SET - kunskap om livet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

SET- kunskap om livet

SEL- knowledge about life

Birgitta Andersson

Anna-Märta Jarleklint

Lärarexamen 210 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-01-19

Handledare: Johan Dahlbeck Examinator: Thom Axelsson

Abstract

Titel: SET- Kunskap om livet

Författare: Birgitta Andersson och Anna-Märta Jarleklint

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år.

En viktig slutsats är att SET fungerar som metod för social och emotionell träning men att andra metoder också fungerar. Metoderna är beroende av en skicklig och engagerad pedagog som har en förmåga att bilda en tydlig struktur. Barn behöver livskunskap, det är en fördel att skolan har det som ett undervisningsämne. Den grundläggande sociala och emotionella träningen bör emellertid ligga hos barnets vårdnadshavare, medan skolan är ett komplement.

Nyckelord: SET, livskunskap, social kompetens, emotionell intelligens, värdegrundsarbete, kasam

Förord

Vi har genom detta arbete fått nya kunskaper om hur verksamheten fungerar, i ett ämne som vi tidigare inte befattat oss med. Vår förståelse för livskunskap i skolan har ökat och intresset för ämnet har vuxit.

Vi har gemensamt funnit material och haft givande diskussioner och möten på vägen till ett färdigt arbete.

Vi vill tacka skolorna där vi har varit och observerat och intervjuat. Vi vill även tacka pedagogerna och utbildare som vi har fått intervjua. Men framförallt vill vi tacka vår

handledare, Johan Dahlbeck som hjälpt oss hitta nya synvinklar och givit oss tips och råd på vägen till ett färdigt arbete.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Syfte 8

1.3 Frågeställningar 9

2. Forskningsöversikt och begreppsutredning 10

2.1 Forskningsöversikt 10

2.2 Om SET och KASAM 13

3. Metod 17

3.1 Urval 17

3.2 Genomförande 18

3.3 Etiska aspekter 18

4. Resultat och Analys 20

4.1 Resultat 4.1.1 Resultat 1 21 4.1.2 Resultat 2 21 4.1.3 Resultat 3 22 4.1.4 Resultat 4 25 4.2 Analys 27

4.2.1 Sammanfattning och slutsatser 31

5. Diskussion och Reflektion 33

1. Inledning

Vi har valt att skriva om Social och Emotionell Träning (SET) i skolan. Vi kom i kontakt med SET under vår vft-period ( Verksamhetsförlagd tid) och arbetsmetoden väckte vår

nyfikenhet.

Det är det vardagliga samspelet, det vill säga samspelet mellan barn/ barn, barn/ föräldrar och barn/ pedagog, som är grunden till att barnen utvecklar sin självkänsla, medkänsla och sin sociala kompetens.

I läroplanen Lpo94 står det följande om skolans värderingar:

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lärarens handbok, 2004:9)

Detta citat visar att livskunskap är relevant och indikerar att ämnet behövs i skolan. Ämnet är intressant för oss för att vi tycker det är viktigt att barnen lär sig prata om känslor, empati och förståelse. Att se att barnen befinner sig i en social utveckling genom hela skolgången är viktigt då det finns många barn i dagens samhälle som ej får detta utbyte i hemmet. ( Kimber, 2006) Relevansen i ämnet är som vi nämnt tidigare, att finna ett välmående för dagens barn i skolan och få barnen att känna gemenskap med varandra och förebygga mobbning och kränkande handlingar. Bästa välmående för dagens barn är dock högst individuellt då olika barn har olika behov, det finns alltså inte en metod som passar alla utan alla är vi olika. I läroplanen Lpo94 står det följande:

Man ska sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. (Lärarens handbok, 2004:14)

Enligt artikeln ”Psykisk ohälsa” ( Nyberg 2005), har barnen i Sverige i ett internationellt perspektiv god fysisk hälsa, medan allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar

konsultation under uppväxten. Oro, ångest, depressioner och självdestruktiva beteenden har fortsatt att öka.

Birgitta Kimber (2007) skriver i boken Social och emotionell träning att barn och ungdomar mår mycket sämre nu än för 20 år sedan, den psykiska ohälsan har trefaldigats menar hon. Hon menar vidare att man som pedagog måste göra vad man kan för att hejda denna

utveckling. Ett sätt att komma åt problemet är enligt Kimber att stärka barns och ungdomars sociala och emotionella förmåga.

Vi tycker att det är lika viktigt att barnen får lära sig att fungera socialt med varandra som det är att kunna läsa, skriva och räkna. Vi tycker också det är viktigt att lära känna sig själv genom möte med andra och genom samspel i skola och hem, som individ och förstå andras känslor och handlingar.

Många av dagens elever behöver stöd och hjälp med att klara av samhällets krav, som till exempel att samarbeta, skapa relationer och hantera konflikter och lösa problem.

1.2 Syfte

Med hjälp av våra intervjuer och observationer vill vi ta reda på hur barnen i skolan och deras pedagoger uppfattar SET och hur de värdesätter arbetsmetoden. Syftet med studien är att förstå hur skolan arbetar med SET och vilken påverkan det har på barnens liv. Är det så att barn far illa på grund av social och emotionell störning? Kan man minska risken att detta sker om vi som pedagoger har kunskapen om hur vi tränar den sociala och emotionella förmågan, genom till exempel SET

1.3 Frågeställningar

Våra frågeställningar inför detta arbete är följande 1.Varför ska man införa SET i undervisningen?

2. vad finns det för för- respektive nackdelar med SET som arbetsmetod i skolan? 3. Vad kan vi som pedagoger göra för att minska psykisk ohälsa i skolan?

2.Forskningsöversikt och begreppsutredning

2.1 Forskningsöversikt

Det genomfördes i mitten av 1980-talet ett projekt om social och emotionell träning i skolan av Peter Salovey och Roger Weissberg i New Haven, USA. Orsaken till att projekten var i New Haven var att 45 % av eleverna inte gick ut grundskolan här. Diverse drogmissbruk och tonårsgraviditeter ökade. Efter en kartläggning av problem i området så drog Salovey och Weissberg slutsatsen att barnen och ungdomarna behövde träna upp sina känslomässiga och sociala färdigheter, varför de startade programmet SEL. Detta bestod av 2-3 lektioner/ vecka med undervisning i värdering, etik, moral med problemlösning och konflikthantering. Detta projekt har utvärderats vartannat år av Yale University och det har varit positiva resultat. Antalet elever i grundskolans tidigare år som har fått gå om en klass har sjunkit från 40 % till 20%.

John Gottman (1998), professor i psykologi på University of Washington. Har genom en undersökning med observationer på 119 familjer kommit fram till att barn med

känslomässigt begåvade föräldrar har lättare att klara av motgångar som till exempel skilsmässa. Gottman menar vidare att de även upplever mindre stress. Barn vars föräldrar inte är lyhörda blir med tiden allt mer passiva och känslomässigt hämmade.

SET kommer som vi nämnt tidigare ursprungligen från USA där det går under namnet Social Emotional Learning (SEL).

Professorn Ogden (2005) ger en definition av social kompetens.

Social kompetens består för det första av personliga färdigheter och förmågor som gör det möjligt att lyckas på det sociala området. Det handlar om basfärdigheter som grundläggande förutsättningar för effektiv social interaktion, till exempel social

perception och förmåga att se olika perspektiv. För det andra är det en förutsättning att de här erfarenheterna används på ett kompetent sätt i interaktion med andra, så att barnet lyckas socialt och når sina sociala mål. Det är därför nödvändigt att förstå och vara öppen för miljöns kulturella och ekologiska kännetecken. Det handlar med andra ord om

kompetent bruk av generella färdigheter för att lösa uppgifter och täcka in sociala behov i olika situationer. För det tredje är social kompetens målinriktad. Det vill säga att barn

försöker uppnå vissa sociala mål i den enskilda situationen, till exempel att få vara med i gruppen, att bli accepterad eller övertyga en samtalspartner. (Ogden, 2005:106).

