I början av arbetet kände vi att leken var ett självklart val för oss att skriva om. Vi valde att skriva om leken då vi båda är intresserade av att jobba i förskolan, där lek är en viktig del i barnens vardag. Forskningslitteratur om lek fann vi båda mycket intressant och när vi läste om leken kom vi automatiskt in på genus. Redan här fick vi intresse för genus, men vi valde att fokusera på leken, dock ur ett genusperspektiv. När det var dags att göra undersökningar på förskolan kom vi alltså dit med tanken på att studera barnens lek. Vi kom till förskolan med teckningsuppgiften och hade förutfattade meningar om vad barnen skulle rita. Att barnen skulle vara medvetna om sina val av färger var något vi hade förutfattade meningar om. Detta fick vi dock inte fram i lika stor utsträckning som vi trott. Vi trodde att barnen skulle berätta att färgerna var det som kännetecknade flickor respektive pojkar, men fokus hamnade på yttre attribut istället. Trots att de flesta barnen inte nämnde färgerna kunde vi se att majoriteten omedvetet hade valt de könsspecifika färgerna. Även under andra teckningsuppgiften när barnen skulle rita, blev resultatet inte heller som vi förmodat. Här trodde vi att barnen skulle rita teckningar med typiska flick- och pojkleksaker. Istället fick vi fram ett varierat resultat där leksakerna skiljde sig från våra förutfattade meningar.
Vid intervjuerna med både barnen och pedagogerna ställde vi frågor rörande barns lek. Svaren vi fick berörde dock genus snarare än lek. Vi blev väldigt intresserade av vad som gör att barn har den uppfattning de har angående genus och valde därför att byta fokus. När materialitet vi fått in analyserats kom vi fram till att det behövde göras en kompletterande intervju. Detta för att få mer tydliga svar angående genus då vår fokus från början låg på barns lek. Vårt empiriska material hade kunnat vara mer omfattande om vi hade haft fokus på genus från början. Då hade vi eventuellt kunnat ställa andra frågor gällande barns och pedagogers resonemang kring genus och på så sätt fått andra svar. Både pedagogerna och barnen pratade om pojkars så kallade medfödda rörelsebehov. Detta tyckte vi var intressant men vi har inte kunnat hitta någon forskning
32
som kunnat bekräfta att det är medfött. Vi har enbart hittat litteratur som säger att pojkar rörelsebehov har formats fram av samhället och dess omgivning. Varför har vi människor förutfattade meningar om pojkars rörelsebehov? Kan inte pojkar sitta still lika länge som flickor? Är det mer acceptabelt att pojkar springer runt och är vilda? Detta är frågor som uppkommit under arbetets gång, men som vi inte kunnat besvara.
Detta examensarbete har varit både intressant och kunskapsutvecklande för oss båda. Nya kunskaper har tillkommit som vi kommer ta med oss ut i arbetslivet. Vi har kommit fram till att vi ska försöka stäva efter att arbeta för att bryta de traditionella könsrollerna. Vi hade en bild av hur könsmönster skapas redan innan vi påbörjade arbetet. Denna har förändrats under arbetets gång. Vi har upptäckt att vi som pedagoger har en viktigare roll i skapandet av könsmönster, än vad vi tidigare trott.
33
Referenser
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2010). Att göra kön. Om vårt våldsamma
behov av att vara kvinnor och män. Smedjebacken: Scandbook Ab.
Graf, Johanna & Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna (1991). Visst är det
skillnad! Malmö: Wiksell förlag AB
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund .1. Uppl. Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla. (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan. Lärarens handbok - Läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yr-
kesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Britta (2007) Modiga prinsessor & ömsinta killar. Malmö: Elanders Berlings.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Rithander, Susanne, (1997). Flickor och pojkar i förskolan: hjälpfröknar och rebeller. Solna: Almqvist och Wiksell.
Sandquist, Anna-Marie (1998). Visst görs vi olika! Jämställda barn- hur skulle det se
ut? Stockholm: Svenska kommunförbund.
Svaleryd, Kajsa, (2003). Genuspedagogik. En tanke- och handlings bok för arbete med
34
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
35
Bilaga 1
Hej!
Våra namn är Astri Antoni och Emelie Göransson. Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på Malmö Högskola, lärarutbildningen.
För att kunna genomföra vår studie om hur barns lek påverkas av genus, skulle vi behöva observera och intervjua ert barn. Därför är nu vår förhoppning med detta brev, få tillfällen att observera och intervjua Ert barn.
Vi kommer under vår process att använda oss av diktafon. Den empiriska insamlingen, materialet, kommer endast att användas till vår studie. Vi kommer inte heller nämna förskolans och barnens namn, utan fingerade sådana.
Om du/ni INTE godkänner att ____________________________ får delta i denna undersökning var vänlig att lämna lappen till personalen senast onsdag den 14 september.
Hoppas på ett positivt gensvar!
Med vänliga hälsningar
36
Bilaga 2
Intervjufrågor till barnen
Vad lekar pojkar/flickor med?
Vad leker pojkar/flickor för lekar?
Hur leker pojkar/flickor?
Varför lekar pojkar/flickor som de gör?
Vem bestämmer vad du får leka med?
37
Bilaga 3
Intervjufrågor till pedagog
Hur skiljer sig flickors respektive pojkars lek?
Hur syns skillnaderna mellan könen?
Hur påverkar miljön barnens val av lek?
Hur skiljer sig leken åt då den utövas inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv?
Hur tror du att du påverkar barnens val av leken?
38
Bilaga 4
39
40
41
42
43
44
45