7.1 Slutsatser
I denna studie finns påtagliga kulturella klasskillnader utifrån både genus och etniskt perspektiv. Genom rapporter från Skolverket (2010) och Folkehelseinstituttet (2009:11) synliggörs att integrationsmöjligheten påverkas av de kulturella dimensionerna. Vidare åskådliggörs även skillnader i hur män och kvinnor integreras i och med respondenternas svar och det framgår att det finns klasskillnader ur ett socioekonomiskt och/eller akademiskt perspektiv gällande de svenska ungdomarna med svenskfödda föräldrar beroende på om de läser ett akademiskt- eller praktiskt gymnasieprogram (jämför Bourdieu 1996; Bronfenbrenner 2005).
I och med dessa påtagliga skillnader synliggörs även att det uppkommer en ny klass i och med att det kommer nya etniska grupper in i de svenska systemen där vita kvinnor är underordnade vita män medan män med annan etnisk bakgrund underordnas de vita personerna och kvinnor med annan etnisk bakgrund underordnas samtliga. Ytterligare är att barnen med annan etnisk bakgrund är underordnade i föräldrarnas kultur medan de lyfts upp till en jämställd nivå av svenska kulturen genom både lagar, förordningar samt institutioner vilket kan skapa problem i integrationen (jämför Chancer & Watkins 2009; Folkehelseinstituttet 2009:11; Bronfenbrenner 2005).
I en jämförelse mellan denna studies resultat och Hofstede’s data syns skillnader gällande hur Sverige och Japan förhåller sig gentemot varandra. I denna studie närmar sig Japan och Sverige varandra inom vissa frågor vilket skulle kunna härledas till det växande globala informations- och medieflödet.
7.2 Slutdiskussion
Hofstede och Hofstede (2005:348) beskriver hur många det är som under 1900-talets senare del har flyttat från sina hemländer till nya kulturer. De individer som kommit till Sverige som flyktingar har ofta kommit oförberedda, blivit ”inslängda” i våra kulturella sammanhang, måste lära sig ett nytt språk och måste framförallt lära sig att fungera i den svenska kulturen, trots att de har fötts in i helt andra kulturella värderingar och därmed har helt andra mentala program (jämför Hofstede & Hofstede 2005:348). Hofstede, Pedersen och Hofstede (2002) påpekar att även om de flesta inte kan gå igenom alla stadier gällande kulturell acceptans utan fastnar i något av stadierna så behöver vi lära oss att integrera olika kulturer för att vi ska kunna fungera i ett multikulturellt samhälle som vi idag lever i. Hofstede m.fl. (2002:27) menar att det inte går att förutsätta att alla utländska personer en dag kommer att bli som oss och att ”Man kan inte få en aspekt av en kultur som man tycker om utan att få andra som man kanske inte tycker om så mycket” (Citat översatt av uppsatsförfattarna Hofstede m.fl. 2002:34). Hofstede och Hofstede (2005:349) nämner att olika politiska ideologier är mycket olika och att medan rasister och ultrahögern vill utvisa minoriteter och stänga gränserna så vill civiliserade statmakters politik antingen assimilera, att minoriteterna så fort som möjligt ska uppgå i den stora massan genom att bli som alla andra och inte ha kvar sin särprägel alls, eller integrera, vilket innebär att rötter och kulturell särprägel inte bara accepteras utan även uppmuntras och att de ändå kan vara fullvärdiga samhällsmedborgare. Ett land tenderar att luta åt det ena eller andra hållet och Sverige har som mål att integrera.