Emotionell intelligens är enligt Goleman (2007) egenskaper som självkontroll, social skicklighet, entusiasm, tålamod, medkänsla och förmåga till självmotivation. Han säger att känslorna inte är medfödda och enligt honom kan läras in. Det är därför viktigt att vi ger våra barn en känslomässigt rik uppväxt. Han föreslår bland annat ett nytt ämne på skolschemat där barnen får lära sig att låta intellekt och känslor samverka.

Som Kimber (2007) skriver i boken Att främja barn och ungdomars utveckling av social och

emotionell kompetens så måste man som pedagog se till att man har ett välmående bland

barnen i sitt klassrum. Hon skriver vidare att emotionell intelligens är att förstå sina egna tankar och andras känslor, man ska även tydligt skilja emotionell intelligens från individers personlighetsdrag som att vara blyg eller utåtriktad. Emotionell intelligens omfattar att en person har en förmåga att uppleva, värdera och uttrycka känslor. Det innebär vidare att man har känslor tillgängliga för att kunna utveckla känslor som främjar emotionell och

intellektuell tillväxt.

Kimber (2007) skriver även att man måste komma till rätta med individproblem och problem som kan finnas i klassrummet. Det viktigaste är lärarens inställning till elevens förmåga att lära, och att läraren tror på varje individs styrka till lärande. Att läraren tror på varje elev är viktig och då finner man en individuell metod till inlärning hos just denne. Om en lärare tror att elever kan lära sig så gör de det, elever behöver uppmuntran och beröm för att stärka sig. Marianne Brodin skriver i boken Själv-känsla:

Om man själv har blivit förstådd och bekräftad är det lättare att förstå sig själv och därmed lättare att förstå andra. På så sätt kan man säga att självkänsla och medkänsla hänger ihop. Det finns barn vars intresse för inlärning är svår att väcka. Då behövs en pedagog som har bra material och smittar med sin egen entusiasm men samtidigt använder sig av en viss bestämdhet. (Brodin, 2002:103)

Det Brodin skriver ovan stämmer överens med det Kimber skriver, att det är pedagogens inställning till elevernas förmåga att lära sig som är högst avgörande för kvalitén på undervisningen.

Kimber (2004) påpekar att det som lärs ut under lektionerna i livskunskap bör genomsyra all annan undervisning och aktivitet. Som exempel kan nämnas ämnet svenska. Inom

skönlitteraturen behandlas olika teman som sorg, mod, svartsjuka och vänskap. När eleverna läser böcker eller berättelser kan de jämföra med sina egna och sina kamraters liv.

Camilla Löf, doktorand vid Malmö Högskola har i sin artikel ”Kunskap för livet” (Löf, 2007) skrivit om ämnet livskunskap och mer specifikt om värderingsövningar. Hon skriver att målet med värderingsövningarna är att barnen ska träna sig i att ta ställning och att stå för sina ord. Hennes hypotes är att det av flera anledningar kan vara svårt för barn att ta ställning till moraliska och etiska frågor. Inte enbart för att frågorna ofta är svåra att besvara utan också för att skolmiljön skapar en annan situation än hur det ser ut i kamratgruppen utanför

verksamheten, som sällan har samma ideal. Dessutom kan familjens normer speglas via barnen in i klassrummet, vilket gör situationen än mer komplex. Sett ur detta perspektiv kan undervisningen i livskunskap pröva barns lojalitet med kamratgruppen, pedagogen och familjen, vilket därefter kan få konsekvenser i maktrelationerna inom (och mellan) de närvarande.

SET-studien som nämndes tidigare och som genomfördes av Birgitta Kimber är en kvasiexperimentell studie, vilket innebär att personerna inte slumpmässigt i försöks- och kontrollgrupper, utan indelningen baserar sig på till exempel kön, ålder eller utbildning. Hon har undersökt två skolor, varav en i ett mer socialt belastat område och en i ett mindre belastat område ingår i studien. Resultaten i tvåårsuppföljningen visade på positiva förändringar gällande aggressivitet, "attention seeking", droger, alkohol och mobbning. Resultatet i femårsuppföljningen hade dessutom goda resultat på inåtvänd problematik samt skoltrivsel. Lite förvånande är att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna vad gäller social kompetens mätt med instrumentet "Social Skills". Slutsatsen blev att SET- programmet huvudsakligen har effekt på elevernas emotionella färdigheter och att det är just dessa som främjar psykisk hälsa, (www.set.st).

2.2 Om SET och KASAM

Kimber ( 2006 ) använder sig av en metod som innefattar fem olika risk och skyddsfaktorer som kan var avgörande i barns och ungdomars utveckling och psykiska hälsa. Om vissa riskfaktorer förekommer så kan barnet utveckla psykisk ohälsa eller något problembeteende som t.ex. asocialitet, kriminalitet och missbruk. Dessa riskfaktorer är:

• Individnivå – utanförskap, koncentrationssvårigheter, bråkighet, skolk • Familjenivå – inkonsekvens i uppfostran, psykisk sjukdom, bråk, att

föräldrarna visar för lite intresse för sina barn

• Kamratnivå – Kamratproblem under skolåren ett till sex, umgänge i asocial kretsar

• Skolnivå – otrivsel, låg kunskapsnivå, oordning, brist på struktur, låga förväntningar på eleverna från skolpersonalens sida.

• Samhällsnivå – tillgänglighet till droger, ett bostadsområde som präglas av stor arbetslöshet, fattigdom, hög kriminalitet och segregation.

Om bara en riskfaktor existerar är risken för att det ska gå illa inte så stor, men om två riskfaktorer uppfylls ökar risken fyra gånger och vid tre riskfaktorer ökar den tio gånger. Vidare skriver Kimber (2007) att skyddsfaktorer minskar risken för att barn och ungdomar som ligger i riskzonen ska utveckla ett problembeteende eller psykisk ohälsa.

Skyddsfaktorerna kan alltså neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. Skyddsfaktorerna återfinns även dem på flera nivåer, vilka är:

• Individnivå – Social kompetens, hög intelligens, starkt KASAM och god emotionell stabilitet.

• Familjenivå - Stödjande familj där bra relation förekommer

• Skolnivå - Ett gott socialt emotionellt klimat, tydlig skolledning och skickliga pedagoger som kan väcka intresse och leda en grupp.

• Kamratnivå - att ha en organiserad fritidsaktiviteter, att kunna skapa och behålla relationer.

Enligt Kimber (2005) har människor med ett starkt KASAM ( se nedan) bättre resurser att hantera svårigheter och lättare att klara stressituationer. Människor med starkt KASAM mår bra, de upplever sig sällan som offer utan har tilltro till sina egna resurser. Att hjälpa barn och unga att utveckla en stark KASAM innebär rimligen att öka deras möjligheter för ett hälsosamt liv.

KASAM är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994) professor i

medicinskt sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba i Israel.

Antonovsky fokuserade på vilka faktorer som medförde hälsa snarare än vad som orsakade sjukdom, det patogena perspektivet. Antonovsky menar att KASAM, en känsla av

sammanhang är en mycket viktig medverkande kraft bakom möjligheten att hålla kvar positionen mellan hälsa, ohälsa och rörelser mot ”det friska”, Han fann att tre begrepp kunde sammanfatta de faktorer som var avgörande för att kunna handskas med motgångar, nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet innebär att det finns en grundläggande upplevelse av att det som sker i och

utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade. Finns det en möjlighet att förstå och begripa det som händer runt omkring mig och kan jag sätta det i sitt sammanhang?

