ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete
Socionomprogrammet Socialt arbete C HT 2010 Författare: Hovd, Kjell Kimura, Josephine S Weingård, Mats Handledare: Jofen Kilström
Kulturella identiteter
- En studie hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv.
2 Kulturell identitet sett ur ett intersektionellt perspektiv
Författare: Hovd, Kjell & Kimura, Josephine S. & Weingård, Mats Örebro Universitet
Akademin för juridik, psykologi och social arbete Socionomprogrammet
Socialtarbete C HT 2010
Sammanfattning
Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede’s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D. Reggie Pawle utifrån Hofstede’s identitetsdimension och översatt av uppsatsens författare till svenska, samt till Japanska av en japansk översättare. Resultatet utgör en samling tabeller och intressanta iakttagelser som t.ex. att ungdomar med utländska föräldrar svarat på enkäten utifrån olika kulturella värderingar vilket stämmer in med tidigare forskningars rapporter att dessa ungdomar slits mellan sina föräldrars kultur och den nya. Teoretiska jämförelser påvisar att det finns intersektionella tendenser.
Nyckelord
Intersektionalitet, klass, genus, kultur, invandrare, flyktingar, ensamkommande, barn, ungdom, Hofstede, system.
3 Cultural identity from an intersectional perspective
Author: Hovd, Kjell & Kimura, Josephine S. & Weingård, Mats Orebro University
School of Law, psychology and social work Social Work Program
Social Work C HT 2010
Abstract
The purpose of this study is to see how individualistic and collective values can be understood from an intersectional perspective, focusing on the cultural identity. In a convenience sample we found respondents from Middle sized municipalities in classes for SFI (Swedish For Immigrants) and SAS (Swedish as a second language) as well as collective homes for unaccompanied refugee children. By performing the study on Swedish students at two high schools and Japanese individuals we obtained reference points in relation to Hofstede's data on cultural values and dimensions. Respondents were asked to answer a questionnaire form designed by Ph.D. Reggie Pawle based on Hofstede's identity dimensions and translated by the essay writers into Swedish, and Japanese by a Japanese translator. The result is a collection of tables and interesting observations such as that young people with foreign parents responded to the survey based on different cultural values which fits in with previous research reports that these young people are torn between their parents' culture and the new. Theoretical comparisons indicate that there are intersectional trends.
Keywords
Intersectionality, class, gender, culture, immigrants, refugees, unaccompanied, children, youth, Hofstede, systems.
4
Förord
Vårt intresse för ämnet flyktingar och invandrare kommer från egna erfarenheter både av att vistas i olika kulturer och att arbeta med människor från andra länder. Kjell har arbetat som FN soldat i Libanon och inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Josephine har vistats i USA och Japan under längre perioder och arbetat inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Mats har vistats i Indien, Japan och Frankrike i längre perioder och har arbetat med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Våra erfarenheter har medfört ett stort intresse för olika kulturer och hur människor bemöts olika beroende på vilken kulturell bakgrund de har. Vårt ämnesval blev således flyktingar och invandrare då det idag pågår en diskussion i samhället kring ämnet.
Nu när vår C-uppsats är klar vill vi tacka de institutioner och de personer som har ställt upp så att vi kunnat genomföra vår uppsats. Vi vill speciellt tacka Ph. D. Reggie Pawle för att vi fått tillstånd att använda oss av hans material. Vi vill också tacka berörda forskare för stöd och hjälp i vårt letande efter material inom området. Vidare vill vi tacka alla de personer som vi haft kontakt med i skapandet av denna uppsats samt de som har vidarebefordrat kontakter av alla möjliga slag. Sist men inte minst vill vi också tacka vår handledare Jofen Kihlström för stort engagemang och stöd.
Kjell, Josephine, Mats Januari, 2011.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 7
1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställningar ... 7 2 Centrala begrepp ... 8 2.1 Flykting ... 8 2.2 Invandrare ... 8 2.3 Ensamkommande flyktingbarn ... 8 2.4 Integration/ Integrering ... 8
2.5 Individualism kontra Kollektivism ... 8
2.6 Kultur... 9 2.7 Intersektionalitet ... 9 3 Metod... 10 3.1 Metodisk ansats ... 10 3.2 Urval ... 10 3.3 Tillvägagångssätt ... 10 3.4 Anskaffning av litteratur... 10 3.5 Utformning av enkäten ... 11 3.6 Analysmetod ... 11 3.7 Bortfallsanalys ... 11 3.8 Metoddiskussion ... 12 3.9 Etiskt perspektiv/övervägande ... 12 4 Teoretiska ramar ... 14
4.1 Lagar och förordningar ... 14
4.2 Sociala Positioner – Intersektionalitet ... 14
4.3 Hofstede’s teorier kring dimensioner ... 15
4.4 Pierre Bourdieu och systemteori ... 17
4.5 Bronfenbrenner’s bioekologiska systemteori ... 17
5 Tidigare forskning ... 18
5.1 United Nations High Commissioner for Refugees - UNHCR ... 18
5.2 Folkehelseinstituttet ... 18
5.3 Skolverkets rapport ”Morgondagens medborgare” ... 20
6 Resultat och Analys ... 23
6.1 Sverige - ungdomar med svenskfödda föräldrar ... 23
6.2 Sverige – ungdomar med utlandsfödda föräldrar ... 24
6.3 Flyktingar, invandrare samt ensamkommande flyktingbarn ... 26
6.4 Jämförelse mellan Svenska, Japanska och Somaliska individer ... 28
6.5 Jämförelse mellan praktiskt och akademiskt gymnasieprogram ... 29
6 7.1 Slutsatser ... 30 7.2 Slutdiskussion ... 30 8 Källförteckning ... 33 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4
7
1 Inledning
1.1 Bakgrund och problemformulering
I och med att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen och en självmordsbombare nyligen sprängt sig i Stockholm så dyker frågor kring kultur, etnicitet, religion och kön upp. I lagarna står det att alla har rätt till sina egna åsikter och värderingar. Inom socialt arbete tar man ofta hänsyn till kulturell bakgrund men kan det vara så att det största problemet kanske inte är att vi ser olika ut, har olika matvanor, åsikter och attityder. Det kan ju även hittas inom den svenska kulturen. Kan det vara så att det handlar om makt och rangordning inom ett svenskt system och att människor från andra kulturer automatiskt hamnar lägst i den rangen, att vi skapar en ny lägsta klass? Och hur blir rangen inom den lägsta klassen gällande kön, ålder osv. Vi tänker oss att dimensioner som hierarki - jämställdhet, individualism – kollektivism, fokus på skillnader – likheter, värdegrund gällande vad som är rätt – fel och huruvida nuet – framtiden är det som kulturellt indirekt påverkar en individs möjligheter till integrering.
1.2 Syfte
Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv.
1.3 Frågeställningar
- Kan man se att det finns skillnader, och i så fall vilka, i hur flyktingar, ensamkommande flyktingbarn och invandrare svarar på enkätens frågor utifrån ett kulturellt perspektiv?
- Kan man se att det finns skillnader i hur klass, genus och kultur samspelar?
- Kan man se skillnad i flyktingars och invandrares integrationsmöjligheter ur ett intersektionellt perspektiv?
- Kan man se att det finns samband mellan integrationsmöjligheter och Hofstede’s dimension gällande identitet?
8
2 Centrala begrepp
2.1 Flykting
Enligt FN:s flyktingkonvention, som Sverige har skrivit under, svensk lag och EU: regler är du klassificerad som flykting om du med befogade skäl är rädd för att förföljas i hemlandet på grund av vilken ras du tillhör, vilken nationalitet du har, vilket kön du har, vilken sexuell läggning du har, vilken religiös eller politisk uppfattning du har, samt rädsla för att förföljas på grund av tillhörighet till viss samhällsgrupp. Det kan vara rädsla för att man förföljs av hemlandets myndigheter eller att hemlandets myndigheter inte har möjlighet att skydda individen mot förföljelse från olika grupper eller vissa personer. FN:s flyktingkonvention är inskriven i den svenska lagen (Migrationsverket 1).
2.2 Invandrare
En invandrare är en icke svensk medborgare som kommer till Sverige och har för avsikt att bosätta sig i Sverige i minst ett år. Det förutsätter även att personen har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och även folkbokför sig i Sverige. Det finns undantag då nordiska medborgare inte behöver ha tillstånd för att bosätta sig i Sverige (Migrationsverket 2).
