För insamling av det empiriska materialet till denna undersökning funderande vi på olika metoder, intervjuer av både barn och pedagoger samt observationer av barn. Vi begränsade oss till att enbart intervjua pedagoger då vi förstod att det skulle kunna bli svårt att genomföra barnintervjuer. Vi tänker att barn i förskoleåldern har svårt för att sätta ord på sin egen utveckling av språket. Dessutom bör nog intervjuaren ha erfarenhet av att intervjua barn då det erfordras frågor som är formulerade på ett speciellt vis. Från början diskuterade vi att observera barns språkutveckling. Detta hade inte varit möjligt då vi tänker att en sådan undersökning behöver göras under en längre tid för att se en utveckling. Därför valde vi istället att titta på hur barn använder språket. De val vi gjorde har varit användbara för att samla in ett så omfattande empiriska material som vi ville ha.
Intervjuerna önskade vi att göra enskilt men då möjlighet inte fanns till det på en av förskolorna genomfördes intervju av två informanter samtidigt. Vi funderar över om de svar vi fick av dessa två informanter kunde ha blivit annorlunda vid enskilda intervjuer. Informanterna kanske påverkar varandras svar då det uppstod samtal mellan dem där åsikter växlades och svaren kunde ändras under diskussionens gång. Vi funderar även över att när den ena informanten pratade kanske den andra glömde bort vad den ville säga. Nu i efterhand har vi kommit fram till att vi borde stått på oss och förklarat att vi önskade enskilda intervjuer för att få ett så användbart material som möjligt. Som intervjuare kunde vi erbjudit att komma vid ytterligare ett tillfälle. Vi tror att det har betydelse att detta var det första intervjutillfället som vi genomförde. Det fanns en rädsla inom oss för att ställa krav på informanterna. Kanske de skulle dragit sig ur vår undersökning. Men vi känner ändå att vi fick användbart material från båda två.
Platsen där genomförandet av intervjuerna skulle ske var från början ett separat rum i innemiljö. Vi ansåg att i den miljön skulle informanterna påverkades minst. På en av förskolorna fanns inte tillgång till separat rum inomhus utan det blev en lugn plats utomhus. När alla intervjuer var genomförda förstod vi att utemiljön inte påverkade i
41
den utsträckningen som vi trodde. Vi fick samma kvalitet på materialet från alla intervjuerna oavsett plats för genomförande.
Valet att använda diktafon för att dokumentera intervjuerna är vi nöjda med då vi förmodligen har fått mer detaljerade och omfattande information än vad vi hade fått vid dokumentation med papper och penna. Diktafonen har hjälpt oss att fånga informanternas svar ordagrant. Vi kunde fokusera på att lyssna på svaren och ställa följdfrågor. Hade vi enbart använt penna och papper hade vi nog känt det obekvämt och allt som sagts hade inte kommit med. Detta tror vi kunde lett till att sortering av empirimaterialen börjat redan vid intervjusituationen.
Målet med observationerna var att de skulle komplettera intervjuerna vilket vi också känner att de har gjort. Valet att bara observera på en av förskolorna istället för en gång på vardera förskola berodde på olika orsaker. Hade vi valt att observera på alla tre förskolorna tänker vi att materialet hade blivit tunt eftersom vi inte hade hunnit stifta bekantskap med förskolan. I resultatet visade det sig att vi fått ut mest användbart material vid tredje observationstillfället. Det var även vid detta tillfälle vi kände oss mest trygga som observatörer. I efterhand har vi kommit fram till att första obeservationstillfället gått åt till att stifta bekantskap med förskolan och vid det andra tillfället började vi se språkets användning mellan individerna. Vi upplevde att även om vi valt att vara icke deltagande observatörer påverkade vi situationerna med vår kroppsliga närvaro då barnen började söka kontakt med oss. Detta kan ha påverkat vårt resultat men det är inget vi kan konstatera.
Sen tidigare har vi båda kunskap inom utomhuspedagogik bland annat genom kurser som innefattar detta område. Trots denna erfarenhet har vi strävat efter att gå in i undersökningen med objektiva ögon. Vi är medvetna om att våra tidigare kunskaper kan ha påverkat resultatet då dessa kan ha använts omedvetet vid tolkningen av det empiriska materialet. Vid intervjuerna och observationerna strävade vi efter att vara mottagliga för allt som kunde vara användbart inom vårt undersökningsområde.
