det finns ju andra metoder inom livskunskap som leder till samma resultat, men sen dock ej är evidensbaserade. Varför har egentligen ämnet livskunskap kommit på tal? Kan det vara så att pedagoger ser en ökad psykisk ohälsa och på eget initiativ har skapat ett skolämne för att hantera dessa känslor som innebär problem? Vi anser att livskunskap är mycket bredare än vad materialet SET kan ge. Eller var ska fokus ligga i ämnet livskunskap? Ska etik, moral, respekt med

konflikthantering styra? Är livskunskap med andra ord synonymt med värdegrunden? Vi anser att alla barn behöver arbeta med värdegrunden och att det är skolans ansvar att ha en aktuell värdegrund. Men vi tycker att den sociala och emotionella förmågan huvudsakligen ska komma från hemmet, men vad vi kan se så får inte alla barn detta tillfredsställt i sina hem. Vi tycker att livskunskap ska finnas på schemat från förskolan till gymnasiet. Det är viktigt att schemalägga det i grundskolan så att ämnet verkligen bearbetas.

Å andra sidan så undrar vi om barnen kan tvivla på sig själva om de får ämnet SET i skolan? De ska lära sig att vara snälla mot andra och kunna hantera sina känslor på ”rätt” sätt. Är det så att vissa barn kan bli hämmade i sina tankar då undervisningen styr dem till ett sätt att tänka och vara? Här om något måste ju egna känslor få finnas och uttryck för dessa. För vi kan väl inte lära ett barn att känna enbart ”godkända” känslor när en händelse sker utan det är väl högst individuellt. Eller finns det känslor som är fel? Det finns ju känslor som även vi vuxna har svårt att hantera, även om vi anser att vi har fått social och emotionell träning i vår uppväxt.

Om det är Birgitta Kimbers metod SET eller annan form av social och emotionell träning tror vi spelar mindre roll. Det viktiga är att pedagogen är engagerad och tycker ämnet är viktigt och roligt och att man ser att lektionstillfällena ger resultat. Vi anser att man ska vara

halvklass eller mindre grupper när man har ämnet livskunskap för att det blir för få som får ordet i klassen.

Vi kan till och med föredra annan metod än SET då man själv kan skapa olika massagesagor, värderingsövningar och samarbetsövningar men att man i vissa fall kan inspireras av SET´s övningar i grunden. Vi menar inte att man kan ha en ”spontan” oplanerad lektion i ämnet utan det ska självklart finnas en struktur, som många barn behöver. En slutsats är då att livskunskap måste in i vår läroplan och få tydliga riktlinjer.

Ämnet livskunskap är svårt att definiera och vi anser att det kan vara av lokala behov ämnet styrs av. Alltså tycker vi inte att målen i läroplanen behöver vara fastställda. Men alla barn, oberoende av bakgrund ska få ämnet livskunskap i skolan.

Genom arbetet har vi kommit in på andra infallsvinklar kring social och emotionell förmåga som hade varit intressant att undersöka. Så som:

Hur stor påverkan på barnet i skolan kommer hemifrån? Hjälper social och emotionell träning om barnet ej får det i hemmet? Måste skolan ha ett samarbete med barnets familj för att träningen ska ge resultat? Enligt pedagogen vi intervjuade så ser hon tydliga resultat så som färre konflikter och bättre kamratanda i skolan men samtidigt vet hon om att det finns grov mobbning på fritiden hos vissa av dessa barn. Vad har social och emotionell träning i skolan för poäng då? Hur blir framtiden för dessa barn som får social och emotionell träning i skolan men inte alls i hemmet? Kommer de att vara socialt och emotionellt utvecklade trots dessa motgångar i hemmet?

Trots det är ett svårt område att forska i så skulle det vara intressant att skriva om samspelet mellan hemmet och skolan i social och emotionell träning. Vi skulle absolut inte vilja vara utan detta arbete som vi har skrivit idag men intresset har väckts för andra vinklar. Men detta är absolut ett aktuellt och intressant ämne som vi tar med oss ut i arbetslivet.

Referenser

Asmervik, Sverre & Ogden, Terje. (2001). Barn med behov av särkilt stöd. Lund: Studentlittertur

Bremberg, Sven (2007) Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och

ungdom. Statens folkhälsoinstitut.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2005). Att bli sig själv. Stockholm: Liber Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2002). Själv-känsla. Stockholm: Liber. Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Goleman, Daniel. (2007). Känslans intelligens. Stockholm: Wahlstöm & Widstrand.

Gottman, John (1998) EQ för föräldrar hur du utvecklar känslans intelligens hos

ditt barn, , Stockholm: Natur & Kultur

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2001) Examensarbete i lärarutbildningen

undersökningsmetoder och språklig utformning. Lund: Studentlitteratur

Kimber, Birgitta. (2006). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och

emotionell kompetens. Solna. Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Kimber, Birgitta. (2005). Lyckas som lärare. Solna. Ekelunds/Gleerups Utbildning AB

Kimber, Birgitta. (2007). SET Social och emotionell träning. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar – intervju · enkät · observation, Stockholm: Bonnier utbildning AB

Månsson, Annika & Vallberg Roth, Ann-Christine ( 2005) Skriv och referensanvisningar. Malmö Högskola

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning, Lund: Studentlitteratur

Ogden , Terje (2003) Social kompetens och problembeteende i skolan, Stockholm: Liber AB Ogden, Terje (2005) Skolans mål och möjligheter, Stockholm: Liber AB

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Petersson Staffan & Sjödin Lars (2001) Tänk om: Att arbeta med social kompetens i skolan , Lund: Studentlitteratur AB

Webster-Stratton, Carolyn (2004). Utveckla barns emotionella och sociala

kompetens. Stockholm: Förlagshuset Gothia

Wennberg, Bodil (2000) EQ på svenska - Emotionell intelligens i föräldrarollen i

relationen på arbetsplatsen i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Artiklar

Pedagogiska Magasinet, Nilsson, Lennart. (2004)”Vettikett” stoppar mobbing. Stockholm: Lärarförbundet. Internet www.birgittakimber.se http://www.dn.se/opinion/debatt/psykiska-ohalsan-forvarras-mycket-bland-svenska- barn-1.361371 tillgänglig 2009-11-11 http://www.fhi.se/Documents/Vart19uppdrag/BoU/Uppslagsverket/Slutrapp_slutver sion_080331.pdf (tillgänglig2009-12-09) http://www2.fhi.se/templates/fhischoolstart____8300.aspx tillgänglig (2009-12-09) www.fiannepetersson.se (http://www.nwt.se/asikter/debatt/article18276.ece). tillgänglig 2009-11-24 www.set.st www.skolverket.se http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=2&skolform=11&sprak=sv&id= 11&ar=0405&extraid=&valtyp=&sel=&txt (tillgänglig 2009-11-24)