Vi valde vårt undersökningsområde efter ett tidigare projektarbete där vi hade upptäckt att många barn i Malmö har invandrarbakgrund och då även ett annat modersmål än det svenska. Detta intresserade oss och vi ville undersöka hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling.
Vi har upplevt att det blev problem från allra första början när vi skulle skaffa fram pedagoger som var villiga att ställa upp i vår undersökning. Pedagogerna på en av förskolorna var upptagna av inskolningar och ansåg att de inte kunde medverka i vår undersökning på grund av det. Det fanns även sjukdomar som påverkade oss negativt, vikarierna ville inte heller delta i undersökningen. Allt detta gjorde att vår undersökning men intervjuer och sammanställningar och senare även våra analyser blev kraftigt försenade. Detta skapade oro för oss och vi fick ta nya tag för vårt fortsatta arbete.
Vi bestämde att vi skulle både intervjua pedagoger och observera samlingar. Vi gjorde allt detta och för bara några veckor sedan bestämde vi att vi inte skulle använda oss av observationer av samlingar. Det skulle bli alldeles för tungt att analysera även samlingarna, arbetet skulle bli för stort, tyckte vi. Vi hade lagt ner ganska mycket arbete och tid på samlingarna – observationer och tabeller om vem som pratade mest på samlingarna. Det var ju intressant i sig, men vi skulle nog då observerat varje pedagog, alltså tio stycken för sig och därefter analyserat även allt detta. Vi insåg att vi måste släppa observationerna av samlingar. Det skulle kunna vara en vidare studie att ha både intervjuer och observationer av samlingar.
Att dokumentera intervjuerna med hjälp av diktafon var ett måste, annars hade det inte gått att få så fylliga svar nertecknade. Det var tidskrävande att transkribera utsagorna. Jag, Tarja, kunde inte både lyssna och skriva på datorn samtidigt. Så det tog lång tid att först skriva allt för hand och sedan på datorn.
I början var det kämpigt med motgångarna med intervjuarbetet men sedan har arbetet fortskridit ganska bra. Det har kanske varit en liten nackdel att vi inte har svenska som
modersmål någon av oss, det blir lite svårare att hitta synonymer t.ex. Men som tur är finns det hjälp att få med datorn. Annars har det varit bra att vara två med skrivandet. Vi har kunnat ge stöd åt varandra och att hitta idéer är ju lättare än om man är ensam.
Referenser
Amborn, Helen & Hansson, Jan (1998). Glädje i skolan. En bok om litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. Stockholm: En bok för alla.
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Bjar Louise & Liberg, Caroline (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Arlöv: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Utbildningsdepartementet (1998). Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB. (16s).
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Pramling, Ingrid (1991). Barn och inlärning. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag
Vygotskij, Lev S (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Öhman, Margareta (1996). Empati genom lek. Stockholm: Liber AB.
Nätburna referenser
www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/vfanyheter/5.40d4b5361132df5496380001 4820.html. (tillgänglig 2007-07-23).
www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/varforbehovssatsningen.4.1dacb2b107 7f326f0180002569.html. (tillgänglig 2007-07-23).
www.vr.se (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga A
Malmö den 5 september 2007
Hej!
Vi är två studenter, Tarja Karjalainen Andersson och Mercedes Loredo Skoghagen, från Malmö högskola som läser Barn- och ungdomsvetenskap, 80 poäng. Den här terminen skriver vi vårt examensarbete på 10 poäng, som handlar om pedagogens roll i barnens språkutveckling.
Den här frågan väckte intresse hos oss när vi ett tidigare arbete på våren 2006 upptäckte att över 20 procent av eleverna från årskurs nio i Malmö inte hade godkända betyg i kärnämnena, dvs. svenska, engelska och matematik, för att komma till gymnasiets nationella program. Därför tänkte vi forska i hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling redan i förskolan.
Vi har valt den förskolan som Du ansvarar för, för vårt forskande arbete. Vi tänker intervjua pedagoger på en av avdelningarna.
Vi är mycket tacksamma för att få ett svar från Dig senast måndag d. 10/9 och hoppas på att får göra vår studie på den valda förskolan.
Med vänlig hälsning
Tarja Karjalainen Andersson Mercedes Loredo Skoghagen
Bilaga B
Malmö den 13 september 2007
Hej (pedagogernas namn):
Vi är två studenter, Tarja Karjalainen Andersson och Mercedes Loredo Skoghagen från Malmö högskola som läser Barn- och ungdomsvetenskap, 80 poäng. Den här terminen skriver vi vårt examensarbete på 10 poäng, som handlar om pedagogens roll i barnens språkutveckling.
Den här frågan väckte intresse hos oss när vi ett tidigare arbete på våren 2006 upptäckte att över 20 procent av eleverna från årskurs nio i Malmö inte hade godkända betyg i kärnämnena, dvs. svenska, engelska och matematik, för att komma till gymnasiets nationella program. Därför tänkte vi undersöka hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling redan i förskolan.
Vi har valt ut Er avdelning för vår studie. Vi kommer att vara mycket tacksamma för ert stöd. Vi vill gärna intervjua Er pedagoger och intervjufrågorna kommer ni att få några dagar innan. Vi tänkte komma på torsdag den 21.9 med start kl.8.30.förmiddagen.
Tack för ert stöd!
Med vänlig hälsning
Tarja Karjalainen Andersson Mercedes Loredo Skoghagen
Bilaga C
Intervjufrågor till pedagogerna.
1. Varför tycker du att det är viktigt att barnen lär sig det svenska språket?
2. Hur arbetar ni med barnens språkutveckling?
- Varför tycker du att det är viktigt att arbeta på det sättet?
3. Hur skapar ni en god lärandemiljö avseende språkutveckling? Vad är en god lärandemiljö för barns språkutveckling för dig?
- Innemiljö.
- Utemiljö
4. Vad är det viktigaste redskapet för dig som pedagog att använda dig av för barns språkutveckling?
5. I vilket sammanhang anser du att barnet utvecklat sitt språk bäst? - Varför, kan du motivera ditt svar?
6. Anser du att det är viktigt att barn med ett annat första språk än svenska använder sitt modersmål på förskolan?
- Kan du motivera ditt svar?
7. Har barn med ett annat första språk än svenska, träning/undervisning på sitt modersmål?
8. Hur involverar ni föräldrarna i deras barns språkutveckling?