Hanterbarhet innebär att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga och till ens

förfogande så att man lättare kan möta de krav som ställs och inte enbart blir ett offer för omständigheterna.

Meningsfullhet innebär att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i och

betraktas som en stark motivationsfaktor. Finns det en mening med det man gör i sitt liv, finns det en framtid? Meningsfullhet syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd och att åtminstone en del av de problem man ställs inför är värda att investera energi i. Man kan då se olyckliga händelser i livet som en utmaning snarare än bördor.

Dessa tre delar av KASAM är sammanflätade och står i relation till varandra.

Det vill säga att för att uppnå hög KASAM är det viktigt att ha en varaktig och dynamisk känsla av tillit till en begriplig och förutsägbar tillvaro, att resurser finns tillgängliga och att krav som ställs känns värda att lägga energi på. Antonovsky utvecklade ett formulär som mäter graden av KASAM där höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang.

Lennart Nilsson (2004) skriver i sin artikel ”Vettikett stoppar mobbning” att man som pedagog kan träna upp sin ledarförmåga och är man säker i sin ledarroll så är det lättare att komma till rätta med individproblem och andra problem i klassen. Det är viktigt att man trivs på sin skola och att man kan känna sig stolt över sin arbetsplats. Är man som pedagog stolt över sin skola påverkar man eleverna så att de känner trygghet och glädje, därmed utvecklas en genuin samhörighet i klassrummet. Ingen ska hamna utanför, alla måste få blomma och komma till sin rätt. Det är vi vuxna som kan ge varje barn rätt villkor. Synen att alla är lika och har samma behov gör det omöjligt för barnen att hävda sin rätt (PM aug 2004 sid 24)

SET är en metod som är till för att barn och ungdomar ska utvecklas känslomässigt och socialt. Pedagogerna som arbetar med SET måste veta vad arbetsmetoden innebär och vill förmedla. Kimber (2007) uppmanar pedagogerna som arbetar med metoden att tycka arbetet är givande och meningsfullt annars menar Kimber att resultatet kan påverkas. SET ska vara schemalagt två till tre ggr i veckan och eleverna måste veta varför de har SET i skolan, därför är pedagogens tydlighet avgörande. All undervisning i skolan ska genomsyras av det sociala och emotionella lärandet. SET är en metod som pedagogerna arbetar med för att förebygga våld, droger, mobbning och depression. Förebyggande arbete görs med hjälp av ett

strukturerat program. Programmet tränar upp elevernas sociala och emotionella förmåga. SET programmet är uppbyggt så att följande moment tränas regelbundet.

• Att hantera sina känslor • Självkännedom

• Social kompetens

Materialet inom SET heter Livsviktigt. Tanken med Livsviktigt är att eleverna ska tränas inom de fem områdena ovan, svårigheten ökar gradvis. Det finns en elevbok med lärarhandledning för varje årskurs, sen finns det även Storböcker för de yngre. (www.set.st) Men varför ska det vara så styrt? Enligt Jan Nilsson (2007) som jobbar på Malmö högskola som lärarutbildare går det lika bra att undervisa utan läroböcker. Han menar att de läroböcker som vi har idag inte uppfyller kraven, som meningsfullhet, intresse och känslomässigt engagemang, de böcker är lika sällsynta som änglar i klassrummet.

3. Metod

3.1 Urval

I denna studie används två olika metoder för forskning. Den ena var intervjuer med pedagoger som arbetar med SET. Vi intervjuade även barn, (två flickor och tre pojkar i årskurs 2). Det skickades ut, innan dessa intervjutillfälle, information till

föräldrarna/vårdnadshavare för att klargöra vårt syfte med intervjun och för ett godkännande för att genomföra intervjun, ( Denscombe, 2000).

När barnen intervjuades så gjorde vi det tillsammans med ett barn i taget. Syftet med intervjuerna med barnen var att få reda på vad de tycker om lektionerna med SET och hur barnen tolkar SET-lektionerna. Tänker barnen på SET även under andra möten, som till exempel raster eller på fritiden?

I klassrummet observerades lektionstillfällen. Observationer var planerade och alla involverade pedagoger och andra medverkande, var informerade om studien. Hjälpmedel som användes var ljudinspelningar och skriftliga anteckningar, då det är viktigt att samla information om beteende och skeende i naturliga situationer (Patel & Davidson 2003) _{Vi är} medvetna om att människor kan bli påverkade av en observatörs närvaro och eventuellt ändrar sitt beteende när de blir iakttagna. Därför kan detta medföra en kvalitetssänkning på

observationerna, (Kylén 2004).

Vi valde att arbeta med intervjuer för att komma närmare de som praktiserar SET i skolans verksamhet samt att få en personlig kontakt. Vi skapade en relation till både pedagogerna, barnen och arbetsmetoden som studerades. Om det skulle finnas nackdelar eller andra oklarheter med arbetsmetoden så kan man diskutera följfrågor och åsikter i en intervju. Johansson Svedner (2004)rekommenderar att arbeta med kvalitativa intervjuer.

Genom observationerna skulle metoden studeras i praktiken och finna kopplingar till teorin och hitta åsikter om den. Vi ville också gärna se en utbildad SET- pedagog i praktiken för att se hennes/hans lösningar på problem som uppstår individuellt eller i grupp. Ett annat mål med observationer var att se hur barnen agerade och reagerade i SET- undervisningen, och hur pedagogen finner olika vägar för bästa resultat.

3.2 Genomförande

Vi hade ett intervjutillfälle med grundaren av SET i Sverige, Kimber. Den intervjun hölls via telefon och e-post på grund av det geografiska avståndet. Henne tog vi kontakt med eftersom hon är upphovskvinnan i Sverige. Av Kimber blev vi genom e-post rekommenderade att ta kontakt med pedagogen och utbildaren som vi sedan intervjuade. De pedagogerna är utbildningsansvariga i Skåne. Vi har funnit material som vi anser behövligt för vår studie. Materialet består av facklitteratur, kurslitteratur, föreläsningar och internetadresser.

Vi valde två skolor som ligger i en större stad i södra Sverige. Vi valde att ta kontakt med ett skoldaghem för att se hur metoden SET hjälper eleverna på skoldaghemmet där vi vet att alla barn har en eller flera diagnoser. Hur förändras verksamheten med hjälp av SET? Vi valde även att ta kontakt med en grundskola där vi vet att pedagogerna arbetar aktivt med SET varje vecka. Här var målet att observera en vanlig grundskoleklass. De verksamheter vi valde att vara i kontakt med är olika på många sätt, vilket kan resultera i olikheter vad gäller

förutsättningar att observera och förstå. Vi var och pratade med en pedagog som har utbildning i SET, och även en utbildare i SET som även är sexolog. Vi var med och

observera på pedagogens lektioner när hon undervisar i SET. Vi satt med i klassrummet, utan att vara delaktiga. Detta på grund av att vi ville se så mycket resultat som möjligt.

Dessa tillfällen var mellan 40-60 minuter. Efter ett av dessa lektionstillfällen intervjuade vi fem elever. Dessa barnintervjuer tog ca 15 minuter. Det skulle vara roligt, inte tröttande. Vi var även och observerade på skoldaghemmet vid ett tillfälle och intervjuade pedagogen som håller i undervisningen SET.

3.3 Etiska aspekter

De etiska valen är aktuella under hela forskningsprocessen, hänsyn tas till de etiska frågornas vikt redan från undersökningens början fram till slutrapporten.