Under arbetets gång har flera nya intressanta frågeställningar uppstått. De frågor vi anser vara mest intressanta i fortsatta undersökningar är att göra en jämförelse mellan utomhusförskolors och inomhusförskolors arbete med språk. En annan fråga är vilken betydelse det icke verbala språket har för kommunikation. Då vill vi genomföra en
42
undersökning med både barn som besitter och saknar ett verbalt språk. Det hade även varit intressant att följa barn som varit på utomhusförskola upp i grundskolan. Befinner sig dessa barn på samma nivå som barn från en inomhusförskola? Har de försprång eller saknar barnen något?
Då detta är en fallstudie som genomförts på utvalda förskolor är resultatet inte generellt för alla utomhusförskolor. Genomför vi undersökningen igen vid ett senare tillfälle kommer resultatet inte bli det samma.
43
Referenser
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I Lars Owe Dahlgren, Sverre Sjölander, Jan Paul Strid & Anders Szczepanski (Red.)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla-närmiljö blir lärmiljö (39-48). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.), Utomhusdidaktik (s.9-23). Lund: Studentlitteratur.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Ericsson, Gunilla (2002). Lära ute. Upplevelser och lärande i naturen. Friluftsfrämjandet. Hägersten.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering, Del:2 Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline (2003). Samtalskulturer-samtal i utveckling I Louise Bjar & Caroline Libergs (Red.) Barn utvecklar sitt språk (79-98). Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline (2003). Språk i sammanhang. I Louise Bjar & Caroline Libergs (Red.)
Barn utvecklar sitt språk (s.17-27). Lund: Studentlitteratur.
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Lundegård, Iann (2004). Att tända en eld. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.), Utomhusdidaktik (s.81-97). Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundet.
44
Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan - Lpfö98. Stockholm: Fritzes.
Stensson, Lennart (2007). Utomhuspedagoik och lägerskola. Umeå: Umeå universitet.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Strömqvist, Sven (2003). Barn utvecklar sitt språk. I Louise Bjar & Caroline Libergs (Red.) Barns tidiga språkutveckling (s.57-77). Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet-ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Lars Owe Dahlgren, Sverre Sjölander, Jan Paul Strid & Anders szczepanski (Red.)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla-närmiljö blir lärmiljö (9-33). Lund: Studentlitteratur.
Tornéus, Margit (2000). På tal om språk – en bok om språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber.
Wagner, Ulla (2006). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Wohlin, Ammi (2004). Kulturlandskapet och torpet i undervisningen. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.), Utomhusdidaktik (s.47-61). Lund:
Studentlitteratur.
Internetreferenser
Hartman, Sven (2007)Pedagogikens giganter: John Dewey. Tillgänglig 2009-11-25. http://uraccess.navicast.net.support.mah.se/mov.php?xid=145288
45
http://uraccess.navicast.net.support.mah.se/mov.php?xid=145295
Vetenskapsrådet (2009-10-29). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: 2009-10-29. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
46
Bilaga 1
Intervjufrågor
* Hur länge har du arbetat som förskollärare?
* Vad fick dig att börja arbeta på en utomhusförskola?
* Hur länge har du arbetat som förskollärare i utomhusverksamhet? * Vad är utomhuspedagogik för dig?
* Vad är språkutveckling för dig?
* Vad har du för syn/visioner på barns språkutveckling?
* På vilket sätt är de genomförbara i uteverksamheten?
* På vilket sätt anser du att utomhusverksamhet kan bidra till barns språkutveckling?
* Hur arbetar ni med att stärka barns språkutveckling?
47
Bilaga 2
Hej!
Vi är två lärarstuderande på Malmö Högskolas Lärarutbildning som under
hösten och vintern ska skriva vårt examensarbete där vi valt att undersöka
hur uteförskolor arbetar med språkutveckling, både planerat och
oplanerat.
Vi studerar båda två till förskollärare, samt lärare för de tidiga åren i
grundskolan under huvudämnet Barn- och ungdomsvetenskap.
För att samla in empiriskt material söker vi två utomhusförskolor där vi
kan intervjua 2-3 förskollärare om deras tankar och erfarenheter kring
språkutveckling i utemiljön.
Vi önskar även att observera barngruppen i den fria leken för att ta del av
språkutvecklingen i dessa situationer. Vid observationerna fungerar vi som
icke deltagande observatörer. Vi räknar med att genomföra dessa vid
några tillfällen beroende på mängden material vi får in.
Till vårt förfogande har vi dagar i veckorna 44, 45, 46.
Vi hoppas att ni är intresserade av att delta i vår undersökning. Är
tacksamma för svar senast den 22 oktober 2009.
MED FÖRHOPPNINGAR OM STORT INTRESSE OCH TREVLIGA
MÖTEN!
Med vänliga hälsningar
48
Bilaga 3