Värderingar är en kulturs kärna och stabila element. Det kan dock vara problematiskt om man tar svaren bokstavligt eftersom att en människa kanske handlar annorlunda än vad hon i en enkät medger hur hon tänker (Hofstede & Hofstede 2005:34-35; jämför även Fielding & Fielding 1986). I de olika gruppernas svar har upptäckts att individer i t.ex. fråga 10 svarar att de föredar att välja själva samtidigt som de i fråga 19 svarar att de väljer att följa med gruppen vilket indikerar ett motsatsförhållande. Motsatsförhållandet skulle kunna vara en indikering på
31 att de, som Fielding och Fielding (1986) och Hofstede och Hofstede (2005:34-35) påpekar, svarar på ett sätt samtidigt som de agerar på ett annat. Det här medför att resultaten kan bli osäkra och det kan bli svårt att dra slutsatser. Men även om de värderingar som mäts enbart skulle handla om en människas tankar kring situationer så påvisas skillnader i hur människor i olika kulturer tänker (Hofstede & Hofstede 2005:34-35). Ett tydligt exempel är när somaliska individers svar skiljer sig signifikant från svaren i figur 8.3 så försvåras analysen i och med att skillnaderna medför att informationen i figur 8.3 inte blir lika trovärdig. Det kan därför vara bra att separera grupperna enligt vilken kulturell bakgrund de har och inte slå ihop en grupp av flyktingar, invandrare samt ensamkommande flyktingbarn på det sätt som gjorts i denna studie (jämför bilaga 4). Det skulle vara intressant att göra ytterligare studier i detta med större grupper av respondenter från respektive land.
Svensk lag, Barnkonventionen samt Skollagen medverkar till att reproducera ett system där alla människors lika värde poängteras och därmed reproduceras även det individualistiska perspektivet (jämför Bronfenbrenner 2005; Bourdieu 1996, Hofstede & Hofstede 2005). Det finns tydliga kontraster i hur ungdomarna med utländskfödda föräldrar (fig. 8.2) har svarat då de å ena sidan svarar mycket individualistiskt i vissa frågor, till och med mer än vad ungdomar med svenskfödda föräldrar svarat, å andra sidan mycket kollektivistiskt, vilket skulle kunna vara det kulturspecifika som ungdomarna håller kvar vid från sina föräldrars kultur. Detta kan jämföras med Hofstede’s (2002:23) idéer kring kulturchockar och Folkehelseinstituttets rapport (2009:11) påvisar att speciellt ensamkommande flyktingbarn och ungdomar kan komma att få depressiva symptom då de inte förstår allt som händer i den nya kulturen. UNHCR (2008) poängterar att det är viktigt att barnen får vara delaktiga och trygga och att bästa sättet för barnen att uppnå det är genom att erbjuda dem ett familjehem. UNHCR markerar att ensamkommande flyktingbarn mår bäst av att placeras hos släkt eller andra som har samma kulturella bakgrund samtidigt som UNHCR (2008) poängterar att det är viktigt att barnen får en kontinuitet i samspel och att de kan ta till sig de värderingar som den nya familjen står för. Men, om barnen bor hos en svensk familj eller en institution kan förändringen i värderingarna innebära assimilering istället för integrering vilket går emot det barnkonventionen stadgar.
Ofta pratar man om andra och hur kulturer ska respekteras och integreras i svenska samhället men sällan diskuteras hur vår egen kultur fungerar.
”To understand a person is to understand their values. Values are infact learned from families and culture itself. Values come from a person's beliefs and therefore you need to understand the culture where the person grew up. Problems can easily occur when an outsider interprets other cultures through his or her own cultural ”lens”.
(Citat Reggie Pawle 2010).
Både Herlitz (2007) och Hofstede m.fl. (2002) beskriver att svårigheter kan uppstå när människor använder sina egna kulturella värderingar när de tolkar andra kulturer och deras beteenden, ritualer, hjältar, gester m.m. Om vi t.ex. jämför individualism och kollektivism så kan vi se att individualister lägger tyngden på den egna individens makt och bestämmanderätt. Det här kan kännas igen i Sveriges Sociallagar, där individers bestämmanderätt och insyn är en självklarhet, och i Sveriges Grundlag, där det finns stiftat att alla är lika. Vi har massor av beslut att fatta varje dag och vi är vana vid att fråga oss ”vad vill jag? Vad tycker jag?” Vi blir tränade i skolor och universitet att ha ett kritiskt förhållningssätt och vi gör redan som små barn distinktion mellan ”mig” och ”andra”. Vi upplever jaget som förknippat med självkänsla och självförverkligande finns med i lagen som varje människas rättighet. Vi har en tendens att tänka att ”vi är alla lika” och alla människor har en inre kärna som egentligen, bara den blir fri från yttre omständigheter, kan utveckla ett själv eller ett jag – en egen individ. Här tror vi att de flesta Svenskar kan känna igen sig. När vi går till en anställningsintervju i Sverige så blir
32 vi ofta ombedda att berätta några positiva egenskaper och några negativa egenskaper som vi själva har. Vi säger naturligtvis att vi är snälla, sociala, ärliga, eller andra kontextlösa egenskaper. Vi säger sällan att vi är snälla mot våra släktingar. Att vi är ärliga mot våra vänner eller att vi är sociala på jobbet. Detta kontextlösa sätt att beskriva oss själva är ofta samma sätt som vi ser på andra människor i andra kulturer. Vi kan aldrig vara fria från vår egen kultur. Även om vi tror att vi är det när vi får lära oss att vara kritiska och reflekterande, vilket även det är en del av vår kultur!