2.3 Ensamkommande flyktingbarn
Med ensamkommande flyktingbarn menas de barn och ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan legal vårdnadshavare för att söka asyl. De ensamkommande barnen ska även få erbjudande om skolgång; både förskola, grundskola, gymnasieskola samt erbjudande om skolbarnomsorg. Asylsökande ensamkommande flyktingbarn har dock ingen skolplikt i Sverige men måste få erbjudande om detta på samma sätt som barn födda i Sverige (Migrationsverket 3).
2.4 Integration/ Integrering
Integration sker när olika kulturer och befolkningsgrupper kan leva sida vid sida i samförstånd. Integrering innefattar att alla skall ha samma tillgång till samhällstjänster och utbildning/jobb oavsett kulturell eller etnisk tillhörighet. Språket är en viktig nyckel för lyckad integrering vilket medför att man behöver lära sig det språk som pratas av den kultur eller befolkningsgrupp man vill integreras i (Allwood och Franzén m.fl. 2003:175-176; Herlitz 2007). Ett annat sätt att se på nyanlända från andra kulturer är att de borde assimileras in i det nya landet vilket innebär att den gamla kulturen överges till förmån för det nya landets majoritetskultur (National Encyklopedin). Länder tenderar att ställa sig politiskt åt antingen integrering eller assimilering.
2.5 Individualism kontra Kollektivism
”Individualism avser samhällen i vilka banden mellan individer är lösa: förväntningen är att alla ska se efter sig själva och sin närmaste familj.” (Citat översatt till svenska av uppsatsens författare; Hofstede & Hofstede & Minkov 2010:90).
”Kollektivism, som motsats till individualism, avser samhällen som människor från födseln och framåt blir integrerade i starka sammanhängande ”in-groups”, som genom deras liv fortsätter att skydda dem mot att de är blinda (absoluta) i sin lojalitet.”(Citat översatt till svenska av uppsatsens författare; Hofstede m.fl. 2010:90).
Hofstede m.fl. (2002) menar att man kan se kollektivism som en anpassning till fattigdom och limiterade resurser och individualism är en anpassning till rikedom och bra med resurser. Hofstede m.fl. (2002:40-41) skriver om fem olika värdedimensioner: Identitet, Hierarki, Kön, Sanning och Dygd (lång eller kortsiktig planering).
9
2.6 Kultur
Problemet med kultur är att veta vad som skall involveras i kultur och var man skall dra gränsen över vad som skall vara med. Ordet kultur används dels för att beskriva en civilisation; med utbildning, beteende, konst, hantverk och produkter, och dels för att beskriva hur personer tänker, känner och agerar. Geert Hofstede (Hofstede 1) beskriver det som ett slags kollektiv programmering för att kunna avgöra när en person är en medlem av den egna gruppen eller ingår i en kategori från en annan grupp. Kategorierna kan vara nationer, regioner inom och utom nationer, etniciteter, religioner, arbeten, organisationer eller kön och Geert Hofstede menar att det enkelt kan beskrivas som det sociala spelets oskrivna regler.
Hofstede m.fl. (2002:40-41) skriver mest om nationella kulturer men tar upp att det finns etniska och regionala kulturer, dessa är oftast inte mer än variationer på den nationella kulturen. Även Herlitz (2007) beskriver hur kultur kan definieras på en rad olika sätt, bland annat hur man klär sig eller hur man beter sig i olika situationer. För de flesta födda i Sverige är det enkelt att veta vilket avstånd man håller till den man talar med i Sverige, men det som antas som en sanning är inte alltid en sanning för andra. Vi får lära oss dessa saker från att vi är små och för de flesta av oss kommer det naturligt. Herlitz (2007) skriver även om kultur grammatik och hur den går att jämföra med det talade och skrivna språket, just hur vi använder oss av det utan att tänka på det. När vi talar med en person är det lätt att vi tolkar efter den egna kulturella grammatiken utan att tänka på att den andra inte har samma ramar. I varje kultur finns subkulturer vilket gör att alla inte är lika men de har fortfarande en större erfarenhet av varandras kulturer.
Herlitz (2007) beskriver att människor lätt kan komma att isolera sig när de kommer till ett nytt land och/eller ta avstånd från de människor som kommer från det nya landet. Herlitz (2007) menar att det beror på att de har förlorat den roll de hade i hemlandet och/eller att de har svårt att göra sig förstådda eller förstå andra personer då de talar ett annat språk. Andra sätt att hantera det nya landets olikheter kan vara att de istället framhäver den egna kulturen och bryr sig om saker de inte alls tänkt på innan de kom till det nya landet. Det kan vara lätt att tolka eller skylla alla avvikande beteenden på kulturella aspekter men man ska inte glömma att det är människor det handlar om och att människor har olika beteenden, det kan t.ex. bero på att personen i fråga mår dåligt eller har någon sjukdom vilket påverkar personens beteende (Herlitz 2007).
2.7 Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett begrepp som har växt fram inom genusvetenskapen där det görs ett försök att förklara genus, ras/etnicitet och klass under ett namn. Att beskriva genus, ras och klass med ett ord är inte det lättaste då det är svårt att koppla dessa olika dimensioner till varandra. Om man använder ett samlingsbegrepp, och på så vis kopplar dem närmare varandra, kan det dock göra det lättare att undersöka likheter och olikheter mellan dimensionerna (Chancer och Watkins 2009: 11).
10
3 Metod
3.1 Metodisk ansats
Enligt Dahmström (2005) är det viktigt att veta vem som ska göra vad för att kunna säga hur en undersökning bör se ut. I vår undersökningsmetod använder vi kvantitativ metod med enkäter samt validerade och reliabla sekundärkällor som det primära hjälpmedlet för att få den information vi behöver. Vår enkät är Reggie Pawle´s individualistiska/kollektivistiska frågeformulär (bilaga 1), vilken vi fått tillåtelse att använda och översätta. Uppsatsförfattarna har själva översatt enkäten till svenska och en skala från 0 till 10 i en självskattning på frågan utgör de svarsalternativ vi är ute efter. Då vi vill undersöka sambandet mellan kultur och genus i enkäten, vilken är en kvantitativ undersökning, samt skolprestationer i skolverkets rapport och hälsa utifrån ett kulturellt perspektiv i folkehelseinstituttets rapport, vilka är kvalitativa undersökningar, används en triangulering, som är en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder (jämför Bryman 2007:260; Larsson, Lilja & Mannheimer 2005:109-110). Larsson m.fl. (2005:109) anser att en triangulering med olika metoder ökar möjligheten att erhålla en mer mångsidig beskrivning av det vi vill få fram i en undersökning. Larsson m.fl. (2005:110-112) menar vidare att om det finns behov av att använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att tolka och analysera det material vi samlar in ska detta göras för att få en högre validitet i arbetet. Trianguleringen medför således att denna studie får en god validitet.
3.2 Urval
Vårt urval i Mellanstadskommuner är ett icke-sannolikhetsurval då vi gjorde bekvämlighetsurval både i val av kommuner samt respondenter på grund av att det var tids- och kostnadseffektivt vilket är i enlighet med våra ekonomiska och tidsmässiga resurser (jämför Bryman 2007:114–115). Vi är dock medvetna om att vår urvalsmetod medför att det blir svårt att validera och få reliabilitet på undersökningen. Vi försökte få kulturell spridning i urvalet för att kunna uttala oss om, och i så fall hur, integrationsmöjligheterna påverkas av invandrarnas/flyktingarnas kulturella bakgrund. Vi ville även undersöka olika kulturer och deras inverkan på studieresultatet för respondenterna. På så sätt skapades vår ideala målpopulation (Dahmström 2005:55) och vi siktade på att få ca 50 svar på enkäterna till varje grupp; Svenska ungdomar, Flyktingar/invandrare, Japaner. Vi ansåg att om vi fick den insamlade mängd data som vi har räknat med, räcker detta till att få de svar vi söker i vår undersökning.
