Jag är införstådd med att det inte går att dra en generell slutsats baserat på min studie då den bara bygger på en klass. Den får därför ses som ett resultat av hur just den klassens populärkultur uttrycks och hur den klassens lärare väljer att använda populärkulturen i undervisningen. Det skulle varit roligt och intressant att göra en större studie av detta slag som baseras på flera klasser, antingen på samma skola så att resultatet representerar skolans utbildnings- och kunskapssyn eller på olika skolor i andra områden och kanske med yngre pedagoger. Det hade också varit roligt att göra studien i högre åldrar, där både populärkulturen kanske är mer uttalad och där eleverna har ett större inflytande.
Jag känner att det var en rimlig tid att genomföra en studie av denna omfattning. Det hade blivit för mycket material att analysera och tidsmässigt svårt att observera fler än en klass. Transkriberingen av intervjuerna tog lång tid och det var ibland svårt att begränsa materialet och plocka ut delar som skulle ingå i redovisningen och analysen. Samtidigt som jag ville att alla elever i klassen skulle ingå i intervjumaterialet, så att jag inte skulle missa någonting av vikt, kände jag att det var omfattande att gå igenom 20 elevsamtal om vardera 30 minuter. Innan intervjuerna genomfördes fick jag tillfälle att bilda mig en uppfattning om elevernas populärkultur genom att de fick fylla i ett frågeformulär. Detta hjälpte mig i utformningen av frågor till eleverna, vilket håll intervjun skulle gå, vilka frågor som jag ville ha ett mer utförligt svar på och hur vanlig användningen av andra medier var bland eleverna.
Det som var till min fördel var att jag kände eleverna väl och därför kändes risken för blyghet inför intervjuerna liten. Jag visste att min närvaro i klassen varken skulle ses som jobbig eller märkvärdig. Om den tidigare relationen mellan mig och eleverna underlättade för insamlingen av empiri så upplevde jag att den tidigare relationen med Anna försvårade intervjun med henne. Jag fann det svårt att pressa henne på frågor som hon upplevde som jobbiga, t.ex. om avsaknaden av datoranvändning i undervisningen. Jag upplevde det också som att hennes svar ibland var lite för korta och avvisande, som om hon inte behövde förklara sig närmre. Jag tror att
36
jag skulle ha fått mer ingående och längre svar om jag inte känt henne sen tidigare.
Genom att använda mig av ljudupptagning underlättade jag intervjuerna avsevärt. Det hade varit svårt, om inte omöjligt att få med hela svaren enbart genom anteckningar. Antagligen hade kontakten mellan mig och barnen störts, samtalet skulle ha känts formellt och intervjuerna hade med största sannolikhet förkortats. I min sista intervju som var med Anna, upptäckte jag att bandet var fullt och dessvärre var det för sent att göra något åt det. Så den intervjun fick jag anteckna och det var både tids- och koncentrationskrävande. Med en bättre planering och koll på materialet inför den intervjun hade jag undvikit den komplikationen.
Då privata rum var svåra att få tag på fick biblioteket med sin tystnad och sitt lugn utgöra intervjuplatsen. Detta fungerade okej, men emellanåt fylldes lokalen med prat och barn, vilket resulterade i att det blev svårt att höra barnen som jag intervjuade och att koncentrationen bröts. De blev medvetna om att de befann sig i en utsatt situation och att de andra eleverna tittade på dem. Om det hade funnits möjlighet så hade det varit att föredra ett avskilt rum med dörr, så att ingen obehörig kunde störa. Med bättre planering hade detta kanske gått att förutse och eventuellt hade ett rum kunnat ordnats fram.
37
Referenslista
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella
förändringarna. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna. Att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik
för barnintervjuer. Stockholm: Liber
Ellneby, Ylva (2005). Cyberungar – eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och kultur
Erlandsson Hans (2006). Barn, unga och internet. Allt med alla alltid. Sverige: Docendo AB
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Uppsala: Acta
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet -en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber
Holmberg, Olle & Malmgren, Gun (1982). Populära hjältar och gamla klassiker -om att läsa
litteratur på fritiden och i skolan. Lund: Pedagogiska gruppen
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Magnus (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
38
Rönnberg, Margareta (2006). ”Nya medier” - men samma gamla barnkultur? Uppsala: Filmförlaget
SOU (1997:121). Skolfrågor – Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB
Sundin, Maria & Rydell, Susanne (2008). Webb för unga. Stockholm: Jure förlag AB
Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet -Pedagogisk dokumentation med hjälp av
olika medier. Stockholm: Liber
Åberg, Ann & Lanz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik -etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
Internet
http://www.ne.se/populärkultur Tillgänglig 2010-10-28
Lgr 11 (2010) Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
39
Bilaga 1
Frågeformulär till eleverna
1. Vad tycker du om att göra när du inte är i skolan? 2. Vad tittar du på för program på tv?
3. Vilka filmer tycker du om? 4. Vilken musik lyssnar du på?
5. Brukar du gå på datorn? Om ja, vad gör du på datorn? 6. Brukar du spela tv-spel? Om ja, vilka tv-spel tycker du om? 7. Vad är roligast i skolan? Varför?
8. Vad är tråkigast i skolan?
9. Finns det något som du skulle vilja göra mer av i skolan? 10. Om du fick vara lärare för en dag, vad skulle du då göra?
40
Bilaga 2
Intervjufrågor till lärare
1. Vem väljer vilka böcker som eleverna ska läsa på lässtunden? 2. Finns det böcker som de inte får välja?
3. Hade serietidningar varit ett bra komplement till låneböckerna?
4. Skulle man kunna använda sig av datorn i svensk och matteundervisning? 5. Skulle dataspel kunna fungera som ett undervisningsmaterial?
6. Tycker du att dagens barnprogram är lärorika och utvecklande för barnen? Finns det barnprogram som du anser är rent ”skräp”?
7. Skulle det känts främmande att använda elevernas musiksmak på musiktimmarna? 8. Hur insatt är du i elevernas populärkultur?
9. Ser du populärkultur som en kunskapskälla eller mer som tidsfördriv?
10. En del elever har svårt i skolan. Hur ställer du dig till att sammanfläta deras intressen med undervisningen för att förbättra deras skolresultat? Har du erfarenhet av detta?
11. I förskolan är barnens livsvärld starkt sammankopplad till undervisningen genom leken. Upplever du detta även i skolan?
12. Skolverket har tidigare sagt att mycket undervisning ligger långt borta från elevernas livsvärld, vad anser du om detta?
13. Anser du att dagens elever är mer kompetenta vid skolstarten än förr om åren?
14. I den nya kursplanen läggs mer fokus på språk och matematik. Vad har du för positiva och negativa åsikter om detta?
15. I intervjuerna som gjordes med eleverna framgår det att de flesta elevers favoritämne i skolan är matematik och helst arbetar dem med matteboken. Varför är det så tror du?