Om vi då istället jämför med ett kollektivistiskt sätt som t.ex. Japan har kan ses att människor i Japan tenderar att sätta sina olika egenskaper i en kontext. De är blyga med sina lärare. De är glada med sina vänner. Ta till exempel en människa som står ensam på en fest. Vi kanske tänker att människan är blyg medan någon med det kollektivistiska perspektivet skulle tänka att personen i fråga kanske är blyg för att den inte känner någon på festen. Kollektivistiska personer tenderar att se till gruppens bestämmanderätt för gruppen är det som ger identitet. Relationer är det viktigaste och distinktionen görs istället mellan ”vi” och ”de andra”. Synen på ”de andra” är att de är annorlunda från oss och de kommer aldrig att kunna bli som oss/”vi”. Det synsättet är ganska tydligt i Japan genom sättet att se på utländska personer. En gång utländsk alltid utländsk. Som utländskt född men ändå Japansk medborgare kommer du ändå aldrig att ses som en Japansk person.
I Japan är kontext och situation mycket viktigt och därför finns olika roller och lagar för olika personer. Hierarki och beroende utav varandra är inbäddat i samhällssystemet. De individer från kollektivistiska länder som vi tidigare talat med är överens om att man först går med i en grupp och sedan söker sina vänner inom ramen för gruppen. Gruppen är den viktiga tillhörigheten och man förväntas att ta hand om varandras behov utan att yttra dessa behov själv då det ses som själviskt och skamligt. Alla dessa olikheter bäddar för konflikter och missuppfattningar. De kollektivistiska personerna har en tendens att tycka att individualister inte visar respekt, inte agerar propert och därför är ohyfsade. De individualistiska ser istället de kollektivistiska personerna som antingen dominanta och stela (personer med hög status) eller som fjäskande och fega (personer med låg status). Och vad ska vi då göra med all denna information? Om vi kan anta en interkulturell medvetenhet genom att separera observation och tolkning kan vi vara förberedda att undvika misstolkningar och därigenom uppnå en god kommunikation trots kulturella skillnader (jämför Hofstede m.fl. 2002; 2010, Herlitz 2007; Chancer & Watkins 2009; Bronfenbrenner 2005; Folkehelseinstituttet 2009:11).
Studiens grundidé var att jämföra hur boendesituation och kulturell bakgrund hos ensamkommande flyktingbarn påverkade studieresultat och därmed integration i det svenska samhället. På grund av svårigheter att få tag på tillräckligt många respondenter samt betyg valde vi att flytta fokus till flyktingar och invandrare och använda oss av sekundärkällor som rapporter från Skolverket och Folkehelseinstituttet. Studiens grundide har dock tagits väl emot av olika institutioner och den är högst aktuell trots att den i dagsläget är för tidig att genomföra.
33
8 Källförteckning
Allwood, Carl Martin & Franzén Elsie C (2003). Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer och
socialarbetare Falkenberg: Natur och Kultur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Barnkonventionen 1 hämtat 20 oktober, 2010 från
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/index.cgi?module_instance=3&action=pod _show&id=34
Barnkonventionen 2 hämtat 20 oktober, 2010 från
http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e999aed047eb 281537d7/fn_891120.pdf
Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Bronfenbrenner, Urie (2005) Making human beings Human - Bioecological perspectives on
human development London: Sage Publications Ltd.