3.3 Tillvägagångssätt
I den ena svenska klassen delades missivbrev (bilaga 2) samt enkäterna (bilaga 3) ut till en elev som tog ansvar för att vi nästkommande dag fick tillbaka de ifyllda enkäterna. I den andra svenska klassen lämnades missivbrevet och enkäterna till en lärare som genomförde enkäten med eleverna och senare lämnade tillbaka de ifyllda enkäterna till oss. De japanska individerna fick själva välja att svara på enkäterna via facebook, e-post eller pappersform. Eleverna vid SFI (Svenska För Invandrare) , SAS (Svenska som Andra Språk) och i gruppboendet har svarat gruppvis samt under lektionstid och både uppsatsförfattarna samt lärare har informerat om missivbrevets information. Vi har hela tiden funnits på plats för att kunna hjälpa till att förklara svårbegripliga ord och meningar.
3.4 Anskaffning av litteratur
Vi använder oss av litteratur, forskning, vetenskapliga artiklar samt annan relevant information från sökning på internet med sökord: intersektionalitet, flykting, invandrare, ensamkommande flyktingbarn, kön, klass, etnicitet, Hofstede, kultur. Vi har även sökt på bibliotek men där har det varit svårt att hitta nya och relevanta informationskällor i vissa ämnen som t.ex. ensamkommande flyktingbarn. Däremot har handledare och forskare på Örebro Universitet varit hjälpsamma till att hitta relevant litteratur. De rapporter som används
11 som sekundärdata anses vara aktuella då de är från 2009 samt 2010 (jämför Dahmström 2005, kap. 4).
3.5 Utformning av enkäten
Vi har tagit hjälp av Ph.D. Reggie Pawle och fått tillåtelse att använda oss av hans enkät som han använt på sina studenter i många år. Han har även gett sin tillåtelse att förändra och översätta enkäten till svenska. Enkäten har därför anpassats kulturellt då vi översatte engelska ord till svenska ord som inte har en kulturellt negativ klang. Vi har kontrollerat enkäten genom att testa den på oss själva samt gjort en referenspunktsstudie med svenska ungdomar
samt en referenspunktsstudie med japanska individer. Vår studie gällande
flyktingar/invandrare har besvarats av vuxna invandrare och flyktingar i SFI-klasser (Svenska För Invandrare), ensamkommande flyktingbarn på ett kollektivt boende samt SAS elever (Svenska som Andra Språk) på komvux i Mellanstadskommun. Genom att göra dessa studier har vi fått referenspunkter över hur svenska respektive japanska individer samt flyktingar och invandrare värderar olika saker. I enkäten har även lättförståeliga beskrivningar samt exempel på frågorna lagts till då lärarna på SFI meddelat oss att enkätens språknivå var för avancerad för eleverna. Enkätfrågorna har kontrollerats mot Hofstede’s dimensioner i relevanta källor och vi utgår från begreppen individualism – kollektivism. Vi ser att indikatorerna/frågorna stämmer med de begrepp/kategorier som vi har tänkt oss och varje fråga i enkäten har två polariteter med individualism som 0 och kollektivism som 10 (jämför Bryman 2007:78, 82-86). Figurerna i resultatet presenterar svaren längs en värdeindikator på varje fråga. Vidare finns tre versioner på enkäten, svenska (bilaga 3), engelska och japanska, där vi har fått hjälp med japansk översättning av en japansk professionell översättare, så att språksvårigheter kan överbryggas. Endast SFI, SAS och ensamkommande flyktingbarn har fått den lättare extra texten på sina enkäter (rödmarkerad på bilaga 3).
3.6 Analysmetod
Kodningen kommer göras genom att variablerna/svarsalternativen får olika koder från 0-10 där 10 anses ha det mest kollektivistiska värdet. Vi vill använda en multivariat analysmetod, dvs. fler variabler än två i analysen (Bryman 2007:230–232) och använda resultatdelens stapeldiagramdiagram för att kunna jämföra och analysera genus, kultur, klass. Då antalet respondenter i vissa fall är för få för att kunna dra slutsatser samt att vi inte fått tillgång till betyg som ett mått på integrationsnivå så har vi valt att koppla vårt resultat till relevanta sekundärkällor som skolverkets rapport samt norska folkehelseinstituttets rapport. Detta ger större validitet och reliabilitet i resultat- och analysdelen.
Vi kommer inte att ha ett svarsalternativ ”vet ej” då våra respondenter endast svarar på påståenden och hur väl de stämmer in i dessa. Vi anser även att svarsalternativet ”vet ej” är ett relativt dåligt svarsalternativ när det gäller att placera sig på en skala i ett påstående och det svaret skulle även kunna medföra ett stort bortfall och dålig interreliabilitet om många respondenter svarar ”vet ej”.
3.7 Bortfallsanalys
Det blev ett visst bortfall där respondenter inte fyllt i kön och land. När det gäller de svenska klasserna så har eleverna dock förutsatts vara svenska (2 elever). Vidare har det uppkommit att respondenter inte har svarat på vissa frågor och i SFI klasserna blev det en miss i enkäten på fråga 6 och fråga 19 där det lätta svaret råkade bli omvänt mot det svåra svaret. Där inte annat har angetts i enkäten har vi förutsatt att eleverna på SFI har använt den lättare texten. I och med att vi fanns tillgängliga för att förklara eventuella frågor i SFI-, SAS- och ensamkommande flyktingbarngrupperna så kan det finnas en intervjuareffekt eftersom att vi ofta såg vilka som svarade vad. Vi anser dock att respondenterna har kommit fram till sina egna svar då de visat intresse för vad frågorna innebar för att kunna svara på dem. Eftersom att uppsatsförfattarna hela tiden var med i klassen och hjälpte till så underlättade det när vi
12 skulle rätta till felet då vi många gånger kom ihåg vem som svarat vad. En person ville inte vara med i studien och med tanke på bortfall i frågorna så kan det tänkas att frågorna är för svåra att förstå eller att de anser frågorna vara irrelevanta. Det skulle kunna vara en indikation på det som Hofstede och Hofstede (2005:43-44) beskriver som ett problem då icke-västerländska individer svarar på frågor som är formulerade av icke-västerländska personer.
3.8 Metoddiskussion
Vår ursprungliga idé var att undersöka ensamkommande flyktingbarns integration genom att jämföra deras studieresultat med kultur och boende. Då vi inte fick tag på tillräckligt många ensamkommande flyktingbarn och vi hade enkätsvar från SFI och SAS från en referenspunktstudie valde vi att använda resultatet från samtliga respondenter inom ensamkommande flyktingbarn, SFI och SAS som utgångspunkt för vår studie. Senare uppkom ny problematik då det visade sig att vi inte kunde få tillgång till betygsmateriel förrän våren 2011. Detta medförde att vi fick söka ny litteratur för att kunna referera till skolprestationer hos dessa grupper varpå skolverkets rapport samt norska folkehelseinstituttets rapport gav oss den förankring som behövdes gällande skolprestationer.
Vi är medvetna om att vårt resultat endast kommer att ge en ögonblicksbild över respondenternas värderingar just nu. Vidare så kan det tänkas att vi har en påverkan på våra respondenter då vi själva träffar dem. Det kan även uppkomma viss påverkan om respondenterna uppfattar våra förklaringar på olika sätt. Vidare så kan respondenterna känna sig pressade att ställa upp i studien på grund av att det är deras lärare samt boendepersonal som eventuellt ger dem informationen. Eftersom att vi gällande SFI, SAS och ensamkommande flyktingbarn har valt att göra enkäten vid besökstillfället bortser vi från risken att någon annan än respondenten själv skulle ha svarat på enkäterna vilket medför att vi kommer att ha ett gott material att analysera. I de svenska klasserna förutsätter vi att ungdomarna själva har svarat på enkäten då enkäterna uppvisar rimliga variationer.
Det finns vissa risker att vår studie kan bidra till stigmatisering och diskriminering av de kulturella grupper vi har med i vår studie och därför vill vi framhålla att denna studies resultat endast gäller för studiens respondenter och inte generellt som fenomen för en grupp. I och med att respondenterna själva svarar på en enkät som indikerar om de ställer sig individualistiskt eller kollektivistiskt så kan det hända att deras egen uppfattning skiljer sig från den generella kulturella bilden över hur ett land står kulturellt sett. Vi menar att det därför inte behöver stigmatisera en hel grupp som sådan utan istället ge en indikation på om en person som stämmer mer på den ena eller den andra polariteten skulle kunna tänkas få det lättare respektive svårare att integreras i det svenska samhället. Vi jämför även frågor på ett intersektionellt plan. För att med större säkerhet kunna säga att kulturell bakgrund påverkar flyktingars och invandrares integrationsmöjligheter skulle det behövas fler och djupare studier.
