DISKUSSION

I detta kapitel presenteras inledningsvis det teoretiska bidrag vilket denna studie genererat.

Därefter ges förslag på fortsatt forskning och avslutningsvis presenteras konkreta förslag till fallföretagen, vilka med hänseende till de framkomna resultaten kan vara behjälpliga.

7.1 T

Det har framkommit att merparten av tillgänglig forskning och litteratur inom kunskapsöverföring har varit inriktad, samt fokuserad på hur detta sker i större företag. Detta utspridda fokus har emellertid lett till att vissa områden inom forskningsdisciplinen har förblivit tämligen outforskade, däribland hur kunskapsöverföringen sker i mindre familjeföretag. Dessa företag skiljer sig i jämförelse med det större företaget utifrån två aspekter, dels utifrån dess storlek, men också utifrån den familjära anknytningen. Genomförandet av denna studie har därför hjälpt till att undersöka detta unika samt outforskade forskningsområde genom att tre mindre familjeföretag har analyserats. De resultat vilka erhållits genom fallstudien kan således anses ha bringat en kunskapsbas vilken ger ökad möjlighet att förstå hur kunskapsöverföringen sker i denna typ av företag, samt hur den familjära aspekten kan sätta sin prägel på denna.

Studiens resultat kan därför betraktas som behjälpligt för de forskare och teoretiker vilka intresserar sig för fortsatta och djupare studier inom forskningsdisciplinen.

Studien har bedrivits utifrån ett tämligen generellt syfte relaterat till hur kunskapsöverföringen sker i dessa mindre familjeföretag och vi har således inte inriktat oss på någon specifik yrkeskategori eller företagsbransch. Detta då det möjliggjort att erhålla generella resultat vilka är möjliga att tillämpa i den stora skaran mindre familjeföretag. Våra förhoppningar är därför att såväl företagsledare som medarbetare ska kunna identifiera likheter och skillnader mellan analysresultaten kopplade till fallföretagen och den egna verksamheten. Genom en sådan potentiell identifikation kan därför studiens resultat bringa eventuella utvecklingsmöjligheter även i verksamheter vilka inte omfattats av den primära studien.

7.2 F

Då det har framkommit att en avsaknad av tillfredsställande forskning kring hur kunskapsöverföring sker i mindre familjeföretag existerar, kan därför studiens resultat ses som en behjälplig grund för fortsatt forskning. Resultaten i denna studie har nämligen inriktat sig på att illustrera hur kunskapsöverföringen faktiskt sker, samt hur den influeras av den familjära

anknytningen. Våra förslag på vidare forskning inom området är därför att utveckla resultaten och mer djupgående undersöka varför överföringen ser ut som den gör. En sådan undersökning hade varit särskilt intressant att bedriva utifrån teorier kopplade till organisationskultur och familjeförhållanden eftersom den familjära aspekten har visat sig influera på kunskapsöverföringen. På detta sätt kan våra resultat därigenom kompletteras och stärkas, vilket då skulle göra det outforskade forskningsområdet än mindre outforskat.

7.3 F

Det har under studiens gång identifierats flera potentiella utvecklingsområden i de olika fallföretagen. I företag A framkom en avsaknad av dokumentationer och instruktioner gällande olika arbetsrelaterade situationer. Detta förklaras till stor del bero på den komplexitet arbetsuppgifterna relaterade till affärsystemet medför. Även om det i detta fall inte går att agera eller följa en given manual existerar det arbetsuppgifter på arbetsplatsen vilka har potential till konkretisering. En sådan konkretisering skulle exempelvis kunna ske av många av företagets administrativa arbetsuppgifter för att göra kunskapen mer tillgänglig för fler anställda. Detta skulle okonstlat kunnat ske genom att utveckla steg-för-stegbeskrivningar och lathundar, vilka då skulle agera som stöd i processen. Det har i företag A uppkommit situationer där familjebanden påverkat dynamiken i företaget negativt eftersom vissa parter har upplevt att sonens roll medfört vissa privilegier. Dessa uppfattningar visade sig emellertid vara felaktiga men medförde ändock en negativ inverkan på kunskapsöverföringen. Denna situation hade till stor del kunnat undvikas om företaget uppvisade en högre grad av öppenhet och kommunikation. Vi vill även upplysa företaget om att det kan föreligga en risk att på det sätt som företagets ägares idéer idag negligeras av de övriga familjemedlemmarna, kan medföra att potentiella utvecklingsmöjligheter förbises. Då dessa idéer således förblir vid matbordet, är det därför viktigt att företaget innehar en medvetenhet om att en utebliven överföring av kunskaper och idéer till övriga anställda kan leda till dessa risker.