Undersökningspersonerna i denna studie har från första samtalet blivit informerade om innebörden av denna undersökning och de har även gett samtycke till sitt deltagande under första samtalet. Vi har även förklarat att de när som helst får avbryta och samt att de har rätten att dra sig ur, då detta är frivilligt och de är inte tvungna att delta i något de känner sig

osäkra inför, ( Kvale, 1997).

Då denna undersökning berör pedagoger och deras arbete med elevers sociala och emotionella träning är det väldigt viktigt att konfidentialitet säkras. Under hela forskningsprocessen

4. Resultat och Analys

4.1 Resultat

4.1.1 Resultat 1

Observation i ett klassrum under en SET lektion.

Under observation 1 i klassrummet var där 23 elever i åldern 8 år och två pedagoger. Båda pedagogerna är handledare i metoden SET. De har SET i en speciell sal där det inte är några möbler. På golvet står det skrivet SET:s fyra huvudregler, vilka är:

• Den som talar ska få prata utan att bli avbruten. • Det som sägs i gruppen stannar i gruppen.

• Alla har rätt att säga ”pass” vilket innebär att de inte behöver yttra sig eller dela sina tankar med de övriga.

• Kommentera inte vad övriga säger.

Man ska räcka upp handen om man vill säga något och inte prata rätt ut. Denna lektion fick barnen var sitt nallekort, med en nalle på varje kort som uttryckte olika sinnesstämningar. Barnen fick titta på korten och sen säga hur nallen kände sig och vad den hade varit med om. Sedan delade pedagogen in dem i par då de tillsammans skulle hitta på en saga om sina nallekort, som de sedan spelade upp för klassen. Många av barnen valde igenkännande känslor såsom glad, lycklig, ledsen och arg. Pedagogen säger att förmågan att uttrycka olika känslor ökar med åldern då man får större ordförråd och ökar förståelsen för olika känslor. Speglas barnens välmående här?

Under lektionstillfället nonchalerade pedagogerna de elever som inte räckte upp handen. Efter att eleverna var färdiga så sa pedagogerna alltid tack till eleven som haft ordet. Under observationen såg vi båda två över en liten pojke som var väldigt dämpad och tillbakadragen. När de pratade om sina nallekort så var hans nalle ledsen för att han inte kunde hitta sina föräldrar och andra omgången var nallen även då ledsen för att han var ensam. Eftersom vi båda reagerade på den killen så frågade vi pedagogerna efteråt om det var

en tillfällighet att han var dämpad eller om där är ett mönster. De svarade att han har ett tufft och problematiskt hemförhållande.

Lektionstillfället avslutades med en springtävling på plats där de hade fem olika fysiska rörelser, pedagogerna sa en eller två siffror och barnen skulle göra de olika rörelserna. Det var under lektionen väldigt lugnt och harmoniskt i klassrummet.

4.1.2 Resultat 2

Intervjuer med barn i klass 2

Vi intervjuade fem barn i samband med deras SET- lektionstillfälle. Man kan tänka sig att barnen vi intervjuade har påverkats av denna lektion i sina svar. Barnen vi intervjuade var två flickor och tre pojkar. Vi döper barnen till pojke 1, 2, 3 och flicka 1 och 2. Frågorna vi ställde var.

1. Vad tänker du på när du hör social och emotionell träning, SET 2. Vad gör ni på SET- lektionerna?

3. Varför tror du ni har SET i skolan?

Om man sammanfattar intervjuerna så verkar det på barnen som att de ska lära sig känslor. De ska lära sig fyra regler som styr SET-undervisningen. Barnen verkar förstå att det är känslor som ska bearbetas men på vilket sätt är lite tveksamt. När vi pratade med pojke 1 verkade han vara helt ointresserad av SET. När vi frågade om han tyckte det var roligt med SET som en följdfråga till fråga 3 så svarade han att det var det inte. Han sa att han tyckte det var tråkigt att spela teater(vilket barnen gjorde på observationslektionen). Flickorna hade ungefär samma svar när vi frågade om vad de tänkte på när de hörde SET. De trodde att SET handlar om olika känslor och att man ska lära sig att beskriva hur man känner sig. De tyckte båda att SET var roligt i skolan, speciellt när de hade nallekorten. När vi frågade om varför de trodde att de har SET i skolan så svarade pojke 2 att man ska lära sig vara snäll mot varandra och att man ska förklara sina olika känslor för varandra. Som följdfråga till detta så frågade vi om han tänkte på att även vara snäll hemma och mot kompisar på rasterna? Han sa att han brukar vara snäll men kanske inte alltid mot sina syskon.

Vårt helhetsintryck av dessa intervjuer är att SET tillhör vardagen i skolan, och upplevs inte som något speciellt i denna barngrupp. Det är ett ämne som vilket annat. SET-lektionerna kan vara tråkiga precis som andra lektioner kan vara.

Är barnen för små för denna styrda undervisning? Skulle det vara bättre med andra uppgifter såsom temaarbete, värderingsövningar? Enligt Birgitta Kimber ska man börja arbeta med SET i förskolan och hålla sig strikt till manualen för att SET ska fungera. Som vi skriver i resultatdelen om skoldaghemmet, har pedagogen SET- materialet som en grund i sin undervisning i social och emotionell träning, men håller sig sällan till bokens uppgifter och ser ändå tydligt resultat.

4.1.3 Resultat 3

Introduktion av skoldaghemmet

Skoldaghemmet har funnits i 23 år och har alltid haft plats för tio elever. Eleverna som går på skolan har alla någon sorts diagnos. Diagnos är inget krav på att eleverna ska komma till ett skoldaghem men de elever som kommer till ett skoldaghem har gått igenom assistenter, speciallärare och specialpedagoger innan utredning om att komma till skoldaghem börjar. Vid det laget har en diagnos nästan alltid fastställs på barnet, enligt pedagogen i intervjun. Eleverna går på skoldaghemmet i max två år, i vissa fall tre år. Efter det är målet att eleverna ska komma tillbaka till sin ordinarie hemskola. I vissa fall är det inte möjligt för dem att komma tillbaka då de redan förverkat sin chans att kunna gå kvar där genom att det hänt så mycket att eleven inte är välkommen tillbaka. Ibland är det eleven eller föräldrarna som inte vill att barnet ska börja i samma klass/umgänge utan vill flytta barnet till annan skola. Lokalerna är inredda på ett gemytligt sätt och det framstår som en väldigt familjär verksamhet. Rektorn har varit aktiv sen skolan startade. Elevens dag startar då de blir hämtade vid hemmet av skolans buss vid 8-tiden som kör eleverna till skolan där det äts gemensam frukost. Frukosten är en start på dagen, där pedagogerna har ett tillfälle att läsa av hur eleverna mår och hur deras humör är. Sen delas eleverna upp i sina klasser. Pedagog 1 har tre elever, pedagog 2 har fyra elever och pedagog 3 har tre elever. De är alltid i samma klassrum där eleverna själva valt var de ska sitta. Här är det ingen slump att alla elever har tryckt sina bänkar så nära pedagogen som möjligt. Pedagogen själv säger att det är närheten som är viktig. Eleverna på skoldaghemmet har ett behov av närhet och trygghet vilket man kan se på raster då alla vill vara tillsammans.

Vi hade som tanke att även observera en SET-lektion på skoldaghemmet men tyvärr fick vi inte det. Nu i efterhand när vi varit där så förstår vi att det inte gick att genomföra. För det första så skulle det enligt pedagogen bli kaos i gruppen om två helt nya ansikte skulle vara med på lektionen. För det andra hade fokusen legat på oss under lektionen då det är så viktigt för dessa elever att veta så mycket och att ha kontroll över situationen. Är det något dessa barn har svårt för så är det förändring. De måste finnas rutiner för att oroligheter inte ska uppstå hos dessa barn. Vi var med under frukosten då alla elever var där och bara det gjorde vissa elever lite oroliga.