3.9 Etiskt perspektiv/övervägande
Alvesson och Sköldberg (2008:25) pekar på vikten av att forskning ska vara förankrad i grundläggande värden om mänskliga rättigheter och på vikten av att kritisera både data och bearbetning. Vi eftersträvade att följa de krav som ställs vid humanistisk- och samhällsvetenskapligforskning (Vetenskapsrådet 2002). Vi skickade med missivbrev (bilaga 1), innehållande studiens syfte och konfidentialitet, tillsammans med enkäten så att vi uppfyller informationskravet dvs. att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (ibid.) till berörda kontaktpersoner vid institutionerna. Vidare beskrev vi syftet i klasserna och för inblandade lärare samt att enkäterna skulle behandlas anonymt i presentationen av materialet. Samtyckeskravet, att deltagare i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan (ibid.), uppfylldes genom att vi i förväg pratade med berörda kontaktpersoner vid institutionerna samt att vi informerade vid
13 genomförandet av gruppenkäten, till berörda respondenter, som själva fick bestämma om de ville medverka i studien. Kommuner, boenden samt respondenter har avidentifierats genom att inte använda ortnamn, organisationsnamn samt respondenters namn och därmed kan vi anse att sekretesskravet, att alla som deltar i undersökningen skall ges den anonymitet som i sammanhanget är möjlig (ibid.), uppfylls. Nyttjandekravet, dvs. att insamlade uppgifter om enskilda personer endast skall användas för forskningsändamål (ibid.), anser vi oss också uppfylla då vi endast syftar till att använda uppgifterna i forskningssyfte i form av uppsatsskrivande. Enligt Gudrun Dahl (i Dahl & Smedler 1993:19) bör man även tänka på
vem man tolkas vara som ett etiskt övervägande. Vidare bör man i studiet av människor även
ta hänsyn till vem som har tolkningsföreträde, vems sanning som skrivs ner i studien och vi är medvetna om att vi till största del kommer att ha tolkningsföreträde i vår studie (Dahl i Dahl & Smedler 1993:103-110).
14
4 Teoretiska ramar
4.1 Lagar och förordningar
Regeringsformen 1 kap. 2 § (Regeringsformen 1:2), gällande den offentliga maktens utövande med respekt för alla människors lika värde, ”…ska motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person” (Lag SFS 1974:152) (Regeringsformen 1:2). Även Barnkonventionens 2:a artikel talar om denna respekt för lika värde hos alla världens barn (Barnkonventionen 1). Barnkonventionens 3:e artikel pekar på vikten av att myndigheter med flera ser till barnens bästa och artikel 6 belyser vikten av att barn ska ha rätt att leva och möjligheter att utvecklas. Artikel 12 anger att barn har rätt att vara delaktiga i sina liv gällande boende och utveckling (ibid.). I artikel 8 beskrivs att barnen har rätt att behålla sitt ursprung, som namn, medborgarskap och släkt och i artikel 20 beskrivs att ett barn som på något sätt berövats sin familjemiljö ska ha rätt till statens skydd och bistånd genom att säkerställa alternativ omvårdnad ex. fosterhem, adoption eller för barnen andra lämpliga institutioner (Barnkonventionen 2). Kontinuitet i barnets uppfostran samt barnets tillgång till sin etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund påpekas som barnens rättighet. I artikel 22 beskrivs barnets rätt till skydd som flykting oavsett om det kommer med föräldrar, annan vuxen eller om det kommer ensamt. I fall där barnen kommer ensamt skall konventionsstaterna arbeta för att hitta barnens föräldrar eller, i de fall det inte går, ge dem de skydd som behövs oavsett om barnens förlust av föräldrarna är tillfällig eller bestående. Artikel 25 tar upp att behandling av barn som omhändertas skall kontrolleras av behöriga myndigheter. Vidare tar artikel 25 upp att barnet har rätt till levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling och i artikel 29 stadgas barnets rättigheter till utbildning och beskriver vilket syfte utbildningen har. Artikel 30 tar upp barnets rätt till sin egen kultur och religion och artikel 39 beskriver barnets rätt till rehabilitering och återanpassning ifall de utsatts för någon form av bristande omsorg, utnyttjande eller övergrepp (ibid.).
4.2 Sociala Positioner – Intersektionalitet
Att förklara skillnaden på män och kvinnor genom att använda ordet genus istället för kön medför att vi kan se skillnader bortom de biologiska olikheterna (Chancer & Watkins 2009:32). Det traditionella sättet att dela in manligt och kvinnligt medför att pojkar och flickor tidigt får lära sig att det är skillnad mellan könen, då pojkar anses ska ha en manlig framtoning som betyder att de ska vara rationella, aktiva och ha arbeten som affärsmän, läkare, advokater eller hålla på med politik, medan flickorna får lära sig att de ska vara kvinnliga genom att visa känslor, vara passiva och hålla sig till hem och familj. Om kvinnor ska jobba ska det vara som underordnad mannen och som sekreterare, sjuksköterska eller hemvårdare osv. (Chancer & Watkins 2009: 35). Det har genom vetenskapliga undersökningar visat sig att kvinnor tjänar mindre än män i samma yrke och att kvinnor i USA tjänar ungefär 70 procent mindre än männen inom samma yrke (Chancer & Watkins 2009: 36). Vidare har kvinnor i USA börjat utbilda sig mer och mer inom mansdominerande yrken medan det fortfarande är långt färre män som söker sig till ”kvinnliga yrken” (Chancer & Watkins 2009: 37). Ras är lika svårdefinierad som kön då det ofta är skillnader i hudfärg de flesta tänker på när vi pratar om ras. Enligt Chancer och Watkins (2009: 77) har det funnits ett diskrimineringsmönster som har gjort att vita har varit en högre ras än de med en mörkare hudfärg. Det har medfört att de med en mörkare hudfärg har fått utstå både kulturella och sociala fördomar. Om begreppen ras och etnicitet jämförs handlar rasbegreppet om en biologisk skillnad med inslag av hudfärg och kulturella drag som finns gemensamt. Etnicitetsbegreppet går ett steg längre och beskrivs genom kulturella kännetecken som det gemensamma språket, sociala preferenser, religionstillhörighet samt vilka processer det finns i den kontext människorna befinner sig. Det är vanligt att ordet etnicitet används för att förklara de kännetecken som en grupp människor har förvärvat genom att skaffa en stark anknytning och lojalitet inom gruppen så de kan identifiera sig med andra inom samma grupp (Chancer &
15 Watkins 2009: 78-79). Det är även skillnader gällande klass i rasfrågan. Det handlar mestadels om ekonomiska processer och hur olika raser kan kopplas till olika sätt att användas i arbete samt hur de ekonomiska resurserna används (Chancer & Watkins 2009: 85). Ofta är det så att människor som har ett jobb med specifika kvalifikationer försöker upprätthålla sitt övertag, mot de som anses stå lägre på rangstegen till följd av sitt etniska ursprung, och att detta leder till att det hela tiden finns en lägsta klass (Chancer & Watkins 2009: 88). I svensk kontext, som räknas som världens mest jämställda land, finns det en bostadssegregering mellan de som räknas som etniska svenskar och de som är utlandsfödda vilket påverkar det sociala samspelet mellan invånarna i och med att det leder till skillnader i ekonomisk och social status (Chancer & Watkins 2009: 181). Enligt svensk statistik finns en stor skillnad på hur man lever utifrån klass, genus och om man är född i Sverige eller inte. Det syns en stor inkomstskillnad då infödda svenskar år 2006 hade en medianinkomst på 271 000 kronor, medan de som är födda i utlandet hade en medianinkomst på 71 200 kronor. Skillnaden blir dock mindre när de utlandsfödda har bott en längre tid i Sverige, t.ex. hade afrikaner som hade bott 5-9 år i Sverige en medianinkomst på 154 000 kronor. Det påvisades även en sämre hälsa bland invandrare och att detta beror på att det är svårare för invandrare att få ett jobb och att de därmed hamnar i en sämre socioekonomisk klass vilket leder till en försämrad hälsa (Chancer & Watkins 2009: 184).