Von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi – Barn och ungdomsåren Danmark: Naryayana Press
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber
Dahl, Gudrun & Smedler, Ann- Charlotte (1993). Det respektfulla mötet. Ett symposium om
forskningsetik och antropologi. Uppsala: Ord och form.
Dahmström, Karin (2005). Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Fielding Nigel G. , & Fielding, Jane L. (1986) Linking Data Qualitative research methods
series 4 New Bury Park, CA: Sage Publications Inc.
Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 Avhengig og Selvstendig. Enslige mindreårige
flyktningers stemmer i tall og tale. Hämtat 7 december 2010 från
http://www.fhi.no/eway/default.aspx?pid=233&trg=MainLeft_5583&MainArea_5661=5583: 0:15,1134:1:0:0:::0:0&MainLeft_5583=5603:82116::1:5699:30:::0:0
Herlitz, Gillis (2007). Kulturgrammatik- hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Uppsala: Publishing House AB
Hofstede 1 hämtat 16 november 2010 från http://www.geerthofstede.nl/culture.aspx
Hofstede Gert Jan & Pedersen Paul B. & Hofstede Geert (2002) Exploring Culture: Exercises,
Stories and synthetic cultures. Boston: Intercultural Press, Inc.
Hofstede, Geert & Hofstede, Gert Jan (2005) Organisationer och kulturer. Lund: Studentlitteratur
34 Hofstede, Geert & Hofstede, Gert Jan & Minkov, Michael (2010) Cultures and
Organizations. Software of the Mind. McGraw-Hill
Larsson, Sam & Lilja, John & Mannheimer, Katarina (2005) Forskningsmetoder i socialt
arbete. Danmark:
Migrationsverket 1 hämtat 20 december 2010 från http://www.migrationsverket.se/info/443.html
Migrationsverket 2 hämtat 20 december 2010 från http://www.migrationsverket.se/info/2552.html
Migrationsverket 3 hämtat 24 oktober 2010 från
http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004286/ensamkommand ebarn_sv.pdf
National Encyklopedin hämtat 26 december 2010 från http://www.ne.se/sok/assimilering?type=NE
Pawle, Reggie
http://jp.linkedin.com/pub/reggie-pawle/7/252/38b http://www.ew-psy.com/resume.htm
Regeringsformen 1:2 hämtat 13 januari 2011 från
http://zeteo.nj.se/ppc/template.htm;jsessionid=D4C7F56B3CEDAA9BF2C68193716A01C6?view=ma in
Skollagen hämtat 21 december 2010 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1985:1100#K1
Skolverket hämtat 14 december 2010 från http://www.skolverket.se/sb/d/1890/a/9621
UNHCR (2008) Determing the Best Interests of the Child
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning Tryck: Elanders Gotab. Hämtat 22 oktober, 2010 från
35
BILAGA 1
Pawle’s Independent/Interdependent Questionnaire
Make a Continuum for Each Item - “0” on the left, “10” on the right and Mark on the Line With a Number
0 10
Your Choices May Be Cultural and/or Personally Based!!
The lower the score, the more independent; the higher the score, the more interdependent Lowest possible score is “0”; Highest possible score is “200”
1) How involved are your parents in your life decisions?
Not involved at all “0”; My parents make my major life decisions “10”
2) At what age did you stop sleeping next to your parents in their bed?
Never slept with my parents “0”; Slept with my parents until age 6 or older “10”
3) When are you expected to move out of your parents’ home?
Graduation from High School is “0”; When I am financially self-supporting is “5”;
Never is “10”
4) Do you consider getting married to be the end of your life or the beginning of your life?
End of your life is “0”; Beginning of your life is “10”
5) How much does your behavior change according to the situation and your role (i.e. father,
student, friend, lover, daughter, etc.) in it?
None is “0”; Completely different is “10”
6) When someone proposes a theory or an idea to you, does your initial impulse tend to be
doubt or belief?
100% doubt is “0”; 100% belief is “10”
7) How do you think about dependency in relationships – is it generally a good thing or a bad
thing?
It is better not to be dependent is “0”; Dependency is very good is “10”;
8) You are asked to choose which two of the following three things go together: chicken, cow,
and grass.
Absolutely choosing the chicken and the cow is “0”; Can’t decide which two to choose is “5”; Absolutely choosing the cow and the grass is “10”
9) In your sense of values which takes precedence - maintaining harmonious relations or
achieving personal success?
