Diskussion och kritisk reflektion

I det här arbetet har vi sett både likheter och skillnader i de båda förskoleklassernas verksamheter. Vi tycker att vi har fått svar på våra frågor rörande förskoleklassens verksamhet, fast att undersökningen bara baserats på två förskoleklassverksamheter i T- kommun. Vi tycker att vårt tillvägagångssätt och valet av metod har fyllt den funktion som har gjort att vi kunnat samla in vår empiri till arbetet. Valet vi gjorde att använda oss av kvalitativa intervjuer har stärkt vårt arbete och oss själva under arbetets gång. Redan under hösten när vi startade med projektplanen lade vi upp ett tidsschema för att vara säkra på att tiden skulle räcka till. Tillsammans har vi strukturerat upp arbetsfördelningen med lån av litteratur, intervjutillfällen och skrivtillfällena. Vi tycker att arbetet har flutit på och vi har inte stött på några större hinder. Vår handledare har varit till mycket stor hjälp under arbetets gång, hon har varit tydlig med sin handledning och stöttat oss under processen. Något vi tycker hade varit intressant att göra är en undersökning med alla förskoleklasserna i T-kommun, för att se om svaren vi fått från de två förskoleklasserna stämmer överens med de andra förskoleklasserna i kommunen. Med det här arbetet har vi fått fördjupad kunskap angående de två förskoleklassernas verksamheter och upplägg utifrån pedagogernas syn i T-kommun. Precis som utvecklingssamordnaren så tycker vi att förskoleklassens verksamhet har för få timmar om vi jämför med att många barn tillbringar fler timmar på fritids än i förskoleklassens verksamhet.

De båda verksamheterna består av ungefär samma barnantal i de två förskoleklasserna som vi har intervjuat personal ifrån, pedagogerna i verksamheterna har olika lång

arbetslivserfarenhet. De två lärarna har varit verksamma mellan två och tre år och de två förskollärarna har varit yrkesverksamma i cirka trettio år. Det här märkte vi tydligt under intervjuerna, då förskollärarna var mycket mer aktiva i sina uttalanden gällande förskoleklassens verksamhet. Vi tyckte oss se att lärarna i Blommans förskoleklass var mer skolinriktade i sitt arbetssätt än vad förskollärarna var i Gräsets förskoleklass. Ändå har vi fått fram med hjälp av våra intervjuer, att de arbetar mot samma strävansmål.

Utvecklingssamordnaren som varit involverad i vårt arbete tycker det är konstigt att förskoleklassen har blivit en egen skolform, då den bara varar i ett år. Under intervjun med henne kom diskussionen upp om ett tionde skolår, hennes önskan är inte att det tionde skolåret träder i kraft men hon ansåg det inte vara någon katastrof. Själva anser vi att ett tionde skolår inte är den optimala lösningen. Vår önskan hade varit att man utvärderade förskoleklassens verksamhet för att kunna förbättra och utveckla den redan befintliga verksamheten.

Hennes fråga spontant var om det tionde skolåret skulle vara baserat på förskoleklassens verksamhet, den frågan har vi också ställt oss under arbetets gång. Är tanken att förskoleklassens verksamhet ska försvinna och att det istället ska bildas en speciell verksamhet för femåringarna? Hur långt ner i åldrarna ska man ställa krav på barnen? När ska barn få lov att vara barn?

Då vi intervjuade utvecklingssamordnaren angående pedagogernas utbildningar i förskoleklasserna fick vi till svar att det är förskollärare som arbetar i verksamheterna. När vi intervjuade de andra fyra pedagogerna fick vi veta att förskoleklassernas personal i kommunen består av barnskötare, fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Det här är också något vi ifrågasätter, vem ska leda förskoleklassens verksamhet i framtiden, förskollärarna eller lärarna?

Enligt de fyra pedagogerna ute i verksamheterna är leken ett verktyg och inlärningen sker i lekens form. Med hjälp av leken når barnen läroplanens mål. Det lustfyllda lärandet poängteras av alla informanterna och med lekens hjälp kommer barnen vidare i sin utveckling. Utifrån de fem intervjuerna vi har gjort tycker vi att vi kan se att leken har stor betydelse i de båda förskoleklassernas verksamheter, vilket vi hoppas fortgår i

Referenser

Bergström, Eva (2006). Förskoleklassen. Stockholm: Fortbildning AB.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala AB: Kunskapsföretaget.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka. Stockholm: Liber AB.

Karlsson Marie, Melander Helen, Pérez Prieto Héctor, Sahlström Fritjof (2006).

Förskoleklassen – ett tionde skolår? Stockholm: Liber AB.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna. Stockholm: HLS Förlag.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? Stockholm: Liber AB.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mauritzson, Ulla (1997). Att lära som sexåring. Skolverket. Stockholm: Liber.

Skolverket (2008-11-29) Förskoleklass. Hemsida 2008- 02- 15 http://www.skolverket.se/sb/d/372/a/839

Skolverket (1999). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: CE Fritzes AB.

Strandberg, Leif (2005). Vygotskijs kulturhistoriska psykologi. Stockholm: Reggio Emiliainstitutet.

Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Vygotskij, Lev (1981). Psykologi och dialektik. Malmö: Norstedt & Söners förlag. Skogs kartografiska AB.

Bilaga 1 Intervjufrågor:

 Hur ser pedagogerna på förskoleklassens verksamhet - är det förskola eller skola? Är den inspirerad av skolan eller förskolan?

 Hur ser förskoleklassens verksamhet ut där du arbetar? Beskriv hur en dag ser ut.

 Vad har personalen i förskoleklassen för utbildning?

 På vilka sätt synliggörs alla barn i förskoleklassen?

 Hur stor betydelse har leken i förskoleklassen?

 Om du fick bestämma hur skulle förskoleklassens verksamhet se ut?

 Har barnen någon möjlighet att påverka verksamhetens innehåll?