4.3 Hofstede’s teorier kring dimensioner
Alla kulturer har olika regler och normer för vad man får och inte får göra (Hofstede & Hofstede 2005:16ff), vad som är rent eller smutsigt, hur mycket man bör prata och fråga samt, hur relationerna ska se ut och hanteras samt även olika tabun t.ex. vad man inte får prata om, vilka relationer och beteenden som är lämpliga m.m. Alla dessa värderingar är inlärda i tidig ålder och hjälper kulturen att återskapas i en ändlös cykel (Hofstede & Hofstede 2005:23-27). Vi anammar dessa normer då vi vill godkännas av de grupper vi tillhör och passa in. Hofstede och Hofstede (2005:26-27) påpekar att de oskrivna värderingarna sällan ändras eftersom de ligger i kärnan av det som är givet i de kulturella aspekterna. Däremot så förändras samhällen i och med teknik, vad som är modernt för tillfället vad gäller mat, kläder och så vidare och dessa synliga attribut hjälper till att skapa det som Hofstede och Hofstede (2005:26-27) benämner som ”det sociala spelet”. Hofstede och Hofstede (2005:32) menar dock att individers nationalitet bör användas med försiktighet även om det är det enda sättet att kunna klassificera kulturella skillnader eftersom det är mer praktiskt att få tag i nationers data jämfört med homogena samhällen. Hofstede och Hofstede (2005:32) påpekar att forskning kring olika kulturer genom insamling av data främjar samarbetet nationer emellan. Kulturer är inte enbart en produkt av olika länders institutioner som regeringar, lagar, skolsystem, familjesystem mm. Utan kultur är även ”osynliga mentala program” vilket konstaterades för mer än tvåhundra år sedan av den franska adelsmannen Charles-Louis Montesquieu (Hofstede & Hofstede 2005:33). Det sker en ömsesidig påverkan då institutioner och kulturer måste förstås och förklaras tillsammans för att ge en bild av vad som är en nations kultur. I och med det kan ses att människors tankar, känslor och handlingar inte går att förändra genom att enbart förändra ett lands institutioner utan att reformer och förändringar måste anpassas till befolkningens ”osynliga mentala program/mentala mjukvara” (Hofstede & Hofstede 2005:34).
Hofstede och Hofstede (2005:36f) beskriver hur socialantropologin under 1900-talets första hälft upptäckte hur alla samhällen har samma grundläggande problem även om svaren skiljer sig åt. Dessa grundläggande problem är: 1 - Förhållande till auktoriteter, 2 – Föreställning om självet, särskilt: förhållandet mellan individ och samhälle, och individens föreställning om manligt och kvinnligt, samt 3 – Sätt att hantera konflikter, inklusive sätt att hantera ilska och uttrycka känslor (Inkeles & Levinson, 1969:447ff ref av Hofstede & Hofstede 2005:36-37). Geert Hofstede’s studie 20 år senare bekräftade och gav stöd till de empiriska resultat som
16 redan upptäckts samtidigt som de gemensamma grundläggande problemen blev fyra; 1 – Social ojämlikhet, inklusive förhållandet till auktoriteter, 2 – Förhållandet mellan individen och gruppen, 3 – Föreställningar om manligt och kvinnligt och de sociala konsekvenserna av att ha fötts som pojke eller som flicka, 4 – Sätt att hantera osäkerhet och tvetydighet, vilket visade sig vara relaterat till sätt att hantera aggressioner och uttrycka känslor (Hofstede & Hofstede 2005:37). Dessa fyra problem beskrivs av Hofstede & Hofstede (2005:37) som en kulturs olika dimensioner vilka är mätbara genom att titta på en kulturs förhållande till andra kulturer. Det första problemet benämns som maktdistans och beskriver hur stor eller liten skillnad det finns gällande makt i relationer och positioner i ett samhälle/kultur. Den har polariteterna hierarki och jämställdhet och de olika polariteterna är i motsatsförhållande till varandra. Det andra problemet kallas identitetsdimensionen och den beskriver kollektivism å ena sidan/polariteten och individualism å andra sidan/polariteten. Problem tre är genus dimensionen och den har polariteterna femininitet och maskulinitet och den fjärde dimensionen, osäkerhetsundvikande, kommer från det grundläggande problemet gällande olika sätt att hantera osäkerhet och tvetydighet och den har polariteterna acceptans och undvikande. Senare har det även tillkommit en femte dimension som kallas för dygd och bygger på en långsiktig kontra kortsiktig inriktning utifrån konfucianska och sokratiska värden (Hofstede och Hofstede 2005:45; Hofstede m.fl. 2002).
Hofstede, Pedersen och Hofstede (2002) menar att språket är så mycket mer än vokabulär, att det även innehåller kulturell kompetens som låter oss kommunicera genom outtalade meddelanden. Denna kommunikation kan ske genom gester, kroppshållning m.m. och kulturen lär oss kommunicera på detta sätt och vi tolkar gärna andras sätt att klä och bete sig utifrån våra egna ramar. Hofstede m.fl. (2002) räknar upp tre sätt att komma över den barriär som bildas utav den outtalade kommunikationen. Den första är att inte förutsätta att man förstår signaler och beteenden och det andra att inte ta dessa personligt även om det verkar förolämpande inom din kultur. Den tredje är att lära sig vilka beteenden och gester m.m. i din kultur som kan ses som förolämpande av andra kulturer (Hofstede m.fl. 2002:18). Kultur kommuniceras genom symboler och dessa symboler kan ha en kraftig påverkan på relationer och den slutgiltiga framgången eller misslyckandet i ett möte (Hofstede m.fl. 2002:62) I diskussionen om kultur skall inte glömmas att kön spelar en stor roll. I vissa kulturer är män och kvinnor mer eller mindre jämställda, i andra finns det en klar hierarki där mannen oftast ligger högre i den hierarkiska skalan. I de kulturer där jämställdhet förespråkas gäller det oftast även mellan klasser inte bara mellan kvinnor eller män. I hierarkiska kulturer är klasskillnaderna större och mer markanta (Hofstede m.fl. 2002:68-72). Hofstede och Hofstede (2005:348) menar att kulturella värderingar påverkar gruppers relationer till varandra, deras ideologier och grad av fördomar och diskriminering gentemot varandra vilket innebär att minoriteters problem alltid är majoriteters problem.
Kulturchock är det första mötet och omställningen till en ny kultur där den sociala kontext med regler och beteenden som man är van vid inte kan appliceras. Några av indikatorerna Hofstede m.fl. (2002) nämner är disorientering, nervositet, depression och/eller fientlighet. Den kulturella choken beskrivs i fem punkter där det första är smekmånad, allt är nytt och exotiskt men man har kvar sina rötter i hemlandet. Nästa punkt är förvirring där man överhopas med nya stimuli, man känner att man inte räcker till. Den tredje punkten är irritation och fientlighet mot den nya kulturen och att den inte är lika bra som den gamla. Fjärde punkten är integration och anpassning där man kan se det bra och dåliga i båda kulturerna. Den femte och sista punkten har man nått så långt att man är lika hemma i båda kulturerna, detta stadium är dock inte alla överens om att det går att nå (Hofstede m.fl. 2002:23).
17 Det syns även en signifikant skillnad mellan individualistiska och kollektivistiska kulturer där betoning ligger i dygd-dimensionen, dvs. lång- eller kortsiktig planering, och ett asiatiskt talesätt beskrivs: ”if you keep an American waiting long enough, he´ll sign anything” (Hofstede m.fl. 2002:59)
4.4 Pierre Bourdieu och systemteori
Bourdieu skriver om begreppet kulturellt kapital som relaterat till en marknad där man kan handla med det för att skaffa sig tillgångar som makt eller inkomst. Det kulturella kapitalet hör också till de rådande idéer inom ett samhälle vilket på så vis kopplar ihop den ekonomiska och politiska makten (Bourdieu 1996:21). Bourdieu (1996 kap 2 & 3) påpekar att samhället håller sig till sina oskrivna regler, kallat det enkla sociala förnuftet, och det medför att det sociala arvet har stor betydelse för den samhällsklass man befinner sig i. Människor som inte befinner sig i den hierarkiska övre klassen har svårt att kunna förstå och ta sig in i den klassen då de inte kan identifiera sig med de ritualer och nedärvda förståelser för vad som är normalt i den samhällsklassen. Vidare menar Bourdieu att det är därför barn som tillhör en högre klass har större möjlighet att lyckas hålla sig i sin klass än de som kommer från lägre samhällsklasser har att ta sig dit. Klasserna återskapar på så vis sig själva genom sina ritualer, traditioner, normer och värderingar, där steg klasserna emellan är ovanligt.