Intervju med pedagog på ett skoldaghem.

Intervjun på skoldaghemmet började med som vi nämnde ovan en gemensam frukost med de tio eleverna som går på skolan och deras lärare och pedagoger. Pedagogen vi pratade med har arbetet här i tio år. Han introducerade SET när han började på skolan. När pedagogen började för tio år sedan så hade personalen arbetat med social och emotionell träning men SET medförde material och läromedel. Eleverna har SET- undervisning två tillfälle i veckan à 40 minuter. Det är alltid samma pedagog som leder lektionen och alltid samma pedagog som fungerar som bollplank bredvid och alltid samma pedagog som dokumenterar. Vidare menar pedagogen att övrig personal på skoldaghemmet alltid är informerade om vad SET- lektionen handlar om. Anledningen till detta är att pedagogerna alltid ska veta om det uppstår

konflikter eller annan osämja mellan eleverna på grund av det som görs på SET- lektionerna som till exempel olika rollspel. Social och emotionell träning är det som genomsyrar hela verksamheten på skoldaghemmet. Målet med SET för pedagogen är att eleverna ska känna igen regler och förstå sina och andras känslor i spelet med andra personer, och att kunna hantera sina känslor och sätta sig in i andras situation. Pedagogen menar att det är viktigt att hålla en viss struktur i undervisningen, även i andra ämne. Exempelvis kan en situation inträffa vid pingisbordet på rasten, då är det bra att ha en SET-lektion i anslutning till händelsen för att tydliggöra känslor och förståelse för andras tankar kring situationen, säger pedagogen. Vid sådana här situationer kan rollspel och forumspel vara bra verktyg. Det kan praktisk gå till så att eleverna som var med om situationen får fem minuter på sig att

förbereda ett rollspel för att visa vad som hände. Sen spelar de upp det för gruppen och efterhand korrigerar de hur det egentligen gick till, för att sen pratar de om hur det borde gått till. Pedagogen har mycket rollspel i klassrummet för att eleverna och pedagogen får ut

mycket av det. Dessutom tycker eleverna att det är skoj och givande. Pedagogen märker resultat av rollspelet.

När pedagogen ska sätta ihop eleverna i par inför olika övningar i skolan, så tar han mycket hänsyn till vad eleven har i bagaget, säger pedagogen. Om det till exempel är en elev som har varit mycket fysiskt utsatt i hemmiljön så är det viktigt vem han arbetar tillsammans med. Individualiseringen, d.v.s. att se de olika individernas behov i grupp, genomsyrar

verksamheten då barnen är i olika ålder och befinner sig i olika utvecklingsstadier. Pedagogerna förebygger många konflikter genom dessa parbildningar.

Vissa av eleverna i skoldaghemmet har kommit efter i skolarbetet i sin hemskola, vilket är en viktig anledning till att skoldaghemmet använder förskolematerial och ettans och tvåans böcker av Livsviktigt, SET´s läromedel. Pedagogen vi har intervjuat har även gjort eget material utifrån SET som passar hans elever i deras livssituationer.

Pedagogen säger att beröm är viktigt att ge under SET-lektionerna. Har pedagogen en SET- lektion där åtta elever är stökiga medan två elever är lugna och visar intresse för lektionen så är det viktigt för pedagogen att ge beröm till de två eleverna. Han ignorerar det dåliga

beteendet men poängterar för eleverna att vi pratar om det dåliga beteendet sedan. De stökiga eleverna ser hur mycket beröm de lugna eleverna får och vill vara delaktiga. Beröm är ett bra verktyg, menar pedagogen.

Att vara konsekvent och hålla saker man lovar är viktigt för dessa barn som är på

skoldaghemmet. Pedagogen säger att dessa barn kan hysa agg mot dig som pedagog i flera veckor om du ej håller vad du lovar.

Föräldrarna informeras ofta om SET antingen vid möte eller via brev hem. Pedagogen berättar vilka mål han har med SET och vad man som förälder kan tänka på för att hjälpa barnet i sin individuella utveckling. En del av dessa föräldrar kan ej svenska eller är analfabeter, vilket innebär att kommunikationen om SET ibland brister. Han har även hemläxa i SET, men vissa år går inte det på grund av hemmiljöns brister. Pedagogen brukar tipsa om olika föräldrautbildningar som till exempel COPE.

Pedagogen säger att alla eleverna på skoldaghemmet är i behov av social och emotionell träning, men han tror dock att det finns andra metoder än SET. Han

anser att alla elever befinner sig i en riskzon. Om eleven tar upp något hemskt som hänt i hemmet så försöker pedagogen avstyra ämnet och ta upp det med eleven efteråt eftersom eleverna ofta kommer från familjer med stora problem.

4.1.4 Resultat 4

Intervju med utbildare i SET och pedagog i en klass två.

Vi har pratat med en pedagog som arbetar med SET och som dessutom är utbildare inom SET. Vi frågade var de tar tiden ifrån för att kunna ha SET i skolan. På högstadiet på denna skola så har de ett ämne som heter Skolans val, då de har SET, men i de lägre åldrarna så tar de bland annat 10 minuter från svenskan, 10 minuter från SO och 10 minuter från matematiken. SET är ett ämnesövergripande ämne och kan återspeglas i dessa ämnen. Mobbningen har minskat i skolan men samtidigt vet pedagogen att mobbningen är grov hemma och på fritiden. Skolan kan inte påverka vad som händer på fritiden men det är på gång att starta SET för föräldrar då man vill påverka mobbningen i hemmiljön, genom skolan. Praktiskt så fungerar det så att föräldrarna har möte för sig, och barnen har möte för sig, sedan träffas de och har ett

gemensamt möte tillsammans med pedagogerna. Detta gör man för att föräldrarna ska få mer inblick i barnens skola och fritid, och för att gynna relationer i hemmet. Inför årskurs sex så kommer det elever från en annan skola som har undervisning upp till årskurs fem. De nya eleverna har inte haft social och emotionell träning i skolan. Enligt pedagogen så märks det väldigt tydligt i sammanslagningen av eleverna. Det är oro, mobbning och andra kränkningar bland dessa nya elever som ej vanligtvis förekommer på denna skola. Detta kan skapa bråk bland eleverna då olikheter i deras värderingar är så påtagliga. De nya eleverna integreras i SET men det finns märkbar skillnad i det sociala och emotionella beteendet mellan de barnen som har haft social och emotionell träning sedan förskolan och de barnen som har haft det sedan årskurs 6.

Genom SET så kommer det fram information om hemmiljön i klassrummet menar den intervjuade. Beroende på vad barnet säger så avstyr pedagogen ibland samtalet och ibland är det ett ämne för helklass.

Barn 2: Så gör min Mamma med!

Pedagog: Detta får vi prata om mer i enskilt rum.

Pedagogen har sitt ansvar om anmälningsskyldighet. Pedagogen ser en ökning av anmälningar till socialen i kommunen sedan de startade med SET, vilket hon tycker är positivt eftersom åtgärd då kan vidtas. I SET finns det en regel som säger att det som sägs stannar i rummet, men hon klargör väldigt tydligt att ibland måste hon prata med någon annan om vissa saker som sägs. Innan anmälan görs om hemsituationen så pratar pedagogen väldigt tydligt och ingående med barnet för att se vad barnet säger om situationen innan pedagogen pratar med rektor och kurator inför anmälningen.

Angående de elever som behöver mer träning i SET, frågade vi om det utförs av

specialpedagogen eller hur det fungerar. Svaret blev att det finns ingen särskild undervisning i SET, utan de elever som behöver mer träning har ART ( Aggressive replacement training) med skolans specialpedagog.

