Här diskuteras resultaten från enkäten. Detta vägs mot den teori som har undersökts om Kanban samt projektets resultat och metod.
E.6.1
Kanbans nytta i projektet
Resultatet på enkätens sjunde fråga, ”Vad tyckte du att projektet drog för fördelar av att använda Kanban-bräden?”, tyder på att gruppen är nöjd med hur Kanban har använts och fungerat under projektets gång, se tabell H.7. Gruppen verkar överens om att den huvud- sakliga nyttan projektet dragit av Kanban-brädet är den översikt det har givit, vilket är en viktig grundpelare i Kanban [59]. En intressant jämförelse är att ställa detta mot hur ofta Kanban-brädena har tittats till av gruppmedlemmarna, se tabell H.1. Svaren i enkäten var: 50% ”Varje vecka, på veckomötena”, 33,3% ”När jag har någonting att ändra” och 16,7% ”Två gånger i veckan”. Tillsammans med svaren på fråga 2 i enkäten, se tabell H.2 ”Hur ofta har du ändrat i Kanban-brädena?”, som ger att man i snitt har ändrat en eller två gånger i veckan i Kanban-brädena, verkar inte Kanban-brädena ha tittats till särskilt ofta. Detta är lite motstridigt med Kanban i tanken att ha en bra överblick över projektet. Eftersom gruppen
E.6. Diskussion
har känt sig nöjd med användningen av Kanban-brädet har gruppen antagligen ändå dragit nytta av Kanban. Frågan är då alltså om det rör sig om att projektet inte har krävt en mer kontinuerlig överblick, eller om det är något annat som har gjort att det har saknats disciplin att hålla koll på Kanban-brädet och att man därför inte levt upp till Kanbans fulla potential. Detta är en fråga som är svår att svara på, då det är mycket som spelar in i hur Kanban-brädet har hanterats i projektgruppen.
En faktor som antagligen spelar stor roll är att samtliga i projektet var nya till konceptet Kanban. Det kan vara en förklaring till dålig disciplin med att hålla koll på Kanban-brädet. En annan faktor är att projektet gick på halvfart, med många andra parallella kurser som konkurrerade om tiden. Det innebär att man kanske inte har jobbat varje dag med projektet, vilket i så fall ger en direkt konsekvens i att Kanban-brädet inte kollas till lika ofta. En annan intressant tangent är något man kan se i Richard Wigrens rapport om tidsuppskattningen av aktiviteterna i projektet (se bilaga G). Där iakttar man en disparitet mellan uppskattad tid för enskilda aktiviteter och den tid som faktiskt lades ner i dem. Dessutom kommer gruppen i kapitel 5.2 gemensamt fram till att aktiviteterna man hade dåligt stämde överens med faktiska arbetsprocesser. Om det är så att aktiviteterna inte har representerat arbetsuppgifter väl så kan det vara svårt att koppla det man faktiskt jobbar med till de lappar som sitter på Kanban-brädet. Detta är något som skulle kunna göra Kanban-brädet otillgängligt och därmed försvårar hanteringen. Det är då en rimlig konsekvens att Kanban-brädet inte känns lika relevant och därmed inte hålls lika hård koll på.
En annan fördel med Kanban som återspeglar sig i enkätsvaren är att det blev strukture- rat vilka aktiviteter som fanns att göra, och vad nästa steg i arbetet var. Detta hänger ihop med många av Kanbans nyckelvärden, framförallt kanske ”förtydliga arbetssätt för både utvecklarteamen och management”.
E.6.2
Kanbans kostnad i projektet
På enkätfråga 8, ”Var det något med Kanban-brädena du tyckte påverkade projektet nega- tivt?” svarade gruppen i princip enhälligt nej, se tabell H.8. Självklart har det funnits en liten kostnad i att sköta Kanban-brädet, men denna har i projektets sammanhang varit ytterst li- ten. En fråga som är intressant är då istället om det hade funnits någon annan metodik som givit bättre avkastning från sin investerade tid. Att projektgruppen skulle jobba iterativt och agilt begränsar urvalet något, men det finns fortfarande många metodiker att välja mellan, så som Scrum och Extreme programming. Det är såklart svårt att säga om någon av dessa metodiker hade givit bättre resultat utan att göra om ett liknande projekt med en ny metodik. Från början hade projektgruppen i princip samma startfält inom de olika agila metoderna, det var ingen av gruppmedlemmarna som hade någon större erfarenhet av någon av dem. Men att Kanban var en av metodikerna som hade gåtts igenom i den förberedande kursen, samt att det var en metodik som projektmedlemmarna var intresserade av att pröva gav an- tagligen Kanban ett litet försprång jämfört med andra agila metoder. Något man också kan ta i beaktning är att eftersom projektet inte var så långvarigt skulle eventuellt någon sorts me- todik som var mindre effektiv i det långa loppet men hade mindre inlärningskurva varit mer effektiv inom ramen för projektet. Det känns dock inte som något bra sätt att driva personlig utveckling på. Det är mer givande för gruppmedlemmarna att använda sig av en metodik som de kan bära med sig och vara effektiva i nästa projekt med.
E.6.3
Kanban med Trello
På enkätfråga 5 svarar gruppmedlemmarna hur de har upplevt att Trello har fungerat att bedriva Kanban genom, se tabell H.5. Snittet säger att det har fungerat bra, och endast en säger att det har fungerat dåligt. Ett mer klassiskt sätt att implementera Kanban-bräden är att