4.5 Bronfenbrenner’s bioekologiska systemteori
Bronfenbrenner’s teori bygger på att individen påverkar och påverkas av olika system. Bronfenbrenner beskriver mikrosystemet som den scen inom vilken individen agerar vid en viss tidpunkt i hans eller hennes liv t.ex. hem, skola och vänner. Mesosystemet är interaktionen mellan de olika scenerna som personen agerar i. Exosystemet är större sociala sammanhang som individen inte direkt ingår i men som påverkar mesosystemen individen ingår i och därmed individen exempelvis föräldrars arbetsplats. Macrosystemet involverar saker som kultur, regering, lagar och regler som påverkar de tidigare nämnda systemen (Bronfenbrenner 2005, Förord xiii; Von Tetzchner 2005:19). Det sista systemet, tiden, påverkar alla andra system och Bronfenbrenner benämner detta som chronossystemet. I det systemet menar Bronfenbrenner (2005:119–120) att individen förändras hela tiden under sitt liv inte bara biologiskt utan även socialt och detta sker i en miljö som även den är under dynamisk förändring.
18
5 Tidigare forskning
5.1 United Nations High Commissioner for Refugees - UNHCR
United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) kom under 2008 med en rapport som heter Determing the Best Interests of the Child, med riktlinjer för hur ensamkommande flyktingbarn ska bemötas och behandlas för att få så bra hjälp som möjligt. Rapporten tar upp principen om barnets bästa och är ett hjälpmedel för att alla parter som är involverade i de ensamkommande flyktingbarnen kan få hjälp med att förstå vad som är det viktigaste för dessa barn. Riktlinjerna som UNHCR har arbetat fram är ett resultat av en studie som har pågått i två år i Etiopien, Guinea, Kenya, Malaysia, Tadjikistan, Tanzania och Thailand.
UNHCR anser att några av barnkonventionens artiklar är av större vikt än andra för att få fram ett resultat som visar att de ensamkommande flyktingbarnen anses må bäst av att placeras hos släktingar eller andra som har samma kulturella bakgrund. Det är av stor vikt att de ensamkommande barnen får den psykiska och fysiska omsorg de behöver och som kan motsvara den vård de skulle ha fått av sina föräldrar. Den vårdform man väljer ska också se till att hälsa och utbildningsbehov prioriteras på bästa sätt. Det är viktigt att utvärdera hur de olika vårdformerna för att se vilken som är den bästa för att garantera att barnen får det skydd och välfärd det behöver och att barnets behov respekteras. Det är viktigt att även barnet får komma till tals för att få sina åsikter belysta. Om man väljer att placera barnet i ett familjehem är det viktigt att ge familjehemmet det stöd som behövs så de kan göra det bästa utav det ansvar de har för att barnet ska kunna integreras på bästa sätt i lokalsamhället och den kultur de har hamnat i (UNHCR 2008:35). Att placeras i ett familjehem är att föredra då det kan knytas band som liknar det som det ensamkommande flyktingbarnet känner igen. Att knyta an till föräldrar, syskon och andra viktiga personer är viktigt för ett barn och deras bästa. Det är självklart viktigt att kvaliteten på relationerna i ett familjehem utvärderas noga så det blir en kontinuitet i samspelet så det kan ge en känsla av trygghet och att barnet kan ta till sig de värderingar som den nya familjen står för. Att kunna vara en del av en familj är viktigt för att kunna utvecklas positivt och kunna upprätthålla en inre stabilitet (UNHCR 2008:71)
5.2 Folkehelseinstituttet
Norske folkehelseinstituttet har publicerat en rapport som heter ”Avhengig og Selvstendig. Enslige mindreårige flyktningers stemmer i tall og tale.” Detta är en rapport som beskriver hur de ensamkommande flyktingbarnen upplever att vara flyktingar i Norge. Rapporten beskriver barnens depression, posttraumatiska stressymptom och andra svåra utmaningar de ställs inför i det norska samhället. Rapporten ger ett brett perspektiv på de ensamkommande flyktingbarnens belastningar och ger en helhetssyn på hur barnens anknytning till vuxna vårdpersoner ser ut efter att de har fått sina uppehållstillstånd och har bosatt sig i olika Norska kommuner (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11).
De ensamkommande flyktingbarnen som ingår i studien fick frågan om hur många som har minst en vuxen person som de har möjlighet att anförtro sig till. Trettiotvå barn svarade att de inte hade någon sådan person i sin närhet. Av de som inte har en sådan vuxen i sin närhet har 75 % en depressionsproblematik som är över det kritiska gränsvärdet. Det kan finnas olika orsaker till att dessa 32 barn inte har någon vuxenkontakt, det kan vara så att de är så deprimerade att de inte orkar skapa en meningsfull relation med en vuxen när de kommer till landet. Forskningen visar att det är viktigt att ha en vuxenkontakt att knyta an till då det skyddar barnet mot effekter av de övergrepp och trauman de eventuellt har upplevt. Av de barn som har en familjemedlem att få hjälp av tycker 95 % att det hjälper att gå till den personen med sina problem. Medan 90 % av de som bor inom den offentliga hjälpapparaten menar att det hjälper att gå till den personen. Av de som bor i en familj känner 26 % att den vuxna person de har bra kontakt med inte bryr sig om dem, medan 43 % av de som bor inom den offentliga hjälpapparaten känner att den vuxne inte bryr sig om dem. Samma siffror gäller
19 för hur de olika grupperna svarar när de får frågan om de tror att den vuxna kontakten kommer att lämna dem. Det kan tolkas som att de som bor i ett familjehem har större tillit till sina närmaste medan de som har offentligt anställda som nära kontakt inte får samma anknytning beroende på att dessa vuxna har det som ett jobb och de får inte den kontinuerliga kontakt som en familjemedlem får (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.22-23). Rapporten tar även upp hur olika belastningar i vardagen kan leda till olika psykiska besvär. De ensamkommande flyktingbarnen fick frågor om hur de upplevde ekonomiska bekymmer, konflikter i sina nätverk, och hur de upplevde eventuella svårigheter i skolan eller på jobbet. Frågor om kulturell bakgrund och skillnader i kulturen tas också upp i rapporten, med fokus på diskriminering och hur svårt det är att förstå de olika kulturella koder som de utsätts för. Ensamhet är också ett ämne som tas upp och en stor del av de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Norge upplever att det kan vara svårt att få kontakt med ungdomar som är födda i Norge med norska föräldrar (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.24). Detta kan bero på att de ensamkommande barnen känner sig annorlunda än de ungdomar som finns i samhället. Bland ensamkommande flyktingbarn är det 39 % av både killar och tjejer som känner sig ensamma, medan 17 % av killarna med invandrarbakgrund födda i Norge som känner sig ensamma och 7% av de norskfödda killarna som känner sig ensamma. Bland tjejerna är det 15 % av både invandrartjejer födda i Norge och norska tjejer som känner sig ensamma (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.24).