Enligt pedagogen så finns de alltid elever som faller utanför ramen som varken genom SET eller ART får hjälp med sitt beteende. Vid de fallen så kopplas psykologen eller kuratorn in för vidare planering.

Vidare frågades om det är SET som metod som krävs i skolan eller om annan social och emotionell träning kan utföras på annat sätt för att det ska fungera. Pedagogen säger att det viktigaste är att man har någon sorts social och emotionell träning i skolan, och att man ser resultat. Har man elever med någon sorts diagnos, exempelvis Aspergers syndrom, så är det viktigt att hålla sig till en struktur i undervisningen om social och emotionell träning för att eleverna ska känna sig trygga. Pedagogen ser tydliga resultat med SET när det gäller en elev med diagnosen Aspergers syndrom. Pedagogen får lättare kontakt med eleven som samtidigt har lättare för att sätta ord på sina känslor och slipper bryta ut i aggressivitet lika ofta som förr. Pedagogen säger även att hon tycker att materialet är trist och lite underutvecklat så hon lägger gärna till egna övningar och förstorar de befintliga. Hon saknar även sex och samlevnad i materialet, där hon gör egna kompletteringar.

Vidare berättar pedagogen att grundaren till SET kommer att revidera upplagan av materialet

Livsviktigt. I den nya upplagan av Livsviktigt så kommer exempelvis namnen på barnen att

ändras. Idag finns det bara svenska namn, som vissa kan se som diskriminering, men i det nya materialet så förekommer även namn som till exempel Mohammed. Även genusperspektivet är reviderat, i det nya materialet så gör flickor pojksaker och vice versa. I detta fall försvarar Birgitta Kimber sig med att hon är ” en gammal tant ” som tillhör en äldre generation, som ej inkluderar det ” nya” samhället i sitt tänk. Det finns även kritik mot materialet då ej sex och samlevnad nämns, som är en viktig och stor del av livskunskapen.

4.2 Analys

Jag tror inte på kunskap inmatad utifrån, utan på kunskap som man får hjälp att upptäcka inuti sig själv ( Aurora Carlson)

Enligt skolverket (1998) så är det upp till varje enskild skola om de ska ha livskunskap på schemat eller om ämnet ska integreras i andra ämne. Skolverket (1998)har även en timplan som grundskolan ska följa när det gäller hur många minuter varje ämne får varje läsår. I denna plan så finns det även ett visst antal timmar som heter Skolans val. Här har skolan ett val att lägga in vilket ämne som just denna skola tycker är relevant. Det finns idag till exempel friskolor som har speciella inriktningar mot exempelvis Montessori - och Reggio Emilia - pedagogik. Idag finns inte livskunskap med på skolverkets timplan.

Varför finns det tydliga restriktioner om hur många timmar matematik och svenska man ska ha per läsår men inte livskunskap? Barnen får mycket ämneskunskap i skolan men är inte livskunskapen en del av den grund barn och unga ska stå på efter skolåren. Får inte elever lärdom om livskunskap är risken ganska stor att eleverna ej kommer vidare i det sociala samhället, Löf (2009). Enligt Löf (2009) är skolan den sociala mötesplatsen där livskunskap ska läras.

Med tanke på att skolan enligt läroplanen är den största samlingsplatsen för barn och unga i Sverige så är det kanske så att det måste pratas om värderingar, tankar om vänskap och andra saker som är tänkbara vardagliga händelser i skolan.

Är social och emotionell träning som exempelvis SET en lösning för att skolorna i Sverige kan lindra mobbning och andra kränkningar i skolan? Idag finns det skolor som har

livskunskap på sitt schema på högstadiet, i klass 7-9. Det finns utrymme enligt pedagogen i vår intervju att prata om livskunskapsfrågor i skolan även i årskurserna 1-6 men det finns inga timmar avsatta för ämnet. Om det inte finns avsatta timmar, blir ämnet tillgodogjort i skolan då? I en skola vi varit i kontakt med så använder de sina mentorstimmar som ligger på

fredagar till att prata om känslor och hur man är mot andra. De har kompissamtal där eleverna får berätta om det hänt något tråkigt och/eller roligt i skolan under veckan. De sitter i grupp tillsammans med en lärare och en fritidspedagog som styr upp det. De reder ut om det har varit något bråk under veckan och får inte gå förrän man tagit varandra i hand. Om där inte hänt något speciellt under skolveckan pratar de om relationer, empati, samlevnad och andra delar av livskunskap som pedagogen tycker är viktigt just då. Pedagogen har här använt SET men tyckte inte hon fick någon respons av eleverna och tyckte själv läromedlet var tråkigt. Därför skapade hon ett eget material för livskunskapslektionerna. De har ibland helklass och ibland har de delat upp flickor för sig och pojkar för sig.

Livet handlar i mångt och mycket om att kunna hantera konflikter, kommunicera med andra, tolka andras värderingar och att kunna ta beslut. Situationer med dessa komponenter

förekommer under hela livet, men varför lärs inte detta ut i skolan? (Petersson & Sjödin, 2001:36)

Christoffer Sonesson, ordförande i skolutskottet skriver i artikel ”Inför Livskunskap som ämne i skolan” (2007) att för att få bra betyg i dagens skola gäller det att kunna spela spelet med en rollkaraktär. En mönsterelev skall ha ett beteende präglat av trevlighet och kunnighet samt följa regler och uppsatta mål. Skolungdomar tvingas hålla inne sina känslor och åsikter för att genom stress och betygshets nå lärarens förväntningar.

Sonesson menar vidare att demokratiska medborgare formas genom att elever måste kunna få ha egna personligheter och på så sätt kunna uttrycka åsikter och känslor utan att riskera betyg och rykte.

Enligt Camilla Löf (2009) är ett vanligt mål med livskunskap att stärka relationer. Skolor i Malmö som har livskunskap på schemat har döpt ämnet till egna namn för att få en mer personlig touch på ämnet. Namn som figurerar är ”VI” ( som i vi-anda och gemenskap) ” LEV” (förkortning av Lust, Empati, Val).

Som tidigare nämnts så finns det idag ingen plan för ämnet livskunskap. Det finns politiska oenigheter huruvida ämnet behövs i skolan eller om det redan idag är integrerat i skolans andra ämnen. Vad ska livskunskap vara för lektioner? Ska livskunskap vara en möjlighet för att skapa en trygg och säker miljö för unga att växa upp i eller är det ett ämne som ska medvetandegöra olika kulturella föreställningar i mångkulturella skolor om kärlek, relationer med ett förstärkt jämställdhetsarbete? Vidare säger Löf (2009) att den vaga definitionen av begreppet livskunskap är både ett hinder och en möjlighet. Det beror på vem som ser på det och hur. De många variationerna av livskunskap (statliga och kommersiella) leder till förvirring. Det är inte bara begreppet livskunskap utan också innehåll och arbetssätt som behöver redas ut.

Enligt Löf(2009) uppstår det kvalitativ ojämlikhet i ämnet livskunskap, då det inte finns garanti för att alla elever får samma kunskaper. Genomförandet av undervisningen av livskunskap präglas i lokala praktiker av godtyckliga tolkningar av ämnet och dess innehåll. Vidare skriver Löf (2009) att många av de som arbetar förebyggande menar att det är viktigt att på detta sätt lyfta fram vilka insatser som fungerar och vilka som inte fungerar. SET är en av dessa evidensbaserade lösningarna som lanseras på folkhälsoinstitutets sida.

I boken Social och emotionell träning skriver Kimber (2007) att programmet är evidensbaserat vilket innebär att det finns en vetenskaplig bevisning för att det fungerar i praktiken förutsatt att det görs på föreskrivet sätt.