100% achieving personal success is “0”; 100% maintaining harmony is “10”
10) Are you more oriented to making choices and having personal preferences (erabi
oriented) or are you oriented to adjusting to others (awase oriented)?
36 Pawle’s Independent/Interdependent Questionnaire
Make a Continuum for Each Item - “0” on the left, “10” on the right and Mark on the Line With a Number
0 10
11) When you grow up, will your parents view and treat you as an equal adult or will they
always view and treat you as a child?
View & treat you as an equal adult is “0”; Always view & treat you as a child is “10”
12) How often did your mother warn you about “what other people will think?”
Never is “0”, Incessantly is “10”
13) If a relationship is hierarchical, how much do you prefer to be the person in the superior
position?
100% is “0”; 0% is “10”
14) Which is more important – honesty and telling the truth or social face and protecting
yourself and others close to you?
100% honesty and telling the truth is “0”; 0% social face and protecting yourself and others close to you is “10”
15) My native language is agentic (ex: I wash my face) or non-agentic (ex: face wash -Jap:
顔を洗います)?
Agentic is “0”; Non-agentic is “10”
16) Did your mother give you choices, or did she make decisions for you?
Always gave choices is “0”; Always made decisions for me is “10”
17) Do you think you are better than average in your abilities or do you think that you are
average in your abilities?
Much better than average is “0”; Very average is “10”
18) If you were asked to choose a pen out of a group of pens, would you tend to choose the
least common or the most common pen?
Least common is “0”; Most common is “10”
19) Are you an independent-oriented or group-oriented person?
100% independent-oriented is “0”; 100% group-oriented is “10”
20) Was your education oriented to critical thinking and analysis or to attention and memory?
Only thinking & analysis is “0”; Only attention & memory is “10”
The lower the score, the more individual; the higher the score, the more collective Lowest possible score is “0”; Highest possible score is “200”
37
BILAGA 2
Örebro universitetAkademin för juridik psykologi och socialt arbete C-uppsats
Kjell Hovd, Josephine S. Kimura, Mats Weingård
Hej!
Vi är tre studenter vid Örebro Universitet som läser socionomprogrammets 6:e termin som har valt att skriva en C- uppsats om ensamkommande flyktingbarn. Vi frågar oss om de ensamkommande flyktingbarnens boende och kulturella bakgrund har någon betydelse för deras skolprestationer och därmed integrering i det svenska samhället. Vi gör undersökningen i enkätform och behöver hjälp med att få fram respondenter till vår undersökning. Vi behöver namn på respondenterna för att kunna jämföra de offentliga betygen med våra enkäter, men vi kommer självklart att avidentifiera alla respondenter i undersökningen. Inga namn på respondenter eller deras boenden kommer att finnas med i den undersökning som färdigställs. Det är viktigt att alla respondenter är medvetna om att det är frivilligt att delta i undersökningen men vi vill samtidigt påpeka vikten av att de deltar för att främja områdets kunskapsutveckling. De data som vi samlar in kommer endast att användas i vår uppsats. Vid eventuella frågor ring eller mejla namn på telefonnummer, email.
38
BILAGA 3
Namn______________________________________________ Ålder_______________________________________________ Kön________________________________________________ Nationalitet_________________________________________________________________ Föräldrars Nationalitet________________________________________________________Hur många bor i ert hushåll?____________________________________________________
Reggie Pawle’s Individualistiska/Kollektivistiska Frågeformulär
Gör en Skala för Varje Fråga med ”0” till vänster och ”10” till höger och Markera En Siffra i kolumnen.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Dina Val Kan Vara Kulturellt och/eller Personligt Baserade!!
Valen kan vara som du tycker eller som är vanligast i det samhälle du kommer ifrån!!
1) Hur involverade är dina föräldrar i dina livsval? Hur mycket är dina föräldrar med och bestämmer över ditt liv?
Bestämmer inte alls ”0”; Bestämmer allt ”10”
Inte involverade alls “0”; Mina föräldrar tar mina livsbeslut åt mig “10”
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
2) I vilken ålder slutade du sova med dina föräldrar i deras säng?