En stor majoritet av de ensamkommande flyktingbarnen tycker att det är viktigt med skola och utbildning. De flesta av dem är motiverade för att få så bra resultat som möjligt, men för många av dem är vägen till bra betyg både lång och svår. Många av de ensamkommande flyktingbarnen har stora koncentrationssvårigheter i skolan (29 %) och de som har depressiva och post-traumatiska problem har störst problem med koncentrationen. Det är ingen större skillnad på hur ensamkommande flyktingbarn och barn med utländska föräldrar födda i Norge känner när det gäller press från omgivningen i skolsituationen. Detta kan bero på att många av de ensamkommande flyktingbarnen börjar på en betydligt lägre nivå i sin utbildning och inte känner samma press som t.ex. norska gymnasieelever. Många invandrare, både ensamkommande och de som är födda i Norge med utländska föräldrar, känner större press att lyckas i skolan och pressen kommer från den närmaste omgivningen (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.26). De flesta ensamkommande flyktingbarn kommer från krigshärjade länder och är mycket oroliga för hur det går för de familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Undersökningen visar att barnen oroar sig mer ju äldre de är och ju mer barnen oroar sig desto större är risken att de drabbas av psykiska svårigheter (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.27-28). Nio procent av de ensamkommande flyktingbarnen uppger att de ofta hamnar i konflikter med någon vuxen i nätverket de bor i. Undersökningen visar att konflikterna inte beror på vilket boende de har då siffran är den samma oavsett barnen bor i kollektiv eller i familjehem. Sexton procent av barn födda i Norge med utländska föräldrar säger sig ofta ha hamnat i konflikter med vuxna i deras familjenätverk, medan norska barn svarar högre med en procentsats på 22. I den norska kulturen är det vanligt att barn ska kunna utvecklas till individualister och att föräldrarna accepterar att barnen får ha egna meningar och värderingar samt att barnen måste få framföra sina åsikter. Familjer från kollektivistiska kulturer lägger större vikt på att barnen ska lyda sina föräldrar och föräldrar har lägre tolerans för att barnen motsätter sig deras auktoritet (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.28).
Det kan vara svårt att växa upp som en del av två olika kulturer då man skall förhålla sig till den kultur man kommer ifrån samtidigt som man måste anpassa sig till den nya kulturen i landet man kommer till. De ensamkommande flyktingbarnen känner sig mest frustrerade över den nya kulturen då de känner att de har svårt att förstå allt som händer. Tjugofyra procent av de ensamkommande flyktingbarnen uppger att de varit frustrerade över att inte förstå hur man tänker och uppför sig i Norge, medan barn till utländska föräldrar har en siffra på 6 %. Sjutton
20 procent av de ensamkommande barnen har känt att det har varit besvärligt i umgänget med norska vänner då de inte riktigt har vetat hur de ska bete sig och 7 % av barnen med utländska föräldrar har haft samma känsla. Trettiofyra procent av de ensamkommande barnen har ofta haft problem med att förstå språket medan 10 % av barnen med utländska föräldrar har haft samma problem. Att känna att man inte riktigt förstår sina norska vänner kan också leda till depressioner och 24 % av de ensamkommande barnen har depressioner till följd av detta, medan 30 % av barn till utländska föräldrar har samma problem.
Det är inte bara gentemot den nya kulturen det kan bli problem för barnen utan det kan även bli svårt att försvara sin nya kultur gentemot andra från sitt hemland då barnen inte följer de traditioner som finns i det gamla hemlandet. Elva procent av de ensamkommande flyktingbarnen har upplevt att bli kritiserade av människor från sitt hemland för hur de klär sig medan 12 % av de som har utländska föräldrar har kritiserats. Åtta procent av de utlandsfödda barnen har blivit kritiserade för att de inte kan prata sitt modersmål tillräckligt bra medan 15 % av de norskfödda barnen med utländska föräldrar kritiserats. Tolv procent har fått kritik för att de inte känner till hemlandets traditioner tillräckligt väl medan 6 % av de med utländska föräldrar fått samma kritik. Rapporten visar att många barn och ungdomar får depressionsproblem till följd av kulturkrockar (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.30). Många av de ensamkommande flyktingbarnen upplever att de blir diskriminerade för sitt utländska ursprung. Tjugo procent av barnen har upplevt att de inte har blivit accepterade av människor från andra kulturer, 25 % uppger att de har blivit mobbade för sin kulturella bakgrund och 11 % säger att de har blivit hotade eller attackerade på grund av sin kulturella bakgrund (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.31). Långvariga svårigheter med problem med vänner eller problem i skolan kan utgöra en risk för att barnen utvecklar psykiska besvär. Om en individ utsätts för flera olika svårigheter under längre tid kan detta leda till att den psykiska hälsan blir försämrad (Folkehelseinstituttet Rapport 2009:11 s.32).
5.3 Skolverkets rapport ”Morgondagens medborgare”
I den svenska skollagen (1985:1100) står det att:
2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Lag (1999:886 (Skollagen)).
Skolverkets rapport 345 från 2010 ”Morgondagens medborgare” är en internationell studie som handlar om ”svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning.” Rapporten bygger på studien International Civic and Citizenship Education
Study, ICCS 2009, som är en internationell undersökning vars målsättning är att fastställa utsträckningen av elevers kunskaper, attityder och värderingar såväl som dagens och framtida engagemang i samhälle, demokrati och medborgarskap. I rapporten framkommer att socioekonomisk bakgrund har betydelse för resultatet ungdomarna får i skolan. Rapporten visar att det är stora skillnader i kunskapsresultaten mellan barn till föräldrar med högskoleutbildning jämfört med barn till föräldrar med gymnasieutbildning och barn till föräldrar som endast har grundskoleutbildning. Det är således av stor betydelse vilken bakgrund eleven har för att kunna lyckas i skolan (Skolverket 2010:62). Den socioekonomiska bakgrunden handlar om flera olika omständigheter, föräldrarnas utbildning och jobb i en kombination med de olika sociala nätverk de befinner sig i samt deras ekonomiska resurser. Att det finns stora skillnader mellan barnen beroende på deras socioekonomiska status tyder på att skolsystemet har stora svårigheter med att ge de barn och ungdomar som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund den hjälp de behöver för att klara sig bättre i skolan (ibid.). I Sverige har den socioekonomiska bakgrunden större
21 betydelse än i många andra länder då man ligger över genomsnittet för andra europeiska länder. Enligt rapporten är det inte bara den specifika elevens socioekonomiska bakgrund som har betydelse för hur eleven presterar i skolan. Även den socioekonomiska sammansättningen har betydelse för elevens resultat, då den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna i hela klassen är med och påverkar resultatet (Skolverket 2010:63-64).
Migrationsbakgrund är en viktig del av rapporten, där det fokuseras på migrationsbakgrund enbart i Sverige. Rapporten fastslår att det är skillnad mellan infödda svenska elever och elever med invandrarbakgrund. Det är däremot inte någon större skillnad på elever födda i utlandet och de elever som är födda i Sverige med utländskfödda föräldrar. Rapporten visar dock att det inom de två grupperna med utländsk bakgrund kan finnas en variation i skolprestationerna. Det framgår även av rapporten att fler än 25 % av de elever som är födda i utlandet presterar bättre än svenska elevers genomsnitt. Resultaten i rapporten visar att det finns mycket att göra i det svenska skolsystemet för att få ett resultat som gör att alla har likvärdiga förutsättningar i skolan. Skolverket menar att skillnader mellan klasser och elever är klarlagt, men att vad som kan kallas en acceptabel nivå på skillnaderna är upp till politikerna att bestämma. Det är också upp till politikerna att bestämma hur olika politiska åtgärder kan vara med och göra det mera likvärdigt mellan de olika grupperna och individerna som finns i den svenska skolan (Skolverket 2010:68).