Är det så att man ska lära ut känslor till barn som redan har känslor. Kan man lära ut känslor? Behöver barn lära sig namnen på olika känslor? Det finns skäl att ifrågasätta SET i

verksamheten. Är det verkligen så att alla barn behöver prata om sina känslor inför hela sin klass? Var hamnar barnen som är tillbakadragna och blyga i denna typ av undervisning? Enligt Kimber (2006) ska man inte förväxla blyga och tillbakadragna barn med socialt emotionellt störda barn, för även om man är blyg och tyst så kan man vara väldigt utvecklad socialt och emotionellt. Är poängen att alla barn verbalt och mentalt ska befinna sig på samma

känslomässiga och sociala nivå? Vidare skriver Kimber (2006) att det är gynnsamt för alla barn att ha SET. Man vet inte vilka barn som är i behov av förebyggande insatser.

Enligt Birgitta Kimber i vår e-postintervju (2009-11-24) ska man inte ta upp problem eller frågor från barnets hem men ändå förekommer det frågor som nedan i läromedlet Livsviktigt. Bland annat frågor som lyder:

• Säg något din familj tycker om hos dig?

• Berätta om någon regel i din familj som du inte tycker om? • Berätta om något du tycker om att göra med din familj?

Dessa frågor kan skapa diskussioner i klassrummet om privata situationer i hemmet.

Pedagogen måste se till att samtalsämnet ej blir för personligt då det ej är meningen att barnen ska dela med sig av privata negativa situationer, här tänker vi på grövre företeelser såsom misshandel och bristande omsorg. Det är pedagogens ansvar att avstyra dessa samtal i gruppen och prata enskilt i efterhand eller i ett annat rum.

Hur fungerar rollen som pedagog med anmälningsskyldighet i förhållandevis till SET´s fyra regler? Här kan, enligt pedagogen, barnets förtroende för pedagogen brytas om pedagogen ej med skicklighet för en dialog med barnet innan anmälan utförs.

Som det ser ut idag så finns det endast ett utgivet material som är riktat direkt till

livskunskap och det är Kimbers handbok SET och läromedlet Livsviktigt. Kimbers material ifrågasätts både av pedagoger som inte tycker att det är tillräckligt material för ämnet livskunskap, och av eleverna som tycker uppgifterna är för lätta och tråkiga.

Pedagoger idag har möjlighet att utveckla ett egentillverkat livskunskapsmaterial, då mål eller plan ej är tillgängliga. Ska man kunna anpassa ämnet livskunskap till gruppen elever man har och se på mer individuella intresse? Är det möjligt att eleverna får vara med att bestämma vilka ämne som ska beröras under livskunskapslektionerna? Det är säkert upp till varje

enskild skola men på en av våra observationsskolor så fick eleven påverka ämnet livskunskap. Behöver det vara ett utgivet material för att pedagoger och elever ska förlita sig på det?

Enligt Birgitta Kimber så är den svenska skolan väldigt manualstyrd. Det bekräftar även Statens folkhälsoinstitut som anser att om man tillför socialt och emotionellt lärande och

använder evidensbaserade metoder, så är ämnet livskunskap definitivt av värde för barns och ungas hälsa. Livskunskap är enligt Lpo94 ett verktyg för att skolan ska lyckas med

värdegrundens uppdrag som är att skapa demokratiska och förstående samhällsmedborgare.

Hur bra är det att barns alla tankar och känslor kommer ut i klassrummet med alla

klasskamrater? Är livskunskap, det vill säga det skolämne där SET ingår, rätt ämne för alla barn? Det kanske är så att SET är ett ämne som specialpedagogerna i skolan ska undervisa i, och att de elever som verkligen behöver det får det på rätt sätt och i mindre grupper.

4.2.1 Sammanfattning och slutsats

För att barn ska utveckla social och emotionell förmåga så anser en del pedagoger, som intervjuades inför denna studie, att SET är en alternativ lösning. Det finns andra metoder och undervisningsmaterial men med tanke på att SET är evidensbaserat material så finns det skolor som föredrar detta istället för eget framställt material inom ämnet livskunskap. Den här studien visar att pedagoger vill ha livskunskap i skolan framförallt därför att

pedagoger har en stor inblick i barnens familjeförhållande och vill främja deras välmående i skolan genom bland annat SET som möjligtvis kan påverka förhållande i hemmet. Det finns pedagoger som är negativt inställda till att använda SET i skolan, då de anser att materialet är tråkigt och väldigt styrt. Dessa pedagoger arbetar utifrån egen metod på dessa

undervisningstimmar. Vissa barn har större behov än andra barn. Vilka faktorer som avgör att vissa barn behöver mer stöd, kan man inte vetenskapligt bevisa, men att socioemotionella och socioekonomiska förhållande spelar roll vet man, bland annat genom Gottmans (1998) observationer av 119 familjer.

Vilka uppväxtförhållande ett barn har/får speglar sig tydligt även i andra miljöer, såsom i skolan. Detta ser pedagogen i resultat 4, då skolan hon arbetar på är mångkulturell och arbetslösheten i bostadsområdet är hög.

alternativ i skolan för att pedagogerna ska nå elevernas känslomässiga nivå. Pedagogerna ser SET- materialet som lättanvänt och tillgängligt om än lite tråkigt, och därigenom slipper man som pedagog lägga ner sin planeringstid på ämnet livskunskap.

Birgitta Kimber har fått kritik för att hon ej har sex och samlevnad i sitt material. Därför är det pedagoger som väljer bort hennes material då detta ämne är högst väsentligt i skolans senare år men även i de lägre årskurserna för att täcka elevens nyfikenhet. Det finns även barn som ej pratar om detta ämne i hemmet. Denna kritiken verkar det som Kimber har tagit åt sig, då hon och Fianne Peterson skriver en bok som heter Sex och SET, som väntas komma ut i januari 2010.

5. Diskussion och kritisk reflektion

Under genomförandet av undersökningen har det stötts på vissa motgångar. Vissa intressanta personer för studien har ej velat eller haft tid för intervju/observation. Bland annat en

professor i pedagogik som ej var intresserad av vårt examensarbete. Anledningen till att vi ville intervjua henne var för hennes syn på individualiseringen. Vi var även i kontakt med Socialstyrelsen med tanke på deras granskningsrapport som förväntades vara färdig i september 2009, men som tyvärr var försenad. När vi personligen pratade med en kontaktperson på Socialstyrelsen så kunde de ej ge svar på våra frågor.

Den första SET-utbildaren som kontaktades hade varken intresse av att ställa upp i en intervju eller av att bli observerad. Hon hänvisade oss däremot vidare till annan SET utbildare. Vi har fått ut tillräckligt med information genom de intervjuer och observationer som genomförts, för att få en bild av hur SET används i skolan och hur det fungerar.

Intervjuerna med pedagogerna gav oss tillräcklig information, men det är svårare att intervjua barn, då deras svar oftast är korta. Dessutom är barnen påverkade av situationen, vilket medför nervositet och osäkerhet. Svaren blir kanske inte alltid korrekta i dessa situationer.

Observationerna var givande, bland annat märktes det på vissa barn att de blev uttråkade efter en stund. Det märktes att materialet var lite barnsligt för dessa barn och att barnens

engagemang mattades av under lektionens gång.

Vi är nöjda med vår undersökning, och det empiriska material som vi samlat in, men samtidigt så skulle det vara roligt att i framtiden få ta del av socialstyrelsens granskningsmaterial som ej var färdigt vid denna tidpunkt. Man måste räkna med lite motgångar, även om det hade varit intressant att exempelvis få, genomföra intervjun med professorn i pedagogik.

