Vi har i denna studie strävat efter att vara objektiva, men vi är medvetna om att det är nästintill omöjligt då det är svårt att bortse från sina egna fördomar och förutfattade meningar (Ejvegård, 2002).
Vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån det utvecklingspedagogiska förhållningssättet och Pramlings övriga teorier om lek och lärande (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson; 2003 Pramling Samuelsson och Mårdsjö, 1997; Pramling Samuelsson och Sheridan, 1999). Vi har även analyserat utifrån Grahns (Brügge, Glantz och Sandell, 2006; Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman, 1997; Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski, 2007; Dahlgren och Szczepanski 2001) tankar om utemiljöns betydelse för barns lek. Vårt empiriska material stämmer inte alltid överens med dessa förhållningssätt vilket kan bero på att verksamheten och pedagogerna utgår från andra synsätt. Det har t.ex. visat sig att en del av pedagogerna anser att de inte ska störa barnen i deras lek, medans det utvecklingspedagogiska förhållningssättet framhäver att man som pedagog ska vara med i leken i större utsträckning. En annan anledning till att vi inte sett att pedagogerna varit så delaktiga i leken kan bero på att de inte velat störa oss i vår observation.
I början av studien skickade vi ut brev till föräldrarna för att informera om vårt syfte med studien och att vi skulle komma och observera samt ha samtal med barnen. Föräldrarna skulle genom en svarstalong ge sitt godkännande om deras barn fick vara med i observationer resp. samtal. Eftersom vi har begärt in svar har det blivit ett problem då vi endast fick in hälften av de talonger som vi lämnat ut. Vi förstår att detta har påverkat studien då vi endast kunnat observera och samtala med en begränsad grupp barn. Detta är något som vi i efterhand hade velat göra annorlunda. Det hade räckt med ett godkännande från förälder endast vid samtal med barnen.
Valet av förskola har naturligtvis påverkat vårt empiriska material då alla förskolor är olika. Det går alltså inte att generalisera att resultatet skulle bli detsamma på alla utomhusförskolor. Vi är även medveta om att resultatet påverkats av många saker och att vår studie kanske inte hade varit den samma om vi gjort om den på samma förskola.
Under studiens gång har vi fått nya tankar och idéer om vad man skulle kunna studera närmare i barnens lek. Det har framkommit att pojkars och flickors lek inte skiljer sig åt något nämnvärt på Björnens förskola. Därför skulle det vara intressant att studera detta närmare, om det verkligen är så och vad det i så fall beror på. Vi uppfattar det som att barnen inte har en varierande miljö. Vi tycker det hade varit intressant att studera detta vidare och undersöka om allt i Lpfö98 bearbetas. Det hade också varit intressant att jämföra verksamheten på en vanlig förskola resp. en utomhusförskola för att se vilka skillnader och likheter som finns.
Avslutningsvis kan vi konstatera att vårt samarbete har fungerat bra och att vi har lärt oss mycket under studiens gång. Vi vill ge vår handledare Camilla Löf ett stort tack för betydande handledning och stöd i vår arbetsprocess. Vi vill även tacka Björnens förskola och avdelningarna Blåbäret och Hallonet för att de har gjort vår studie möjlig att genomföra och för deras tillmötesgående bemötande.
Referenser
Bell, Judith (1995) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Brügge, Britta, Glantz, Matz, Sandell, Klas (2006) Friluftslivets pedagogik. Kristiansstad: Kristiansstads Boktryckeri AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997)
Ute på dagis. Hässleholm.
Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (2007)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla Poland: Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski Anders (2001) Utomhuspedagogik. Boklig bildning och
sinnlig erfarenhet. Åtvidaberg: Åtvidabergs Bok & Tryck Ab.
Dewey, John (2002) Individ, skola och samhälle. Borås: Centraltryckeriet.
Ejvegård, Rolf (2002) Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987) Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm: HLS Förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1991) Varför leker inte barnen? En rapport från ett daghem. Stockholm: HLS Förlag.
Key, Ellen (1995) Barnets århundrade Öland: Ölandstryckarna.
Lillemyr, Ole Fredrik (1990) Lek på allvar - Teorier om lek under förskoleåren. Lund: Studentlitteratur.
Lillemyr, Ole Fredrik (2002) Lek-upplevelse-lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok. (s.9-10, 25) Stockholm: Lärarförbundet.
Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj. (2003) Det lekande lärande barnet –
i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997) Grundläggande färdigheter
och färdigheters grundläggande Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (1999) Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Hangaard Rasmussen, Torben (1997) Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur.
Rubinstein Reich, Lena, Wesén, Bodil (1986) Observera mera! Lund: Studentlitteratur. ATL Lantbrukets Affärstidning Därför mår vi bra ute i skogen. Finns tillgänglig 2009-11-30 på:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=40096
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Finns tillgänglig 2009-10-30 på:
http://74.125.77.132/search?q=cache:4FHIt92M8gMJ:www.vr.se/download/18.668745410b3 7070528800029/HS%255B1%255D.pdf+forskningsetiska+principer+inom+humanistisk- samh%C3%A4llsvetenskaplig+forskning&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se