I rapporten presenteras skillnader i vilka värderingar och attityder det finns mellan elever som kommer från olika socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund samt hur det skiljer sig åt mellan killar och tjejer. I rapporten framgår det att elever med föräldrar som har högskoleutbildning visar större intresse för frågor gällande samhället och politik. Dessa elever värderar även jämställdhet och invandrares rättigheter i samhället högre än de som har föräldrar utan högskoleutbildning. Det är samma resultat när eleverna får skatta sin politiska kompetens och skillnaderna är anmärkningsvärt stora när man ser till skillnaderna i föräldrarnas utbildning. Elever med högutbildade föräldrar håller de demokratiska värdena högre och tycker att det är viktigt att engagera sig i samhällsfrågor och delta aktivt i sådana sammanhang. Vid en jämförelse på samma attitydfrågor ställda till svenskfödda elever med utländsk bakgrund visar svaren i rapporten att de eleverna har ett större intresse för politik och samhällsfrågor och anser sig ha större politisk kompetens och värderar de traditionella vägarna att utöva samhällsarbete på högre än de infödda svenska eleverna. Båda grupperna med elever som har en utländsk bakgrund har attityder som är signifikant mer positiva än infödda elevers attityder till samhällsfrågor. Infödda svenska elever placerar sig på ett internationellt genomsnitt vad gäller sina attityder till samhälleliga frågor medan elever med utländsk bakgrund placerar sig en bra bit över genomsnittet. I Sverige finns störst skillnad mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund när det gäller attityder gentemot de rättigheter som invandrarna har i sitt nya hemland. Samtidigt är fler infödda elever positivt inställda till jämställdhet än elever med utländsk bakgrund. Rapporten konstaterar att det är skillnader mellan killar och tjejer när det gäller attityder till jämställdhet och invandrares rättigheter. Tjejer visar en större förståelse för jämlikhet och invandrares rättigheter. Infödda svenska elever med högutbildade föräldrar anser sig ha möjlighet att vara med och föra diskussioner med skolan men tycker samtidigt att det är svårt att få till förändringar. Elever med föräldrar som enbart har grundskoleutbildning försöker i större utsträckning att påverka i skolan men känner att det inte går att påverka något, medan elever till föräldrar med gymnasieutbildning tycker att det fungerar bra som det är. Elever med utländsk bakgrund är oftast positivt inställda till skolan och har känslan av att skolan tar hänsyn till deras åsikter och att de har möjlighet att påverka de beslut som tas i skolan. Dock tycker de flesta eleverna med utländsk bakgrund att det fungerar bra i skolan och att inga förändringar behöver genomföras. När det gäller att delta i politiska val i vuxen ålder är det fler infödda svenska elever som tror att de kommer att rösta när de är vuxna än vad de med utländsk bakgrund tror.
22 Trots att fler elever med utländsk bakgrund är mer intresserade av politiska frågor tror de själva att färre av dem kommer att delta i framtida val. Rapporten visar även att de har en lägre kunskapsnivå än de infödda svenska eleverna. Rapporten fastslår att detta är ett bekymmer som måste uppmärksammas ur ett politiskt jämlikt perspektiv. Enligt rapporten är det viktigt att de analyser som är gjorda blir uppmärksammade för att kunna få till en förändring. Det skulle medföra att det blir jämlika förhållanden i den svenska skolan ur ett demokratiskt perspektiv så att alla har lika förutsättningar till att få den jämlikhet de har rätt till (Skolverket 2010: 90-92).
23
6 Resultat och Analys
Enkäten (bilaga 3) är uppbyggd med 20 frågor där individerna får skatta sig själva på en skala, värdeindikator, mellan 0-10 där 0 är 100 % individualistiskt och 10 är 100 % kollektivistiskt. För att göra resultatet överskådligt har medelvärde beräknats för svarsgrupperna; figur 8.1 Sverige – ungdomar med svenskfödda föräldrar, figur 8.2 Sverige – ungdomar med utlandsfödda föräldrar samt figur 8.3 Flyktingar, invandrare samt ensamkommande flyktingbarn. Det uppkom även tre oväntat intressanta grupper, Sverige - ungdomar med svenskfödda föräldrar som går praktiskt respektive akademiskt gymnasieprogram samt somaliska individer, då resultatet innehöll tillräckligt många från Somalia så att jämförande studier kunde göras, i figur 8.4 Jämförelse mellan Svenska, Japanska och Somaliska individer. Sen har stapeldiagram skapats för att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika svarsgrupperna. Vi har medvetet valt att presentera stapeldiagrammen på detta sätt för att få det överskådligt då all data i samma diagram skulle medföra 120 staplar vilket vi anser är oöverskådligt.
Vi hade, som även Hofstede och Hofstede (2005:38-39) påpekat, inga förväntningar på att individerna skulle påvisa 100 % individualism kontra 100 % kollektivism utan snarare att poängen påvisar någonstans på en skala mellan de olika polariteterna som 0 respektive 10 utgör. Fråga 8 var menad att de som tenderar att svara individualistiskt skulle kategorisera kyckling och ko medan de som tenderar att svara kollektivistiskt skulle tänka på relationen mellan ko och gräs. Vårt resultat visar att alla svenskar tenderar att svara kollektivistiskt (se figur 8.1) och några av respondenterna berättade om en reklam som länge visats i svensk television där kor går och betar på en, vad reklamen kallar, ”Bregott-fabrik”, vilket kan indikera att denna relation mellan kor och gräs är djupt befäst hos svenska individer för att få mjölkprodukter. Svaret har alltså en produktprocessrelation och frågan faller bort ur vår studie.
6.1 Sverige - ungdomar med svenskfödda föräldrar
Figur 8.1 Frekvensfördelning: Sverige - ungdomar med svenskfödda föräldrar
I figur 8.1 syns medelvärdet av hur ungdomar med svenskfödda föräldrar tenderar att svara. Många variabler visar inte någon intressant skillnad men de som gör det kommer att lyftas fram och utforskas närmare. I fråga 1 gällande hur involverade föräldrarna är i ungdomarnas livsval syns en skillnad mellan kvinnor och män där kvinnor i högre grad tenderar att svara att föräldrarna påverkar livsvalen i liten grad. Regeringsformen 1 kap. 2§ (Regeringsformen) tar
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinna medel Man medel Fråga Medelvärde över 18 kvinnor 24 män V är de indi kat or
24 upp alla människors lika värde och Barnkonventionens 12:e artikel tar upp att barn har rätt att vara delaktiga i sina livsbeslut. I de länder där jämställdhet inte existerar i samma utsträckning är kvinnorna oftast underställda männen (Hofstede m.fl. 2002:68-72). Men i denna studie tycks svenska kvinnor mer än svenska män anse sig få ta egna beslut gällande livsval utan att föräldrarna påverkar vilket är i enlighet med vad Hofstede m.fl. (2002) samt Chancer och Watkins (2009) påstår när de menar att Sverige det mest jämställda landet i världen.
I fråga 12, gällande hur ofta ungdomarnas mammor varnat dem för ”vad andra ska tänka”, anser männen sig oftare varnade än kvinnorna, vilket skulle kunna ha ett samband med att männen i högre grad tenderar att ha ett oförändrat beteende i fråga 5 gällande i vilken grad ungdomarna förändrar sitt beteende beroende på situation och roll. Det oförändrade beteendet skulle enligt Chancer och Watkins (2009) kunna vara ett tecken på att pojkarna beter sig aktivt genom att agera utifrån den egna personen, vad Hofstede m.fl. (2010) kallar individualistiskt beteende, och därmed inte ha ett situationsbundet beteende medan kvinnorna beter sig mer passivt genom att de ändrar sitt beteende för att anpassa sig till roller och olika situationer och därmed inte blir lika ofta varnade som männen. Även i fråga 17, i vilken grad ungdomarna anser sig bättre än andra eller genomsnittliga vad gäller förmågor och talanger syns tendenser att kvinnor förhåller sig passiva genom att de anser sig vara genomsnittliga i högre grad än männen. Detta stämmer med svaren på fråga 13, om ungdomarna föredrar att bestämma i en hierarkisk relation, vilket påvisar en skillnad mellan män och kvinnor då männen i mycket högre grad än kvinnorna vill bestämma. Svaren kan vara vad Hofstede och Hofstede (2005:33) beskriver som osynlig mental programmering som barn och Hofstede och Hofstede (2005) påpekar att de kollektivistiska kulturerna i större utsträckning tenderar att förändra sina beteenden jämfört med de individualistiska kulturerna. Bourdieu (1996) menar att samhällen håller sig till sina oskrivna regler vilket medför att klasskillnaderna mellan kvinnor och män i denna studie kommer att återskapas då det är svårt för män att komma in i kvinnornas klass i egenskap av att de är män och kvinnor har svårt att komma in i männens klass i egenskap av att de är kvinnor och Bourdieu menar att klassbyten är ovanliga. Även Hofstede & Hofstede (2005:23-27) beskriver hur kulturer återskapar sig genom att inlärda värderingar anammas för att passa in i grupper man vill tillhöra.
6.2 Sverige – ungdomar med utlandsfödda föräldrar
Figur 8.2 Frekvensfördelning: Sverige - ungdomar med utlandsfödda föräldrar
I fråga 1, figur 8.2 kan utläsas att kvinnorna bland ungdomarna med utlandsfödda föräldrar anser att deras föräldrar är mer involverade i deras livsval än männen anser. En jämförelse
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kvinna medel Man medel Fråga Medelvärde över 4 kvinnor 4 män V är de indi kat or