I företag B erhölls en stor andel av de nya kunskaperna via externa utbildningssituationer. Det sätt på vilket dessa nyerhållna kunskaperna sedermera överfördes till företagets övriga anställda tycktes dock sakna en tydlig struktur. I dagsläget förekom förmedlingen främst genom verbala diskussioner vid frukost- och fikaraster. Detta kan ses som bristande då det vanligen förekommer en tidsperiod mellan utbildnings- och praktiseringstillfälle vilket gör att kunskaperna inte sällan glöms bort. Vårt förslag är därför att tillämpa ett mer strukturerat

förfarande för hur överföringen ska ske. Detta skulle kunna ske genom att efter varje utbildningstillfälle anordna en typ av seminarium där de nyerhållna kunskaperna förmedlas och diskuteras för att slutligen konkretiseras. Ett sådant förfarande skulle höja kunskapsnivån hos företagets anställda genom att kunskaperna genom diskussion kan utvecklas, samtidigt som en konkretisering gör att kunskaperna förblir lagrade i verksamheten och erbjuder ständig access.

Vi skulle även föreslå att företagets familjemedlemmar uppvisar en konsekvens beträffande de arbetsrelaterade metoder vilka de demonstrerar. Detta eftersom det i dagsläget förekommer kontroverser bland de anställda gällande vilket sätt som är det korrekta. Vi rekommenderar därför företaget att endast tillämpa de senaste metoderna eftersom den verksamhet företaget bedriver, ständigt ställer krav på utveckling och inhämtning av nya kunskaper.

I företag C sker kunskapsöverföringen bland annat genom arbetsbeskrivningar vilka företaget tillhandahåller i produktionen, kopplade till de olika arbetsstationerna. Individerna i produktionen innehar samtliga således specialiserade kunskaper kopplade till den specifika arbetsstationen vilken de arbetar på. Denna situation kan därför medföra en sårbarhet vid exempelvis frånvaro eftersom vitala och delvis inneboende kunskaper då uteblir, trots att arbetsbeskrivningar finns att tillgå. För att hantera denna möjliga problematik rekommenderar vi därför att företaget utökar de produktionsanställdas kunskapsområde till att omfatta två stationer på produktionslinan istället för att som idag, enbart omfatta en. Detta skulle kunna erhållas genom att de anställda ges möjlighet att rotera mellan två arbetsstationer vilket då inte endast bidrar till en reduktion av den sårbarhet företaget uppvisar, utan även till möjlig ökad arbetsstimulans bland medarbetarna. Det har även framkommit att det sker arbetsrelaterade diskussioner utanför kontoret makarna sinsemellan. De tankar och idéer vilka lyfts fram vid dessa diskussioner har en tendens att avstanna, och inte vidareutvecklas eller diskuteras med de övriga anställda. Detta riskerar hämma företagets utveckling då potentiella utvecklingsmöjligheter riskerar att förbises. För att undvika detta scenario föreslår vi att makarna i större utsträckning ventilerar tankar och idéer med en tredje part. Detta skulle exempelvis kunna ske genom diskussion med övriga anställda, eller att vid större beslut använda sig av konsulthjälp. Detta kan generera nya infallsvinklar vilka både kan främja utvecklingen samt hantera eventuell hemmablindhet.