Vi tycker att undersökningen har varit intressant att genomföra och vi har lärt oss mycket på vägen. Den kunskap som vi har tillgodogjort oss har gett en fördjupad förståelse för barnens syn på lek.
Vi tycker att vi har uppnått det som vi har efterstävat samtidigt som vi har delat många tankar och idéer och uppmuntrat varande under jobbiga stunder. Upplägget på arbetet har i stort fungerat bra. Vi valde att skriva hela arbetet tillsammans för att båda två skulle vara delaktiga i hela processen.
Intervjuerna med barnen gick bra och vi fick intressanta svar. Vi anade i början av undersökningen att vi inte skulle få fylliga svar från barnen och detta stämde bra överens med vår föreställning. Under processen gång känner vi att det hade underlättat om vi också hade intervjuat pedagogerna för då hade vi haft mer empiriskt material att arbeta med. Men trots detta känner vi att vi ändå lyckats uppnå vårt syfte då vi hela tiden har haft barnen som utgångspunkt.
Valet av metod har till stor del fungerat bra. Vi känner dock att vi kunde ha uteslutit fotografierna i intervjun. Fotot hade inte det syfte som vi trodde det skulle ha från början. Vi hade hoppats på mer samtal kring fotot och kunnat använde det som diskussionsunderlag men så blev det tyvärr inte. Barnen berättade vad de gjorde på fotografiet och därefter blev det inget mer samtal kring den, trots att vi försökte flera gånger genom att ställe olika frågor.
Vi intervjuade åtta barn i vår undersökning där vi fick två bortfall pga. av att barnen inte ville svara på våra frågor. Vi upplever inte att våra frågor till barnen var otydliga eller svåra för att större delen av barnen kunde besvara frågorna. Vi är medvetna om att barnen är under ständig språkutveckling. Det kan bidra till att det blir svårt för barnen att delge och reflektera kring sina tankar. Det är troligtvis lättare att delge sina tankar ju bättre utvecklad språkförmåga vi har.
Nu när vi är färdiga med arbetet har vi fått nya tankar och idéer om vad vi mer skulle vilja ta reda på och undersöka vidare. Det skulle vara intressant att genomföra samma studie på ett stort antal förskolor och se likheter och skillnader i barnens resonemang. En annan sak som också hade varit intressant är att undersöka och se om miljön och pedagogernas arbetssätt påverkar barnens resonemang om lek.
Referenslista
Christensen, Lars, Andersson, Nina, Carlsson, Carin och Haglund, Lars (1998). Marknadsundersökning en handbok. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Att förstå barns tankar.
Metodik en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hjorth, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek- en undersökning av hur barn
uppfattar lek i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid, (2006). Lek och läroplan : möten
mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Lillemyr, Ole Fredrik. (2002) Lek-upplevelse-lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan. Lpfö 98, Utbildningsdepartementet (2006). Stockholm:
Skolverket och CE Fritzes AB.
Löfdahl, Annica (2002). Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt
meningsskapande. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap,
Pedagogik, Universitet.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande
barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Rithander, Susanne, (1997).Flickor och pojkar i förskolan: hjälpfröknar och rebeller.
Falköping: Gummessons tryckeri AB.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik : en tanke- och handlingsbok för arbete med
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön- Med historiska och
nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, S. Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Elektroniska referenser
Barnombudsmannen(2004:03). Samtala med barn och unga Tillgänglig 2009-02-18
http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/samtala%20med%20barn2004_tillganglig. pdf
Bilaga 1
Hej!
Våra namn är Maida Pilipovic och Lina Nilsson, Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på Malmö Högskola, lärarutbildningen. Eftersom vi nu är på vår avslutande termin skriver vi vårt examensarbete som handlar om flickors och pojkars tankar om lek i förskolan.
För att kunna genomföra vår studie behöver vi observera och intervjua. Därför är nu vår förhoppning med detta brev, få tillfällen att observera och intervjua Ert barn.
Vi kommer under vår process att använda oss av digitalkamera och diktafon. Den empiriska insamlingen, materialet, kommer endast att användas till vår studie. Vi kommer inte heller nämna förskolan och barnens namn, utan fingerat sådant. Hoppas på ett positivt gensvar och isåfall med underskrift snarast!
Lappen kan lämnas till personalen. Med vänliga hälsningar
Maida Pilipovic och Lina Nilsson
____________________________ ___________________________