Vad kunde då utläsas ur analysen av framställningen av tanten i de sju bilderböckerna som undersöktes? Arbetet har gett fördjupade kunskaper om hur tanten beskrivs som litterär gestalt och resultatet är att en tant kan se olika och förändras med tiden och med synen på kvinnan och barnen i samhället. Analyserna är gjorda efter författarens egen tolkningsförmåga men flera olika tolkningar kan göras. Materialet är inte påverkbart och på så sätt kan man inte påverka resultaten på samma sätt som under ett möte med en intervjuperson. Följaktligen kan det sägas att vetenskapligheten är hög. Dock har en del antagningar gjorts i beskrivningen av den litterära gestalten som när en tant skildras enbart mot en vit bakgrund.
Generellt sätt kan sägas att tantgestalterna är beskrivna med få ord i texten. Dock har både bild och text tillsammans utgjort analysmaterialet i samtliga fall. En del
tantgestalter i bilderböckerna var sagofigurer medan andra skulle föreställa människor. Genom boken Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin uppstår en tolkningsutmaning då det är oklart vilken tid som avses egentligen. Har tanterna dessa icke tidstypiska kläder (krinoliner) för att budskapet lättare ska gå in i medvetandet hos läsaren och barnen med budskapet att detta är möjligt/omöljigt för tanter och därmed barn och läsare? Eller är berättelserna med de tre tanterna saga/fantasy och ska tolkas som sådana? Alla tanter i de sju böckerna jämfördes slutligen.
Tidsramen för arbetet har varit bra. Att arbeta själv har haft flera fördelar och genererar ett självständigt förhållande till slutarbetet men diskussioner med eventuell kollega har saknats. Detta har kompenserats av den självständiga kontakten med handledaren. Efter hand som processen fortlöpte dök egna slutsatser upp och egna observationer gjorde sig gällande. Flera genomgångar av böckerna gjordes. Ett till sådant här arbete torde utföras på liknande sätt. Med det tillägget att alla böcker i originalutgåva borde analyseras.
Freden & Sandström (2007) skriver i sin magisteruppsats ”Vi och dem?” om etnicitet i
bilderboken att ”Tanten är inte heller någon huvudkaraktär/…/ men har sammantaget en
mer varierad personlighet. Kvinnor med annat ursprung än det svenska blir ofta en platt personlighet i bilderböckerna men den svenska tanten är mer utmålad och är snarare en rund personlighet”(Fredén & Sandström, 2007:45). Det vore intressant att undersöka hur invandrartanten framställs i bilderboken och göra en jämförelse.
Referenser
Alhanko, Josephine, (2004), Bilderbokens förändring, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen.
Ambjörnsson, Fanny, (2003), I en klass för sig, Stockholm:Ordfront, Andersson, Maria & Druker, Elin, (2008), Barnlitteraturanalyser,Lund: Studentlitteratur:
Bergman, Per, (1971), Studier kring Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, Stockholm:Albert Bonniers förlag
Beskow, Elsa, (1907),Olles skidfärd ,originalutgåva. Stockholm:Wahlström & Widstrand
Beskow, Elsa, (1994), Olles skidfärd , Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag Beskow, Elsa,(1918), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , originalutgåva Stockholm:Åhlén & Åkerlunds förlag
Beskow, Elsa, (1994), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier & Carlsen
Beskow, Elsa, (2008), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier & Carlsen
Beskow, Elsa, (1925) , Tant Bruns födelsedag, originalutgåva ,Stockholm: Åhlén & Åkerlund förlag Beskow, Elsa, (1977), Tant Bruns födelsedag, Stockholm:Albert Bonniers förlag
Elsa, (1929) Petter och Lotta på äventyr, originalutgåva, Stockholm: Wahlström & Widstrand
Beskow, Beskow, Elsa, (1963), Petter och Lotta på äventyr, Stockholm:Albert Bonniers förlag
Beskow, Elsa, (1947 ), Petter och Lottas jul, originalutgåva Stockholm :Albert Bonniers förlag
Beskow, Elsa,(1947) Petter och Lottas jul, Stockholm: Albert Bonniers förlag
Beskow, Elsa, (1942, Farbror Blås nya båt, originalutgåva Stockholm:Bonniers förlag Beskow, Elsa,( 1942), Farbror Blås nya båt, Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag, Beskow, Elsa, (1984), ABC-resan, Stockholm:Bonniers förlag
Björk, Chanda, (2005), Folksagans prinsessa – en god förebild än idag, C-uppsats, Konstvetenskapliga institutionen, Södertörns Högskola
Blomqvist, Magnus, (2007), Heteronormativitet i bilderboken, D-uppsats, Lärarhögskolan Stockholm
Bäckström, Ann-Sofi (2007) , Pionjärer inom barnvisan, C-uppsat, Luleå tekniska universitet
Eilard, Angerd, (2007), Den svenska läseboken, Avhandling, Lärarhögskolan Malmö
Hirdman, Yvonne, (1992), Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Stockholm: Carlssons
Freden, Anna & Sandström, Lina, (2007), Vi och dem?, D-uppsats, Högskolan i Borås
Hirdman, Yvonne, (2004), Genussystemet, Lund: Studentlitteratur
Johannesson, Elsa, (1994), Struktur och tolkning – en undersökning av strukturer i Elsa Beskows sagovärld och hur de tolkats, C-uppsats, Lunds universitet.
Jung, Carl G, (1964). Människan och hennes symboler, Forum:
Lindgren, Astrid, (1985) Pippi Långstrump, Stockholm : Rabén och Sjögren
Lundmark, Aili, (2004), Den snälla tanten och andra klassiska figurer, C-uppsats, Uppsala
universitet
Lykke Nina, (2003:1,s 47-56.), Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift
Nikolajeva, Maria, (2000), Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur Nikolajeva, Maria, (2000), Barnbokens byggklossar, Lund: Studentlitteratur Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder,
Rey, Margret, (1949), Pricken, Stockholm: Rabén och Sjögren, Rey,Margret, (2001, Pricken, , Stockholm : Rabén och Sjögren
Rhedin, Ulla, (2004), Bilderbokens hemligheter, Stockholm : Alfabeta Bokförlag Rönnerstedt, Torsten, (1993),Arketyperna och litteraturen, Malmö: Gleerups förlag Simonsson, Maria, (2004), Bilderboken i förskolan, , Linköpings universitet
Sundkvist, Maria, (2004: s 4-5) Pricken, Locus, Stockholm:Barnboksinstitutet Sundkvist, Maria (2008) ”xxx” i Geijerstam, Jan af (red.) (2008). Industriland:tolv forskare om när Sverige blev modernt. Stockholm : Premiss,
Sundkvist, Maria, (2008), Bilderboken som källa i barndomshistorisk forskning: (under utgivning)
Svedner, Per Olof & Bo Johansson, (1996), Examensarbetet i lärarutbildningen, Lund: Kunskapsförlaget:
Svenska Akademin, (2005), Ordbok över svenska språket,trettiofjärde bandet, Malmö: Erlanders Berglings förlag
Svenskt konstnärslexikon, (1952), första bandet, Malmö: Allhems förlag
Webreferenser
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127825&i_word=Elsa%20Beskow, Tillgänglig 20008-11-14 http:// www. ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O357018&i_word=tant Tillgänglig 20008-11-14http://svenska namn.se/visa/Nanna, Tillgänglig 20008-11-14
http://www.operan.se/templates/ShowDetails.aspx?id=78&showid=582, Tillgänglig 2008-11-16