Att hitta böcker om metoden SET var inte svårt, men att hitta material som artiklar och forskningsrapporter om SET´s resultat och funktion har varit en del av våra motgångar. Att Birgitta Kimber själv har forskat på sitt material, har inte varit så intressant för oss då vi ej har hittat någon kritik mot SET i dessa rapporter. Vi tror och hoppas att inom den närmsta tiden så

kommer det finnas mer material och granskningar av SET, då det är först nu som metoden har fått fäste ute på skolorna.

Det är först nu, när man läst in sig på ämnet som man ser att det inte alls är så att SET fungerar på alla skolor. Att det inte fungerar beror nog oftast på att pedagogen inte orkar uppfylla de krav som materialet och dess utbildning kräver. För att få undervisa i SET i skolan krävs en längre utbildning som kräver mycket pengar och tid. SET är kanske en benämning som används i skolan för att rektorn ska kunna skriva ett ord på schemat. För det finns ju andra metoder inom livskunskap som leder till samma resultat, men sen dock ej är evidensbaserade. Varför har egentligen ämnet livskunskap kommit på tal? Kan det vara så att pedagoger ser en ökad psykisk ohälsa och på eget initiativ har skapat ett skolämne för att hantera dessa känslor som innebär problem? Vi anser att livskunskap är mycket bredare än vad materialet SET kan ge. Eller var ska fokus ligga i ämnet livskunskap? Ska etik, moral, respekt med

konflikthantering styra? Är livskunskap med andra ord synonymt med värdegrunden? Vi anser att alla barn behöver arbeta med värdegrunden och att det är skolans ansvar att ha en aktuell värdegrund. Men vi tycker att den sociala och emotionella förmågan huvudsakligen ska komma från hemmet, men vad vi kan se så får inte alla barn detta tillfredsställt i sina hem. Vi tycker att livskunskap ska finnas på schemat från förskolan till gymnasiet. Det är viktigt att schemalägga det i grundskolan så att ämnet verkligen bearbetas.

Å andra sidan så undrar vi om barnen kan tvivla på sig själva om de får ämnet SET i skolan? De ska lära sig att vara snälla mot andra och kunna hantera sina känslor på ”rätt” sätt. Är det så att vissa barn kan bli hämmade i sina tankar då undervisningen styr dem till ett sätt att tänka och vara? Här om något måste ju egna känslor få finnas och uttryck för dessa. För vi kan väl inte lära ett barn att känna enbart ”godkända” känslor när en händelse sker utan det är väl högst individuellt. Eller finns det känslor som är fel? Det finns ju känslor som även vi vuxna har svårt att hantera, även om vi anser att vi har fått social och emotionell träning i vår uppväxt.

Om det är Birgitta Kimbers metod SET eller annan form av social och emotionell träning tror vi spelar mindre roll. Det viktiga är att pedagogen är engagerad och tycker ämnet är viktigt och roligt och att man ser att lektionstillfällena ger resultat. Vi anser att man ska vara

halvklass eller mindre grupper när man har ämnet livskunskap för att det blir för få som får ordet i klassen.

Vi kan till och med föredra annan metod än SET då man själv kan skapa olika massagesagor, värderingsövningar och samarbetsövningar men att man i vissa fall kan inspireras av SET´s övningar i grunden. Vi menar inte att man kan ha en ”spontan” oplanerad lektion i ämnet utan det ska självklart finnas en struktur, som många barn behöver. En slutsats är då att livskunskap måste in i vår läroplan och få tydliga riktlinjer.

Ämnet livskunskap är svårt att definiera och vi anser att det kan vara av lokala behov ämnet styrs av. Alltså tycker vi inte att målen i läroplanen behöver vara fastställda. Men alla barn, oberoende av bakgrund ska få ämnet livskunskap i skolan.

Genom arbetet har vi kommit in på andra infallsvinklar kring social och emotionell förmåga som hade varit intressant att undersöka. Så som:

Hur stor påverkan på barnet i skolan kommer hemifrån? Hjälper social och emotionell träning om barnet ej får det i hemmet? Måste skolan ha ett samarbete med barnets familj för att träningen ska ge resultat? Enligt pedagogen vi intervjuade så ser hon tydliga resultat så som färre konflikter och bättre kamratanda i skolan men samtidigt vet hon om att det finns grov mobbning på fritiden hos vissa av dessa barn. Vad har social och emotionell träning i skolan för poäng då? Hur blir framtiden för dessa barn som får social och emotionell träning i skolan men inte alls i hemmet? Kommer de att vara socialt och emotionellt utvecklade trots dessa motgångar i hemmet?

Trots det är ett svårt område att forska i så skulle det vara intressant att skriva om samspelet mellan hemmet och skolan i social och emotionell träning. Vi skulle absolut inte vilja vara utan detta arbete som vi har skrivit idag men intresset har väckts för andra vinklar. Men detta är absolut ett aktuellt och intressant ämne som vi tar med oss ut i arbetslivet.

Referenser

Asmervik, Sverre & Ogden, Terje. (2001). Barn med behov av särkilt stöd. Lund: Studentlittertur

Bremberg, Sven (2007) Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och

ungdom. Statens folkhälsoinstitut.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2005). Att bli sig själv. Stockholm: Liber Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2002). Själv-känsla. Stockholm: Liber. Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Goleman, Daniel. (2007). Känslans intelligens. Stockholm: Wahlstöm & Widstrand.

Gottman, John (1998) EQ för föräldrar hur du utvecklar känslans intelligens hos

ditt barn, , Stockholm: Natur & Kultur

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov. (2001) Examensarbete i lärarutbildningen

undersökningsmetoder och språklig utformning. Lund: Studentlitteratur

Kimber, Birgitta. (2006). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och

emotionell kompetens. Solna. Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Kimber, Birgitta. (2005). Lyckas som lärare. Solna. Ekelunds/Gleerups Utbildning AB

Kimber, Birgitta. (2007). SET Social och emotionell träning. Stockholm: Natur & Kultur.

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar – intervju · enkät · observation, Stockholm: Bonnier utbildning AB

Månsson, Annika & Vallberg Roth, Ann-Christine ( 2005) Skriv och referensanvisningar. Malmö Högskola

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning, Lund: Studentlitteratur

Ogden , Terje (2003) Social kompetens och problembeteende i skolan, Stockholm: Liber AB Ogden, Terje (2005) Skolans mål och möjligheter, Stockholm: Liber AB

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Petersson Staffan & Sjödin Lars (2001) Tänk om: Att arbeta med social kompetens i skolan , Lund: Studentlitteratur AB

Webster-Stratton, Carolyn (2004). Utveckla barns emotionella och sociala

kompetens. Stockholm: Förlagshuset Gothia

Wennberg, Bodil (2000) EQ på svenska - Emotionell intelligens i föräldrarollen i

relationen på arbetsplatsen i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Artiklar

Pedagogiska Magasinet, Nilsson, Lennart. (2004)”Vettikett” stoppar mobbing. Stockholm: Lärarförbundet. Internet www.birgittakimber.se http://www.dn.se/opinion/debatt/psykiska-ohalsan-forvarras-mycket-bland-svenska-barn-1.361371 tillgänglig 2009-11-11 http://www.fhi.se/Documents/Vart19uppdrag/BoU/Uppslagsverket/Slutrapp_slutver sion_080331.pdf (tillgänglig2009-12-09) http://www2.fhi.se/templates/fhischoolstart____8300.aspx tillgänglig (2009-12-09) www.fiannepetersson.se (http://www.nwt.se/asikter/debatt/article18276.ece). tillgänglig 2009-11-24 www.set.st www.skolverket.se http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=2&skolform=11&sprak=sv&id= 11&ar=0405&extraid=&valtyp=&sel=&txt (tillgänglig 2009-11-24)